Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

Häktningsförhandlingar via video snart verklighet För att förbättra rutinerna kring häktningsförhandlingar kommer Stockholms tingsrätt troligen redan i höst att inrätta ett system med särskilda häktningsdomare. På andra håll planerar man för förhandlingslokaler i direkt anslutning till häktet och i framtiden kommer domstolarna kanske att kunna ha förhandlingar via videolänk. TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO OTTO UNGE DET ÄR DRYGT TJUGO MIL mellan Östersund och Härnösand. Om en liga på tre personer bedragit turister som hyrt semesterlägenheter i Åre blir gripen, anhållen och senare häktad, kommer det att innebära en mängd transporter. Tingsrätten ligger i Östersund, närmaste häkte i Härnösand. Utredningen är komplicerad, många är inblandade. Omhäktning måste ske. Åklagarmyndigheten finns i Umeå, men en kammare är placerad i Östersund. De misstänkta och eventuellt deras försvarare måste alla åka till Östersund och sedan tillbaka till Härnösand. De misstänkta transporteras av kriminalvården och måste bevakas av minst två vårdare vardera. Det blir dyrt, omständ- I polishusen eller i anslutning till polishusen kan man bygga utrymmen där häktningsförhandlingar via video kan hållas, så slipper de intagna transporteras tjugotalet mil till närmsta tingsrättshus. 10 DOMKRETSEN NR 3/2004 ligt och riskfyllt med så många transporter. Förhållandena kring häktningsförhandlingar leder många gånger till att resurser utnyttjas ineffektivt. Skälen varierar, beroende på vilken del av landet det är fråga om. Det har hänt att åklagare i Västernorrlands län fått häva anhållningsbeslut efter det att tingsrätten satt ut häktningsförhandlingar på en ort och åklagarmyndigheten, som ligger i Umeå, inte har haft personal att skicka till exempel till Örnsköldsvik. I Stockholms tingsrätt har belastningen tidvis varit så hög att det varit svårt att hitta lediga lokaler för häktningsförhandlingar. Det har hänt att vissa fått skjutas in under andra förhandlingars lunchpaus. Men förbättringar är på gång. En arbetsgrupp under ledning av Mats Malmsjö, chef för Enheten för lokaler och teknik på Domstolsverket, har kommit med förslag till en rad förbättringar. Arbetsgruppen, som bestått av personer från rättsväsendet myndigheter, tillsattes med anledning av ett uppdrag som Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen fick av regeringen förra hösten. – Uppdraget var att hitta former för samordning av häktningsverksamheten, säger Mats Malmsjö. Verksamheten behöver göras mer effektiv för att tillgodose allmänhetens krav på hög kvalitet och bra service. SÄRSKILDA HÄKTNINGS DOMARE Arbetsgruppen kom fram till att det inte går att skapa en enhetlig modell för hela landet. Gruppen föreslår i stället olika lösningar för olika regioner. Huvudpunkterna sammanfattas i titeln på rapporten: Ökat regionalt samarbete, ändrade forumregler, videolänk och särskilda häktningsdomare. – Redan i höst kommer Stockholms tingsrätt troligen att ha möjlighet att införa systemet med särskilda häktningsdomare, efter en modell som redan tillämpas i Göteborg och Malmö, enligt Mats Malmsjö. En särskild häktningsdomare hanterar samtliga inkomna häktningsframställningar till domstolen under en viss period, en vecka eller månad i taget. På så sätt blir domstolens häktningsförhandlingar mer överskådliga och det blir lättare för personalen att planera. De övriga domarna får mer kontinuitet i sitt arbete, och behöver inte avbryta med häktningsförhandlingar. För att lösa lokalfrågan diskuteras möjligheten till ändrat forum. I Stockholmsområdet ligger flera tingsrätter på ett ur transportsynpunkt rimligt begränsat avstånd. – Tingsrätterna i Handen, Huddinge, Södertälje och Nacka skulle kunna disponera en och samma lokal för häktningsförhandlingar. Därmed skulle det alltid finnas en lokal tillgänglig. VIDEOLÄNK MINSKAR TRANSPORTER I rapporten rekommenderas ett ökat regionalt samarbete i bland annat Jämtland och Västernorrland. Ett samarbete som innefattar polis, åklagarmyndighet, kriminalvård och tingsrätt. Till exempel måste frågan om ansvaret för transporter av den misstänkte klarläggas. Ett annat sätt att öka effektiviteten är att bygga eller ställa i ordning särskilda förhandlingssalar i polishus eller häkten. – Det är ett sätt att minska transporterna av häktade och skulle väsentligt öka säkerheten, säger Mats Malmsjö. Ytterligare ett annat sätt att minska transporter och hålla nere kostnader är att hålla förhandlingar via videolänk. Speciellt är det tillämpbart vid omförhandlingar, då de inblandade redan en gång sett varann i ögonen. Försöken som pågår ska alltså utökas, föreslås i rapporten. Östergötland, som har två tingsrätter och en kriminalvårdsmyndighet, kan bli en pilotregion. Arbetsgruppen räknar med att få regeringens respons på rapporten inom en snar framtid.
Gränslöst på Juriststämman Gränser flyttas och suddas ut och det ställer stora krav och betyder nya utmaningar för hela rättsväsendet. Sverige är i dag en av 25 EU-stater och genom det berörs vi mer och mer av EU-lagstiftning och internationell rätt. Under årets Juriststämma som hade en internationell prägel under temat ”Gränslös jurist” samtalades det mycket om internationaliseringen av juridiken och dess konsekvenser. TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO SVANTE ÖRNBERG OM EN SVENSK ÄR GIFT med en portugis, har två barn och bor i Bryssel, vill skiljas, vad händer då? Det är alltid besvärligare när flera länders lagstiftning ska samsas. Under Juriststämman hade europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område ett seminarium där de beskrev sin webbplats. Där kan alla hitta svar på frågor om bland annat äktenskap, skilsmässa, avtal, köp, hyra, arbete och semester. Uppgifter om vilken domstol ansökan om skilsmässa ska skickas till, rätt till underhållsbidrag och andra regler som gäller vårdnad om barn, kan också ges av nätverket. Webbplatsen innehåller information om europeisk lagstiftning inom 18 privaträttsliga områden, som exempelvis regler för rättshjälp, föräldraansvar, ersättning till brottsoffer. Informationen finns på 20 språk och omfattar 24 länder. DELAT ANSVAR – Syftet med nätverket är att underlätta för personer som har en gränsöverskridande tvist eller som vill få reda på innehållet i utländsk rätt, säger Mattias Wahlstedt, som var nätverkets representant under stämman. Han är rättssakkunnig på Justitiedepartementet, och hans avdelning är Sveriges så kallade kontaktpunkt i det rättsliga nätverket. Varje land har en kontaktpunkt, en myndighet eller motsvarande, som ansvarar för innehållet på webbplatsen. Nätverket skapades 2001 efter ett beslut av ministerrådet. Fler och fler berörs av lagstiftning i andra länder, eller är inblandade i rättstvister som griper över flera medlemsstater, det vittnar siffrorna på hur många som går in på webbplatsen om. Frågorna kommer också direkt via telefon och e-post till Mattias Hans Blix och Elisabeth Fura-Sandström deltog i panelen om Folkrätt. Wahlstedt, som svarar i den mån han hinner. – Men det handlar inte om att vi är gratis advokathjälp. Nätverket är också till för att underlätta för domstolar och myndigheter i de olika medlemsländerna så att de vet vart de ska vända sig. Förutom Justitiedepartementet är ett antal organisationer och myndigheter från Sverige med i nätverket, bland annat Försäkringskassan utland, Skatteverket, Domstolsverket och myndigheten för adoptionsfrågor, NIA. MERA FOLKRÄTT Under Juristämman debatterades det även om folkrätt som behandlar förhållandet mellan olika stater och som spelar en allt större roll i folks vardagliga liv. Hans Blix, tidigare chef för FN:s vapeninspektörer, Hans Corell, tidigare rättschef i FN, Elisabeth Fura-Sandström, domare i Europadomstolen deltog alla tre i en paneldebatt om ”Folkrätt i förvandling”. Efter att USA och Storbritannien startat krig utan FN:s medgivande, ett krig som FN:s generalsekreterare betecknar som olagligt, kan det vara lätt att se pessimistiskt på betydelsen av internationella överenskommelser. FÖRBÄTTRING GENOM TID – Vi måste se det här historiskt, säger Hans Blix, som trots allt är optimistisk. För hundra år sedan antogs den första konventionen på området, och efter detta har utvecklingen gått framåt. Framstegen understryks av Hans Corell, som i sitt arbete som FN:s rättschef varit med om att inrätta domstolar efter kriget i forna Jugoslavien och Rwanda. – Upprättandet av Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, tror jag i framtiden kommer att ses som ett stort historiskt steg. Juridiken fungerar inte i ett vakuum utan finns alltid i en politisk kontext, och det stora problemet är klyftan mellan världens fattiga och rika. Panelen talar om folkrätten som en globalisering av etiska regler. Elisabeth Fura-Sandström möter i sitt arbete på Europadomstolen kollegor som fostrats i en annan samhällsordning, där beslut inte grundats på överenskommelser, utan på diktat uppifrån. Det är tendenser som sitter kvar hos många från de nya medlemsländerna i EU. Konsekvensen blir att uppgjorda överenskommelser inte hålls. Det är ett stort problem. Panelen diskuterar även om de länder som inte följer reglerna ska stängas ute från samarbetet. – Hur ska vi då nå dem, säger Elisabeth Fura-Sandström. Det viktigaste är att vi för en dialog, särskilt med dem som tycker olika. Förändrar gör man inte på en kafferast, det tar tid, och det måste få ta tid. – Huvudsaken är att vi inte slutar tala med varandra, säger hon slutligen. YRKESVERKSAMMA FÅR KUNSKAP Svensk Juriststämma arrangerades för sjätte gången, i år för första gången i Göteborg, den 15–16 september. Syftet med stämman är att främja yrkesverksamma juristers fortbildning dels genom utbildning inom sammanhållna teman i olika juridiska discipliner, dels genom seminarier och kompetensutveckling i övrigt inom skilda ämnen. Besök europeiska nätverkets webbplats: europa.eu.int/comm/justice_home/ejn DOMKRETSEN NR 3/2004 11
Page 1 and 2: • Grannländer samverkar • Kaxi
Page 3 and 4: Vässad ledare till polisen TEXT Å
Page 5 and 6: DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdel
Page 7 and 8: åren, men påtalar att ”det är
Page 9: ”SKRÄDDARSYDD” STARTSIDA Någr
Page 13 and 14: »Avsikten är god - att skydda bar
Page 15 and 16: TEMA - NORDEN Grannland med goda er
Page 17 and 18: FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffad
Page 19 and 20: n på domstolarna et har definierat
Page 21 and 22: era. Spyware ligger delvis bakom be
Page 23 and 24: problem. En del fall där skyldiga
Page 25 and 26: som föredragande i hovrätten och
Page 27 and 28: Ditt dagliga IT-stöd Ewa Lyth, And
Page 29 and 30: Dragan Stanojevic är IT-handlägga
Page 31 and 32: 1960 1970 1980 talet. I de utrednin
Page 33 and 34: Magnus Widebeck Magnus Widebeck, ny
Page 35 and 36: Stöd till brottsoffer BROTTSOFFERM

Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?