Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Ökad trivsel trots stora förändringar Trivseln ökar hos domstolsväsendets medarbetare och den fysiska arbetsmiljön är mycket bra. Det visar en medarbetarenkät som besvarades strax innan årsskiftet. Undersökningen visar också att medarbetarna känner sig stressade, tycker att ledarskapet kan förbättras och de tycker också att de inte alltid får användning för hela sin kompetens i arbetet. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO OTTO UNGE, CARL JOHAN ERIKSON Medarbetarenkäten är ett av väldigt få instrument som den enskilda medarbetaren har för att anonymt tala om vad de tycker om sin arbetssituation. Nytt för i år var att enkäten låg som en länk på domstolsväsendets intranät. Det är tänkt att resultatet av enkäten ska visa hur arbetsmiljön och arbetssituationen ser ut på respektive arbetsplats, och vilka områden som det bör satsas extra på. GLÄDJANDE RESULTAT I årets mätning kan man se att mätvärdet, Nöjd Personal Index, NPI stigit ytterligare två enheter, från 56 till 58 enheter för domstolsväsendet som helhet. Första mätningen, som gjordes år 2000, låg mätvärdet NPI på 52. Under hela den tiden har det skett stora yttre organisationsförändringar, främst i tingsrättsorganisationen, men det verkar inte ha påverkat resultaten negativt. – Många har nog trott att NPI skulle gå ner, men det är oerhört glädjande att vi har nått till 58, vilket var vår målsättning, säger Agneta Fransson som är domstolsväsendets personalkonsulent och en av dem som har varit med och arbetat med undersökningen tillsammans med de fackliga organisationerna, Jusek och Statstjänstemannaförbundet. Men man får inte glömma bort att det finns stora variationer på domstolarna, exempelvis har tingsrätterna ett NPI mellan 34-80 medan länsrätterna inte har en lika stort spridning, menar Agneta Fransson. Vi kommer att göra allt vi kan för att stödja Betygsindex 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 8 DOMKRETSEN NR 1/2005 domstolarna i sitt arbete med att förbättra arbetsmiljön ytterligare. SATSNINGAR GER RESULTAT Jämfört med andra verksamhetsgrenar inom rättsväsendet är kategorin mobbing/ trakassering och utfrysning hög. I den första undersökningen visade det sig att en förhållandevis hög andel administratörer kände sig utfrysta. Då gjordes det särskilda satsningar på dem där Domstolsverket bland annat erbjöd utbildningar och startade nätverk. – Vi ser allvarligt på detta och vi måste lyfta fram och medvetandegöra problemen på domstolarna, säger Maria Isaksson. Vi ser nu till vår stora glädje att våra satsningar på administratörerna har gett resultat, men fortfarande ser vi för höga siffror och vi måste fortsätta vårt arbete inom detta område, bland annat med kategorin domstolssekreterare. Flera medier har gett en bild av att medarbetare på domstolarna känt sig hotade. Enligt undersökningen är det ca nio procent som uppger att de upplevt sig hotade. – Det är bra, att vi inte ser någon ökning på detta område, men visst, vi ser naturligtvis helst att hoten försvinner helt, fortsätter Maria Isaksson, som har arbetat mycket med medarbetarfrågor som sektionschef inom Personalenheten på Domstolsverket. Vid allvarliga hot ska åtgärder i enlighet med domstolens krishanteringsplan vidtas. – Självklart ska alla hot polisanmälas, Betygsindex 80 70 60 50 40 30 20 10 0 menar Mats Malmsjö som är säkerhetschef för Domstolsverket och som arbetar med säkerhetsfrågor inom domstolsväsendet och som också beskriver att domstolen och medarbetarna kan stöttas av mentorer och till exempel Previa. – Det är angeläget att checklistan ”Telefonhot” som har delats ut till alla anställda inom väsendet används. HJÄLP ERBJUDS Domstolverket erbjuder domstolarna hjälp och stöd i arbetet med uppföljningen av resultatet av medarbetarenkäten. Utöver personal på Domstolsverket finns konsulter inom det psykosociala området upphandlade som är psykologer och beteendevetare att tillgå. Konsulterna kan göra mer omfattande insatser som chefstöd och grupputveckling eller andra särskilda insatser som man ser ett behov av i medarbetarenkäten. – Vi vill absolut inte peka ut någon domstol, utan vi ser enkäten som ett hjälpmedel för att se vad det är som kan förbättras. Grundtanken med hela enkäten är att den är åtgärdsinrikad och vi ser gärna ett nära samarbete mellan oss här på personalenheten och den lokala ledningen på domstolen. Vill domstolen ha hjälp ska man få det, säger Maria Isaksson med eftertryck. NEDBRUTET RESULTAT Samtliga domstolar och myndigheter som har besvarat enkäten får en sammanfattning Nöjd Personalindex för tingsrätter = 57 Nöjd Personalindex för länsrätter = 59 1680 (64%) svarande av tingsrätternas personal. NPI för hela domstolsväsendet = 58. 574 (69%) svarande av länsrätternas personal.
»Många har nog trott att det skulle gå ner, men det är oerhört glädjande att vi har nått till 58 i NPI, vilket var vår målsättning.« Agneta Fransson »Vi vill absolut inte peka ut någon domstol, utan vi ser detta som ett hjälpmedel. Grundtanken med hela enkäten är att den är åtgärdsinrikad.« Maria Isaksson som presenteras i en åtgärdsmatris där man kan se vilka bitar som de bör satsa på. De större domstolarna har fått möjlighet att bryta ner sitt resultat på avdelningsnivå då det kan skilja oerhört i resultat mellan olika avdelningar på en stor arbetsplats. Men för att garantera anonymiteten så måste det vara mer än tio personer som svarat för att en avdelning eller myndighet ska få ett eget resultat. FÖRHOPPNING OM FÖRÄNDRING Den totala svarsfrekvensen minskade i år från 77 till 64 procent. Länsrätter och kammarrätter hade generellt bra svarsfrekvenser medan det finns stora variationer på den allmänna sidan. AKTUELLT – Orsaker till att svarsfrekvensen har sjunkit tror vi dels kan bero på ovanan att svara på enkäten digitalt, men det kan även finnas en osäkerhet om att man är anonym trots att anonymiteten garanteras, säger Maria Isaksson. SCB trycker också på att det är viktigt att medarbetarna ser att det sker någon förbättring strax efter att man har svarat på enkäten. – Därför är det så viktigt att domstolarnas ledning tar till sig resultatet och följer upp enkäten eftersom den väcker förhoppningar om förändring, menar Maria Isaksson. Om medarbetarenkäten Domstolsverket har tillsammans med de fackliga organisationerna och SCB bearbetat medarbetarenkäten, som alla anställda inom domstolsväsendet fick besvara strax innan årsskiftet 2004/2005. Enkäten som återkommer vartannat år tar upp frågor som rör arbete, egenkontroll, trivsel, stöd, ersättning, övertid, kompetens/kompetensutveckling, påverkan, mobbning/trakasserier/diskriminering, stress, sjukledighet, fysisk arbetsmiljö, information, mål/ledarskap, förtroende för ledningen, helhetsbedömning och Vera. NPI har stigit från det att mätningarna började. 2000=52, 2002=56, 2004=58. Det finns starka skäl till att i förbättringsarbete satsa på stress, ledarskap samt kompetensutveckling enligt rapporten. Trots att Statistiska Centralbyråns, SCB, metod är vanlig är det bara Polisen och domstolsväsendet som använder mätmetoden inom rättssektorn. Det har nu påbörjats ett samarbete inom arbetsmiljöområdet för att kunna jämföra hur arbetsmiljön inom rättssektorn upplevs. Hur kommer ni att arbeta med resultatet från medarbetarenkäten? Gunnel Wennberg, hovrättspresident Hans-Erik Jonasson, lagman LÄNSRÄTTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2002 hade vi ett starkt försämrat resultat (NPI 55), så vi anlitade en mycket duktig konsult, Birgitta Ahltorps som genomförde ett omfattande arbete där vi åkte på internat, gjorde intervjuer med personalen och arbetade aktivt på hemmaplan. HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Vi har sedan den förra enkäten arbetat hårt för att alla medarbetare skall ha möjlighet att påverka våra arbetsformer och vår arbetsmiljö och det har gett tydliga positiva resultat i medarbetarenkäten. Vårt utvecklingsarbete har inneburit både högre NPI från 63 Mer information finns på domstolsväsendets intranät under ”Min anställning”. Detta arbete gav resultat för nu har vi fått ett avsevärt förbättrad resultat (NPI 63) och en mycket hög svarsfrekvens (92%). Länsrättens samverkansgrupp skall arbeta vidare i mindre skala för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. till 69 med en svarsfrekvens på 88 procent och dessutom ökad effektivitet. Detta visar hur viktigt det är att lyssna till och ta vara på medarbetarnas synpunkter. Vi kommer att fortsätta arbetet att öka delaktigheten och uppmuntra diskussioner om arbetsformer DOMKRETSEN NR 1/2005 9
Page 1 and 2: Nya EU-stater påverkar Kompetens i
Page 3 and 4: sationen att få ökad aktualitet.
Page 5 and 6: Domkretsen anses vara aktuell och i
Page 7: sätts på prov i den nya europarä
Page 11 and 12: vad som kan förändras. Det inneb
Page 13 and 14: gångsfaktor. Bland annat använder
Page 15 and 16: - I våra diskussioner har vi tryck
Page 17 and 18: Internationella samarbeten modernis
Page 19 and 20: Tydligare påföljder på förslag
Page 21 and 22: mentorerna och för representanter
Page 23 and 24: PROFIL - DET VAR SÄKERT för mitt
Page 25 and 26: ATTITYDFÖRÄNDRING Europadomstolen
Page 27 and 28: Ny syn på kompetens och verksamhet
Page 29 and 30: len dömer i och i EG-rätten på m
Page 31 and 32: Domstolar för ett nytt Europa Det
Page 33 and 34: om en enskild part förde talan mot
Page 35 and 36: en fotsid svart kappa, som påminne
Page 37 and 38: Oron gör boken Om alla vuxna männ
Page 39 and 40: Professionella frågor vid Brottsof

Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?