Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

GÄSTTYCKARE Å ENA SIDAN ligger rötterna för den dömande verksamheten långt tillbaka i tiden och människornas grundläggande förväntningar på domarens verksamhet har inte ändrats. Å andra sidan har rätten i sig förändrats och blivit mer komplicerad. Allt flera konflikter får numera en rättslig form. Att enbart utveckla alternativa system för tvistlösning räcker inte till att kompensera för den press som ökningen i antalet rättstvister sätter på domstolarna. Dessutom tillåter ramen för statsfinanserna i Finland inga ökningar i anslagen - snarare förväntas utvecklingsarbetet medföra besparningar. DEN BREDBASIGA KOMMITTÉN för utvecklande av domstolsväsendet har i sitt betänkande på ett djupgående sätt utrett domstolsväsendets utmaningar både ur en samhällelig och en rättslig synpunkt. Utmaningar finns på många nivåer och vissa av dem kan lösas snabbt genom konkreta medel. De mer bestående utmaningarna anknyter sig till domstolsväsendets legitimitet och förtroendet för domstolsväsendets verksamhet. Dessa abstrakta utmaningar kan till en del lösas genom konkreta utvecklingsåtgärder, t.ex. genom att utveckla domarnas yrkesskicklighet. Det är viktigt att diskutera vilka aspekter som i fråga om yrkesskicklighet är mest centrala och på vilket sätt detta kunnande på bästa möjliga sätt kan utnyttjas för allas gemensamma bästa. STÖRRE DOMSTOLSENHETER PÅ SIKT Ur justitieministeriets synvinkel bildar domstolsväsendets organisation den första helheten när det gäller att utveckla rättsväsendet. Bestämmelser om den grundläggande strukturen för domstolsorganisationen ingår i Finlands grundlag som trädde i kraft år 24 DOMKRETSEN NR 3/2004 Förväntningarna på domstolarna i Finland ökar Att utveckla domstolsväsendet är en stor utmaning eftersom man i detta arbete måste försöka kombinera både traditionella och moderna aspekter. Det menar vicehäradshövding Kari Kiesiläinen, chef för justitieministeriets justitieförvaltningsavdelning i Finland som ansvarar för domstolsväsendets utveckling och verksamhet. TEXT KARI KIESILÄINEN FOTO RIINA MAUKOLA 2000. Enligt grundlagen består domstolsvä- föredragande rekryteras till domare. Som en sendet av allmänna domstolar och allmänna positiv sak kan emellertid nämnas att under förvaltningsdomstolar, och med stöd av den senaste tiden har sökanden från kretsar lagen har man dessutom inrättat tre special- utanför domstolsväsendet haft framgång vid domstolar. Organisatoriskt sett fungerar det enskilda utnämningar. Det bör dock fortfa- nuvarande domstolssystemet i Finland väl. rande strävas till att genom olika medel göra Ett utvecklingsmål som på samma sätt som i Sverige diskuteras är behovet att inskränka domarbanan öppnare. tingsrättsnätet. Avsikten är att förbättra CHEFSDOMARE DELTAR I UTNÄMNINGStingsrätternas verksamhetsbetingelser genom FÖRFARANDET att skapa större domstolsenheter, dock så att Domarförslagsnämnden har en central roll man inte samtidigt äventyrar den regionala i utvecklandet av domstolarnas öppenhet, tillgången till rättstjänster. Utvecklandet av men det är också viktigt att chefsdomarna rådgivningstjänsterna syftar också till att vid domstolarna tar sökanden som gjort sin trygga den regionala tillgången till rättstjäns- karriär utanför domstolen på allvar. Chefsdoter. Just nu är stora organisatoriska ändringar marna deltar nämligen i utnämningsförfaran- inte aktuella. Systemet det genom att antingen för att trygga rättsskyd- »Det intressanta är, att själv eller tillsammans den vid utkomstskyddsä- när man i Finland övervä- med andra domare avge renden utvecklas dock ger att skapa ett system yttrande om sökandena. vidare och arbetet för att för utbildning av domare Ledandet av en domstol föra förfarandet närmare har man i Sverige föresla- kräver utöver förtrogen- förvaltningsrättskipning git att domarutbildningshet med den dömande fortgår. systemet skall avskaffas« verksamheten en allt större yrkesmässighet. ÖPPEN DOMARBANA När det gäller domsto- Förfarandet för utnämning av domare larnas ledning har man diskuterat om nuva- förnyades år 2000 med en lag genom rande ordinarie chefsdomartjänster borde vilken det inrättades en särskild domarförslagsnämnd. I det nya systemet framhävs vara tidsbundna. behovet av att öppna domarbanan även för DET RÄCKER DOCK INTE med ett fung- meriterade sökanden från en öppen karriär erande utnämnings- och ledningssystem utanför domstolsväsendet. Nu, när nämnden utan därtill behövs också ett system för att har varit verksam i snart fem år, är det vik- fortgående utveckla domarnas yrkesskickligtigt att utreda om meritjämförelsen mellan het så att den motsvarar det föränderliga sökandena har blivit mångsidigare än förut. samhällets krav. Hittills har kompetensen för Det har riktats kritik mot att ändringstak- en tjänst som tingsdomare eller förvaltningsten är för långsam, men å andra sidan har rättsdomare av tradition skaffats så att en utvecklandet av hov- och förvaltningsrät- person med juridisk grundexamen har först ternas personalstruktur precis börjat och utfört domstolspraktik på ett år i tingsrätten, det måste kunna garanteras att kompetenta varefter han eller hon sökt sig till en tjänst
som föredragande i hovrätten och sedan, efter eller vid sidan av detta, vikarierat för domare i tingsrätten och hovrätten. De som utnämns till domare vid förvaltningsdomstolarna har vanligen skaffat sin arbetserfarenhet genom att först arbeta som föredragande vid förvaltningsdomstolen och sedan vikariera för förvaltningsrättsdomare. UTBILDING AV DOMARE UTVECKLAS Detta förfarande bidrar inte till att öppna domarbanan eller till att ge domarna de färdigheter som krävs i föränderliga omständigheter. Av denna anledning har man i Finland sedan länge diskuterat alternativa metoder för domarnas utbildning. Det senaste förslaget lades fram av justitieministeriets tjänstemannaarbetsgrupp på vårvintern 2004. Det intressanta är, att när man i Finland överväger att skapa ett system för utbildning av domare har man i Sverige föreslagit att domarutbildningssystemet skall avskaffas. ENLIGT DET FINSKA förslaget skulle domarutbildningssystemet bestå av domstolspraktik, som utförs innan man söker sig till domartjänst, samt orienterings- och kompletteringsutbildning efter utnämning till domare. Domstolspraktiken skulle bestå av praktikperioder på mellan ett halvt år och ett år i domstolarna och inom den övriga rättsvården. Domstolspraktikens innehåll och längd skulle fastställas från fall till fall utifrån praktikantens arbetserfarenhet och behov. En självständig domarutbildningsnämnd som bistås av justitieministeriet skulle svara för domarutbildningen. Nämnden skulle välja praktikanterna enligt lagstadgade urvalskriterier och svara för ordnandet av kompletteringsbildningen. Nämnden skulle bestå av åtta medlemmar varav hälften skulle vara domare. De andra medlemmarna skulle företräda åklagarna, advokaterna, universiteten och justitieministeriet. MOTSTRIDIGA KÄNSLOR Vissa förhåller sig kritiskt till förslaget och anser att en lågavlönad och obestämd domstolspraktik inte skulle locka erfarna jurister och därmed inte heller främja en öppnare domarbana. En del av remissinstanserna anser att man skulle nå bättre resultat genom att utveckla det nuvarande domstolspraktiksystemet och fortbildningen. Största delen av dem som ställer sig negativ till förslaget är dessutom oroliga för de nuvarande föredragandenas ställning. Utöver detta har många motsatt sig det planerade finansieringssättet. I remissyttrandena har man ställt sig positiv till inrättandet av en självständig domarutbildningsnämnd, utvecklandet av kompletteringsutbildningen och tjänstemannautbyte när det gäller föredragande i olika domstolslinjer. Förslaget förbereds för närvarande vidare vid justitieministeriet. YTTRE FAKTORER VIKTIGA Även om de som fått juridisk utbildning kommer från olika delar av landet och olika omständigheter är det ändå frågan om en relativ homogen grupp. Det mångkulturella samhället ställer krav som sträcker sig även till domstolsväsendet och för att främja förtroendet för domstolarnas verksamhet är det viktigt att möta dessa krav. Genom att utveckla nämndemannasystemet kan man åtminstone till en viss del förebygga att domstolarna står vid sidan om samhället. Det är emellertid viktigt att domstolarna tilllämpar en fördomsfri rekryteringspolitik och anställer sökanden med olika arbetserfaren- GÄSTTYCKARE het och bakgrund. Lika fördomsfritt skall domstolarnas personal uppmuntras att skaffa ett nytt perspektiv på sitt arbete genom att arbeta, studera eller delta i medborgarverksamhet utanför domstolen. Enbart på detta sätt kan man utveckla en organisation, där olika slags rättsliga problem som uppstår i det moderna samhället kan lösas på ett så effektivt och pålitligt sätt som möjligt. Endast då kan man möta de utmaningar som den samhälleliga utvecklingen ställer på domstolsväsendet och garantera att samhället och dess aktörer även i framtiden har förtroende för rättsväsendet. Faktaruta Den av statsrådet i Finland tillsatta kommittén för utvecklande av domstolsväsendet har övervägt hur domstolsväsendet skall kunna svara på de nya och ökande krav som ställs på det. Läs den svenska sammanfattningen av kommitténs betänkande på webbplatsen www.om.fi/uploads/ng1i75qhyqiu.pdf. Fakta om Kari Kiesiläinen Vicehäradshövding Kari Kiesiläinen är chef för justitieministeriets justitieförvaltningsavdelning som svarar för domstolsväsendets utveckling och verksamhet. Innan Kiesiläinen utnämndes till sin tjänst vid justitieministeriet arbetade han i huvudsak inom domstolsväsendet, i hovrätten och som tingsdomare. Vid sidan av detta har Kiesiläinen under åren 2000-2002 deltagit i civilkrishanteringsuppgifter i Bosnien och Hercegovina, främst för att utveckla tillsynen över domarna och utnämningsförfarandena. Utöver juris kandidatexamen (Helsingfors universitet) har Kiesiläinen avlagt Master of Legal Institutions -examen vid Wisconsin universitets juridiska fakultet. DOMKRETSEN NR 3/2004 25
Page 1 and 2: • Grannländer samverkar • Kaxi
Page 3 and 4: Vässad ledare till polisen TEXT Å
Page 5 and 6: DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdel
Page 7 and 8: åren, men påtalar att ”det är
Page 9 and 10: ”SKRÄDDARSYDD” STARTSIDA Någr
Page 11 and 12: Gränslöst på Juriststämman Grä
Page 13 and 14: »Avsikten är god - att skydda bar
Page 15 and 16: TEMA - NORDEN Grannland med goda er
Page 17 and 18: FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffad
Page 19 and 20: n på domstolarna et har definierat
Page 21 and 22: era. Spyware ligger delvis bakom be
Page 23: problem. En del fall där skyldiga
Page 27 and 28: Ditt dagliga IT-stöd Ewa Lyth, And
Page 29 and 30: Dragan Stanojevic är IT-handlägga
Page 31 and 32: 1960 1970 1980 talet. I de utrednin
Page 33 and 34: Magnus Widebeck Magnus Widebeck, ny
Page 35 and 36: Stöd till brottsoffer BROTTSOFFERM

Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?