Rapport - Kungliga Tekniska högskolan

Svenska företags användning av sociala medier som marknadsföringsverktyg
och skapades för att kunna utmana Facebook (Gadgetwise, New York Times, 2011). Med uppenbara likheter
med och vissa skillnader från Facebook valdes Google+ som den tredje plattformen för observationen.
Likheten med den redan väletablerade sociala plattformen Facebook utgjorde en intressant möjlighet till
jämförelse av företagens aktiviteter på de olika plattformarna.
Att välja företag ur tre olika branscher möjliggjorde en undersökning där branschspecifika skillnader mellan
publicerade inlägg kunde påträffas. Att välja två företag ur varje bransch gjordes för att få ett större omfång
av observerade företag samt att specifika egenskaper rörande ett visst företag eventuellt kunde påverka
observationens generaliserbarhet om bara ett företag valts ur varje bransch. De sex företagen som valdes var:
Solresor och Fritidsresor, tillhörande resebranschen, H&M och Acne, tillhörande klädbranschen, samt
Adlibris och Bokus, tillhörande den webbaserade bokbranschen.
Tillvägagångssätt
De valda företagens aktiviteter har undersökts under en tidsperiod på två veckor, i början på april 2012. Två
veckor valdes då det ansågs ge en rimlig mängd inlägg att observera för samtliga plattformar. Flödet av inlägg
ansågs vara så pass högt att en längre observationsperiod hade inneburit en för stor mängd inlägg att
observera för uppsatsens omfattning. Observationen har behandlat frekvensen av inlägg som företagen
publicerat under olika dagar i veckan på de tre olika plattformarna. Där har skillnader mellan vardagar och
helger observerats, samt ett snitt av hur många inlägg som publicerats dagligen. Observationen har även
studerat vilka olika typer av inlägg som de olika företagen publicerat. Inläggen har delats in i olika kategorier:
reklam, PR, försäljningskampanjer, interaktion, direktmarknadsföring och övrigt. Dessa kategorier har utgångspunkt ur
teorin kring de olika marknadsföringsverktyg som använts traditionellt i medier som TV, tidningar etc. En
definition av de kategorier som använts i observationen finns under avsnitt Resultat (en tolkningstabell finns
att tillgå i bilaga 1) och teorin som de är baserade på finns att läsa i teoridelen.
Observationen har även innefattat en kartläggning av skillnaden i antalet användare som följer de olika
företagen på de olika plattformarna under en 30-dagarsperiod, samt en kartläggning av svarsfrekvensen på
inlägg publicerade av användare för de olika företagen på Facebook. Skillnaden i antal följare uppmättes
genom att antalet användare som följer de olika företagen registrerades för alla de sex företagen på de
observerade plattformarna den 2 april 2012. Sedan registrerades samma uppgifter igen 30 dagar senare, den 2
maj 2012. Svarsfrekvensen på Facebook togs fram genom att registrera de antal inlägg som gjorts utav
användare på företagens respektive sidor på Facebook och sedan registrera hur många av dessa som var
besvarade. Även vilka typer av inlägg som användarna lämnade har registrerats och delats i utefter
kategorierna: frågor till företaget, tips eller frågor till andra användare, klagomål och omnämningar.
Positiva och negativa aspekter
Det har funnits en del negativa, såväl som positiva aspekter med genomförandet av ovan beskrivna
observation där mönster i användning kartlagts. Den främsta anledningen till kritik har kunnat vara
omfattningen av observationen, både i antal observerade företag samt observationstid.
Val av specifika branscher och specifika företag har kunnat ses som en negativ aspekt. Företagens specifika
egenskaper skulle kunnat påverka utfallet i allt för stor del om för få företag valts ut. De positiva aspekterna
har dock kunnat vara att företagen som valts ut faktiskt tillhör olika branscher och inte samma. Hade företag
12