Kunskapsöversikt NPÖ - Sveriges Kommuner och Landsting

GEMENSAM INFORMATIONSÅTKOMST 

Kunskapsöversikt 

NPÖ 

Post: 118 82 Stockholm 

Besök: Hornsgatan 20 

Telefon: 08-452 70 00 

www.skl.se/nationellehalsa

Gemensam informationsåtkomst mellan landsting och kommun genom Nationell patientöversikt, NPÖ 2

Förord 

Nationell patientöversikt, nedan kallad NPÖ, har bedömts vara det informationsverktyg 

som ska användas mellan landsting och kommuner i de fall man behöver dela hälso- 

och sjukvårdsinformation om en patient/brukare. För att NPÖ ska bli detta stöd i arbetet 

krävs att det alltid finns aktuell information tillgängligt i verktyget. Behovet av ett 

gemensamt verktyg har förstärkts då kommunerna övertar ansvaret för hemsjukvården 

från landstingen. 

Under 2012 har programkansliet för Kommunal eHälsa inom Sveriges Kommuner och 

Landsting, nedan kallad SKL, genomfört en kunskapsöversikt avseende ”Gemensam 

informationsåtkomst genom NPÖ. Arbetet har genomförts med följande tre län och 

forskningsenheterna: Regionförbundet Jämtlands län och FoU Jämt, Regionförbundet 

Jönköpings län och kommunal utveckling samt Kommunförbundet Norrbotten och FoU 

Norrbotten. 

Målet med NPÖ är att säkerställa rätt information, i rätt tid, till rätt person. För att 

lyckas krävs samverkan inom och mellan inblandade organisationerna samt att såväl 

landsting som kommun tar ansvar för implementeringsarbetet och användningen av 

NPÖ. 

Rapporten kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att implementera 

NPÖ i Sveriges samtliga 290 kommuner med målsättning att alla ska bli konsumenter 

av information 2013. Under 2014 ska kommunerna även bli producenter av information 

i NPÖ. 

Förkortningar 

ADL Aktiviteter i Dagliga Livet 

HSL Hälso- och Sjukvårdslagen 

NPÖ Nationell patientöversikt 

PDL Patientdatalagen 

SoL SocialtjänstLagen 

SKL Sveriges Kommuner och Landsting 

Stockholm i april 2013 

Marita Olsson Narving 

Projektledare 

Kommunal eHälsa 

Avdelningen för vård och omsorg 

Sverige Kommuner och Landsting 


Innehåll 

Sammanfattning ................................................................................................. 5 

Inledning ............................................................................................................. 6 

Syfte .................................................................................................................... 7 

Avgränsning ......................................................................................................... 8 

Kommentar .......................................................................................................... 8 

Utestående frågor ................................................................................................ 8 

Kunskapsöversikten .......................................................................................... 9 

Samtycke och kvalitetssäkring ............................................................................. 9 

Läkemedelsinformation i NPÖ ........................................................................... 10 

Kommunerna som konsumenter i NPÖ ............................................................. 10 

Kommunerna som producenter i NPÖ ............................................................... 11 

Utbildning och implementering .......................................................................... 12 

Tekniska frågeställningar ................................................................................... 12 

Resultat ............................................................................................................. 13 

Meddelandefunktion/signalfunktion ................................................................... 14 

Avslutningsvis .................................................................................................... 14 

Tre län ............................................................................................................... 15 

Jämtland ............................................................................................................ 15 

Jönköping .......................................................................................................... 16 

Norrbotten .......................................................................................................... 17 


Sammanfattning 

KAPITEL 

Arbetet med kunskapsöversikten inleddes med en nulägesbeskrivning som togs fram för 

att besvara och belysa frågorna: Hur använder man NPÖ idag inom landsting och 

kommun? Vilken information är registrerad i NPÖ och motsvarar det behovet? 

Samtliga medverkande från de tre länen har uttryckt vikten av att alla måste använda 

NPÖ för att önskat resultat ska nås. Ökad användning kommer dessutom att medföra en 

naturlig vidareutveckling av systemet eftersom användarna upptäcker vad som finns, 

vad man behöver, etc. 

Information och utbildning avseende NPÖ har inte genomförts i tillräckligt hög grad 

vilket medfört att verksamheterna använt systemet väldigt begränsat eller inte alls. Att 

NPÖ kan skapa stor nytta är man överens om och att det får positiva effekter i 

verksamheten med minskad administration, tillgång till aktuell information, ger bättre 

styrning och ledning, m m. 

Det krävs därför tydliga riktlinjer, vägledningar, etc, angående vad som ska 

dokumenteras, vilka informationsmängder, definitioner och begrepp samt riktlinjer för 

information och utbildning. Utan detta går det inte att kvalitetssäkra informationen i 

NPÖ. Kunskapsöversikten har kartlagt hur införandet av NPÖ, eller inför ett införande, 

kommer att påverka verksamheterna. Beskrivningar av hur arbetssätt och rutiner kan 

eller har förändrats genom användning av NPÖ samt hur förutsättningar för en lyckad 

implementering kan skapas. Om ett nytt arbetssätt inte införs tenderar man till att göra 

jobbet som vanligt. I ett senare skede handlar det även om vilken information 

kommunerna ska och bör producera i NPÖ. 

Frågan om möjligheten att kvalitetssäkra information kvarstår då nuvarande lagstiftning 

inte möjliggör detta över vårdgivargränser eller över olika lagrum. 

Användbarheten av NPÖ påverkas av att ingen minsta gemensamma nämnare finns på 

vilken informationsmängder som ska levereras till NPÖ. Det framkommer inte vilken 

information som finns tillgänglig och inte heller vad som saknas. 

1 


Inledning 

KAPITEL 

I dag finns flera aktörer som utför vård och omsorg. Att kunna samverka och 

kommunicera på ett säkert sätt blir allt viktigare. Ändringar i patientdatalagen, PDL 

(2008:355), 1 juli 2008 ger vårdgivare – landsting, kommun samt privata vårdgivare – 

rätten att via sammanhållen journalföring ta del av uppgifter som finns i en patients 

journaler hos andra vårdgivare, oberoende var patienten sökt vård. Detta förutsätter att 

patienten har givit samtycke. 

Behovet av ett informationssystem över huvudmannagränser, t ex NPÖ, har 

aktualiserats dels pga att hemsjukvården övergår från landsting till kommun dels för att 

utbyte av information måste ske lagenligt och säkert för patienten/brukaren. Samverkan, 

informationsdelning och kommunikation ska göras på ett sätt som inte inkräktar på 

integriteten och endast behörig personal, med en vårdrelation till patienten/brukaren, ska 

ha tillgång till information. 

Ökad rörlighet, fria vårdval och större specialisering inom vården gör att patienter oftare 

har kontakt med flera vårdgivare, (landsting, kommuner eller privata vårdgivare). Idag 

registrerar och förvaltar var och en sin journalinformation ”lokalt”. NPÖ möjliggör för 

behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av vårdinformation som 

registreras hos andra vårdgivare. När fler kan ta del av rätt information kommer det att 

bidra till en mer effektiv och säker vård. 

2 


Syfte 

Med NPÖ ska berörd vårdpersonal vid behov kunna få en mer heltäckande bild av 

patientens vårdhistorik och vårdbehov, vilket i sin tur gör att vårdgivaren snabbare kan 

ge god och säker vård med förbättrad servicenivån. Samtidigt får behandlande 

vårdgivare bättre faktaunderlag för diagnos och behandling. 

För patient/brukare 

Vården och omsorgen blir säkrare när HSL personal får tillgång till aktuell, korrekt, 

kvalitetssäkrad information vid rätt tillfälle. Vården och omhändertagandet kan då ske 

utifrån ett helhetsperspektiv kring den enskilde. 

För HSL personal 

Underlaget för bedömning av vård- och omsorgsbehovet hos en patient/brukare ska 

genom information i NPÖ kunna erhållas utifrån ett mer samlat beslutsunderlag. 

Tillgången till information ska medföra att beslut om insatser kan tas snabbare då 

väntetider i telefon, väntan på provsvar, etc, kan undvikas. Om tillgång till NPÖ 

verkligen ska medföra förändring krävs ett lokalt engagemang kring användandet samt 

att syftet och förväntningarna på effekterna av användandet är klargjorda. En 

beskrivning av förväntade effekter avseende de administrativa processerna krävs därför. 

För styrning och ledning 

En lyckad implementering av NPÖ förutsätter att nödvändiga beslut om användning 

fattas, att arbetsflöden definieras och var förändringar måste ske. Resurser måste vara 

tilldelade och en supportorganisation vara på plats. Uppföljning och en kontinuerlig 

utbildning och fortbildning till berörd personal är nödvändigt. 

Kunskapsöversiktens har varit att belysa och undersöka: 

KAPITEL 

• Behov, krav och önskemål som finns hos kommunerna inför perspektivet att vara 

konsumenter i NPÖ. 

• Hur säkras att vård- och omsorgspersonal alltid har tillgång till ändamålsenlig och 

kvalitetssäkrad information för att stärka patient- och brukarsäkerheten. 

• Erfarenheterna från kunskapsöversikten bidrar med kunskap till kravspecifikation 

inför kommande upphandling av ny version av NPÖ. 

• Följande tre övergripande frågor har besvarats av de tre medverkande länen. 

1. Vad krävs för att NPÖ verkligen ska leda till en effektiv informationsöverföring? 

2. Vilka åtgärder krävs för att stärka användandet av NPÖ? 

3. Hur ska åtgärderna genomföras? 

3 


Avgränsning 

Ingen hänsyn har tagits till begränsningar i lagrum, system och organisation. 

Kommentar 

Det är i dagsläget inte möjligt att, över vårdgivargränser eller olika lagrum, 

kvalitetssäkra den information som finns i NPÖ. Varje vårdgivare är ansvarig för att 

kvalitetssäkra ”sin” information. 

Utestående frågor 

• Vem har eller kan ha det samlade ansvaret för att kvalitetssäkra den samlade 

informationen i NPÖ? 

• Läkemedelsinformation 

• Samtycke 


Kunskapsöversikten 

Samtycke och kvalitetssäkring 

KAPITEL 

Patientdatalagen, PDL, som trädde i kraft juli 2008 (2008:355) har gjort sammanhållen 

journalföring möjlig. För att information i NPÖ ska kunna läsas krävs den aktuella 

patientens samtycke samt att personalen har en vårdrelation med berörd patient. Berörd 

personal inom Hälso- och sjukvårdslagen, nedan kallad HSL, inom landsting och 

kommun har ett ansvar att kvalitetssäkra den information som registreras. 

Journalinformation i NPÖ är producerad av flera vårdgivare, vilka var och en är 

ansvariga för att kvalitetssäkra ”sin” information. Det finns alltså inte en ägare till den 

samlade informationen om en patient/brukare. 

- Vem kvalitetssäkrar då informationen? 

Med utgångspunkt ur detta resonemang konstateras att kvalitetssäkring av samlad och 

aktuell information i NPÖ inte kan garanteras. För sammanhållen journalföring gällande 

patienter som är beslutsoförmögna säger lagen idag att samtycke inte kan inhämtas. 

Detta är en fråga som är uppmärksammad då det kan innebära att denna grupp 

patienter/brukare inte erhåller samma kvalitet på vård som andra. En utredning pågår 

om sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- 

och sjukvården och socialtjänsten. 

I dagsläget beslutar varje vårdgivare själv över vilken informationsmängd man 

producerar i NPÖ. Vilken information finns i NPÖ? Vilken information saknas? 

Kvalitetssäkringen blir osäker för att kunna göra en kvalificerad medicinsk bedömning. 

Det saknas också aktuella förteckningar över vilken information som levereras från 

respektive vårdgivare samt förteckning över vilka vårdgivare som är anslutna till NPÖ. 

Om dessa finns krävs kontinuerlig uppdatering av registren. Därutöver saknas resultat 

från det arbete som pågår kring gemensam informationsstruktur, en standard för 

gemensamma begrepp och definitioner som kommer att underlätta informationsutbytet 

mellan vårdgivarna. Information i NPÖ är bara relevant och aktuell under förutsättning 

att dokumentationen sker snabbt och i direkt anslutning till åtgärder. 

4 


Läkemedelsinformation i NPÖ 

Mycket tid går idag åt för kommunernas HSL personal att kontrollera läkemedelsordinationer, 

recept och doseringar är korrekta. Information om läkemedel levereras till 

NPÖ från vårdsystemens journaler men information kommer även från papperskopior 

som skickas mellan vårdgivare och huvudmän. 

Dokumentation i journalsystemen kan dra ut på tiden och i dagsläget innebär det att 

osignerad dokumentation, dvs ej kvalitetssäkrad information, kan komma in i systemet 

och därmed in i NPÖ. 

Den läkemedelsinformation som syns i NPÖ består av läkemedelslistor från flera olika 

vårdgivare. Det saknas en ansvarig för kvalitetssäkringen av patientens 

läkemedelslistor. Det bidrar till en osäkerhet som påverkar förtroendet för 

läkemedelsinformation negativt och innebär att personalen tvingas använda telefonen, 

faxen, papperskopior, o dyl, för att få en aktuell bild av vilka läkemedel som är aktuella 

för patienten/brukaren. 

Under 2013 kommer Nationell ordinationsdatabad, nedan kallad NOD, att vara 

integrerad med olika journalsystem vilket kommer att synliggöra ordinationer och 

förskrivningar. Det bidrar till ökad säkerhet av läkemedelshanteringen. 

Kommunerna som konsumenter i NPÖ 

Tillgång till rätt information snabbt och säkert poängteras av samtliga tre län. Många 

patienter växlar mellan att vårdas hemma, på sjukhus och kan vistas inom olika former 

av boenden. Detta ställer stora krav på att personal vid varje vårdtillfälle kan göra 

korrekta bedömningar. 

Åtkomst till NPÖ för att få kontinuerlig information om vad som sker ger en möjlighet 

att kunna planera, och helst förbereda, innan patienten kommer hem efter 

sjukhusvistelse, e dyl. Det kan handla om utfall av redan utprovade hjälpmedel, 

påbörjade utredningar om bostadsanpassningar, stöd och insatser, m m. 

Exempel på efterfrågad information - från landsting till kommuner 

• Kontaktuppgifter (även till anhöriga) 

• Status 

• Laboratorie- och provsvar, röntgensvar, diagnoser, omvårdnads- och 

medicinska epikriser, aktuella läkemedelslistor, waranlistor (nämns särskilt) 

• HSL dokumentation både från öppen- och slutenvården 

Därutöver finns behov av att känna till historik, t ex beträffande ADL status och 

stödinsatser innan inläggning på sjukhus, vika behandlingar som genomförts/prövats, 

som t ex vilka hjälpmedel använts, m m, samt utfall av användningen. Alltför att kunna 

planera för en god vård och förbereda för en bra hemgång. 

Kännedom om vårdkontakter, genomförda, bokade vårdbesök samt dess syfte, resultat 

av besöken, m m, ger en god helhetsbild kring patienten. Informationsöverföringen vid 

hemskrivning av patient bör inte skilja sig åt beroende på om patienten skrivs ut till 

ordinärt boende, korttids- eller särskilt boende då rätt information är viktig för 

planeringen av vård- och omsorg oavsett boendeform. 


Kommunerna som producenter i NPÖ 

De informationsmängder som kommunernas HSL personal anser värdefulla för 

landstingets personal att ta del av sammanfaller även med behovet för kommunerna som 

konsumenter i NPÖ. Här nämns behov av minsta gemensamma nämnare för 

informationsmängder. Situationer när det nämns som särskilt viktigt att kunna dela 

information är när det gäller palliativ vård, som ofta växelvis bedrivs på sjukhus och i 

hemmet. Att t ex känna till patientens smärtlindringsbehov, status, ADL-förmåga, hur 

stora stödinsatser patienten/brukaren har, akuta försämringar, patientens/brukarens 

särskilda önskemål, m m. 

Det är också viktigt att kunna delge landstinget aktuell information vid inläggningar, 

speciellt för läkarna under jourtid och när patienten/brukaren inte är orienterad, när 

överrapportering saknas från nuvarande boende samt aktuell information om 

hälsotillstånd. 

Även om det finns farhågor att det blir stora informationsmängder, för t ex läkarna, att 

ta del av både HSL dokumentation och kommunernas SoL anteckningar, anses det bidra 

till ett patientsäkert arbete som borde vara viktigt för landstingen att ta del av. 

Sjuksköterskorna upplever idag ett stort ansvar för att säkerställa att den information 

som har skickats till primärvårdsläkarna, mottagits samt eventuellt åtgärdats. Denna 

arbetsuppgift skulle kunna minskas om landstingets berörda personal hade tillgång till 

kommunernas journaler. 


Utbildning och implementering 

Målet med att använda NPÖ är att ge patienten/brukaren en god och säker vård genom 

att personalen har tillgång till rätt och aktuell information vid rätt tillfälle, samt att ge 

kommunernas hälso- och sjukvårdspersonal ett säkrare beslutsunderlag för vården och 

behandlingen. I samband med införandet av nya system förväntas ofta en effektivisering 

av t ex arbetssätt, rutiner, osv. Det är tydligt att utfallet av ett förändringsarbete 

sammanfaller med kompetensen hos såväl användare, utbildare som den stödjande 

organisationen. Även ett effektivt och engagerat ledarskap är del i framgången. 

I kunskapsöversikten framkom det att även bland befintliga användare fanns brister i 

kunskapen om syfte, mål och på vilket sätt ett införande av NPÖ kommer förbättra 

arbetssätt, rutiner, effektivisera, m m. Skillnaden mellan NPÖ och andra system t ex 

vård- och omsorgssystem måste klargöras. Det är tydligt att kompetens och inställning 

hos utbildaren har stor betydelse för hur användningen av NPÖ utvecklas. För att lyckas 

med implementeringen av NPÖ krävs information, förankring, utbildning, uppföljning, 

en tillförlitlig infrastruktur samt en tydlig stöd- och supportorganisation. Nya rutiner 

måste tas fram och förankras i samband med implementeringsarbetet och all berörd 

personal måste delta vid utbildningarna. 

Det behövs informationsinsatser kring NPÖ och vilken information som kan erhållas, 

vem som får ta del av den, logglistor, m m. Deltagarna från de medverkande tre länen 

(projektgruppen) har uttryckt vikten av uppdaterade demo-miljöer och manualer. 

Tekniska frågeställningar 

NPÖ systemet upplevs ha en logisk struktur och anses vara ett användarvänligt system. 

Det är positivt och tryggt med spårbarheten av loggningar. Vissa problem kvarstår vid 

inloggning och att användaren ”kastas ur” systemet. Detta påverkar användningsgraden 

av NPÖ negativt. De störningar som finns kring inloggning måste redas ut annars kan 

personalen tvingas arbeta på som vanligt, dvs telefonera, skicka fax och papper, etc. 

Brister i tekniken och/eller om supporten är svår att nå, påverkar implementeringsarbetet 

negativt och medför att användningsgraden försämras. Den övergripande 

supporten ansvarar Inera AB för och den är upparbetad men väntetiderna är ibland för 

långa och man upplever svaren svårförståeliga. Den lokala supporten utgörs ofta av 

personal från verksamheten och upplevs bli mycket viktig vid införandet av NPÖ. Den 

lokala supporten behöver stöd i form av uppdaterade demomiljöer och manualer. 

Supportfrågan ger anledning att ställa frågorna: 

• Hur verksamhetskritiskt är NPÖ? 

• Om en server ligger nere hos någon vårdgivare, går det att få upp som meddelande? 

Integration med andra system som används inom landsting och kommun efterfrågas för 

att undvika dubbeldokumentation, minska risken för felkällor, etc. 


Resultat 

KAPITEL 

Rapporten är en validerad analys av resultatet från kunskapsöversikten i de tre länen. 

Kartläggning har gjorts kring hur ett införande av NPÖ har eller kommer att ha 

påverkan på verksamheterna. Resultatet bygger på sammanställningar av intervjuer, 

fokusgrupper, workshops, enkäter, erfarenhets- och kunskapsutbyten från liknande 

implementeringsprocesser. (Ett exempel är Norrbotten läns införande och 

implementering av vårdadministrativa systemet VAS). Samtliga län har under 

projekttiden studerat vilka framtida behov de medverkande länens kommuner kommer 

att ha beträffande informationsåtkomst från landsting. Förutsättningarna för de tre 

deltagande länen skiljer sig åt kring: ansvaret för hemsjukvården och möjlighet att i 

nuläget använda ”titthålsfunktioner” i befintliga, lokala journalsystem och/eller tillgång 

till samt användning av NPÖ. Därutöver redovisas kortfattat synpunkter inför 

perspektivet att kommunerna ska bli producenter av information i NPÖ under 2014. 

Ett av de största frågetecknen finns kring hur kvalitetssäkrad informationen i NPÖ är. 

Det är inte möjligt att kontrollera informationen i NPÖ över vårdgivare- eller 

lagrumsgränser eftersom gällande lagstiftning inte tillåter detta. Uppgifter om vilka 

informationsmängder respektive vårdgivare lämnar till NPÖ saknas och det skapar 

osäkerhet kring tillförlitlighet om vilken information som visas, men även vilken 

information som inte visas. Frågeställningar kring de många olika samtycken som 

patienten berörs av framkom och rimligheten av dessa diskuterades. Frågan gäller 

särskilt de beslutsoförmögnas möjlighet att få samma vårdkvalitet som andra, då de inte 

kan ge samtycke till uttag av information från sammanhållen journalföring. Lokala 

riktlinjer behövs kring hur inhämtning av samtycke ska ske, registreras och avläsas. 

Trots länens olika förutsättningar och olika utgångslägen har kunskapsöversikten 

resulterat i liknande synpunkter. Resultatet visar att personalen anser att ett utvecklat 

NPÖ kommer bli ett bra hjälpmedel för att få tillgång till rätt information ur 

journalsystemen. För att lyckas med att skapa det mervärde som är tänkt förutsätts 

förändrade arbetssätt och rutiner hos samtliga berörda. Det innebär t ex att man måste 

fasa ut och minimera gamla rutiner som telefonerandet, fax-användningen, etc. Om inte 

detta sker finns risk för dubbelarbete och att man inte lyckas minska de administrativa 

uppgifterna och i sämsta fall ser man ingen nyttoeffekt med NPÖ. 

Trots de svårigheter som användarna upplever, t ex vid inloggning, är samtliga i studien 

överens om att när informationen i den nationella patientöversikten är kvalitetssäkrad 

och tillgänglig finns goda förutsättningar för en säkrare vård och omsorg med ökad 

patientsäkerhet. Man ser de positiva effekterna, för medarbetarna att ge och få snabb 

och aktuell information, med minskad administration och säkrare beslutsunderlag för 

ledning och styrning. Från patientens perspektiv inbjuder NPÖ till ökad delaktighet och 

ett ökat patientinflytande. 

5 


Meddelandefunktion/signalfunktion 

Flertalet i kunskapsöversikten anser att en säker e-postfunktion för att skicka 

meddelanden mellan olika vårdgivare skulle effektivisera 

arbetet. I denna funktion önskar man en ”flaggning” så fort 

det speglas upp ny information om en patient/brukare. 

(Som personal har en vårdrelation och ansvar för). 

Informationsflödet skulle bli säkrare mellan vårdgivare om 

det var möjligt att skicka sekretessbelagd information 

digitalt via NPÖ. 

En meddelandefunktion i NPÖ skulle underlätta 

kommunikationen mellan professionerna genom att minska tiden för tidskrävande 

administration som, telefonerande, fax-användning, bevakning av ny information, 

medicinförändringar, uppföljningar av provtagningar, mätningar, m m. 

Avslutningsvis 

Vad krävs för att NPÖ ska leda till effektiv informationsöverföring? 

• Gamla rutiner måste fasas ut och nyttan med NPÖ måste diskuteras för att få till 

förändring. 

• Viktigt att dokumentationen i journaler och signering sker snabbt. T ex om ett 

provsvar inte finns tillgängligt måste personalen återgå till det gamla arbetssättet. 

(Telefon, fax, efterlysa information). 

• Viktigt att NPÖ är kvalitetssäkrat, användarvänligt och fungerar både i landstingen 

och i kommunerna. 

• Att personal endast behöver dokumentera på ett ställe. 

• Minsta gemensamma nämnare på uppgifter som ska ingå vid dokumentation i NPÖ. 

Vilka åtgärder krävs för att alla ska använda NPÖ? 

• Tillförlitlighet och tillgänglig teknik. 

• Klartgjort syfte med NPÖ. 

• Kunskap om varandras organisationer. 

• Hur ska NPÖ användas? Rutinmässigt och som en del av den dagliga rutinen eller 

som ett komplement att användas ibland? Viktigt att diskutera på arbetsplatserna. 

• Problem finns kring inhämtande av samtycke från patienter som är varaktigt 

beslutsoförmögna. Frågan om det är möjligt med ett separat samtycke för NPÖ. 

• Utbildning kring samtyckeshanteringen. 

• Att kunna använda NPÖ för planering och förberedelser av insatser innan patienten 

kommit hem. 

Hur ska dessa åtgärder genomföras? 

• Modell för lokal implementering av NPÖ måste förtydligas och klargöras före start 

och rutiner, arbetsätt och syfte måste beskrivas. 

• Instruktionsfilmer och manualer måste uppdateras kontinuerligt samt vara anpassade 

och utformade för landsting, kommun och privata vårdgivare. 


Tre län 

Jämtland 

Jämtlands län består av åtta kommuner och ett landsting. I länet bor ca 126 000 

invånare. Kommunerna har haft ansvar för hemsjukvård sedan 1992. I december 2012 

var en av åtta kommuner anslutna till NPÖ som konsument. 

Jämtland har i kunskapsöversikten genomfört en nyttoanalys av NPÖ, dels avseende 

kommunerna som konsumenter, dels avseende kommunerna som producenter. 

Därutöver presenteras en specifikation av önskad funktionalitet i NPÖ samt synpunkter 

och behov kopplade till pågående nationella lagöversyner. 

Jämtlands län 

KAPITEL 

6 


Jönköping 

Jönköpings län består av tretton kommuner och ett landsting. I länet bor ca 340 000 

invånare. Länets samtliga kommuner blev anslutna som konsumenter till NPÖ under 

2012. 

Jönköpings län 

Jönköping har studerat hur och om kvalitetssäkring av journalinformation i NPÖ kan 

ske, vilken information som kommer att visas, om den informationen är tillräcklig, 

vilket förtroende personalen har för befintlig information samt hur nyttan av NPÖ 

upplevs. 

När nya möjligheter att få tillgång till information erbjuds behöver personalens 

arbetssätt och rutiner ses över och förändras. Studien behandlar faktorer som underlättar 

och kan försvåra att korrekt information om patienten finns tillgänglig. 

Studien förväntas ge kunskap kring hur kvalitetskontrollen av innehållet i NPÖ kan 

stärkas och hur användarnas målbild av en optimal användning av systemet ser ut. 


Norrbotten 

Norrbottens län består av fjorton kommuner och ett landsting. Länet är till ytan stort 

men är ett av de mest glest befolkade inom EU med cirka 250 000 invånare. 

Kommunförbundet Norrbotten är samordnare för kommunerna avseende hälso- och 

sjukvårdsfrågor. 

I Norrbottens län har kommunernas hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att, förutsatt 

patienten/brukarens samtycke, läsa i patientens primärvårdsjournal via ett ”titthål” i 

landstingets vårdadministrativa system VAS. Förenklat kan detta sägas vara en lokal 

variant av NPÖ. 

Norrbotten tar över hemsjukvården fr om 1 

februari 2013. 

Norrbottens län har i kunskapsöversikten haft 

särskilt fokus på processen för hur en lyckad 

implementering, samt utbildning och 

fortbildning, av NPÖ kan genomföras. I 

studien har jämförelse gjorts med hur 

implementering av ”titthålet” i 

vårdadministrativa system VAS genomfördes 

för att dra lärdom och erfarenhet. 

En kartläggning av användning och nytta av 

VAS vs NPÖ har genomförts samt tänkt 

behov av framtida informationsåtkomst för 

hälso- och sjukvårdspersonal, utan 

begränsning till lagrum, system eller 

organisation samt behov av 

informationsåtkomst i kommuners hälso- och 

sjukvårdsjournal. 

Norrbottens län 


Det finns 290 kommuner och 20 

landsting/regioner i Sverige. 

Skåne, Halland och Västra Götaland är 

formellt landsting men med ett utvidgat 

ansvar för regional utveckling och med rätt att 

betecknas som regioner. 

Gotland är kommun med landstingsuppgifter 

och regionalt utvecklingsansvar och har 

också rätt att kalla sig region. 



Kunskapsöversikt NPÖ 

Nationell Patientöversikt, NPÖ, har bedömts vara det informationsverktyg som ska 

användas mellan landsting och kommun när berörd personal har behov av att kunna dela 

information om en patient eller brukare. 

Under hösten 2012 genomfördes en kunskapsöversikt för att utreda hur NPÖ fungerar 

och används i dagsläget, vad som krävs för att öka andelen användare samt vilken 

information man förväntar sig hitta där. En avgörande faktor är tillgängligheten, 

informationsmängd och att det är aktuellt. 

De tre medverkande länen, Jämtlands, Jönköping och Norrbotten, har bidragit med stor 

kunskap, lång erfarenheter och kommit med kloka och realistiska förslag och önskemål 

för att på sikt kunna börja arbeta effektivare och säkrare. 

Rapporten kommer att ligga till grund för det fortsatta implementeringsarbetet med 

NPÖ i Sveriges 290 kommuner. 

Upplysningar om innehållet 

Marita.olssonnarving@skl.se 

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 

Illustration/foto: Elisabet Fransson 

Produktion: Elisabet Fransson 

Tryck: LTAB, april 2013 

Ladda ned på: http://www.skl.se/nationellehalsa

Kunskapsöversikt NPÖ - Sveriges Kommuner och Landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?