Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

• Grannländer samverkar 

• Kaxig kriminolog 

• Säker IT 

• Videoförhandling 

Nytt tänkande 

om webb 

nr 3 2004 

domkretsen 

EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET 

Höjdarmöte om 

framtiden

LEDARE•INNEHÅLL 

Vi får vara realistiskt positiva 

ARBETET OCH STÄMNINGEN präglas just 

nu av de mycket positiva signalerna om 

ekonomin i den nyligen lämnade budgetpropositionen. 

Samtidigt gäller det att vara 

realistisk och tänka långsiktigt. 

De grundläggande förutsättningarna för 

domstolsväsendets ekonomi finns kvar: vi 

tappar varje år resurser till följd av den bristande 

kompensationen för löneutvecklingen. 

Planeringen för hur de närmaste årens 

tillkommande medel skall användas måste 

gå hand i hand med den långsiktiga planeringen. 

När det gäller personalförstärkningar 

måste dessa ske inom ramen för målen om 

renodling av domarrollen. Insatserna kommer 

att ske genom åtgärder som gynnar 

generationsväxlingen och då i stor utsträckning 

genom förstärkningar av beredningsorganisationen. 

Men budgetpropositionen innehåller fler 

ställningstaganden som är viktiga för den 

nr 3/2004 

Domstolsverket 

551 81 Jönköping 

036 15 53 00 

036 15 09 04 

domkretsen@dom.se 

Charlotte Brokelind 

Peder Jonsson 

Åsa Nordström, Helen Sivertsson 

Lars Collin, Janita Frödén, Bitti 

Ingemansson, Petra Thor Jonzon, Magnus Västerbro 

Johanna Blomberg, Otto Unge 

Danagårds Grafiska AB 

7 200 ex 

Tryckt på miljövänligt papper. 

• Grannländer samverkar 

• Kaxig kriminolog 

• Säker IT 

• Videoförhandling 

Nytt tänkande 

om webb 


nr 3 2004 


EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET 

Höjdarmöte om 

framtiden 

Framtiden debatteras 

under höjdarmöte med 

Thomas Bodström. Läs 

mer på sidan 5-7. 

FOTO Carl Johan Erikson 

2 DOMKRETSEN NR 3/2004 

fortsatta utvecklingen. Regeringen presenterar 

ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen. 

Vidare aviseras en administrativ 

samordning av de minsta hyresnämnderna 

Innehåll nr 3 2004 

2 LEDARE 

3 AKTUELLT Ny chef till Polisen 

4 AKTUELLT Rejält resurstillskott 

5 AKTUELLT Höjdarna möts 

8 AKTUELLT Nya tankar kring 

webb 

10 Video ger närhet 

11 Gränslös jurist på stämma 

12 Hemliga uppgifter skyddas 

14 Finsk domare i Norrland 

15 TEMA Norden, 

Medling i Danmark, SEND, 

Erfarenhetsutbyte 

18 AKTUELLT Förstärkt 

administration 

20 Gemensam IT-säkerhet 

med tingsrätterna i kombination med en viss 

koncentration. Sist men inte minst görs det 

uttalanden om förändringar när det gäller 

den framtida domarrekryteringen som innebär 

att viktiga steg snart kommer att tas på 

detta område. 

Det chefsmöte som ägde rum för ett par 

veckor sedan visade tydligt att domstolscheferna 

är väl medvetna såväl om framtidens 

problem som om dess möjligheter. Med den 

inställningen finns det goda förutsättningar 

för att domstolarna inte skall behöva sitta i 

baksätet vid resan mot framtiden. 

22 PROFIL Leif GW Persson 

24 GÄSTTYCKARE Kari Kiesiläinen 

26 BOKTIPS Vidder, vampyrer och 

hårda bud 

27 EN DAG hos IT-supporten 

30 KULTUR OCH HISTORIA 

Sveriges underrätter 

33 Magnus Widebeck PÅ NY 

TJÄNST 

34 Framtidens ledare 

35 NOTISER 

36 Domstolsväsendets standar och 

VI FEM

Vässad 

ledare till polisen 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO CARL JOHAN ERIKSON 

Samverkan i rättsväsendet 

Justitieminister Thomas Bodström beskriver 

Stefan Strömberg som ”skarp, nytänkande 

och stabil”. Bodström pekar på fördelarna som 

finns med samverkan mellan rättsliga myndigheter. 

– Det finns tydliga fördelar med att byta befattningshavare 

mellan de olika verksamheterna 

inom rättsväsendet, säger Bodström. 

Stefan Strömberg själv menar att han står inför 

en stimulerande utmaning. 

– Polisväsendet har en väldigt viktig funktion 

i samhället. Vi har kompetenta och bra poliser 

och många sökande till Polishögskolan. 

Förutsättningarna är alltså goda. Jag vill arbeta 

för att verksamheten ska bli mer effektiv. Det 

är viktigt att vi jobbar för att utreda fler brott, 

speciellt så kallade vardagsbrott. Arbetet med 

att förebygga brott är också mycket viktigt. 

Stefan Strömberg har varit generaldirektör och 

chef för Domstolsverket sedan 1998. 

Han blev hovrättsassessor i Svea hovrätt 1987 

och var under åren 1981-83 och 1988-90 sakkunnig 

i Justitiedepartementet. Åren 1983-85 

var han bolagsjurist i Nordstjernan AB. Han var 

departementsråd i Justitiedepartementet 1990- 

94. 1994 utnämndes han till rättschef i departementet 

och till expeditionschef 1995. 

Stefan Strömberg har deltagit i ett antal statliga 

utredningar, bland annat som sekreterare i 

den parlamentariska kommissionen med anledning 

av mordet på Olof Palme åren 1987-88, 

som sakkunnig i 1993 års domarutredning och 

som ordförande i Samarbetsorganet (Ju 1968: 

59) för rättsväsendets informationssystem 

(SARI) åren 1994-96. 

Nya miljoner till polisen 

I budgetpropositionen för 2005 satsar 

regeringen på rättsväsendet. Polisens 

anslag ökar med 100 miljoner kronor 

2005, 475 miljoner kronor 2006 och 1 175 

miljoner kronor 2007. Regeringens strävan 

är att polisväsendet ska blir modernare och 

att flera brott ska kunna klaras upp och 

lagföras. 

EFTER PRESSTOPP 

Regeringen har nyligen utsett 

generaldirektören för Domstolsverket 

Stefan Strömberg till ny 

rikspolischef. Han tillträder sin 

befattning den 1 januari 2005. 

Vem som blir ny generaldirektör 

för Domstolsverket får framtiden 

utvisa. 

STEFAN STRÖMBERG efterträdde Bertil 

Hübinette för sex år sedan och fick i somras 

förlängt förordnande med tre år. Stefan har 

arbetat aktivt med Domstolsverkets långsiktiga 

plan för att säkerställa framgången i det 

reformarbete som pågår inom domstolsväsendet. 

Regeringen strävar efter ett mer 

modernt, öppet och effektivt polisväsende. 

Hur kommer du att jobba mot 

det målet? 

Jag vill använda de kunskaper jag fått 

och de erfarenheter jag gjort hittills för att 

skapa engagemang överallt i organisationen. 

Vad anser du är det bästa du har 

åstadkommit under dina år som generaldirektör 

för Domstolsverket? 

Det har blivit ett utvecklings- och förbättringsklimat 

i organisationen som jag är 

stolt över. 

Vad kommer du att sakna? 

Det här är ju en värld jag har jobbat i 

länge, och jag har mött många människor. 

Jag kommer att sakna goda vänner och 

medarbetare, både på Domstolsverket och i 

domstolsväsendet. 

Vilka lärdomar har du fått i ditt nuvarande 

arbete, som du kommer att dra 

nytta av i din nya befattning? 

Jag har lärt mig att det inte går att 

åstadkomma utveckling om man inte engagerar 

alla i organisationen. Det gäller att hela 

tiden jobba med dialogen med medarbetarna. 

Man måste också vara uthållig. Saker 

och ting händer inte över en natt, det gäller 

att planera långsiktigt och jobba metodiskt. 

Har du ett gott råd att ge till din 

efterträdare? 

Ett gott råd är att arbeta på att engagera 

medarbetarna inom Domstolsverket och den 

övriga organisationen. Ägna mycket tid åt 

personlig dialog och kontakter. 

DOMKRETSEN NR 3/2004 3

AKTUELLT 

Mer pengar till domstolsväsendet 

Domstolsväsendet får i årets budgetproposition mer 

pengar, totalt 325 miljoner kronor. Det är ett rejält 

resurstillskott som innebär en möjlighet att möta den 

ökande måltillströmningen och samtidigt fortsätta reformarbetet. 

Nuvarande underskott i domstolsväsendets verksamhet 

innebär dock att ekonomin kommer vara fortsatt 

besvärlig fram till 2006. 

TEXT HELEN SIVERTSSON 

REFORMARBETET KAN NU FORTSÄTTA 

som planerat. I hela domstolsväsendet pågår 

ett intensivt förändringsarbete som bland 

annat omfattar domstolsväsendets yttre och 

inre organisation, renodling av verksamheten 

och förbättringar av arbetsprocesser med 

därtill hörande lagstiftning. 

Samtidigt genomför Domstolsverket dialoger 

med domstolarna för att kunna göra 

en bedömning av var pengarna bäst kommer 

till nytta. 

– Närmast ser vi över hur de kortsiktiga 

akuta problemen ska lösas samtidigt som 

vi säkerställer satsningar på åtgärder 

som är långsiktigt verkningsfulla, 

säger generaldirektör Stefan 

Strömberg. 

OMEDELBARA ÅTGÄRDER 

En viktig åtgärd för att möta 

den ökande måltillströmningen är 

att stärka domstolarnas beredningsorganisation. 

– Det har visat sig att det är beredningen 

av mål som tar tid och inte själva avgörandet. 

Genom en utökad och effektivare beredningsorganisation 

kan genomströmningen 

av mål öka, menar Ann Härelind, chef för 

Domstolsverkets ekonomienhet. 

Särskilda insatser kommer också att tillsättas 

för att få en jämnare arbetsbelastning 

både över tiden och mellan olika domstolar. 

– Vi kommer att sätta till resurser för att 

minska balanserna. Samtidigt planerar vi 

för en ”förstärkningsstyrka” med ordinarie 

domare som kan fungera som förstärkning 

vid stora mål eller ökad arbetsbelastning, 

fortsätter Ann. 


GENERATIONSVÄXLING OCH KOMPETENS- 

UTVECKLING 

Domstolsväsendet behöver också rekrytera 

nya men färre medarbetare i samband med 

att allt fler går i pension. 

– Vi behöver ta vara på möjligheterna till 

kompetensväxling, ökad mångfald och ökad 

personalrörlighet, säger Monica Dahlbom, 

chef för Domstolsverkets personalenhet och 

fortsätter: Resurstillskottet ger oss också möjligheter 

att dubblera personal under en tid 

eller anställa tidigare än beräknat för att klara 

generationsväxlingen. Då kan vi samtidigt få 

till stånd en kompetensväxling. 

ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH EFFEKTIVI- 

TET 

Teknikutvecklingen är snabb och skapar hela 

tiden nya möjligheter. Ett område som man 

kommer att satsa på är in- och uppspelning 

av både ljud och bild i samband med 

förhör. När förhöret är väl dokumenterat 

kan det vid behov återanvändas, exempelvis 

i överrätt. Vidareutveckling av Vera kan nu 

också fortsätta, ett prioriterat område är 

kommunikationen med övriga myndigheter 

i rättskedjan. 

ORGANISATIONEN SES ÖVER 

En viktig del i reformarbetet, vilket 

regeringen också påtalar i budgetpropositionen 

är nödvändigheten 

av fortsatta förändringar 

för att skapa en mindre sårbar 

tingsrättsorganisation. 

– Det är mycket positivt 

att regeringen nu fattat beslut i ett 

flertal olika organisationsfrågor. De 

beslutade förändringarna innebär att vi 

kan fortsätta vårt reformarbete. Allt i syfte att 

skapa ett framtidssäkert och modernt domstolsväsende 

med bibehållen rättssäkerhet, 

avslutar Stefan Strömberg. 

Tillskott i budgeten 

Domstolsväsendet har fått extra tillskott 

i budgeten på 110 miljoner kronor 

för 2005, ytterligare 90 miljoner 

kronor för 2006 samt ytterligare 125 

miljoner kronor för 2007.

DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdeltagarna 

kommer in från den svala septemberluften 

för att samlas i källaren på Norra Latin 

i centrala Stockholm. Över kaffedrickning 

och smörgåsätande byter de hundratio män 

och tio kvinnor som är Sveriges domstolschefer 

några ord med varandra, samtidigt 

som de gör sig redo för dagen som väntar. 

De flesta känner varandra i denna krets, 

vestibulen fylls av ett intensivt handskakande 

och hejande på gamla kollegor och bekanta. 

När klockan så närmar sig tio bryter man 

upp från morgonfikat och lämlar in i konferenssalen. 

Där tar allvaret tar vid, i form av 

generaldirektör Stefan Strömbergs utförliga 

Höjdarmöte 

för, att man inom domstolsväsendet lutar sig 

tillbaka och väntar på att riksdag och regering 

ska lösa alla problem – helst genom att 

tillföra ytterligare resurser. Men allt handlar 

inte om resurser, betonar Strömberg. Domstolsväsendet 

som sådant måste drivas av ett 

intresse att förbättra sin verksamhet. 

– Alla borde tänka: vad kan jag göra? 

Vad kan vi göra? Det finns ett gemensamt 

ansvar, och man måste vara beredd att 

samarbeta. Ingen domstol är en ö. Alla domstolar 

har ett gemensamt ansvar för att hela 

domstolsväsendet fungerar. En domstol kan 

inte vara nöjd bara för att den lever och må 

bra medan en domstol fem mil därifrån går 

Kvalitet och framtid var temat för årets chefsdagar, 

som samlade i princip alla Sveriges domstolschefer. 

Justitieministern var också där, med 325 nya miljoner 

kronor till domstolsväsendet i bakfickan. 

TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO CARL JOHAN ERIKSON 

presentation av Domstolsverkets syn på på knäna. Detta gemensamma tänkande 

chefsdagarnas tema: ”framtid och kvalitet”. finns allt mer i dag, men det finns ännu 

Först uttrycker han sin belåtenhet över saker att göra. 

det faktum att det i den nya budgetuppgö- Denna uppmaning till enighet följs av en 

relsen fanns med ett rejält tillskott till dom- vädjan om att tänka långsiktigt: 

stolsväsendets budget. 

– Vi måste våga se 

Närmare bestämt 325 »Alla borde tänka: vad kan det långa perspektivet. 

miljoner kronor, förde- jag göra? Vad kan vi göra? Hur ser det ut om fem, 

lat på tre år. 

– Men bara så ni 

vet: det kommer inte 

att finnas några pengar 

i kassan på vägen ut, 

Det finns ett gemensamt 

ansvar, och man måste vara 

beredd att samarbeta. Ingen 

domstol är en ö« 

om tio år? Vad är det 

för domstolsväsende vi 

vill lämna efter oss, när 

vi slutar? säger Stefan 

Strömberg. 

säger Stefan Strömberg Domstolsverkets generaldirektör 

Domstolsverket 

och får några skratt Stefan Strömberg 

kommer under de när- 

som belöning. 

maste åren prioritera fyra 

Sedan väntar själva ämnet: hur domstols- områden som alla hör ihop med varandra, 

väsendet ska utvecklas i framtiden, genom förklarar generaldirektören. Det handlar om 

en kombination av vad Strömberg kallar den förestående generationsväxlingen, om 

”envishet och flexibilitet”. Han talar om att det nya och förbättrade verksamhetsstödet 

det kan finnas en tendens till, och en risk Vera, den fortsatta omorganisationen samt 

AKTUELLT 

satsningar på en moderniserad administration. 

Angående sammanslagningen av tingsrätter 

– som kommer att fortsätta under de 

närmaste åren – betonar Strömberg att det 

inte bara handlar om lokaler och flyttkartonger, 

utan att man bör använda detta som 

ett startskott för en ny, förbättrad verksamhet. 

Samma sak med generationsväxlingen: 

– Det pratas mycket om detta just nu. 

Det kanske kan låta som en ny form av liturgi, 

men generationsväxlingen är ett faktum 

som också rymmer en möjlighet, om man 

genomför den rätt. Men för att vi ska kunna 

knyta till oss de personer vi vill ha krävs 

moderna arbetsformer och en god arbetsmiljö. 

Stefan Strömberg går sedan vidare i listan 

över framtidsfrågor. För att våga ta ordet 

produktivitet i sin mun tar han vägen över 

Danmark – där man utan att tveka mäter 

just hur produktiva enskilda domstolar är. 

– I Sverige är vi mer försiktiga och talar 

om arbetsbelastning. Oavsett vilket ord 

man använder handlar det om att se till att 

inkomna ärenden avgörs inom rimlig tid. 

Och under rimliga arbetsförhållanden, givetvis. 

Strömberg slår också ett slag för den nya 

informationsstrategi och den nya webbplattformen 

som håller på att utarbetas. 

– I dag finns en stor kunskapsbrist när 

det gäller domstolarnas verksamhet. Inte 

minst inom media. Det är viktigt för oss alla 

att vara medvetna om detta. 


AKTUELLT 

UNDERSKOTTET MÅSTE BETALAS 

Plats på scenen så för Ann Härelind, chef 

för Domstolsverkets ekonomienhet. Hon 

redogör för vad som ska hända med de nya 

resurser som är på väg. Beskedet lyder: det 

är inte klart ännu, verket räknar på saken och 

kommer att kontakta respektive domstol för 

en vidare dialog. Men en sak vill hon betona: 

allt är inte rosor bara för detta. Domstolarna 

dras med ett underskott, som förr eller senare 

måste betalas tillbaka. Dessutom påpekar 

hon att situationen på de enskilda domstolarna 

ser väldigt olika ut. Vissa har ekonomin 

under kontroll, andra inte. Vissa klarar regeringens 

verksamhetsmål, andra inte. 

När det gäller bearbetningen av målbalansen 

påpekar Härelind att verket har skjutit 

till resurser för att lösa detta – men att utfallet 

är mycket olika. 

– I vissa fall ger extra resurser ett utomordentligt 

bra resultat – i andra fall inget alls. 

Att tillskotten i budgetmedel inte löser 

alla problem är något som även justitieminister 

Thomas Bodström betonar när han 

anländer efter lunchpausen. Först hinner 

ministern med att lyssna på Gunnel Wennberg 

från Hovrätten för Västra Sverige, som 

berättar om Ida–nätverket, skapat av de tio 

kvinnliga lagmännen för att vara bollplank 

och stöd för kvinnor som funderar på en 

chefskarriär. 

– Vi tycker att vi borde bli fler kvinnor, 

och det här är ett sätt att bidra, säger Gunnel 

Wennberg. 

När Thomas Bodström därefter äntrar 

talarstolen tar han upp Ida–tråden. Han 


berömmer initiativet, och ser samtidigt fram 

mot den dag – någon gång i framtiden – då 

kvinnliga chefer är något så självklart att nätverket 

inte kommer att behövas. 

Han talar också om en resa han nyligen 

gjorde till USA, där han fick en inblick i det 

processmissbruk som stör landets rättsväsende. 

– I en jämförelse måste jag säga att det 

känns ganska bra att jag är justitieminister 

i just Sverige och inte i USA, säger Thomas 

Bodström. 

ANGÅENDE BUDGETEN FÖRKLARAR ministern 

sig vara mycket nöjd med att resurser 

förs över från försvaret till rättsväsendet. 

– Det behövs ytterligare resurser till hela 

rättsväsendet, inte bara polisen. Därför är 

det glädjande att det nu blir ökningar för 

såväl polis som åklagare, domstol och kriminalvård. 

Det ska inte finnas någon svag länk 

i kedjan, säger Bodström. 

Han säger också att han är mycket väl 

medveten om att det inom domstolsväsendet 

finns ett underskott sedan tidigare, att 

de ekonomiska frågorna inte i och med detta 

är lösta en gång för alla. Däremot, säger 

ministern, kommer domstolarnas ekonomi 

nu att stärkas. 

– Men reformarbetet måste givetvis 

fortsätta. Vi är inte beredda att föra över nya 

pengar till gamla organisationer, säger Thomas 

Bodström. 

NORRLAND – SPECIALFALL 

Därefter passar justitieministern på att inför 

den samlade chefskåren ge sin syn på ett 

antal aktuella domstolsfrågor. Sammanläggningar 

av tingsrätter är nödvändiga och 

kommer att fortsätta, förklarar han. Däremot 

öppnar han för att utvecklingen i Norrland 

kan kräva ett särskilt förfarande. 

– Där är faktiskt avstånden betydande. 

En tänkbar väg kan vara en särskild översyn 

av hela rättsväsendets organisation i Norrland. 

Jag ber att få återkomma i denna fråga. 

Angående andra organisatoriska förändringar 

den närmaste tiden berör justitieministern 

bland annat att Länsrätten i Stockholm 

framöver kommer att tvingas hantera eventuella 

överklaganden gällande den omdisku- 

»Det var ingen som förstod 

vad jag sa nu, eller hur?« 

Justitieminister Thomas Bodström 

terade trängselskatten. Än större påverkan 

menar ministern att hanteringen av asyl- och 

flyktingärenden kommer att ha. 

– Jag har varit en stark motståndare mot 

detta, precis som åtskilliga härinne. Men nu 

har riksdagen bestämt detta, nu är det en 

realitet. Vi får göra det bästa av situationen 

och göra vårt yttersta för att detta inte kommer 

att innebära negativa konsekvenser för 

våra domstolar. 

Angående den framtida domarrekryteringen 

avvisar Thomas Bodström förslaget 

att avskaffa den särskilda domarbanan. 

Däremot ställer han sig positiv till att på 

olika sätt bidra till en öppnare domarrekrytering, 

bland annat genom en förändrad 

meritvärdering, att Tjänsteförslagsnämnden 

ersätts av en ny mer aktiv domarnämnd och 

ökade marknadsföringsåtgärder. När det 

gäller bemötandefrågor menar ministern att 

situationen har blivit bättre under de senaste

åren, men påtalar att ”det är inget annat än 

ett misslyckande om en kvinna känner sig 

kränkt i en domstol”. 

Efter detta anförande inbjuds så den 

samlade lagmanskåren att ställa frågor till 

landets justitieminister. En djup tystnad breder 

ut sig. Till sist kommer ändå en fråga. 

Efter den kritik som riktats mot kansliortsmodellen, 

vilken är egentligen justitieministerns 

syn på detta? 

Thomas Bodström svarar efter viss betänketid. 

Svaret är mångordigt, och inte helt 

glasklart. I alla fall inte att döma av den förbryllade 

tystnad som breder ut sig när han 

talat färdigt. En tystnad som ministern själv 

kommer i kontakt med domstolarna upplever 

det bemötande de får. 

– Det kvalitetsarbete vi nu vill påbörja 

syftar till att ta in synpunkter från alla inblandade 

intressenter. På så vis öppnar vi oss för 

kritik av alla de slag. Det är också meningen 

– att all kritik ska lyftas fram. Inte så att 

vi okritiskt ska anamma vad utomstående 

säger, utan för att vi ska ta till oss nya perspektiv, 

säger Lars-Göran Engström, Hovrätten 

över Skåne och Blekinge. 

Chefsgruppen enas om att detta är 

något man bör gå vidare med. En nationell 

arbetsgrupp ska driva frågan, blir beslutet. 

Bland lagmännen uppstår en diskussion om 

till sist bryter med ett leende: 

vilka som ska sitta i denna grupp. Eller sna- 

– Det var ingen som förstod vad jag sa rare, vem som ska utse dem som ska sitta i 

nu, eller hur? 

denna grupp. Valet står mellan Domstolsver- 

Till allmänna skratt bryter församlingen ket, överrättspresidenterna och en särskild 

upp för att ta en kopp kaffe. 

grupp domare. Resultatet blir till sist att det 

kommande presidentmötet ska utse delta- 

DEN STORA 

garna i arbetsgruppen, 

KVALITETSJAKTEN »På sikt kommer kvalitetsar- efter namnförslag av 

Härnäst gäller frågan betet med nödvändighet att lagmännen. Och man 

chefsdagarnas andra bli mer ingripande och beröra kan lägga ärendet åt 

huvudämne: kvalitet. I 

gruppdiskussioner tar 

sig lagmännen an ett 

antal punkter gällande 

hur man inom domsto- 

kärnan av vår verksamhet, 

exempelvis hur vi skriver våra 

domar. Det måste vi vara 

medvetna om« Hovrättspresident 

sidan. 

Först hinner dock 

Lars-Göran Engström 

påpeka: 

– Vi får inte tro att 

larna ska gå vidare med 

Lars-Göran Engström 

kvalitetsfrågor är något 

ett mer strukturerat kva- 

okomplicerat. Att göra 

litetsarbete. Förslaget från den arbetsgrupp enkäter om hur man upplever sig bli bemött 

som tittat på frågan går ut på att man ska är väl en sak. Men på sikt kommer kvalitets- 

börja arbetet med att utvärdera vilken inforarbetet med nödvändighet att bli mer ingrimation 

domstolarna ger, och hur de som pande och beröra kärnan av vår verksamhet, 

AKTUELLT 

exempelvis hur vi skriver våra domar. Det 

måste vi vara medvetna om. 

GEMENSAM IT-SÄKERHET 

Under konferensens andra dag diskuteras 

först utvecklingen mot en modernare domstolsadministration, 

och vilka nya krav som 

därmed kommer att ställas på domstolarnas 

personal. Sedan talar Jörgen Nilsson, 

Domstolsverkets chefsjurist, om behovet av 

förbättrad IT-säkerhet och förklarar varför 

Domstolsverket vill ha föreskriftsrätt över landets 

domstolar när det gäller just detta. Alla 

domstolar är avhängiga av varandra i säkerhetsavseende, 

eftersom alla är hopkopplade 

i samma nätverk. Det gör att ett gemensamt 

system är ett måste, menar Jörgen Nilsson. 

– Domstolsväsendet har inte gått under 

på grund av brister i IT-säkerheten, men vi 

kommer att få problem i framtiden om vi 

inte hanterar dessa frågor bättre, säger han. 

Därefter berättar Marianne Hassel, chef 

för Domstolsverkets IT-enhet, om verkets förslag 

till en ny IT-organisation. Förslaget går 

ut på att samla den rena IT-kompetensen på 

Domstolsverket. 

Avslutningsvis talar Björn Östman och 

Carl Furengren om hur man på ett enkelt 

sätt kan använda Vera och SIV för att göra 

analyser och uppföljningar av verksamheten. 

 


AKTUELLT 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO OTTO UNGE 

DET NYA INTRANÄTET beräknas vara klart – Intranätet ska vara ett verktyg i det 

att börja använda den första februari nästa dagliga arbetet; en plats dit medarbetarna 

år. Myndigheterna inom 

kan gå för att snabbt 

domstolsväsendet kommer 

att kunna lägga ut 

information inom specifika 

områden på intranätet 

i stället för att, som idag, 

all information publiceras 

»Intranätet skapar möjlighet 

att vara en naturlig 

mötesplats för alla anställda. 

Intranätet uppmuntrar 

dialog och kommunikation 

få information, fortsätter 

Petra. Intranätet ska 

förmedla aktuella nyheter 

och dessutom fungera 

som uppslagsverk. Med 

projektet vill vi uppnå 

via Domstolsverket. mellan medarbetare, både en bättre kvalitet på 

– Vi eftersträvar en inom den egna och mellan information och infor- 

större delaktighet ute i olika myndigheter« 

mationsspridning både 

domstolsväsendet i det Ur projektdirektivet 

på intranätet och på den 

gemensamma intranätet, 

externa webbplatsen. 

säger Petra Thor Jonzon 

Vi vill också att informa- 

som leder projektet. Vi kommer exempelvis tionshanteringen ska bli mer decentraliserad, 

att kunna skapa databaser där samtliga domstolar 

och nämnder kan lägga in informa- 

framför allt när det gäller intranätet. 

tion. 

REFERENSGRUPP MED IDÉER 

Petra Thor Jonzon tillträdde den nyinrät- Projektgruppen består av medarbetade 

tjänsten som projektledare i april. Hon tare från Domstolsverkets IT-enhet och 

har tidigare jobbat som informationschef på Informationssekretariat. Dessutom finns flera 

CSC (Computer Sciences Corporation), som olika verksamhetskunniga referensgrupper 

är ett av de större i IT-företagen i världen. knutna till projektet. En referensgrupp med 


Delaktighet och nytänkande 

när webbmiljön byggs om 

På Domstolsverket pågår just nu ett arbete med att skapa en ny webbmiljö för hela domstolsväsendet. 

I en första etapp under hösten byggs intranätet om. Under våren nästa år är det dags för den externa 

webbplatsen, www.dom.se, att få nytt utseende och ny struktur. Tanken är att de myndigheter som vill ska 

kunna skapa egna webbplatser inom ramen för den nya miljön. 

representanter från domstolsväsendet ska 

säkerställa att det nya intranätet utformas 

enligt användarnas önskemål. I gruppen 

finns administratörer, domstolssekreterare, 

notarier och ordinarie domare från olika 

delar av domstolsväsendet. Första träffen 

ägde rum på Domstolsverket i mitten av 

augusti. Där fick deltagarna genom olika 

övningar ge sina synpunkter både på det 

befintliga intranätet och på hur det framtida 

ska se ut, hur det kan struktureras och vad 

det ska innehålla. Högt upp på önskelistan 

hamnar en sökfunktion och en lättnavigerad, 

intuitiv struktur. 

– Tack vare referensgruppen har vi fått 

in många värdefulla idéer och synpunkter att 

jobba vidare med, menar Petra Thor Jonzon. 

Det viktigaste för oss är att skapa ett intranät 

som verkligen är användbart för hela domstolsväsendet. 

Det ska vara enkelt både att 

publicera information och att hitta det man 

söker.

”SKRÄDDARSYDD” STARTSIDA 

Några myndigheter kommer att vara piloter 

i projektet, vilket innebär att de kommer att 

bli först med att anpassa det nya intranätet 

efter sin egen verksamhet. Exempelvis kommer 

det att finnas möjlighet att blanda nyheter 

från Domstolsverket med nyheter från 

domstolen eller nämnden. Myndigheterna 

kommer också att delvis kunna anpassa 

menyerna efter sina lokala behov. 

– De här funktionerna ser vi redan under 

etapp ett av projektet, fortsätter Petra Thor 

Jonzon. I ett senare skede vill vi att varje 

medarbetare ska kunna få sin egen skräddarsydda 

startsida med de funktioner man 

använder mest. Det kan vara de senaste fem 

e-breven, nyheter från rättsväsendet och 

information om olika projektgrupper som 

man är med i. 

När intranätet är ombyggt och klart att 

använda är det dags för den externa webbplatsen, 

www.dom.se, att få ny struktur och 

design. Här är det tänkt att domstolarna och 

nämnderna ska erbjudas möjlighet att skapa 

Mer innehåll än teknik 

En förutsättning för att domstolsväsendet 

ska kunna utveckla sin webbmiljö är ett 

system för Content Management och 

webbpublicering. Domstolsverket har skrivit 

ett avropsavtal med IT-företaget Sogeti. 

Det verktyg som Domstolsverket valt är 

EPiServer. 

Med hjälp av verktyget kommer det 

att bli enkelt för redaktören att lägga in 

material, eftersom det finns färdiga mallar. 

Redaktören behöver alltså bara fokusera på 

innehållet i det som han/hon publicerar på 

intranätet. 

Vill du veta mer? 

Kontakta Petra Thor Jonzon eller 

Åsa Nordström, Domstolsverket. 

egna webbplatser, som de själva administrerar, 

inom ramen för den nya webbmiljön. 

Myndigheterna kommer att kunna lägga in 

information om den egna verksamheten och 

använda sin egen logotyp. Besökaren kan 

ändå känna igen sig eftersom strukturen blir 

likartad inom hela domstolsväsendets webbplats. 

 

AKTUELLT 

»Ett intranät kan stärka gemenskapen 

bland de anställda. Det 

är en viktig identitetsbärare och 

ett sätt att stärka kulturen inom 

organisationen« Stefan Reimer, 

rådman, Helsingborgs tingsrätt 

»Det känns spännande att få 

vara med i det här projektet och, 

om möjligt, kunna påverka resultatet« 

Claes Stetler, notarie, 

Borås tingsrätt 

»Det är väldigt positivt att 

Domstolsverket satt igång 

ett sådant här projekt. 

Domstolsväsendets webbmiljö 

behöver en enhetlig struktur. 

Detta är också något som kräver 

mer arbete än vad man kanske 

tror. Professionella insatser 

behövs för att hålla intranätet 

uppdaterat« Lena Blomquist, 

informatör, Högsta domstolen 

»Jag tycker det är ett intressant 

projekt. Webbplatsen betyder så 

mycket; den är ett ansikte utåt 

och det är viktigt att den ger ett 

proffsigt intryck« Åsa Ärlebrant, 

administrativ direktör, kammarrätten i 

Sundsvall 


Häktningsförhandlingar via video snart verklighet 

För att förbättra rutinerna kring häktningsförhandlingar kommer Stockholms tingsrätt 

troligen redan i höst att inrätta ett system med särskilda häktningsdomare. 

På andra håll planerar man för förhandlingslokaler i direkt anslutning till häktet och i framtiden 

kommer domstolarna kanske att kunna ha förhandlingar via videolänk. 

TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO OTTO UNGE 

DET ÄR DRYGT TJUGO MIL mellan 

Östersund och Härnösand. Om en liga på tre 

personer bedragit turister som hyrt semesterlägenheter 

i Åre blir gripen, anhållen och 

senare häktad, kommer det att innebära 

en mängd transporter. Tingsrätten ligger 

i Östersund, närmaste häkte i Härnösand. 

Utredningen är komplicerad, många 

är inblandade. Omhäktning måste ske. 

Åklagarmyndigheten finns i Umeå, men en 

kammare är placerad i Östersund. De misstänkta 

och eventuellt deras försvarare måste 

alla åka till Östersund och sedan tillbaka till 

Härnösand. De misstänkta transporteras av 

kriminalvården och måste bevakas av minst 

två vårdare vardera. Det blir dyrt, omständ- 

I polishusen eller i anslutning till polishusen kan 

man bygga utrymmen där häktningsförhandlingar 

via video kan hållas, så slipper de intagna transporteras 

tjugotalet mil till närmsta tingsrättshus. 


ligt och riskfyllt med så många transporter. 

Förhållandena kring häktningsförhandlingar 

leder många gånger till att resurser 

utnyttjas ineffektivt. Skälen varierar, beroende 

på vilken del av landet det är fråga om. 

Det har hänt att åklagare i Västernorrlands 

län fått häva anhållningsbeslut efter det att 

tingsrätten satt ut häktningsförhandlingar 

på en ort och åklagarmyndigheten, som ligger 

i Umeå, inte har haft personal att skicka 

till exempel till Örnsköldsvik. I Stockholms 

tingsrätt har belastningen tidvis varit så hög 

att det varit svårt att hitta lediga lokaler för 

häktningsförhandlingar. Det har hänt att 

vissa fått skjutas in under andra förhandlingars 

lunchpaus. 

Men förbättringar är på gång. En arbetsgrupp 

under ledning av Mats Malmsjö, 

chef för Enheten för lokaler och teknik på 

Domstolsverket, har kommit med förslag till en 

rad förbättringar. Arbetsgruppen, som bestått 

av personer från rättsväsendet myndigheter, 

tillsattes med anledning av ett uppdrag som 

Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen fick 

av regeringen förra hösten. 

– Uppdraget var att hitta former för samordning 

av häktningsverksamheten, säger 

Mats Malmsjö. Verksamheten behöver göras 

mer effektiv för att tillgodose allmänhetens 

krav på hög kvalitet och bra service. 

SÄRSKILDA HÄKTNINGS DOMARE 

Arbetsgruppen kom fram till att det inte går 

att skapa en enhetlig modell för hela landet. 

Gruppen föreslår i stället olika lösningar för 

olika regioner. 

Huvudpunkterna sammanfattas i titeln 

på rapporten: Ökat regionalt samarbete, 

ändrade forumregler, videolänk och särskilda 

häktningsdomare. 

– Redan i höst kommer Stockholms 

tingsrätt troligen att ha möjlighet att införa 

systemet med särskilda häktningsdomare, 

efter en modell som redan tillämpas i 

Göteborg och Malmö, enligt Mats Malmsjö. 

En särskild häktningsdomare hanterar 

samtliga inkomna häktningsframställningar 

till domstolen under en viss period, en vecka 

eller månad i taget. På så sätt blir domstolens 

häktningsförhandlingar mer överskådliga 

och det blir lättare för personalen att 

planera. De övriga domarna får mer kontinuitet 

i sitt arbete, och behöver inte avbryta 

med häktningsförhandlingar. 

För att lösa lokalfrågan diskuteras möjligheten 

till ändrat forum. I Stockholmsområdet 

ligger flera tingsrätter på ett ur transportsynpunkt 

rimligt begränsat avstånd. 

– Tingsrätterna i Handen, Huddinge, 

Södertälje och Nacka skulle kunna disponera 

en och samma lokal för häktningsförhandlingar. 

Därmed skulle det alltid finnas en 

lokal tillgänglig. 

VIDEOLÄNK MINSKAR TRANSPORTER 

I rapporten rekommenderas ett ökat regionalt 

samarbete i bland annat Jämtland och 

Västernorrland. Ett samarbete som innefattar 

polis, åklagarmyndighet, kriminalvård och 

tingsrätt. 

Till exempel måste frågan om ansvaret 

för transporter av den misstänkte klarläggas. 

Ett annat sätt att öka effektiviteten är att 

bygga eller ställa i ordning särskilda förhandlingssalar 

i polishus eller häkten. 

– Det är ett sätt att minska transporterna 

av häktade och skulle väsentligt öka säkerheten, 

säger Mats Malmsjö. 

Ytterligare ett annat sätt att minska 

transporter och hålla nere kostnader är att 

hålla förhandlingar via videolänk. Speciellt är 

det tillämpbart vid omförhandlingar, då de 

inblandade redan en gång sett varann i ögonen. 

Försöken som pågår ska alltså utökas, 

föreslås i rapporten. Östergötland, som har 

två tingsrätter och en kriminalvårdsmyndighet, 

kan bli en pilotregion. 

Arbetsgruppen räknar med att få regeringens 

respons på rapporten inom en snar 

framtid.

Gränslöst på 

Juriststämman 

Gränser flyttas och suddas ut och det ställer 

stora krav och betyder nya utmaningar för 

hela rättsväsendet. Sverige är i dag en av 25 

EU-stater och genom det berörs vi mer och 

mer av EU-lagstiftning och internationell rätt. 

Under årets Juriststämma som hade en internationell 

prägel under temat ”Gränslös jurist” 

samtalades det mycket om internationaliseringen 

av juridiken och dess konsekvenser. 

TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO SVANTE ÖRNBERG 

OM EN SVENSK ÄR GIFT med en portugis, 

har två barn och bor i Bryssel, vill skiljas, 

vad händer då? Det är alltid besvärligare 

när flera länders lagstiftning ska samsas. 

Under Juriststämman hade europeiska rättsliga 

nätverket på privaträttens område ett 

seminarium där de beskrev sin webbplats. 

Där kan alla hitta svar på frågor om bland 

annat äktenskap, skilsmässa, avtal, köp, hyra, 

arbete och semester. Uppgifter om vilken 

domstol ansökan om skilsmässa ska skickas 

till, rätt till underhållsbidrag och andra regler 

som gäller vårdnad om barn, kan också ges 

av nätverket. 

Webbplatsen innehåller information om 

europeisk lagstiftning inom 18 privaträttsliga 

områden, som exempelvis regler för rättshjälp, 

föräldraansvar, ersättning till brottsoffer. 

Informationen finns på 20 språk och 

omfattar 24 länder. 

DELAT ANSVAR 

– Syftet med nätverket är att underlätta för 

personer som har en gränsöverskridande tvist 

eller som vill få reda på innehållet i utländsk 

rätt, säger Mattias Wahlstedt, som var nätverkets 

representant under stämman. Han är 

rättssakkunnig på Justitiedepartementet, och 

hans avdelning är Sveriges så kallade kontaktpunkt 

i det rättsliga nätverket. Varje land har 

en kontaktpunkt, en myndighet eller motsvarande, 

som ansvarar för innehållet på webbplatsen. 

Nätverket skapades 2001 efter ett 

beslut av ministerrådet. Fler och fler berörs av 

lagstiftning i andra länder, eller är inblandade 

i rättstvister som griper över flera medlemsstater, 

det vittnar siffrorna på hur många som 

går in på webbplatsen om. Frågorna kommer 

också direkt via telefon och e-post till Mattias 

Hans Blix och Elisabeth Fura-Sandström deltog 

i panelen om Folkrätt. 

Wahlstedt, som svarar i den mån han hinner. 

– Men det handlar inte om att vi är 

gratis advokathjälp. 

Nätverket är också till för att underlätta för 

domstolar och myndigheter i de olika medlemsländerna 

så att de vet vart de ska vända 

sig. Förutom Justitiedepartementet är ett antal 

organisationer och myndigheter från Sverige 

med i nätverket, bland annat Försäkringskassan 

utland, Skatteverket, Domstolsverket och myndigheten 

för adoptionsfrågor, NIA. 

MERA FOLKRÄTT 

Under Juristämman debatterades det även 

om folkrätt som behandlar förhållandet 

mellan olika stater och som spelar en allt 

större roll i folks vardagliga liv. Hans Blix, 

tidigare chef för FN:s vapeninspektörer, 

Hans Corell, tidigare rättschef i FN, Elisabeth 

Fura-Sandström, domare i Europadomstolen 

deltog alla tre i en paneldebatt om ”Folkrätt 

i förvandling”. 

Efter att USA och Storbritannien startat 

krig utan FN:s medgivande, ett krig som FN:s 

generalsekreterare betecknar som olagligt, 

kan det vara lätt att se pessimistiskt på betydelsen 

av internationella överenskommelser. 

FÖRBÄTTRING GENOM TID 

– Vi måste se det här historiskt, säger Hans 

Blix, som trots allt är optimistisk. För hundra 

år sedan antogs den första konventionen på 

området, och efter detta har utvecklingen 

gått framåt. Framstegen understryks av Hans 

Corell, som i sitt arbete som FN:s rättschef 

varit med om att inrätta domstolar efter 

kriget i forna Jugoslavien och Rwanda. 

– Upprättandet av Internationella brottmålsdomstolen 

i Haag, ICC, tror jag i framti- 

den kommer att ses som ett stort historiskt steg. 

Juridiken fungerar inte i ett vakuum utan 

finns alltid i en politisk kontext, och det stora 

problemet är klyftan mellan världens fattiga 

och rika. Panelen talar om folkrätten som en 

globalisering av etiska regler. 

Elisabeth Fura-Sandström möter i sitt 

arbete på Europadomstolen kollegor som 

fostrats i en annan samhällsordning, där 

beslut inte grundats på överenskommelser, 

utan på diktat uppifrån. Det är tendenser 

som sitter kvar hos många från de nya medlemsländerna 

i EU. Konsekvensen blir att 

uppgjorda överenskommelser inte hålls. Det 

är ett stort problem. 

Panelen diskuterar även om de länder 

som inte följer reglerna ska stängas ute från 

samarbetet. 

– Hur ska vi då nå dem, säger Elisabeth 

Fura-Sandström. Det viktigaste är att vi för 

en dialog, särskilt med dem som tycker olika. 

Förändrar gör man inte på en kafferast, det 

tar tid, och det måste få ta tid. 

– Huvudsaken är att vi inte slutar tala 

med varandra, säger hon slutligen. 

YRKESVERKSAMMA FÅR KUNSKAP 

Svensk Juriststämma arrangerades för sjätte 

gången, i år för första gången i Göteborg, 

den 15–16 september. Syftet med stämman 

är att främja yrkesverksamma juristers fortbildning 

dels genom utbildning inom sammanhållna 

teman i olika juridiska discipliner, dels 

genom seminarier och kompetensutveckling i 

övrigt inom skilda ämnen. 

Besök europeiska nätverkets webbplats: 

europa.eu.int/comm/justice_home/ejn 


Svårt skydda sekretess i 

domstol 

Frågan om hur domstolar ska hantera skyddade 

personuppgifter har uppmärksammats vid flera tillfällen 

på senare tid. En arbetsgrupp där Domstolsverket 

ingår har tagit fram nya riktlinjer för hur den offentliga 

förvaltningen ska hantera problemet. 

TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO MIRA BILDARKIV 

DET HÄNDER ATT sekretessbelagda personuppgifter 

röjs i samband med domstolsförhandlingar, 

vilket kan orsaka stora svårigheter 

för den enskilde. Det finns ingen statistik 

över hur vanligt förekommande detta är, 

men att problemet är reellt råder det ingen 

tvekan om. 

– Jag känner personligen till flera fall där 

skyddade uppgifter har röjts av en domstol. 

Det är förstås mycket olyckligt när det 

inträffar, säger Bo Andersson, ansvarig för 

hanteringen av fingerade personuppgifter 

vid Rikspolisstyrelsen. 

Domstolsverket har låtit göra en sammanställning 

av problemen när det gäller 

domstolarnas hantering av skyddade personuppgifter. 

Vanligt är att den enskilde 

själv lämnar in sekretessbelagda uppgifter till 

domstolen, utan att vara medveten om att 

uppgifterna då inte nödvändigtvis kommer 

att behandlas med sekretess. Det händer 

också att en markering av sekretess överhuvudtaget 

inte uppmärksammas, utan att 

hemliga uppgifter – till exempel en skyddad 


persons adress – av misstag lämnas ut till 

obehöriga. En närliggande fråga behandlas 

i förslaget till ny sekretesslag, nämligen 

huruvida sekretess följer med ärenden från 

en myndighet till en annan. Per Kjellsson, 

lagman vid Västmanlands tingsrätt och ordförande 

i Offentlighets- och sekretesskommittén, 

förklarar att avsikten är att täppa till 

de luckor som finns i lagstiftningen i dag. 

RUTINER FÖR SEKRETESS 

Susanne Karlberg, jurist på Domstolsverket, 

har varit med i en arbetsgrupp som under 

ledning av Skatteverkets Björn Sjökvist har 

tagit fram en vägledning för hantering av 

just sekretessmarkerade personuppgifter i 

den offentliga förvaltningen. 

– Det handlar om mycket allmänt hållna 

riktlinjer, förklarar Karlberg. Vi kommer att 

tillämpa dem på Domstolsverket och hoppas 

att de kan fungera som inspiration för 

domstolarna. 

Vägledningen talar om att det är viktigt 

att hitta rutiner så att sekretessmarkeringar 

uppmärksammas, inte minst inom IT-systemen. 

Viktigt är också att se till att all personal 

som kommer i kontakt med sekretessmarkerade 

personuppgifter har goda kunskaper 

om vilka problem som kan uppstå. 

Kammarrätten i Jönköping är en av de 

domstolar som redan har hunnit en bit i arbetet 

med dessa frågor. Sedan cirka två år 

finns där ett dokument som instruerar framförallt 

registratorerna och kanslipersonalen 

om hur de ska agera när det förekommer 

spärrmarkerade personuppgifter i ett mål. 

– Grundtanken är att vi ska ha en enhetlig 

och enkel hantering, säger Linda Granelli, 

administrativ jurist. 

– Det ska vara tydligt markerat både i 

datorsystemet och på aktkappan när det 

finns spärrmarkerade personuppgifter. Detta 

för att minska risken för misstag under såväl 

kommunicering av handlingar som under 

domskrivning. 

SEKRETESSPROBLEM ALLT VANLIGARE 

Sigurd Heuman, lagman vid Helsingborgs

»Avsikten är god – att skydda 

barnets integritet – men samtidigt 

är möjligheten till insyn 

fundamental för förtroendet för 

rättsväsendet. Offentlighetsfanan 

måste hållas högt« 

Sigurd Heuman, lagman 

tingsrätt, menar att man måste vara medveten 

om att det kan uppstå besvärliga 

situationer, där man behöver väga behovet 

av offentlighet mot behovet av att skydda 

enskilda utsatta individers behov av sekretess. 

Enligt Heuman har olika slags sekretessproblem 

blivit vanligare på senare år, i takt 

med att det har blivit vanligare med fall där 

kvinnor förföljs av sina tidigare män. 

Ett annat problem med anknytning till 

sekretessproblematiken, som Heuman på 

senare år har noterat, gäller domar där man 

har valt att sekretessbelägga stora avsnitt. I 

allmänhet görs detta i samband med sexbrott 

mot barn, bland annat för att minska 

DOMSTOLSVERKET ANSER att den kollegiala 

beslutsformen är föråldrad och bör 

avskaffas. 

– Domstolschefen kan som det är nu bli 

överröstad trots att det är chefen som har 

ansvaret för verksamheten, berättar Anders 

Davidson, som är jurist på Domstolsverket 

och har varit ansvarig för utvärderingen. 

Genom enkätundersökning har domstolarnas 

erfarenheter och åsikter om den förändrade 

beslutsordningen undersökts. Den 

ena enkäten var riktad till de domstolar som 

deltar i försöksverksamheten och den andra 

riktades till övriga domstolar. 

risken att barnen blir identifierade i onödan. 

– Avsikten är god – att skydda barnets 

integritet – men samtidigt är möjligheten till 

insyn fundamental för förtroendet för rättsväsendet. 

Offentlighetsfanan måste hållas 

högt, säger Sigurd Heuman. 

NYA FORUMREGLER FÖRESLÅS 

Ett annat dilemma när det gäller hur sekretess 

påverkar domstolarnas arbete rör processer 

mellan parter där den ena har sekretessmarkerade 

personuppgifter. Lagstiftningen 

anger att ett ärende i allmänhet ska 

prövas på den ort där svaranden är skriven. 

Men om svaranden har skyddad adress uppstår 

problem. 

Å ena sidan är det viktigt att den som 

har skyddade personuppgifter inte får dem 

avslöjade i processen, till exempel genom 

att man anger i vilken stad personen bor 

genom att anvisa målet till tingsrätten där. 

Å andra sidan måste i vissa fall en kärande 

för att kunna väcka talan ange svarandens 

adress. Om adressen då är skyddad, kan 

Resultatet visar att de domstolar som är 

med i försöket anser att det är principiellt 

riktigt att domstolschefen fattar besluten 

efter samråd med övriga domare och även 

med andra personalkategorier. De anser 

också att beslutsgången fungerar så bra att 

de inte vill återgå till den gängse beslutsformen. 

Även en övervägande del av de domstolar 

som inte deltar i försöket anser att den 

kollegiala beslutsformen bör avskaffas. 

– Den förändrade beslutsformen är 

enklare och smidigare att tillämpa och den 

innebär tidsbesparingar för domstolarna, 

menar Anders Davidson som redovisar 

det hända att det är omöjligt att överhuvudtaget 

få en process till stånd. 

Dessa motstridiga intressen har uppmärksammats 

av personsäkerhetsutredningen, 

som föreslår att särskilda forumregler 

införs. De föreslagna reglerna innebär att 

ärenden där den ena parten har skyddade 

personuppgifter skulle kunna avgöras på 

annat håll än på den svarandes hemort. 

Vilken domstol som ska vara behörig 

för att pröva mål och ärenden enligt de nya 

forumbestämmelserna lämnar utredningen 

åt regeringen att avgöra. 

För mer information om sekretessfrågor, 

läs Offentlighets- och sekretesskommitténs 

betänkande ”Ny 

sekretesslag”, SOU 2003:99. 

Om forumfrågor, läs Personsäkerhetsutredningens 

betänkande 

”Ett nationellt program om personsäkerhet”, 

SOU 2004:1. 

Beslutsform i domstol 

Positiva erfarenheter av försök 

Under två år har det pågått ett försök i domstolsväsendet om ändrad handläggning av 

administrativa ärenden. Försöket har gått ut på att besluten ska fattas av domstolschefen 

ensam efter samråd med domarna, istället för att besluten fattas gemensamt av domarna, 

dvs. i plenum eller i kollegium. Försöket pågår fram till årsskiftet och det är fyra 

överrätter och 28 underrätter som medverkar. 


Domstolsverkets regeringsuppdrag i en 

DV-rapport ”Förändrad handläggning av 

administrativa ärenden i domstol”. Skälet är 

nog att beslutsbefogenheterna bör gå hand 

i hand med det ekonomiska ansvaret, säger 

han slutligen. 

Rapporten kan beställas hos 

Domstolsverket, eller laddas ner 

på domstolsväsendets webbplats 

www.dom.se under rapporter. 


UTBLICK 

I samarbete med de nordiska 

regeringarna erbjuder 

Nordiska Ministerrådet 

utbytestjänstgöring i annat 

nordiskt land för alla statligt 

anställda. Rådmannen Matti 

Happaniemi från Finland 

nappade på er bjudandet 

och åker nu hem igen efter 

sju månader på Länsrätten 

i Norrbotten. 

TEXT LARS COLLIN 

FOTO ROLF CARLSSON 

Lyckad utbytestjänstgöring 

NORDISK UTBYTESTJÄNSTGÖRING skapades 

av ministerrådet för att anställda inom 

offentlig förvaltning skulle få möjlighet att 

lära känna förhållanden inom de nordiska 

grannländerna. Matti Happaniemi har arbetat 

som domare i tre år i Kouvola i sydöstra 

Finland. Vad som lockade honom i det 

nordiska utbudet var framför allt att lära sig 

det svenska språket. Han försökte komma till 

Stockholm men fick ingen bostad. Istället tog 

Länsrätten i Luleå emot honom med öppna 

armar – ett erbjudande Matti inte har ångrat. 

– Personalen hjälpte mig med bostad 

och de hade också ett ledigt arbetsrum. 

Därför kom jag just hit. Jag är jättenöjd, 

säger Matti Happaniemi på en svenska som 

klingar omisskännligt av grannlandet. 

Själv fick han reda på utbytet genom ett 

brev som varje år cirkulerar hos de finländska 

domstolarna. Intresserade anmäler sig 

hos Justitieministeriet. 

Vårt arbete ser ungefär likadant ut år 

efter år. Efter ett tag behöver man omväxling. 

Det har varit mycket intressant att jämför 

det finska och svenska systemet, förklarar 

Matti Happaniemi. 

På länsrätten har han framför allt förberett 

mål av olika slag. Däremot kunde han 

inte arbeta som domare eller föredragande, 

eftersom det är mot svensk lagstiftning 

– Det är lite konstigt när båda länderna 

hör till EU. Men så är det ännu i förvaltningen. 

Jag förstår egentligen inte alls varför 

det måste vara så, berättar Matti. 


Trots det tycker han att arbetsuppgifterna 

har motsvarat förväntningarna. Största överraskningen 

hittade han i förvaltningsdomstolens 

struktur. I Finland döms förvaltningsmålen 

av tre juristdomare. I Sverige dömer 

enligt huvudregeln en juristdomare och tre 

nämndemän. Vid laglighetsprövning medverkar 

också särskilda ledarmöten. 

– Min uppfattning är att det finska 

systemet fungerar bättre. En sådan sammansättning 

garanterar bättre rättssäkerhet. 

Däremot skulle det kanske vara klokt att ha 

tre instanser även i Finland. 

FLER MUNTLIGA FÖRHANDLINGAR 

Andra skillnader han har stött på har till 

exempel handlat om att det är lättare att få 

rättegångskostnader i taxeringsmål behandlade 

i Sverige. Och att det är förvaltningsdomstolen 

och inte som i Finland förvaltningsmyndigheten 

som beslutar om omhändertagande 

av barn samt att vi använder oss 

mycket mer av muntliga förhandlingar. 

– I Norrbotten är avstånden så långa 

Utbytestjänstgöring 

och då blir det lättare för parterna när domstolen 

åker ut istället. Det händer mycket 

sällan i Finland. Det kanske är en fråga om 

förvaltningskultur. 

Han tycker att alla finländska domare 

borde kunna svenska, vilket inte är fallet i dag. 

Själv åker han nu tillbaka till Kouvola med 

samma arbetsuppgifter som tidigare, men 

med bättre svenskkunskaper som han ska 

använda till att förhoppningsvis fungera som 

ordförande i svenskspråkiga mål. Nu rekommenderar 

han oss i Sverige att åka österut. 

– Det finns så många svenskspråkiga 

domstolar, bland annat i Vasa, Åbo och 

Helsingfors. Det går utmärkt för en svensk 

att jobba i Finland. 

POSITIV ÖVERRASKNING 

Det var lagmannen Janåke Kvennberg som 

tog emot Matti Happaniemi på Länsrätten 

i Luleå. Han kände inte till att det fanns en 

utbytestjänstgöring över gränserna. Men det 

blev en positiv överraskning. 

– Vi har gett honom mål att knäcka och 

han har fått följa med på sammanträden, 

säger Janåke Kvennberg. 

Han delar Matti Happaniemis åsikt att 

domare i Norden borde ha rätt att få praktisera 

yrket i sina grannländer – precis som att 

vi godtar nordisk juristexamina. 

– Å andra sidan har det inte begränsat 

hans möjligheter att sätta sig in i våra mål. 

Det har inte varit några problem att hålla 

Matti sysselsatt. Han är här jämt, förutom 

när han spelar innebandy med polisen. 

Utbytestjänstgöringen har också gett 

Länsrätten en insikt i hur motsvarande instans 

fungerar i Finland. På så vis är det ett ömsesidigt 

utbyte, menar Janåke Kvennberg som 

gärna tar emot fler praktikanter i framtiden. 

– Vem vet, det kanske blir en framtida 

personalresa till Kouvola. Men först ska vi 

plåga Matti med en surströmmingsfest här 

på Länsrätten innan han slutar. Så han får 

något som ett bestående minne. 

Tjänstgöringen ska främja det nordiska samarbetet och vara till nytta både för arbetsgivare 

och arbetstagare. Det är arbetsgivaren som beslutar om den sökande får göra 

utbytestjänstgöring som ska pågå minst en månad och högst tolv månader. 

Arbetsgivaren betalar sedvanlig lön under utbytestiden. Nordiska ministerrådet bidrar 

med ett stipendium som uppgår till 8 000 DKK för varje full tjänstgöringsmånad. 

För mer information och ansökningsblankett besök: www.regeringen.se/nordenutbyte 

eller kontakta Regeringskansliet på 08-405 42 12.

TEMA - NORDEN 

Grannland med goda erfarenheter 

av medling 

På några danska tingsrätter har parterna i 

tvistemål möjlighet att få hjälp av en medlare. 

Strävan är att genom samtal och förhandlingar 

lösa konflikter innan de går till rättegång. 

Verksamheten är ännu på försöksstadiet och 

har pågått i snart två år. Så här långt är försöket 

lyckat; medling ger i många fall en snabbare 

och mer tillfredsställande lösning. 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION LARS REHNBERG 

MEDLINGEN ÄR GRATIS och bygger på frivillighet. 

Medlaren kan inte döma i ärendet, 

utan hjälper i stället parterna att själva hitta 

konfliktens kärna och därefter enas om en 

hållbar lösning. Om parterna enas, skrivs ett 

avtal. Medlingen kan när som helst avbrytas 

om någon av parterna begär det. I så fall, 

eller om parterna inte kan enas, går ärendet 

vidare till domstol. 

Försöket med medling är tänkt att pågå 

året ut, och ska därefter utvärderas. I en 

halvtidsutvärdering från i våras framkommer 

dock att merparten av dem som varit med i 

försöket har upplevt medlingen som väldigt 

positiv, och som en form av konfliktlösning 

som har många fördelar. 

FÖRBÄTTRADE RELATIONER 

Utvärderingen visar att i de ärenden där parterna 

inte nått förlikning beror detta inte i 

första hand på medlaren, utan på att parterna 

varit mindre kompromissvilliga. Parterna 

har trots allt upplevt själva medlingen som 

positiv. 

I ärenden som lett till förlikning har relationen 

mellan parterna förbättrats i många 

fall. De flesta parter har också fått ökad tilltro 

till rättssystemet och upplevt medlingen som 

mindre stressande än en domstolsförhandling. 

Nästan alla är nöjda eller delvis nöjda 

med avtalet. I flera fall har det dessutom 

visat sig att det gått snabbare och inneburit 

lägre kostnader att lösa konflikten med hjälp 

av medling än via domstolsförhandling. 

Utvärderingen visar även på att de flesta 

generellt sett är tillfredsställda med medlingens 

förlopp samt med medlaren och dennes 

insatser. En betydande del av parterna har 

fått större förståelse för varandra, och 85 

procent av dem som varit med i försöket vill 

rekommendera medling som ett sätt att lösa 

konflikter. 

»Jag tycker att medlingsprocessen 

är positiv eftersom den 

bygger på frivillighet och ’lösa’ 

ramar. Det är lättare att framföra 

synpunkter på det sättet« 

Part i ett medlingsärende 

»Äktenskapsärenden och liknande 

är speciellt lämpliga för medling« 

Advokat 

»Jag fick framföra mina synpunkter, 

och jag och min motpart 

nådde förlikning, vilket inte hade 

varit möjligt vid en rättegång. Vi 

kunde också undvika att använda 

personliga och privata saker mot 

varandra. I en rättegång blir det 

en kamp för att vinna, med alla 

medel« Part i ett medlingsärende 

»Man ska göras uppmärksam på 

att man måste sätta sig in i sitt 

ärende och vara väl förberedd« 

Part i ett medlingsärende 

Samarbete i Danmark 

Försöket med medling är ett samarbete 

mellan danska Justitsministeriet, Domstolsstyrelsen 

och Advokatsamfundet och 

pågår från mars 2003 till årsskiftet 2004/ 

2005. Medling utförs vid tingsrätterna i 

Köpenhamn, Århus, Ålborg, Roskilde och 

Vestre Landsret. När försöket utvärderats 

kommer det danska Justitiedepartementet 

att avgöra om medling ska bli en permanent 

verksamhet på domstolarna. 

Läs mer på www.domstol.dk. 

NYTT OM MEDLING I SVERIGE 

Lagen (2002:445) om medling med anledning 

av brott trädde i kraft den 1 juli 2002. 

Syftet med lagen är främst att tillgodose 

kraven på rättssäkerhet när medling anordnas 

i statlig eller kommunal regi. Kommuner 

kan söka bidrag till medlingsverksamhet hos 

Brottsförebyggande rådet. 

Justitiedepartementet har gett en utredare 

i uppdrag att följa upp och vidareutveckla 

påföljdssystemet för unga. I direktivet 

(Dir. 2002:95) ”Översyn av det allmännas 

ingripande vid ungdomsbrott” står det att 

det bör finnas utrymme för att i framtiden 

utveckla medling till att spela en mer framträdande 

roll i påföljdssystemet för unga 

lagöverträdare, något som på sikt bör kunna 

leda till fördelar för såväl brottsoffer som 

samhället i stort. Uppdraget kommer att redovisas 

under hösten 2004. 


TEMA - NORDEN 

SEND - ett nordiskt samarbete 

Det nordiska samarbetet inom domstolsväsendet har 

pågått under många år och i olika former. Det har efter 

hand utvecklats genom till exempel utbytestjänstgöring 

för olika personalkategorier samt studiebesök i domstolar 

och centralmyndigheter. Genom stort engagemang 

hålls täta och viktiga kontakterna länderna emellan. 

TEXT JANITA FRÖDÉN FOTO OTTO UNGE 

NÄR DET NORDISKA JURISTMÖTET hölls 

1987 kom företrädare för de nordiska domareförbunden, 

Jusek med flera, att diskutera 

uppbyggnaden av ett nordiskt samarbete 

rörande efterutbildning för domare. 

Diskussionerna ledde till att Domstolsverket 

1988 tog initiativ till bildandet av ett särskilt 

samarbetsorgan med representanter från 

domstolsväsendena i Finland, Norge och 

Sverige. Danmark valde i det här läget att 

ställa sig utanför eftersom en utredning om 

domarutbildningen pågick. SEND bildades 

formellt i december 1988 i Jönköping och 

Danmark anslöt sig hösten 1989. Några år 

senare kom också Island med i SEND. 

VAD BETYDER SEND? 

Jo, SEND är en förkortning för Samarbetsorganet 

för Efterutbildning av Nordens 

Domare. Syftet med SEND är bland annat 

att vidga kunskaperna om rättssystemen i de 

nordiska länderna, tillvarata forskningsrön 

och litteratur samt att bevaka rättsutvecklingen. 

SEND skall också stärka den nord- 


iska samhörigheten inom 

domarkåren. Detta gör 

man exempelvis genom 

att anordna gemensamma 

seminarier för domare, 

sprida information om 

efterutbildningen inom 

medlemsländerna, anordna 

och stödja studiebesök och 

utbytestjänstgöring mellan 

länderna. 

SEND LEDS AV en styrelse 

vars förste ordförande var 

dåvarande generaldirektören 

i Domstolsverket Lars 

Åhlén. Den nuvarande 

ordföranden är Nils Erik 

Lie, førstelagmann i Borgarting lagmannsrett 

i Oslo. Varje land (utom Island) har tre 

representanter i styrelsen. Svenska deltagare 

i styrelsen är för närvarande hovrättspresidenten 

Gunnel Wennberg, Hovrätten för 

Västra Sverige, lagmannen Håkan Nordling, 

domstolarna i Växjö och en representant 

från Domstolsverket. SEND:s kansli har 

under hela dess verksamhet varit knutet till 

Domstolsverket och handhas för närvarande 

av undertecknad. 

SEND HAR UNDER ÅRENS LOPP anordnat 

en mängd seminarier i olika ämnen. Det första 

hölls i Stockholm 1989 och det senaste 

helt nyligen i Finland. Seminarierna planeras 

av en arbetsgrupp bestående av en styrelsemedlem 

från respektive medlemsland. 

Eftersom det i Danmark och Norge inte finns 

några allmänna förvaltningsdomstolar, är 

seminarierna i huvudsak riktade till allmän 

domstol. Seminarierna är indelade i tre olika 

kategorier; underrätts- och överrättsseminarier 

samt ledarskapsseminarier. Nästa semi- 

narium som är ett överrättsseminarium hålls 

i Sverige i maj 2005. 

SEMINARIERNA INRIKTAS PÅ praktiskt 

domstolsarbete och har max tio deltagare 

från vardera landet. Från svensk sida deltar 

även en eller ett par företrädare från allmän 

förvaltningsdomstol även om motsvarande 

organisation inte finns i våra grannländer. 

Förutom föreläsningar, diskussioner och 

grupparbeten i viktiga gemensamma frågor 

så innehåller seminarierna studiebesök av 

olika slag. Återkommande inslag är processledning, 

etniska frågor, samnordisk lagstiftning 

samt alltmer Europarättsliga frågor. 

- SEND HAR EN VIKTIG UPPGIFT som förmedlare 

av erfarenheter och synpunkter från 

domare i våra nordiska grannländer i frågor 

som är likartade för alla domstolar oavsett 

var man verkar. Svenska domare får genom 

att delta i seminarierna en unik möjlighet att 

fördjupa kunskaperna om domarnas villkor 

och arbetsmetoder i andra nordiska länder, 

vilket kan vara till nytta i den egna verksamheten, 

säger Håkan Nordling, som är ledamot 

av SEND-styrelsen sedan år 2000. 

Nordiska möten 

Under årens lopp har 20 seminarier hållits 

i SEND:s regi på olika orter i medlemsländerna. 

Fler än 150 svenska domare har 

hittills deltagit i seminarieverksamheten. 

För den som är intresserad av att läsa mer 

om domstolsväsendets organisation i våra 

nordiska grannländer så finns länkar till 

aktuella webbplatser på domstolsväsendets 

webbplats www.dom.se

FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffades 

generaldirektörerna i de nordiska ländernas 

”Domstolsverk” i Reykjavik på Island. 

Med på mötet fanns även andra nyckelpersoner 

från respektive administrationer. 

Från Domstolsverket deltog förutom Stefan 

Strömberg även Monica Dahlbom, chef 

för Personalenheten. Värd för mötet var 

Elin Sigrún Jónsdottir, Domstolsrådets enda 

anställda i Island. Förutom möten med de 

nordiska kollegorna ingick även ett besök på 

Islands Högsta domstol. 

För femte året i rad träffades deltagarna. 

Syftet med träffarna är att samtala om 

gemensamma frågor och dela med sig av 

erfarenheter från olika områden. På agendan 

stod frågor om ansvarsfördelning mellan 

domstolsadministrationerna och domstolarna 

och specialisering i domstol. Dessutom 

gjordes en genomgång av aktuella frågor i 

respektive land. 

ÄVEN OM FÖRUTSÄTTNINGARNA liksom 

lösningarna i de olika länderna varierar kan 

man ändå konstatera att de frågeställningar 

och problem som diskuteras till stora delar 

är likartade. 

– Frågor kring att flytta inskrivningsärenden 

bort från domstol diskuteras i flera 

av våra grannländer, konstaterar Monica 

Dahlbom. Samma sak är det med behovet 

av att mäta kvalitet, behov av specialisering 

och hur domstolslokalerna är utformade. 

EN FRÅGA SOM VAR GEMENSAM i alla länderna 

var också bristen på pengar i verksamheten. 

Vilken roll domstolsadministrationen 

(motsvarigheten till Domstolsverket) ska ha 

påverkas också av hur många domstolar och 

anställda det finns i respektive land. 

– Totalt sett var det ett givande, trevligt 

och intressant möte som gav oss alla möjlig- 

het att se nya infallsvinklar 

på aktuella frågeställningar. 

Det har vi stor nytta 

av i vårt fortsatta arbete, 

menar Monica Dahlbom. 

Nästa år är det 

Domstoladministrasjonen 

i Norge, lokaliserad till 

Trondheim, som står som 

värd för mötet. 

TEMA - NORDEN 

Nordiskt erfarenhetsutbyte 

Villkoren för de nordiska länderna är olika, men ändå finns det 

många gemensamma frågor. 

Personerna från Nordens 

domstolsadministrationer 

träffas varje år för att 

utbyta erfarenheter. 

Domstolsväsendet i våra grannländer 

NORGE 

Domstolsväsendet är uppbyggt kring ett 

gemensamt domstolsslag samt ett antal specialdomstolar. 

I varje kommun finns Forliksråd 

(för medling), totalt finns 434 Forliksråd. 

Tingsrätterna som är första instans är 88 till antalet 

idag men kommer att efter genomförda 

sammanläggningar bli 66 stycken. Sedan finns 

det sex Lagmansretter och en Högsta domstol. 

I Norge är det Domstoladministrasjonen som 

samordnar administrativa frågor. 

Totalt finns i Norges domstolsväsende 

2 806 anställda varav 515 domare. 

Läs mer på www.domstol.no 

DANMARK 

Domstolsväsendet är uppbyggt kring ett 

gemensamt domstolsslag samt ett antal specialdomstolar. 

Totalt finns 82 byretter, två 

Landsretterne och en Højesteret. 

I Danmark finns Domstolsstyrelsen som 

samordnar administrativa frågor. Även domstolarna 

på Färöarna och Grönland administreras 

av Domstolsstyrelsen. 

Totalt finns i Danmarks domstolsväsende 2 533 

anställda varav 340 domare. 

Läs mer på www.domstol.dk och 

www.domstolsstyrelsen.dk 

TEXT PEDER JONSSON FOTO STEFAN STRÖMBERG 

FINLAND 

I det finländska domstolsväsendet finns 

allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar 

samt fem specialdomstolar. 

De allmänna domstolarna består 

av 63 tingsrätter, sex hovrätter och en 

Högsta domstol. Förvaltningsdomstolarna 

består av sex förvaltningsdomstolar och en 

Högsta Förvaltningsdomstol. I Finland är 

det Justitieförvaltningsavdelningen inom 

Justitiedepartementet som samordnar administrativa 

frågor. 

Totalt finns i Finlands domstolsväsende 

3 269 anställda varav 833 domare. 

Läs mer på www.oikeus.fi/7800.htm och 

www.oikeus.fi/7799.htm 

ISLAND 

Domstolsväsendet på Island består av åtta 

tingsrätter och en Högsta domstol. På Island 

finns Domstolsrådet (Dómstólaráð) som samordnar 

administrativa frågor. 

Totalt finns i Islands domstolsväsende 95 

anställda varav 51 domare. 

Läs mer på www.iceland.is 


AKTUELLT 

CHRISTINA HEDLUND anställdes som projektledare 

för projektet från första maj i år. 

– Det strategiska målet för projektet är att 

ge alla domstolar tillgång till en professionell 

administration. Den behöver inte alltid byggas 

upp inom varje domstol utan målet kan 

också uppnås genom administrativ samverkan 

mellan domstolar och inom regioner. 

Tanken är att projektet ska vara en paraplyorganisation 

som inrymmer lokala administrativa 

projekt vid domstolarna. Genom 

projektet kan Domstolsverket samordna sina 

insatser till domstolarna. 

Administrationen vid domstolarna ser 

väldigt olika ut idag, beroende på storlek 

och domstolsslag. 

– Vid överrätterna och de största underrätterna 

finns administrativa enheter med 

en chef. Länsrätterna har av tradition haft 

ett starkare administrativt stöd till sina domstolschefer 

än vad man generellt sett haft 

på tingsrättssidan, säger Christina Hedlund. 

På länsrätterna finns en utpekad person som 

under lagmannen har det övergripande 

ansvaret för administrativa frågor, idag 


Stärkt administrati 

Domstolsadministration är ett område som Domstolsver 

ställs på administration och ledarskap. I våras initierade Do 

få en gemensam inriktning i arbetet med 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO OTTO UNGE 

benämnd chefsadministratör. Dessa har ofta fram en övergripande strategi för arbetet 

rekryterats ur föredragandekåren. 

med att utveckla domstolarnas administration. 

I denna ingår en bild av hur uppbygg- 

BOLLPLANK FÖR DOMSTOLSCHEFEN 

naden av en professionell administration bör 

– Inom projektet vill vi arbeta för att alla se ut och också en kravprofil som bör gälla 

domstolar ska få tillgång till en stark admi- när domstolen ska nyrekrytera till en anställnistration 

som kan ge såväl domstolschefen ning som chefsadministratör. 

som den dömande verksamheten ett kvalifi- Det ställs allt högre krav på domstolscerat 

stöd. Domstolschefen ska inte ägna sig cheferna i deras roll som ledare för verk- 

åt löpande adminissamheten. 

En stark 

tration. Genom en 

stark administration 

ska domstolschefen 

förses med under- 

»Vi vill arbeta för att alla domstolar 

ska få tillgång till en stark 

administration som kan ge såväl 

domstolschefen som den döman- 

administration 

skapar utrymme för 

domstolschefen att 

ägna sig åt ledarlag 

för att kunna de verksamheten ett kvalificerat skap. Det är dock 

fatta administrativa 

beslut, menar Chris- 

stöd« Christina Hedlund 

viktigt att domstolschefen 

formulerar 

tina Hedlund. Det 

mål för sitt ledarskap 

bör finnas en person under domstolschefen och bygger upp domstolens administration 

som har det övergripande ansvaret för admi- och ledningsstruktur utifrån detta, framhåller 

nistrationen. Denna person blir domstols- Christina Hedlund. 

chefens närmaste medarbetare och bollplank – I kravprofilen anger vi att den person 

även i många för domstolen övergripande som under domstolschefen rekryteras för 

frågor. 

att ha ansvaret för administrativa frågor ska 

– Inom projektet jobbar vi med att ta vara en person med högskoleutbildning,

n på domstolarna 

et har definierat som strategiskt viktigt. Allt större krav 

stolsverket ett övergripande administrativt projekt för att 

tt utveckla domstolarnas administration. 

gärna personalvetenskaplig inriktning. Annan 

utbildning kombinerad med erfarenhet av 

personaladministrativt arbete kan också ge 

rätt kompetens för uppgiften. Frågor som 

rör personal och personalutveckling blir allt 

viktigare vilket ställer stora krav på kunskaper 

inom detta område. Som i alla typer av 

chefsbefattningar så har de personliga egenskaperna 

dessutom en avgörande betydelse. 

Det är viktigt att nyrekryteringar blir bra 

och att domstolarna anställer personer med 

rätt kompetens och med rätt inställning till 

arbetet. För de fall det är frågan om att öka 

kunskaperna hos befintlig personal krävs det 

att relevant utbildning kan erbjudas. 

MÅNGA FAKTORER PÅVERKAR 

– Begreppet administration kan definieras 

på olika sätt, fortsätter Christina Hedlund. 

Ett sätt är att definiera administration som 

ledning, förvaltning och service åt huvudverksamheten. 

Det är viktigt att se ledningsfunktionen 

som en del av administrationen, 

och frågor som rör domstolarnas ledningsstrukturer 

ryms inom ramen för projektet. 

Vissa uppgifter som vi organisatoriskt inordnar 

under administrationen ligger mycket 

nära målhanteringen. Domstolssekreterarnas 

arbete kommer inte att genomlysas inom 

ramen för projektet. 

Projektet ska även ge förutsättningar 

för att bygga upp kompetensen under 

chefsadministratören. Det finns flera faktorer 

som kommer att påverka det framtida 

administrativa arbetet på domstolarna, bland 

annat upphandlingen av ett nytt system för 

att hantera löne- och personaladministration. 

Det nya systemet kommer att bygga 

på egenrapportering och därmed i viss mån 

inverka på arbetsuppgifterna för administrationen. 

Inom Domstolsverket undersöks möjligheterna 

till elektronisk fakturahantering. 

Dessa och andra förändringar samt ökade 

krav på uppföljning och analys av verksamhetsresultat 

och ekonomi kan komma att 

kräva en annan typ av kompetens än den 

som finns idag. 

PÅGÅENDE PROJEKT 

I regeringsbesluten om sammanläggning 

av tingsrätter betonas lagmännens och 

Domstolsverkets ansvar för att skapa en god 

arbetsmiljö med ett tydligt och väl fungerande 

ledarskap på alla nivåer samt en väl 

utvecklad administrativ funktion med hög 

kompetens vid de nya domstolarna. Vid de 

domstolar som bildas genom sammanläggningar 

startas nu administrativa projekt. 

Inom ramen för det övergripande projektet 

kan även domstolar som ska få gemensamma 

lokaler eller redan är samlokaliserade få 

stöd. Möjligheter att samverka administrativt 

bör tas tillvara så snart en samlokalisering 

sker, menar Christina Hedlund. Just nu job- 

bar hon mycket med kammarrätten och hovrätten 

i Sundsvall, som planerar att anställa 

en gemensam administrativ direktör. Detta 

är ett första steg i det långsiktiga arbetet 

med att i samband med en eventuell samlokalisering 

få en gemensam administration. 

I Jönköping pågår också ett projekt med att 

undersöka om det finns möjligheter för hovrätten 

och kammarrätten att ha en gemensam 

administration. Även här bygger det på 

att lokalfrågan kan lösas på ett bra sätt. 

Inom Stockholms län pågår ett projekt som 

undersöker möjligheterna till regional administrativ 

samverkan för de fem tingsrätter i 

länet som bildas den 1 januari 2007. 

ERFAREN PROJEKTLEDARE 

Christina Hedlund har gedigen erfarenhet av 

de områden hon jobbar med i projektet. 

– Jag har jobbat vid Länsrätten i Skåne 

län tidigare. Sedan 1986 har jag haft just en 

position som administrativ direktör, ansvarig 

under lagmannen för de administrativa frågorna. 

Dessförinnan jobbade jag som föredragande 

vid länsrätten. Det är ett väldigt, 

väldigt roligt, omväxlande och ansvarsfullt 

AKTUELLT 

arbete. Man utgör en del av domstolens ledning 

och det finns möjligheter att påverka. 

Man arbetar nära den dömande verksamheten 

i bland annat resurs- och verksamhetsplaneringsfrågor. 

Arbetet med utveckling av domstolsadministration 

ligger väldigt nära det arbete 

som bedrivs med utveckling av organisation 

och arbetsformer i den dömande verksamheten. 

I projektarbetet deltar personer från 

Domstolsverket, och till projektet har knutits 

ett antal resurspersoner som arbetar med 

administrativa frågor vid domstolar. 

En långsiktig målsättning för projektet är 

att flertalet av landets domstolar ska 

ha fått stöd för att utveckla sin administration 

före utgången av år 2007. 


VIRUS ÄR SKADLIG KOD som har någon 

form av spridningsfunktion i sig. För att 

effektivt kunna skydda sig gäller det att ha 

ett antivirusprogram som är uppdaterat. 

– Problemet är att det kommer nya 

virus hela tiden och det kan vara svårt att 

hinna med att skapa ”vaccin” snabbt, säger 

Ulf Svahn på Domstolsverkets IT-enhet. 

Hotbilden förändras ständigt, men i nuläget 

har vi på IT-enheten god kontroll över 

situationen när det gäller domstolsväsendets 

nätverk. De myndigheter som använder 

Domstolsverkets mallar och följer våra riktlinjer 

är väl skyddade. 

VIRUS VIA E-POSTEN 

Vid de stora utbrotten av virus har virustillverkarna 

hittat nya, oskyddade spridningsvägar. 

Tidigare kom många virus via e-post, till 

exempel som bifogade filer. 

– All e-post inom domstolsväsendet virustestas 

innan den skickas till användarna, fortsätter 

Ulf Svahn. Detta gäller dock inte de olika 

e-postprogram som finns på Internet, vilket 

många inte tänker på. 

Skräppost, så kallade spam, är ett annat 

problem. 

– Får man skräppost ska man aldrig svara 

på den, utan slänga den direkt, säger Jörgen 

Nilsson, IT-säkerhetschef på Domstolsverket. 

Om man svarar så får den som skickat e-posten 

en bekräftelse på att adressen är aktiv, 

och det är bara att fortsätta med utskicken. 

Säker IT 

Alla inom domstolsväsendet är beroende av varandra 

via det gemensamma nätverket. Det ställer 

höga krav på IT-säkerheten, eftersom nya virus 

sprids på Internet varje dag. 

TEXT: ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION OTTO UNGE 

Ett bra sätt att undvika spam är att inte av programvara används bland annat vid 

använda sin personliga e-postadress när man hantering av cookies (textfiler som skapas 

skickar e-post utanför domstolsväsendet. I när man besöker en webbplats och som 

stället rekommenderar Jörgen Nilsson att lagras på datorn) och i bildpresentationer, 

man skickar extern e-post via registratorns men den kan också användas för mer tvek- 

adress. 

sam verksamhet. En del 

Att man ska vara försiktig 

med e-post från 

okända avsändare 

känner många till. Det 

rådet gäller fortfarande, 

»Privat surfande och skickande 

av filer upptar bandbredd 

vilket leder till att vi 

får problem med nätverkets 

kapacitet« Jörgen Nilsson, IT- 

program kan kartlägga 

tangentbordstryckningar 

och därigenom komma 

åt en persons lösenord. 

Andra kan läsa av vilka 

Internet-sidor en person 

men det är ingen säkerhetschef på Domstolsverket 

besöker; information 

garanti för att slippa 

som företag kan använ- 

virus. Det är heller 

da i sin marknadsföring. 

ingen garanti att formatet på bifogade filer 

är känt. Många virus kommer dock via kör- – Det är svårt att skapa effektiva skydd mot 

bara filer, alltså program. 

den här typen av virus, eftersom gränsen 

mellan nödvändig och skadlig kod är fly- 

– Man får inte lov att ladda ner någon typ tande, säger Ulf Svahn. Den här koden kan 

av program till sin dator på jobbet, säger finnas var som helst på Internet, men man 

Jörgen Nilsson. Gör någon det så kan vi löper betydligt mindre risk att drabbas om 

inte garantera att virusskyddet fungerar. man bara besöker sidor som är kända och 

Ett exempel är MSN Messenger. Det finns etablerade. Där finns ofta ett bra skydd, 

dessutom ingen anledning att ha det pro- eftersom leverantörerna inte vill riskera att 

grammet i sin dator på jobbet, eftersom de någon får virus av att besöka deras webb- 

funktioner som finns där även finns i Outlook 

och andra applikationer. 

plats. 

– Privat surfande och skickande av filer 

SPRIDNING VIA INTERNET 

upptar bandbredd vilket leder till att vi får 

Ett växande hot mot IT-säkerheten är så kal- problem med nätverkets kapacitet, berättar 

lad spyware. Det är programkod som kan Jörgen Nilsson. Domstolsväsendets verk- 

ta sig in i datorn via Internet, oftast utan samhetsstöd Vera, exempelvis, är beroende 

att användaren märker det. Den här typen av en mängd andra funktioner för att fung- 

Virus = skadlig kod som har någon form av spridningsfunktion i sig 

Cookie = en textfil som skapas när man besöker en webbplats och som lagras 

på datorn 

Spyware = skadlig programkod som kan ta sig in i datorn via Internet 

Spam = massutskick av oönskad e-post som kan innehålla olika erbjudanden 

Smarta kort = ett kort som används tillsammans med en kod vid inloggning i datorn

era. Spyware ligger delvis bakom bekymren att få gallra så måste man ta ett generellt 

vi hade i våras med långa söktider i Vera. gallringsbeslut. Vi har en mall för detta 

Detta beror alltså på att folk surfar, lyssnar här på Domstolsverket. Har man väl tagit 

på musik över nätet, laddar hem filmer ett beslut så är det fullt lagligt att gallra 

och annat. Vi är alla beroende av varandra sina cookies var 24:e timma. Är man inom 

genom det gemen- 

domstolsväsendet det 

samma nätverket. Om 

någon missköter sig så 

drabbar det de andra. 

SPÅRAR VIRUS 

Domstolsverkets IT- 

»Ett problem är att det kommer 

nya virus hela tiden, 

och det kan vara svårt att 

hinna med att skapa ”vaccin” 

snabbt« Ulf Svahn, IT-handläggare 

minsta osäker när det 

gäller IT-säkerhetsfrågor 

så är det bara att ringa 

oss på Domstolsverket 

för support och hjälp. 

enhet samlar informa- på Domstolsverket 

SMARTA KORT EN 

tion om vad som hän- 

SÄKERHETSLÖSNING 

der på nätet i väldigt 

Det kan bli så i fram- 

hög grad. För att spåra virus och se hur de tiden att datoranvändandet på jobbet blir 

spritt sig kan personalen vid behov gå in och förenat med vissa villkor, vilket innebär att 

titta på vilka sidor en enskild användare har användaren får ännu tydligare riktlinjer för 

besökt. 

hur datorn får användas. 

– Vi kan kartlägga hur en medarbetare har 

använt sin dator, säger Jörgen Nilsson. Om 

man drar det till sin spets kan man säga att 

en journalist som ber om det skulle kunna 

få tillgång till den informationen. Loggarna 

som registrerar aktiviteten på nätverket är 

allmänna, och i vissa delar även offentliga 

handlingar. 

Cookies är allmänna handlingar, och med 

hjälp av dem går det att kartlägga hur en 

person har använt Internet. 

– Det bästa är att ta bort cookies var 

24:e timma, menar Jörgen Nilsson, men för 

– På sikt kan vi även komma att införa en 

lösning med så kallade smarta kort, säger 

Jörgen Nilsson. Då får användaren ett kort 

att använda tillsammans med en kod. Detta 

är delvis en säkerhetslösning. Det innebär 

också fördelar för användaren; har man en 

bra lösning för det så blir användaren direkt 

inloggad till alla applikationer han/hon har 

rätt till. 

IT-SÄKERHET 

Gemensamma 

IT-regler ökar 

säkerheten 


FÖR ATT UPPFYLLA domstolarnas och 

omvärldens krav på IT-stöd är det angeläget 

att domstolsväsendet och Domstolsverket 

arbetar mer medvetet och strukturerat med 

IT-säkerhet. 

Regeringen gav Domstolsverket i uppdrag 

att bedöma vilka författningsändringar 

som behövs för att skapa ett gemensamt 

regelverk för informationssäkerhet i domstolsväsendet 

och för den datorutrustning som 

används av domstolarna. 

Jörgen Nilsson, IT-säkerhetschef och 

chefsjurist, menar att det är viktigt att det 

finns en enhetlig reglering för domstolsväsendet 

eftersom samtliga domstolar är anslutna 

till ett landsomfattande nätverk, Domnät. 

– Driften har centraliserats till Domstolsverket 

och då måste vi kunna garantera 

domstolarnas tillgång till de olika IT-systemen. 

Exempelvis måste anslutningen vara 

garanterad för att det nya verksamhetsstödet 

Vera, ska fungera. Antalet intrångsförsök och 

IT-säkerhetsrelaterade incidenter har ökat 

samtidigt som domstolarnas IT-stöd har blivit 

allt mer komplicerade. Genom att vi har 

gemensamma riktlinjer ökar vi vår säkerhet, 

säger slutligen Jörgen Nilsson, som redovisar 

uppdraget i rapporten ”Informationssäkerhet 

i domstolsväsendet”. 

I rapporten föreslås att Domstolsverket 

ska få rätt att meddela föreskrifter på informationsäkerhetsområdet 

för utrustning och 

programvara som har direkt eller indirekt 

anslutning till Domnät. 

Rapporten kan beställas hos 

Domstolsverket. Den finns även 

på domstolsväsenets webbplats 

www.dom.se under rapporter. 


PROFILEN 

Professor med rätt att vara kaxig 

Som kriminolog, deckarförfattare och professor vid Rikspolisstyrelsen är 

Leif GW Persson en av landets mest inflytelserika kriminalpolitiska debattörer. 

För Domkretsen berättar han om sin syn på domstolsväsendet av idag. 

– Vi måste höja domarnas status. Ge dem rejält högre lön! säger han. 

TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO ANNA HÅLLAMS 


LEIF GW PERSSON HAR ett stort rum i 

Polishögskolans byggnad nummer åtta, en 

enkel tegelkloss till hus med fin utsikt över 

skog och mark. Det är en vacker sensommardag 

och i den behagliga värmen därutanför 

övar sig poliselever i konsten att omhänderta 

våldsamma personer. De brottas och lever 

om och verkar ha ganska så roligt. 

Domkretsens utsände är på besök för att 

tala med polisprofessorn om aktuella frågor 

inom rättsväsendet, med särskild inriktning 

på domstolsfrågor. Samtalet börjar dock 

lite trögt: på frågor om domstolsväsendet i 

allmänhet viftar Leif GW Persson avfärdande 

med handen. 

– Det där vet jag ingenting om, säger 

han. Och till skillnad från vissa kollegor vill 

jag inte uttala mig när jag saknar kunskap. 

Det jag vet något om är polisens arbete. I 

förlängningen av det vet jag något litet om 

hur brottmål hanteras i domstolarna. Fråga 

mig om det istället. 

Han talar med en mycket svag antydan 

till leende. Leif GW Persson är en mästare i 

konsten att leverera syrliga, lakoniska kommentarer. 

Leif GW:s rum är stort och tämligen 

spartanskt inrett. En soffgrupp får plats i ena 

halvan, i den andra breder hans skrivbord ut 

sig. På några håll i rummet syns spår av det 

nya sunda liv han lever, som fått honom att 

gå ner mer än 40 kilo i vikt och gett honom 

ny energi: två hantlar ligger och väntar på 

ett sidobord, och intill dörren står tre backar 

Ramlösa. Överallt ligger också papperstravar, 

de flesta av kopior av förundersökningar. 

– Jag läser många domar i mitt arbete. 

Det är ofta mycket intressant läsning. Jag 

inbillar mig att 90 procent av dem i stort 

sett är korrekta. Så har det varit länge, jag 

ser ingen tydlig förändring där. Systemet är 

tämligen stabilt och fungerar i huvudsak. Det 

är min bild i alla fall. Sedan finns det vissa

problem. En del fall där skyldiga går fria, 

men det är inte så mycket att göra åt med 

tanke på rättssäkerhetsdogmen som vi har 

och måste ha. Mer problematiska är de fall 

där oskyldiga blir dömda. Eller om inte oskyldiga, 

så personer där bevisningen egentligen 

är för svag. 

Leif GW talar sittande framför datorn 

där han samtidigt klickar sig igenom något 

dokument. När han inte gör det reser han 

sig upp och traskar rastlöst runt i rummet 

medan han fortsätter att prata. Han har 

beskrivit sig själv som en person som älskar 

sitt arbete och sagt att han tänker jobba tills 

han dör. 

BRISTER I UPPMÄRKSAMMADE FALL 

På senare år har Leif GW Persson ägnat en 

hel del av sin tid åt att påvisa brister i hanteringen 

av vissa stora och uppmärksammade 

brottmål. I fallet med mordet på Catrine da 

Costa, där en rättsläkare och en obducent 

friades från misstankar men samtidigt i 

domen pekades ut som ansvariga för det då 

preskriberade brottet att ha styckat hennes 

kropp, har Persson argumenterat för att de 

två männen har blivit felaktigt behandlade. I 

fallet Thomas Quick är han mycket kritisk till 

hur utredningarna har bedrivits och till att 

Quick överhuvudtaget har dömts för mord. 

– Han är enbart dömd på sina egna uppgifter, 

som inte har granskats på ett seriöst 

sätt. Han är ett lysande exempel på att om 

du ger dig fan på att bli dömd för något så 

kan du också bli det. Men vad som är värre 

är att domarna mot honom ligger som lock 

över utredningarna. Så länge Quick är dömd 

går de verkliga gärningsmännen fria. 

Leif GW är även kritisk mot domstolarnas 

hantering av några uppmärksammade fall 

med hedersmord, som han beskriver som 

”jävligt märkliga”. Även när det gäller vissa 

incestmål finns tveksamheter i domarna, 

enligt Persson. Men det gäller inte alls i 

samtliga fall, framhåller han. Varje vecka hör 

flera incestdömda män av sig till honom för 

att få hans hjälp. I de fall Leif GW Persson 

tittar närmare på domsluten tycks de honom 

oftast vara korrekta och välmotiverade. 

– Men så finns det vissa som är konstiga. 

Problemet bottnar i att domstolen ofta är 

påfallande naiv och godtrogen i förhållande 

till polisens bevisning. Det verkar som att 

domstolen alltid utgår från att det polisen 

säger är korrekt. Så är förstås inte alltid fallet. 

»Hade Joy Rahman hetat Johan Robertsson hade han 

inte haft en chans, det är jag övertygad om.« 

Många gånger är polisen väldigt enögd, för 

att inte tala om slarvig. 

MÄRKLIGT MED RESNING FÖR RAHMAN 

Kritik av polisarbete är något av Leif GW 

Perssons paradnummer. Han kan ge åtskilliga 

exempel på vad han menar är bristfälliga 

förundersökningar som i sin tur har lett till 

problematiska domar. Det uppmärksammade 

Lindome-fallet, där två personer friades efter 

att ha skyllt ett mord på varandra, är ett 

sådant exempel. Där var det inget fel på 

domen, menar Leif GW, utan snarare fanns 

stora brister i förundersökningen. 

Även fallet med Joy Rahman, som för två 

år sedan frikändes från misstanken om att ha 

begått ett mord för vilket han redan avtjänat 

åtta år i fängelse, är enligt Leif GW ett exempel 

där polisarbetet kunde ha varit bättre. 

– Man borde ha tätat åt mer. Men där 

var ändå bevisningen så pass tung, det är 

egentligen märkligt att HD tog upp ärendet. 

Hade Joy Rahman hetat Johan Robertsson 

hade han inte haft en chans, det är jag övertygad 

om. 

En annan intressant dom, enligt Leif 

GW, är fallet med Helge Fossmo, pastorn i 

Knutby. 

– Där menar jag att det inte är ställt 

bortom rimligt tvivel att han är skyldig. Man 

utgår helt enkelt från att pastorn ljuger, men 

det finns inte mycket bevis för den saken. 

Gemensam nämnare för dessa fall är att 

de alla handlar om ärenden där den mediala 

uppmärksamheten har varit stor. Leif GW 

Persson är säker på att media kan påverka 

utfallet av enskilda rättegångar. 

– Det är jag övertygad om. Men det är 

inte uteslutande negativt. Ibland bidrar det 

till att man skärper sig. I vanliga fall är ju en 

förhandling en ganska sövande historia. 

Medieuppmärksamhet kan bidra till att alla 

inblandade vaknar och verkligen anstränger 

sig. 

ANGELÄGET HÖJA DOMARNAS STATUS 

Problemen uppstår framförallt, menar 

Persson, när det handlar om politiskt känsliga 

fall där det finns ett stort medialt tryck 

som utpekar en viss person som skyldig 

– eller oskyldig, som i Rahmans fall. 

– Då är domstolarna inte alltid förmögna 

att stå emot. De är inte tillräckligt självständiga, 

säger Leif GW Persson. 

Givet att man accepterar polisprofessorns 

beskrivning – vad ska man då göra åt 

detta problem? Leif GW talar om behovet 

av bättre utbildade domare. Gärna yngre 

sådana. Ett problem, menar Leif GW Persson, 

är att de duktigaste unga juristerna försvinner 

till affärsjuridiken. Hans egen dotter är 

ett sådant exempel, förklarar han. 

– Hon, och de andra smartskallarna, går 

dit pengarna finns. De jurister som inte lyckas 

med något annat blir domare, åklagare. 

Och så, allra längst ner, hittar vi de jurister 

som går polisbefälsutbildningarna. 

Återigen en antydan till leende. Leif GW 

tycker som sagt om att uttrycka sig drastiskt. 

Sedan blir han allvarligare igen. 

– Helt klart vore det angeläget att höja 

domarnas status. Ge dem rejält högre lön! 

Det skulle också bespara dem de där pinsamma 

extraknäcken som jag tycker att 

domare inte borde ägna sig åt. 

NAMN: Leif Gustav Willy Persson 

FÖDD: 12 mars 1945 

FAMILJ: Hustru Kim, som är civilekonom. En son och tre döttrar i åldern 23 till 38 år 

plus Kims två barn, 20 respektive 22 år. 

BOR: I Solna. 

AKTUELL: Med deckaren ”En annan tid, ett annat liv” (Piratförlaget). 

En bok om Thomas Quick är på gång. 

BAKGRUND: Har varit lärare på Stockholms universitet, anställd på Rikspolisstyrelsen, 

professor på Brottsförebyggande rådet, sakkunnig på Justitiedepartementet. 

Hans första roman, Grisfesten, publicerades 1978. 

PROFILEN 


GÄSTTYCKARE 

Å ENA SIDAN ligger rötterna för den 

dömande verksamheten långt tillbaka i 

tiden och människornas grundläggande 

förväntningar på domarens verksamhet har 

inte ändrats. Å andra sidan har rätten i sig 

förändrats och blivit mer komplicerad. Allt 

flera konflikter får numera en rättslig form. 

Att enbart utveckla alternativa system för 

tvistlösning räcker inte till att kompensera 

för den press som ökningen i antalet rättstvister 

sätter på domstolarna. Dessutom 

tillåter ramen för statsfinanserna i Finland 

inga ökningar i anslagen - snarare förväntas 

utvecklingsarbetet medföra besparningar. 

DEN BREDBASIGA KOMMITTÉN för 

utvecklande av domstolsväsendet har i sitt 

betänkande på ett djupgående sätt utrett 

domstolsväsendets utmaningar både ur 

en samhällelig och en rättslig synpunkt. 

Utmaningar finns på många nivåer och vissa 

av dem kan lösas snabbt genom konkreta 

medel. De mer bestående utmaningarna 

anknyter sig till domstolsväsendets legitimitet 

och förtroendet för domstolsväsendets 

verksamhet. Dessa abstrakta utmaningar kan 

till en del lösas genom konkreta utvecklingsåtgärder, 

t.ex. genom att utveckla domarnas 

yrkesskicklighet. Det är viktigt att diskutera 

vilka aspekter som i fråga om yrkesskicklighet 

är mest centrala och på vilket sätt detta kunnande 

på bästa möjliga sätt kan utnyttjas för 

allas gemensamma bästa. 

STÖRRE DOMSTOLSENHETER PÅ SIKT 

Ur justitieministeriets synvinkel bildar domstolsväsendets 

organisation den första helheten 

när det gäller att utveckla rättsväsendet. 

Bestämmelser om den grundläggande 

strukturen för domstolsorganisationen ingår 

i Finlands grundlag som trädde i kraft år 


Förväntningarna 

på domstolarna i 

Finland ökar 

Att utveckla domstolsväsendet är en stor utmaning 

eftersom man i detta arbete måste försöka kombinera 

både traditionella och moderna aspekter. Det menar 

vicehäradshövding Kari Kiesiläinen, chef för justitieministeriets 

justitieförvaltningsavdelning i Finland som ansvarar 

för domstolsväsendets utveckling och verksamhet. 

TEXT KARI KIESILÄINEN FOTO RIINA MAUKOLA 

2000. Enligt grundlagen består domstolsvä- föredragande rekryteras till domare. Som en 

sendet av allmänna domstolar och allmänna positiv sak kan emellertid nämnas att under 

förvaltningsdomstolar, och med stöd av den senaste tiden har sökanden från kretsar 

lagen har man dessutom inrättat tre special- utanför domstolsväsendet haft framgång vid 

domstolar. Organisatoriskt sett fungerar det enskilda utnämningar. Det bör dock fortfa- 

nuvarande domstolssystemet i Finland väl. rande strävas till att genom olika medel göra 

Ett utvecklingsmål som på samma sätt som 

i Sverige diskuteras är behovet att inskränka 

domarbanan öppnare. 

tingsrättsnätet. Avsikten är att förbättra 

CHEFSDOMARE DELTAR I UTNÄMNINGStingsrätternas 

verksamhetsbetingelser genom FÖRFARANDET 

att skapa större domstolsenheter, dock så att Domarförslagsnämnden har en central roll 

man inte samtidigt äventyrar den regionala i utvecklandet av domstolarnas öppenhet, 

tillgången till rättstjänster. Utvecklandet av men det är också viktigt att chefsdomarna 

rådgivningstjänsterna syftar också till att vid domstolarna tar sökanden som gjort sin 

trygga den regionala tillgången till rättstjäns- karriär utanför domstolen på allvar. Chefsdoter. 

Just nu är stora organisatoriska ändringar marna deltar nämligen i utnämningsförfaran- 

inte aktuella. Systemet 

det genom att antingen 

för att trygga rättsskyd- »Det intressanta är, att själv eller tillsammans 

den vid utkomstskyddsä- när man i Finland övervä- med andra domare avge 

renden utvecklas dock ger att skapa ett system yttrande om sökandena. 

vidare och arbetet för att för utbildning av domare Ledandet av en domstol 

föra förfarandet närmare har man i Sverige föresla- kräver utöver förtrogen- 

förvaltningsrättskipning git att domarutbildningshet med den dömande 

fortgår. 

systemet skall avskaffas« 

verksamheten en allt 

större yrkesmässighet. 

ÖPPEN DOMARBANA 

När det gäller domsto- 

Förfarandet för utnämning av domare 

larnas ledning har man diskuterat om nuva- 

förnyades år 2000 med en lag genom 

rande ordinarie chefsdomartjänster borde 

vilken det inrättades en särskild domarförslagsnämnd. 

I det nya systemet framhävs 

vara tidsbundna. 

behovet av att öppna domarbanan även för DET RÄCKER DOCK INTE med ett fung- 

meriterade sökanden från en öppen karriär erande utnämnings- och ledningssystem 

utanför domstolsväsendet. Nu, när nämnden utan därtill behövs också ett system för att 

har varit verksam i snart fem år, är det vik- fortgående utveckla domarnas yrkesskickligtigt 

att utreda om meritjämförelsen mellan het så att den motsvarar det föränderliga 

sökandena har blivit mångsidigare än förut. samhällets krav. Hittills har kompetensen för 

Det har riktats kritik mot att ändringstak- en tjänst som tingsdomare eller förvaltningsten 

är för långsam, men å andra sidan har rättsdomare av tradition skaffats så att en 

utvecklandet av hov- och förvaltningsrät- person med juridisk grundexamen har först 

ternas personalstruktur precis börjat och utfört domstolspraktik på ett år i tingsrätten, 

det måste kunna garanteras att kompetenta varefter han eller hon sökt sig till en tjänst

som föredragande i hovrätten och sedan, 

efter eller vid sidan av detta, vikarierat för 

domare i tingsrätten och hovrätten. De som 

utnämns till domare vid förvaltningsdomstolarna 

har vanligen skaffat sin arbetserfarenhet 

genom att först arbeta som föredragande vid 

förvaltningsdomstolen och sedan vikariera 

för förvaltningsrättsdomare. 

UTBILDING AV DOMARE UTVECKLAS 

Detta förfarande bidrar inte till att öppna 

domarbanan eller till att ge domarna de färdigheter 

som krävs i föränderliga omständigheter. 

Av denna anledning har man i Finland 

sedan länge diskuterat alternativa metoder 

för domarnas utbildning. Det senaste förslaget 

lades fram av justitieministeriets tjänstemannaarbetsgrupp 

på vårvintern 2004. 

Det intressanta är, att när man i Finland 

överväger att skapa ett system för utbildning 

av domare har man i Sverige föreslagit att 

domarutbildningssystemet skall avskaffas. 

ENLIGT DET FINSKA förslaget skulle 

domarutbildningssystemet bestå av domstolspraktik, 

som utförs innan man söker 

sig till domartjänst, samt orienterings- och 

kompletteringsutbildning efter utnämning 

till domare. Domstolspraktiken skulle bestå 

av praktikperioder på mellan ett halvt år och 

ett år i domstolarna och inom den övriga 

rättsvården. Domstolspraktikens innehåll och 

längd skulle fastställas från fall till fall utifrån 

praktikantens arbetserfarenhet och behov. 

En självständig domarutbildningsnämnd som 

bistås av justitieministeriet skulle svara för 

domarutbildningen. Nämnden skulle välja 

praktikanterna enligt lagstadgade urvalskriterier 

och svara för ordnandet av kompletteringsbildningen. 

Nämnden skulle bestå av 

åtta medlemmar varav hälften skulle vara 

domare. De andra medlemmarna skulle företräda 

åklagarna, advokaterna, universiteten 

och justitieministeriet. 

MOTSTRIDIGA KÄNSLOR 

Vissa förhåller sig kritiskt till förslaget och 

anser att en lågavlönad och obestämd 

domstolspraktik inte skulle locka erfarna 

jurister och därmed inte heller främja en 

öppnare domarbana. En del av remissinstanserna 

anser att man skulle nå bättre 

resultat genom att utveckla det nuvarande 

domstolspraktiksystemet och fortbildningen. 

Största delen av dem som ställer sig negativ 

till förslaget är dessutom oroliga för de 

nuvarande föredragandenas ställning. Utöver 

detta har många motsatt sig det planerade 

finansieringssättet. I remissyttrandena 

har man ställt sig positiv till inrättandet av 

en självständig domarutbildningsnämnd, 

utvecklandet av kompletteringsutbildningen 

och tjänstemannautbyte när det gäller föredragande 

i olika domstolslinjer. Förslaget 

förbereds för närvarande vidare vid justitieministeriet. 

YTTRE FAKTORER VIKTIGA 

Även om de som fått juridisk utbildning 

kommer från olika delar av landet och olika 

omständigheter är det ändå frågan om en 

relativ homogen grupp. Det mångkulturella 

samhället ställer krav som sträcker sig även 

till domstolsväsendet och för att främja 

förtroendet för domstolarnas verksamhet är 

det viktigt att möta dessa krav. Genom att 

utveckla nämndemannasystemet kan man 

åtminstone till en viss del förebygga att 

domstolarna står vid sidan om samhället. 

Det är emellertid viktigt att domstolarna tilllämpar 

en fördomsfri rekryteringspolitik och 

anställer sökanden med olika arbetserfaren- 

GÄSTTYCKARE 

het och bakgrund. Lika fördomsfritt skall 

domstolarnas personal uppmuntras att skaffa 

ett nytt perspektiv på sitt arbete genom att 

arbeta, studera eller delta i medborgarverksamhet 

utanför domstolen. Enbart på detta 

sätt kan man utveckla en organisation, där 

olika slags rättsliga problem som uppstår i 

det moderna samhället kan lösas på ett så 

effektivt och pålitligt sätt som möjligt. Endast 

då kan man möta de utmaningar som den 

samhälleliga utvecklingen ställer på domstolsväsendet 

och garantera att samhället 

och dess aktörer även i framtiden har förtroende 

för rättsväsendet. 

Faktaruta 

Den av statsrådet i Finland tillsatta kommittén 

för utvecklande av domstolsväsendet 

har övervägt hur domstolsväsendet skall 

kunna svara på de nya och ökande krav 

som ställs på det. 

Läs den svenska sammanfattningen av 

kommitténs betänkande på webbplatsen 

www.om.fi/uploads/ng1i75qhyqiu.pdf. 

Fakta om Kari Kiesiläinen 

Vicehäradshövding Kari Kiesiläinen är chef 

för justitieministeriets justitieförvaltningsavdelning 

som svarar för domstolsväsendets 

utveckling och verksamhet. Innan 

Kiesiläinen utnämndes till sin tjänst vid 

justitieministeriet arbetade han i huvudsak 

inom domstolsväsendet, i hovrätten och 

som tingsdomare. Vid sidan av detta har 

Kiesiläinen under åren 2000-2002 deltagit 

i civilkrishanteringsuppgifter i Bosnien 

och Hercegovina, främst för att utveckla 

tillsynen över domarna och utnämningsförfarandena. 

Utöver juris kandidatexamen 

(Helsingfors universitet) har Kiesiläinen 

avlagt Master of Legal Institutions -examen 

vid Wisconsin universitets juridiska fakultet. 


BOKTIPS 

Nordisk höst: vidder, vampyrer 

och hårda bud i Helsingfors 

TEXT MALIN ULLGREN 

VARJE HÖST TÄNKER JAG att jag ska åka på 

weekend till någon nordisk huvudstad. Bara 

lite omväxling, som en mjukversion av sommarens 

flängande mellan svenska kuster och 

panikomkörningar på Autobahn. Ändå var 

det flera år sedan jag var i Helsingfors, flera 

år sedan jag var i Oslo. Surfandes efter biljetter 

och boende landar jag i samma sursnåla 

slutsats: För samma pengar kommer jag ju så 

mycket längre. Och så blir det stora staden 

långt bort istället, eller den kravlösa sandstranden 

ännu längre bort. Grannländerna 

stannar kvar som ett dåligt samvete, som om 

de var nyttiga och bortvalda till förmån för 

vitt socker. 

Efter att ha läst norska författarinnan 

Hanne Ørstaviks nya roman, Prästen, som 

utspelas i ett nordnorskt kustsamhälle, funderar 

jag på att skaffa mig mer storslagna 

nordiska resplaner. Det landskap som är en 

central del i romanen, verkar galet vackert 

och skrämmande. Huvudpersonen, komministern 

Liv, beskriver platsen hon verkar 

på som en värld utan gränser. De få husen 

är små udda inslag på vidderna, snön och 

isen gör det svårt att skilja land från hav. Hit 

har hon flytt undan chocken efter väninnan 

Kristianes självmord, bara för att möta mer 

sorg och unga kvinnor som hellre vill dö än 

leva. Liv kämpar mot otillräckligheten, sin 

egen oförmåga att möta andra och finna 

vad det är som fäster människor vid livet. 

Ørstavik är en av den yngre nordiska litteraturens 

mest begåvade författare, 

även om teoretiska resonemang 

kring makt och språk ibland 

brer ut sig på berättelsernas 

bekostnad. Men 

det är väldigt 

upplyftande 


att läsa något som inte låter sig forsas igenom, 

och som skapar nya, egna bilder hos 

läsaren. 

GLÖM INTE SIGRID 

Medan vi ännu är kvar i Norge, vill jag 

å det strängaste uppmana till läsning av 

Sigrid Undsets gamla mästerverk Kristin 

Lavransdotter. Om man är sugen på att 

återuppleva slukarålderns ogarderade läsande, 

det där tillståndet när man inte längre är 

kvar i sin egen kropp och värld, utan ramlar 

rakt in i huvudpersonens liv, då ska man följa 

Kristin från början till slutet, genom alla tre 

delarna. Själv kom jag för tio år sedan ut ur 

romanen med övertygelsen att jag skulle 

döpa en framtida son till Erlend, efter Kristins 

oemotståndlige make. Nuförtiden är jag inte 

lika säker. Det kanske inte är helt snyggt att 

döpa sitt barn efter en litterär hingst? 

TRENDIGT UTAN BARN 

Helsingfors skildras ju ständigt som Nordens 

trendigaste huvudstad. Det är här man äter 

på de snyggast inredda restaurangerna, det 

är här man ser extremmodernt klädda tjejer 

som drar på sig yllemössa och långkalsonger 

över partystassen när klubben stänger. 

Men med en ny liten bebis törs jag inte ge 

mig på Helsingfors, eftersom en kompis på 

Finlandssemester blev utskälld och kallad 

ansvarslös på en restaurang för att hon och 

hennes man tagit med sitt sovande barn i 

vagn. Nu sitter jag här med den väl underbyggda 

slutsatsen att Helsingfors alltid är 

konservativt på barn- och utefronten, för att 

en hovmästare var sällsynt otrevlig en gång. 

En spännande roman som utspelar sig i just 

Helsingfors är Anja Snellmans Safari Club, en 

obehaglig och lyckad satir över hur patriarkat 

och vetenskap bär sig åt för att bevara 

samhället på en ofarligt lagom jämlik nivå. 

VAMPYRKVOTERING 

Dags att kvotera in männen i detta boktips: 

Uppdrag: Pappa (red Hannes Dükler). 

Färska vittnesmål om det ena könets föräldraskap. 

I somras kom den absolut första vampyrromanen 

någonsin som utspelar sig i 

Vällingby. John Ajvide Lindqvists Låt den 

rätte komma in är en mycket bra debut, 

som kombinerar en stark realistisk skildring 

av en mobbad pojkes liv i det tidiga 80-talets 

Sverige (minns ni ”Notknäckarna”?), med 

klassiskt blodsugande. Lindqvist drar in läsaren 

omgående och bryter ner allt motstånd 

mot övernaturligheter och skräcklitteratur. 

Världen är full av krönikor, och därför är 

det extra roligt när det kommer en skribent 

som faktiskt bidrar med något i en övermätt 

genre. Martina Haags samlade krönikor i 

Hemma hos Martina, verkar så skönt obearbetade, 

som att delges en enda lång ofiltrerad 

tankekedja. Ändå kan man misstänka 

att så här roliga iakttagelser och formuleringar 

knappast blir till med mindre än hårt 

arbete. Spelar ingen roll, Haag är det bästa 

som hänt kåseribranschen på länge. 

Malin Ullgren är frilansande kulturjournalist, 

allra mest litteratur- och teaterkritiker 

i Expressen.

Ditt dagliga IT-stöd 

Ewa Lyth, Andreas Magnusson och Anki Walander är lika med 

förstalinjen hos Domstolsverkets IT-support. När skrivaren på 

någon domstol strejkar eller något annat besynnerligt har hänt, 

då är det till någon av de här tre man ringer först. 

TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON 

EN DAG 

TRE VÅNINGAR UPP i Domstolsverkets hus i 

Jönköping ligger IT-supportens rum. 

Här inne jobbar Anki Walander, Ewa Lyth 

och Andreas Magnusson. I brist på Vätterutsikt 

får de hålla till godo med utsikten över grannarnas 

balkongrosor. Om de hinner titta ut. 

– Vissa dagar hinner vi knappt ut ur rummet, 

säger Anki. 

Hon och kollegorna Ewa och Andreas är 

den så kallade första linjen i IT-supporten. Det 

är till dem de driftsansvariga på varje myndighet 

inom organisationen vänder sig när de 

själva gått bet. Och det kan handla om allt 

möjligt, som till exempel att en skärmbild 

kommit på tvärs. 

– Det var en kvinna som städade sitt 

tangentbord, och plötsligt vred sig bilden ett 

fjärdedels varv. Nu kan hon inte få den rätt, 

berättar Ewa, som tagit emot samtalet. 

– Hon måste dammat till några tangenter 

och kommit åt ett speciellt kommando. 

Det här var nog första gången de ställdes 

inför just den här uppgiften. Vanligare är att 

en skrivare strejkar, att backupen inte har 

fungerat eller att det blivit något problem 

med en ny användare. 

– Efter semestern är det alltid en del som 


EN DAG 

Anki Walander, IT-handläggare. 

glömt sitt lösenord, berättar Andreas. 

– Många tycker det är pinsamt, men det 

tyder ju bara på att de kopplat av ordenligt, 

och vi löser det, säger han lugnt. 

GÅR VIA DRIFTSANSVARIGE 

Andreas tycker inte att folk, det vill säga 

användarna, är vårdslösa och trycker för 

mycket på alla knappar. Det är snarare 

tvärtom att många är lite försiktiga. 

I ett system med femtusen användare, 

tusentals apparater och massor av daglig 

e-post uppstår hela tiden problem eller fel 

som måste åtgärdas. Allt går genom varje 

myndighets driftsansvarige. 

– Varje användare kan inte ringa oss, då 

skulle IT-supporten kollapsa, säger Anki. 

Och tillgängligheten är det första kriteriet 

för deras arbete. Därnäst kommer snabb 

service. 

– Vi försöker att svara i telefon efter 

högst två signaler. Det klarar vi för det 

mesta. Vi har en telefonlina på två meter, 

längre bort från rummet kommer vi inte, 

skojar hon. 

Den generella bilden av hur IT-supporten 

ser ut stämmer knappast här. De tre har 

förstås datakunskap, men de har för övrigt 


»Varje användare kan inte ringa 

oss, då skulle IT-supporten 

kollapsa. Vi finns mellan tekniken 

och användaren. Här måste man 

vara lite deckare, lite psykolog 

och mycket serviceinriktad.« 

Anki Wallander 

helt olika erfarenheter med sig. Visst, det 

krävs tekniska kunskaper men det viktiga är 

att kunna analysera problemet, lyssna på vad 

folk i andra änden av telefonsladden säger. 

– Kan vara knepigt, eftersom vi ibland 

pratar ”äpplen och päron”, säger Ewa. 

Det ringer: 

– Kör ni Vera, (det nya verksamhetssystemet 

som kommer att införas på alla 

domstolar) säger Anki i headsetet, i samma 

andetag som hon beskriver verksamheten. 

Simultankapacitet är nödvändig. Liksom 

god slutledningsförmåga. Liksom social 

kompetens. 

Anki som heter Walander i efternamn, 

Walander med ett l, påpekar hon, har trots 

det en del gemensamt med sin litteräre 

namne. 

– Här måste man vara lite deckare, lite 

Andreas Magnusson, IT-handläggare. 

psykolog och mycket serviceinriktad. 

Det ringer igen. En vanlig dag blir det 

kanske 60 samtal, plus en massa e-post och fax. 

Just idag är det faktiskt ovanligt lugnt 

och det finns tid för gruppfotografering. 

VIRUSANGREPP 

Andreas kollar igenom ”övervaket” över 

hela Domstolsverkets e-post med virusangrepp. 

Han går igenom rad efter rad. Bara 

idag har det rapporterats in arton försök till 

angrepp, igår fjorton. Andreas övervakar att 

angreppsförsöken verkligen stoppats. Lågt i 

bakgrunden hörs Radio Jönköping som rapporterar 

om nya regnoväder. 

Anki, Ewa och Andreas utgör alltså den 

så kallade första linjen. 

Det finns också en andra linje. Det är 

kollegerna runt om i korridoren som ingår 

i andra linjen. Till andra linjen skickas de 

ärenden som bedöms ta längre tid, eller 

kräver specialkunskap. Som det här som 

Andreas tar emot, en skrivare som krånglar 

igen. Andreas e-postar ärendet till Dragan 

Stanojevic några dörrar bort. 

Dragan börjar med att söka felkällan. 

– I det här fallet var det lätt, vi har haft 

flera anmälningar av samma art, färgskrivare

Dragan Stanojevic är IT-handläggare på sektionen för drift. 

som beter sig på samma sätt, berättar han. 

Det är något fel med en sensor som inte 

känner av att det finns papper i arkmataren. 

Ärendet slussas över till leverantören som 

sköter servicen på skrivaren. 

Alla felanmälningar som kommer in 

registreras i IT-enhetens ärendehanteringssystem 

(servicedesk) vilket är ett stort stöd i 

supportprocessen. 

–Tack vare detta system är risken mindre 

för att ärenden trillar mellan stolar. Samtidigt 

utgör helpdesksystemet ett viktigt verktyg för 

att fånga upp de områden där vi behöver ut - 

veckla vår IT-miljö inför framtiden, säger Anki. 

ALLT DOKUMENTERAS 

Alla åtgärder som vidtas dokumenteras 

också i ärendehanteringssystemet och 

på så sätt är det lätt att kontrollera att allt 

som kommer in också åtgärdas. När felet 

är avhjälpt kollar IT-supporten att den som 

anmälde felet har fått återkoppling. 

IT-supporten tilhör IT-enhetens sektion 

för drift. De är tillsammans 16 personer, 

som alla jobbar i samma korridor. Den geografiska 

närheten är inte oviktig. 

– Vi på driftsektionen jobbar väldigt 

mycket tillsammans för att dra nytta av den 

Domstolsverket i Jönköping. 

Per Lehto, chefen för sektionen för drift. 

Josef Chiu, IT-handläggare. 

samlade kunskapen och erfarenheten som vi 

har, säger Anki. 

Anki är bra på att hålla flera bollar i luften. 

Mest tycker hon att det är stimulerande 

att det är liv och rörelse runt omkring. 

– Det gäller att ha rätt inställning. Vi 

löser det vi kan och hinner i första linjen och 

det övriga slussar vi vidare till andralinjens 

IT-support. 

Inga frågor är för svåra och inga frågor 

är för lätta för dem. 

– Vi finns mellan tekniken och användaren. 

Vi måste ha en bred kunskap om 

allt möjligt, och kunna göra prioriteringar. 

Har man allvarliga nätproblem i hela norra 

Sverige, går det förstås före allt annat. Man 

gör först en egen felsökning och om felet 

finns hos leverantören kontaktar man dem 

för åtgärd 

Den hetaste frågan just nu är hur man 

lägger upp nya användarkonton. Om ett 

halvår kan det vara helt andra frågor. Att få 

lov att vara med och hjälpa folk att lösa sina 

problem känns bra. 

– Vi känner oss uppskattade. Folk kan 

ringa och säga att det är tur att vi finns, 

säger Anki. 

– Då är det lätt att gå till jobbet. 

MÅLET MED SUPPORT PROCESSEN 

• Vara första och enda kontakt för 

domstolens kontaktpersoner när det 

gäller IT-frågor 

• Fel som uppstår ska åtgärdas, dokumenteras 

och återrapporteras till 

kontaktpersonen så snart som möjligt 

• Informera kontaktpersoner om 

hur det går med deras respektive 

uppdrag samt om förestående eller 

pågående förändringar 

DOMSTOLSVERKETS RÖST MOT 

DOMSTOLARNA, ”FÖRSTA LINJEN” 

SKA 

• Svara i telefon snabbt 

• Ta emot uppdrag även via fax, e-post 

och besök 

• Se till att uppdraget registreras 

• Tilldela uppdraget till rätt grupp/eller 

person 

• Följa upp 

• Implementera och dokumentera 

lösningen 

Övriga på driftsektionen får utgöra 

andra linjen. Dagligen tar första linjen 

emot genomsnittligen 60-80 samtal, 

plus e-post och fax. Varje samtal tar 30 

sekunder till 30 minuter. 

EN DAG 

Ewa Lyth, IT-handläggare. 


KULTUR & HISTORIA 

Förändringar av Sveriges 

underrätter efter år 1900 

För närvarande pågår en omfattande förändring av landets tingsrättsorganisation. Kanske lite förvånande 

har denna omdaning inte väckt särskilt stor uppmärksamhet på nationell nivå. Det har visserligen skett en 

del protester på de orter som har berörts av nedläggningarna, men inte heller dessa har varit så väldigt 

utbredda eller högljudda. Mot bakgrund av denna förändringsprocess finns det ett behov att göra en historisk 

tillbakablick över hur lokaliseringen av de svenska domstolarna i första instans, underrätterna, har förändrats 

under de senaste hundra åren. 

TEXT ERIK WÅNGMAR ILLISTRATION LARS REHNBERG 

LANDETS UNDERRÄTTER har under de 

senaste hundra åren genomgått ganska stora 

förändringar. Dessa skall självklart ses mot 

bakgrund av mer övergripande samhällsförändringar 

såsom industrialiseringen, urbaniseringen 

och utbyggnaden av välfärdssamhället. 

Vidare har brottsligheten ökat och 

även blivit långt grövre under framför allt 

perioden 1950–1990. Ökningen har särskilt 

gällt egendomsbrott, ekonomiska brott och 

1900 


1930-talet avvecklades allt fler rådhusrätter. 

Med få undantag gällde det städer med liten 

folkmängd. Processen var särskilt intensiv 

under 1940-talet i anslutning till den nya 

rättegångsbalkens införande 1948. Under 

1950- och 1960-talen fortsatte utvecklingen, 

men i lugnare tempo. Vid införandet av de 

enhetliga underrätterna 1971 fanns rådhusrätterna 

främst kvar i residensstäderna och 

ett antal andra större städer. Antalet domsa- 

1910 1920 1930 1940 1950 

våldsbrott. I ett europeiskt perspektiv har gor var under perioden 1900–1970 ganska 

utvecklingen varit ganska normal. En effekt stabilt. Det var först under slutet av 1960- 

av den ökade brottsligheten har varit att talet som en smärre minskning ägde rum. 

brott av lindrig karaktär bara behandlas av Det handlade då delvis om förtida genom- 

polis och åklagare. Ärendena förs därmed föranden av 1971 års reform. Vid denna 

inte till domstolarna. I annat fall hade dom- tidpunkt hade det totala antalet underrätter 

stolarnas arbetsbelastning blivit mycket stor. ungefär halverats i förhållande till situationen 

Den principiellt vik- 

år 1900. 

tigaste förändringen 

av underrätterna 

var 1971 års reform 

som jämställde alla 

landets allmänna 

»När förändringarna av underrätterna 

ställs i relation till de 

omdaningar som har skett inom 

andra rättsvårdande myndigheter 

1971 års reform 

urgröptes dessutom 

på två olika sätt. För 

det första gjorde 

riksdagen 1969 

domstolar i första i samhället, främst polisen och reformeringen min- 

instans. Den 800 år åklagarväsendet, ter sig dock inte dre långtgående 

gamla uppdelningen ens dagens förändringar som än vad regeringen 

mellan rådhusrätter i anmärkningsvärt stora« 

hade föreslagit i 

städerna och härads- 

propositionen. Detta 

rätter på landsbyg- 

skedde genom att 

den ersattes då med tingsrätter. Mellan år möjliggöra fler domstolar med bara två 

1900 och mitten av 1930-talet var föränd- domare. Socialdemokraterna gick alltså de 

ringarna av underrätterna små. Det mest borgerliga partierna till mötes för att skapa 

intressanta med utvecklingen under perio- enighet i frågan. För det andra genomförde 

den var att efter 1901 låg alla nytillkomna inte regeringen alla de nedläggningar av 

städer kvar under den domsaga som orten tingsrätter som hade beslutats 1969–1970. 

hade tillhört innan stadsbildningen. Genom Dessa reträtter hängde samman både med 

detta ökade inte antalet rådhusrätter trots en aktiviteter i riksdagen från framförallt bor- 

klar ökning av antalet städer. Från mitten av gerligt håll och med lokala protester från de 

berörda orterna. Dessa båda omständigheter 

har självklart medverkat till att behovet av 

förändringar av tingsrätterna blev ännu större 

när frågan på allvar åter kom upp på den 

politiska dagordningen under 1990-talet. Ett 

mått på detta var att domstolskommittén 

år 1967 hade föreslagit att det i mitten av 

1970-talet skulle finnas 86 tingsrätter. Ännu 

i början av år 1999 fanns det emellertid 96 

tingsrätter kvar. 

GENOM ATT FÖRÄNDRINGARNA i viss mån 

dels hade gällt att lägga samman rådhusrätter 

med domsagor på samma ort, dels att 

sammanslå domsagor som hade säte på 

samma plats, var förändringarna ur ett geografiskt 

perspektiv förhållandevis måttfulla. 

Det gällde alltså inte minst en centraliserings- 

och koncentrationsprocess till färre 

enheter. Den geografiska centraliseringen var 

däremot inte lika omfattande. Ur ett geografiskt 

perspektiv hade inte allmänhetens 

tillgänglighet till underrätterna försämrats på 

något långtgående sätt. Detta är ett viktigt 

konstaterande som står i viss kontrast till de 

förändringar av domstolarna som pågår i 

nuläget. 

Fram till mitten av 1970-talet skedde 

sedan ett antal ytterligare nedläggningar. 

Detta hängde samman med att 1971 års 

reform inte skedde på en gång, utan skulle 

vara fullt genomförd först i mitten av 1970talet. 

Under de följande 25 åren var ändringarna 

av underrätternas yttre organisation 

mycket små. Från politiskt håll fanns det 

länge uppenbarligen en rädsla för att göra 

större reformeringar av domstolarna. Frågan 

var helt enkelt politiskt känslig. Denna hållning 

ändrades först under slutet av 1990-

1960 1970 1980 

talet. I de utredningar som förekom under 

1990-talet diskuterades till stor del de förändringar 

som har kommit till stånd sedan 

1999. Kanske behövdes det en viss mental 

omställningsperiod innan tiden var inne 

för att gå vidare. Vidare får det anses högst 

troligt att arbetet har varit klart effektivare 

när det har utförts av Domstolsverket än i 

en parlamentarisk utredning, där politiska 

avvägningar och hänsynstagande till hemmaopinioner 

lätt kan slå igenom. 

Från 1999 och framåt har processen gått 

mycket snabbt och kommer med största 

sannolikhet att fortgå så under ett antal år 

framåt. Flera av de tingsrätter som ganska 

nyligen har lagts ned eller kommer att läggas 

ned inom kort ansågs redan på 1960talet 

vara alldeles för små för att ens överleva 

1971 års reform. Detta ger en klar indikation 

på att statsmakten länge intog en nästan 

anmärkningsvärt försiktig hållning i fråga om 

förändringar av underrätternas yttre organisation. 

Synen på förändringarna av underrätterna 

har i viss mån varit en vänster-höger-fråga 

i politiken, där vänsterblocket har varit mer 

benäget än de borgerliga att slå samman 

tingsrätter i ganska snabb takt. Dessa skilje- 

1990 

linjer är inte särskilt förvånande. De borgerliga 

partierna, särskilt moderaterna, har av 

tradition haft en högre profil i rättsfrågor än 

vad som har varit fallet med socialdemokraterna 

och deras två stödpartier. När frågan 

ses utifrån ett centraliserings- och decentraliseringsperspektiv 

ligger det också mycket 

nära till hands att centerpartiet av lång tradition 

agerar mot vad partiet uppfattar som 

alltför långtgående indragningar av tingsrätter 

i landsorten. 

När förändringarna av underrätterna ställs 

i relation till de omdaningar som har skett 

inom andra rättsvårdande myndigheter i 

samhället, främst polisen och åklagarväsendet, 

ter sig dock inte ens dagens förändringar 

som anmärkningsvärt stora. Polis- och 

åklagarväsendet har i två steg genomgått 

omfattande centraliseringsprocesser i mer 

modern tid. Den första var 1965 då polisväsendet 

i sin helhet förstatligades och det 

gjordes en tydlig åtskillnad mellan polis, 

åklagare och kronofogdemyndighet även 

på landsbygden. Antalet polisdistrikt minskade 

vid denna tidpunkt från 562 till 119. 

Detta innebar också att antalet polisstationer 

reducerades från knappt 1000 till drygt 500. 

Under senare delen av 1990-talet skedde 

2000 


nästa centraliseringsprocess, då antalet polismyndigheter 

reducerades till en i varje län, 

i nuläget alltså 21 stycken. Åklagarväsendet 

har också genom en regionalisering genomgått 

en ytterligare centralisering under mitten 

av 1990-talet. Rimligen borde allmänheten 

ha betydligt högre krav på polisens geografiska 

tillgänglighet, inte minst i samband 

med olika former av brådskande ärenden, än 

vad som är fallet med underrätterna. 

VID EN VÄRDERING av för- och nackdelar 

med dagens sammanslagningar av 

tingsrätter kan det konstateras att för domstolarnas 

professionella kompetens bör en 

mer storskalig struktur vara en fördel. Den 

personella sårbarheten i de minsta tingsrätterna 

är ett annat bekymmer som det 

är svårt att bortse från. Om tingsrätterna 

lokaliseras till orter där åklagare och häkten 

finns placerade underlättas också samarbetet 

mellan myndigheterna inom rättsväsendet. 

För polisens del finns det uppenbarligen 

både fördelar och nackdelar med färre 

tingsrätter. Fördelarna sammanfaller i stora 

drag med vad som gäller för åklagare och 

häkten, medan nackdelarna uppkommer när 

poliser skall inställa sig vid rättegångar och 

DOMKRETSEN NR 3/2004 31 

2010


i samband med polishämtning av personer 

som skall ställas inför rätta eller vittna. För 

rättsväsendets interna effektivitet som helhet 

får det anses sannolikt att fördelarna trots allt 

klart överväger nackdelarna. 

Rättsväsendet är dock inte minst till för 

medborgarna. Utifrån ett medborgarperspektiv 

är reformen något mer diskutabel. 

Även om det i dagens urbaniserade samhälle 

finns goda allmänna kommunikationer i 

kombination med en väl utbyggd privatbilism 

är ändå de längre geografiska avstånden 

negativa för allmänhetens tillgänglighet till 

domstolarna. Den geografiska tillgängligheten 

kan dock förbättras genom att avvecklade 

tingsrätter behålls som tingsställen. Mot 

detta kan anföras att det stora flertalet medborgare 

sällan eller aldrig kommer i direkt 

2020 

kontakt med tingsrättsförhandlingar. Det 

bör finnas andra former av offentlig service 

såsom olika former av kommunal verksamhet 

och sjukvården där behovet av geografisk 

tillgänglighet är större än i fråga om domstolarna. 

Det är fullt tänkbart att allmänhetens 

begränsade protester mot dagens nedläggningar 

av tingsrätter skall ses som ett uttryck 

för att neddragningar av annan offentlig 

service, exempelvis inom akutsjukvården, 

ses som mer allvarliga och känslomässigt 

engagerande. Det skall särskilt noteras att 

under senare år har ett flertal landsting gjort 

avsevärda centraliseringar av akutsjukvården. 

I MITTEN AV SEPTEMBER samlades lokala 

projektledare i sex av de sammanläggningsprojekt 

som just nu pågår på några tingsrätter 

i landet. Domstolsverket hade tagit initiativ 

till träffen för att ge projektledarna möjlighet 

att utbyta erfarenheter. Diskussionerna 

berörde bland annat projektledarrollen samt 

människan i förändring. 

– Det är många praktiska saker att tänka 

på för projektledarna, och det har fungerat 

bra i det stora hela, säger Elizabeth Thoor, 

samordningsansvarig för projekten. Men det 

är ju även viktigt att lära sig hur människor 

fungerar när de ställs inför förändringar. 

Samtalet i gruppen blev stundtals livligt. 


Detta har i många fall medfört utbredda protester 

hos lokalbefolkningen på de berörda 

orterna, men har i många fall inte haft några 

större effekter på beslutsfattarna. Det är inte 

heller orimligt att göra kopplingar till de 

sammanläggningar av kommuner som skedde 

i stor skala i två etapper under perioden 

1952–1974, då antalet kommuner minskade 

från 2 498 till 278. I jämförelse med dessa 

sammanläggningar har domstolarna kommit 

relativt lindrigt undan, även om framtida 

sammanläggningar, vilka leder till en 

organisation med mellan 30–40 tingsrätter, 

beaktas. I fråga om demokratiska aspekter 

och tillgång på service får tämligen långtgående 

kommunsammanläggningar, enligt 

min uppfattning, långt större konsekvenser 

för medborgarna än dagens nedläggningar 

2030 2040 2050 2060 2070 

av tingsrätter. En annan betydelsefull skillnad 

är att domstolarna är statens eget ansvarsområde, 

medan kommunerna är lokala folkvalda 

organ som skall utöva ett visst mått av 

självstyre. 

SAMTIDIGT FINNS DET EN tämligen 

begränsad grupp medborgare som aktivt 

deltar i domstolarnas verksamhet som lekmän, 

nämligen nämndemännen. Redan 

tidigare har det framhållits att nämndemännen 

inte är representativa för befolkningen 

i stort. En del i detta är nämndemännens 

höga medelålder. Genom de betydligt längre 

geografiska avstånden till tingsrätterna i 

Projektledare bytte erfarenheter 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM 

Projektledarna tyckte själva att diskussionerna 

var nyttiga, då arbetet som förändringsledare 

fortsätter även när deras sammanläggningsprojekt 

är avslutade. De menade att all 

personal behöver ökad kunskap om förändringsarbete 

eftersom samhället runtomkring 

förändras. 

Christina Hedlund från Domstolsverket 

presenterade det administrativa projektet (se 

artikel på sidan 18), och därefter blev det 

diskussion kring det. Nästa punkt på agendan 

var en genomgång av hinder och framgångsfaktorer 

i sammanläggningsprojekten. 

Det kom fram att två viktiga framgångsfaktorer 

är bra information och gott ledarskap. 

framtiden kan det snarast bli svårare att 

åstadkomma någon förbättring av nämndemännens 

representativitet. Risken för att 

nämndemännen till alltför stor del består av 

människor som inte längre är förvärvsarbetande 

kan inte alls uteslutas när tingsrätten 

är belägen på många mils avstånd från hemkommunen. 

Det skall emellertid betonas att 

även med den mer decentraliserade tingsrättsorganisation 

som gällde fram till 1999 

visade det sig vara ganska svårt att komma 

till rätta med snedrekryteringen av nämndemän. 

Det kan därför knappast anses vara 

rimligt att avstå från sammanläggningar av 

tingsrätter enbart av hänsyn till rekryteringen 

av nämndemän. 

Erik Wångmar doktorand vid Växjö 

Universitet har en tydlig samtidshistorisk 

inriktning på sin forskning. Han har 

intresserat sig för storkommunreformen 

och modern politisk historia när det gäller 

Sverige och Norden. 

Läs en mer utvecklad version av 

”Förändringar av Sveriges underrätter 

efter år 1900” på Domkretsens webbplats 

www.dom.se/dom/DVhemsida/DV/ 

domkretsen/Domkretsen.htm 

Idag finns det 68 tingsrätterna och under 

2005 kommer tingsrätterna att minska 

Som avslutning på dagen berättade Dan 

Töllborn från Domstolsverkets utvecklingsgrupp 

om hur de jobbar och vilket stöd 

gruppen kan ge domstolarna. 

Regeringen har fattat 

beslut om att 

• Oskarshamn och Västervik läggs 

samman med Kalmars tingsrätt. 

• Arvika, Kristinehamn, Sunne läggs 

samman med Karlstads tingsrätt till 

Värmlands tingsrätt. 

• Nio tingsrätter i Stockholms län blir sju.

Magnus 

Widebeck 

Magnus Widebeck, nytt justitieråd 

från 1 september, har 

beskrivit att det bästa med 

domaryrket är självständigheten 

som präglar arbetet. 

– Ingen kan tala om för mig 

hur jag ska tycka och tänka och 

vad jag ska framföra för åsikter. 

SJÄLVSTÄNDIGHET TAR SIG även praktiska 

uttryck. Magnus Widebeck har oreglerad 

arbetstid och kommer bo kvar i Nyköping 

och pendla till Stockholm. – Om alla plusvärden 

med att bo i en lagom stor stad 

plötsligt skulle stå klara för stockholmarna 

skulle huvudstaden förmodligen tömmas, 

menar Magnus. Han har tre år kvar till 

femtio och lever med sin hustru och fyra 

barn i en villa med misskött trädgård. Så 

fort det ges tillfälle åker familjen till en ö i 

Oxelösunds skärgård där sommarstugan och 

båten finns. Magnus har beskrivits som intelligent, 

generös och effektiv och tycker det är 

stimulerande att få arbeta med meddomare 

med annan bakgrund än den traditionella 

domarbakgrunden. – Arbetet som justitieråd 

är viktigt, intressant och stimulerande och 

bidrar till att leda rättsutvecklingen, förklarar 

Fakta 

En domare i Högsta domstolen, 

kallas för justitieråd. Det finns 

endast 16 justitieråd i Sverige, 

och det är regeringen som 

utnämner dem. Totalt arbetar 

runt hundra personer på 

Högsta domstolen. 

Magnus apropå sitt nya arbete på Högsta 

Domstolen. 

Varför valde du den juridiska banan? 

– Jag gillar logik och har humanistiska intressen. 

Det är väl en bra grund. Men att förneka 

att valet har att göra med att pappa, 

farfar och morfar alla var jurister är väl ingen 

idé. 

Magnus har även undervisat en del, och 

han menar att det bästa med att undervisa 

är att få träffa folk som han annars inte skulle 

träffa. – Att få diskutera frågor som de och 

jag möter och brottas med i arbetet är värdefullt. 

Du har arbetat som rättssakkunnig på 

Justitiedepartementet och varit rättschef 

på Utbildningsdepartementet, vad 

tycker du att det givit dig? 

– För det första fick jag insikt i politikernas 

vardag, vilket var värdefullt. Jag är missmodig 

över den långsamma förändringstakten 

i domstolsväsendet, men inser att den beror 

på politiska komplikationer. 

– För det andra fick jag öva mig i att 

skriva författningstext. Den ska vara kortfattad 

och klar men ändå heltäckande. Precis 

som en dom ska vara! 

PÅ NY TJÄNST 

TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MAURO RONGIONE 

Du har tidigare också arbetat på Svea 

hovrätt, Stockholms och Nyköpings 

tingsrätter. Vad bär du med dig från 

dina tidigare arbetsplatser? 

En respekt och beundran för att personalen 

löser sina uppgifter på ett utmärkt sätt trots 

den tidvis tunga arbetsbördan. Lojaliteten 

med verksamheten är enastående. Vilken 

offervilja det finns! Men efter besparingarna 

finns ingen luft kvar i systemet. Det är inte 

bra. Det bör finnas lite luft, för då finns de 

marginaler till full fart som gör att folk inte 

blir sjuka. 

Magnus är även en varm förespråkare för 

betänkandet ”En öppen domarrekrytering” 

och han menar att rekryteringsfrågan är viktig 

för domstolsväsendets framtid. 

– Politikerna måste samla sig till beslut 

om förändringar som gör att fler vill arbeta 

i domstol. Magnus menar att i grunden är 

domarsysslan ett förträffligt arbete. – Men 

det krävs stora förändringar för att tillräckligt 

många duktiga människor ska söka sig till 

det arbetet. Inte bara politikerna måste verka 

för förändringar. Det gäller också personalen. 

Motståndet mot individuella domarlöner 

måste exempelvis brytas. Utan individuella 

löner blir det problem med 

rekryteringen, avslutar Magnus. 


LEDARE I FRAMTIDEN 

Ledarskapsutbildning för icke chefer 

Vid fyra tillfällen under ett halvår träffades 16 medarbetare inom domstolsväsendet för att uppmuntras till 

en ledande roll i framtiden. Med förväntningar om att lära känna sig själva och att utveckla sin egen ledarförmåga 

genomgick de Domstolsverkets första ledarskapsutbildning för icke chefer, ”Ledare i framtiden”. 

Under 2005 planerar Domstolsverket att genomföra ytterligare omgångar av utbildningen. 

TEXT PETRA THOR-JONZON 

REDAN 2001 INLEDDES en omfattande 

satsning på ledar- och organisationsutveckling 

inom domstolsväsendet. Programmet 

”Ledare i framtiden” är ett led i det arbetet. 

Monica Dahlbom, chef för Personalenheten 

på Domstolsverket, har varit med i diskussionerna 

och planeringen av programmet: 

– Ur domstolsväsendets perspektiv är det 

ett sätt att lyfta intresset för ledarskapsfrågor 

i verksamheten bland dem som inte är chefer 

idag. Bland annat behöver kvinnor uppmuntras 

att söka chefsanställningar i större 

omfattning än idag. Det är viktigt att vi ser 

framåt för att förbereda framtida ledare för 

ledarrollen. Men kursen ger framför allt en 

möjlighet för deltagarna att reflektera över 

sin egen roll och utvecklas som person. 

MÅL PÅ INDIVIDNIVÅ 

Ett av målen med kursen är att deltagarna 

ska öka sin självförståelse i olika avseenden 

som har med möjligheterna att utöva inflytande 

och ledarskap att göra. Programmet 

har genomförts med mycket gott betyg. 

De flesta deltagarna intervjuades strax 

efter programmet var avslutat. Många 

menade att utbildningen har påverkat både 

synen på dem själva och på ledarskap. 

Agneta Eberhardt, rådman vid Länsrätten i 

Stockholms län, deltog i första omgången av 

programmet. 

– Jag har fått insikt i vad ledarskap betyder, 

vilka delar som ingår och hur man kan 

arbeta med sitt och organisationens ledarskap. 

Det handlar bland annat om att ta ansvar 

och att vara tydlig i sin kommunikation. 

PROGRAMUPPLÄGG 

Programmet är uppbyggt kring fyra 

träffar. Övningar och uppgifter 

mellan träffarna ingår också. 

Vid första tillfället presenteras 

programmets målsättning, pedagogiska 

upplägg och arbetsform. 

Deltagarna får möjlighet att träffa 

varandra och diskutera igenom 

sina förväntningar. 


Med del två startar själva programmet. 

Fokus ligger uteslutande på individens 

samverkan med andra människor, vad som 

påverkar individens relationer och vad som 

påverkar individens samarbetsförmåga. 

Vid tredje tillfället riktar man in sig på 

chefs- och ledarskap inom domstolsväsendet. 

Det handlar om organisationens kultur, värderingar, 

förhållningssätt, förändringsarbete, 

strategifrågor och rollen som expert, chef 

eller ledare. 

Avslutningsvis kopplar man samman 

tidigare delar i syfte att skapa en personlig 

handlingsplan för uppdraget i organisationen. 

Domstolsverket har planerat utbildningen 

tillsammans med Right Sinova AB, ett 

utbildningsföretag med lång erfarenhet av 

ledarskapsutbildning och förändringsarbete. 

Det är också konsulter vid företag som varit 

kursledare. 

»Mina förväntningar 

på programmet var 

väldigt höga men de 

överträffades faktiskt« 

Agneta Eberhardt, rådman 

MÅLGRUPP OCH URVAL 

Programmet är till för dem som funderar 

på ledarskap och vill utveckla sin kompetens 

inom detta område. Är man dessutom 

ordinarie domare med lägst tre år i sin nuvarande 

befattning och är under 55 år är man 

välkommen att söka. 

Till första omgången sökte 77 personer 

till de 16 platserna. Urvalskriterier var att det 

skulle vara lika många kvinnor som män och 

att det var domstolarnas interna prioriteringar 

som skulle styra vilka som skulle få söka 

från samma domstol. Deltagarna på kursen 

skulle även ha en geografisk och organisatorisk 

spridning. 

– Mina förväntningar på programmet var 

väldigt höga men de överträffades faktiskt. 

Mycket beroende på att teori blandades 

med praktiska övningar. De delar som handlade 

om den egna personliga utvecklingen 

gav mest. Jag lärde mig saker om mig själv. 

Egenskaper och förhållningssätt hos mig 

själv lyftes fram och blev tydliga, samband 

klargjordes och bekräftades, säger Agneta 

Eberhardt. 

Formerna för en fortsättning av programmet 

är inte klara. Idéerna skiftar från nätverk till 

mer konkreta utbildningstillfällen. 

– En fortsättning förlänger effekten av 

utbildningen. Det är lätt att glömma bort 

att vara ledare i det dagliga arbetet, avslutar 

Agneta. 

Det finns ett stort intresse för att gå 

utbildningen. Under hösten 2004 genomförs 

en andra, utbildningsomgång. Ytterligare 

omgångar planeras att äga rum under 

2005. 

Vill du veta mer? 

Kontakta Domstolsverkets Personalenhet, 

domstolsverket@dv.dom.se, 

036-15 53 00.

Stöd till brottsoffer 

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN har beslutat 

att dela ut 12,4 miljoner kronor från 

Brottsofferfonden till projekt och forskning 

som stödjer brottsoffer. Medel från fonden 

fördelas två gånger om året till forskning, 

utveckling, utbildning och information om 

frågor som gäller brottsoffer. Regeringen 

prioriterar brottsofferfrågor av särskild betydelse 

för kvinnor och barn, projekt som rör 

offer för brott med homofobiska, rasistiska 

eller främlingsfientliga inslag. 

Brottsofferjourernas Riksförbund har 

beviljats 250 000 kronor för att fortsätta 

försöksverksamheten med en nationell telefoncentral, 

0200-21 20 19 som allmänheten, 

myndigheter och andra ideella organisationer 

kan använda. 

114 14 – Polisen 

POLISEN KOMMER UNDER NOVEMBER att 

lansera ett nytt gemensamt nationellt telefonnummer 

som ska underlätta kontakten 

mellan allmänheten och polisen. Tanken är 

att allmänheten ska ringa 114 14 vid ickeakuta 

ärenden, istället för att ringa direkt till 

varje polismyndighet. I dagsläget har polisen 

250 olika telefonnummer och genom nya 

nationella telefonnummer väntas larmnumret 

112 få ett minskat tryck. Systemet som 

kommer att användas är väl beprövat och 

har med fördel använts i Norge, England 

och i USA. En dator registrerar varifrån samtalet 

kommer och sänder automatiskt vidare 

till rätt polismyndighet. 

BRÅ tolkar brottsutvecklingen 

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ) 

har nyligen gett ut rapporten 

”Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003”. 

Rapporten redovisarbrottsutvecklingen 

generellt 

och inom sexton 

olika brottskategorier. 

Förra året 

anmäldes drygt 

1 255 000 brott i 

Sverige till polisen. 

Drygt 50 procent 

av de brott som 

anmäls är stölder. 

Sedan 1990-talets 

början har dock 

stöldbrottsligheten stagnerat. 

Rapporten kan beställas eller laddas ner 

från www.bra.se. 

Ny chef för kriminalvården 

REGERINGEN HAR UTSETT Lars Nylén till 

generaldirektör för Kriminalvårdsstyrelsen. 

Han var tidigare chef för Rikskriminalpolisen, 

och har bland annat varit länspolismästare 

i Uppsala (1992-1996) samt polismästare i 

Tierp. 

Justitieminister Thomas Bodström säger 

i ett pressmeddelande att säkerheten inom 

kriminalvården måste prioriteras för att verksamheten 

ska fungera. Bodström menar att 

Nylén, med den erfarenhet han har, kommer 

att kunna tackla den nya brottslighet som 

verksamheten drabbas av, trygga säkerheten 

för de anställda och omedelbart ta tag i 

reformarbetet som påbörjats. 

Länsrätterna 25 år 

I ÅR ÄR DET 25 år sedan länsrätterna bildades. 

Administrativa ärenden kom att belasta 

regeringen alltmer under början av 1900talet. 

Därför inrättades en högsta administrativ 

domstol, Regeringsrätten, 1909. Ett 

fullständigt system med förvaltningsdomstolar 

byggdes successivt ut även för de lägre 

instanserna. Detta arbete var klart 1979. 

Idag finns det 23 länsrätter. 

Många får Vera 

I HÖST KOMMER domstolsväsendets verksamhetssystem, 

Vera, att införas på många 

domstolar. 

– Det kommer vara ett pärlband av domstolar 

som får Vera under hösten. I dagsläget 

arbetar nästan 70 myndigheter i Vera och 

vid årsskiftet kommer det att vara runt 90 

domstolar, säger Henrik Winman som arbetat 

med införandet av Vera i domstolsväsendet. 

Arbetet med att ta fram verksamhetsstödet 

i en grundversion är nu helt klart och det 

underlättar naturligtvis införandegruppens 

arbete. Tidigare har utvecklingsprojektet 

och införandeprojektet pågått samtidigt. 

De användare som redan har Vera kommer 

få en förbättrad version då två stora 

uppdateringar sker i höst. En av de viktigaste 

nyheterna i uppdateringsversionen ”R1 A” 

är att flera mottagare av ett dokument kan 

registreras samt att utskriftsfunktionen har 

förbättras. I våras inleddes också ett arbete 

att se över kallelseflödet i Vera för att göra 

det smidigare. Denna förbättring införs i version 

”R2 A” senare i höst. 

NOTISER 

Nytt avtal ger utökad 

kapacitet 

DOMSTOLSVERKET HAR OMFÖRHANDLAT 

avtalet med Telia som ger myndigheter i 

domstolsväsendet tillgång till gemensam 

nätkapacitet i Domnät. Omförhandlingen 

innebar tillgång till utökad kapacitet till lägre 

kostnad. 

Ansvariga för omförhandlingen har varit 

Leif Carlsson och Sten-Olof Törnqvist vid 

Domstolsverkets IT-enhet. Hur har det då 

varit möjligt att både kunna öka kapaciteten 

och samtidigt sänka kostnaden? 

– Vår storlek ger oss volymfördelar i dialogen 

med våra leverantörer, så även i detta 

fall. Sedan har den tekniska utvecklingen 

inneburit att nätkapacitet generellt blivit billigare, 

menar Leif Carlsson, sektionschef vid 

IT-enheten. 

Vilka fördelar får olika myndigheter i 

domstolsväsendet av det nya avtalet? 

– Avtalet ger oss tillgång till ytterligare 

kapacitet i vårt Domnät vilket bland annat 

innebär möjlighet till fler nättjänster i framtiden. 

Samtidigt sjunker kostnaden med över 

20 procent, något som kommer hela domstolsväsendet 

tillgodo. Vi får pengar över till 

andra viktiga satsningsområden. 

Marianne Hassel, IT-chef vid Domstolsverket, 

ser mycket positivt på utvecklingen. 

– Domnät är en väldigt viktig grundbult i 

domstolsväsendets infrastruktur och kommer 

att få en allt mer central betydelse i vår fortsatta 

IT-utveckling. Idag använder vi Domnät 

för datakommunikation och videokonferens, 

i morgon kanske också vår interna telefoni 

transporteras i Domnät. 

Sök brottsstatistik 

EN NY TJÄNST från Brottsförebyggande 

Rådet (BRÅ) gör det enkelt att ta fram statistik 

om anmälda brott. BRÅ har skapat en 

webbtjänst där besökarna själva kan ta fram 

nationell, regional eller lokal brottsstatistik. 

Till exempel kan man jämföra hur en viss 

kommun ligger till i förhållande till landet i 

genomsnitt. 

Besök www.bra.se/statistik för att testa den 

nya tjänsten. 


VI FEM 

– Sååå mycket pengar var det ju inte om man ser 

till behoven! Jag hoppas dock att de kan göra det 

möjligt att fortsätta det pågående utvecklingsarbetet! 

Anna Skarhed, lagman, Linköpings tingsrätt 

I budgeten fick domstolsväsendet ökade anslag 

Hur tycker du det ska 

påverka den framtida 

utvecklingen? 


FOTO CARL JOHAN ERIKSON 

– Jag tycker att vi måste bli fler anställda så att 

vi hinner göra lite annat än att bara kämpa mot 

balansökningarna. Vi måste ju få lite tid över på 

domstolarna för att tänka på vad vi gör och hur vi 

gör det. 

Karl-Axel Bladh, lagman, Gävle tingsrätt 

Domstolsväsendets 

nya bordsstandar 

Domstolsverket har tagit fram ett nytt bordsstandar med domstolsväsendets 

vapen i begränsad upplaga. Intresserade domstolar kan 

beställa standaret via e-post: domstolsverket@dom.se 

– Tillskottet bör användas för att ge högre kvalitet i 

kärnverksamheten och ökad kameral effektivitet. Jag 

tänker då särskilt på en kraftfull satsning på en noga 

planerad utbildningsverksamhet för alla anställda, 

inte minst domstols- och nämndsekreterare, och 

på en balanserad generationsväxling i en tid med 

många pensionsavgångar. 

Bo Rolfson, Chef för Hyresnämnden i Göteborg 

– Domstolarna behöver ökade resurser för att 

genomföra generationsväxling och kompetensutveckling. 

Ökade resurser bör också ge möjlighet att 

starta specialiseringsprojekt, vilket på sikt bör leda 

till mindre kostnader. 

Barbro Thorblad, lagman, Malmö tingsrätt 

– För min egen domstols del hoppas jag att vi får 

ökade resurser för att minska den kraftiga belastningen 

på vår personal och kunna avgöra fler mål. 

För domstolsväsendet i dess helhet hoppas jag att 

resurserna kan bidra till högre service till allmänheten 

samt till att rättskipningen blir snabbare, effektivare 

och får ännu högre kvalitet. 

Lars-Erik Bergström, lagman, Mora tingsrätt 

Avsändare: Domstolsverket, 551 81 Jönköping

Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?