Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

UTBLICK I samarbete med de nordiska regeringarna erbjuder Nordiska Ministerrådet utbytestjänstgöring i annat nordiskt land för alla statligt anställda. Rådmannen Matti Happaniemi från Finland nappade på er bjudandet och åker nu hem igen efter sju månader på Länsrätten i Norrbotten. TEXT LARS COLLIN FOTO ROLF CARLSSON Lyckad utbytestjänstgöring NORDISK UTBYTESTJÄNSTGÖRING skapades av ministerrådet för att anställda inom offentlig förvaltning skulle få möjlighet att lära känna förhållanden inom de nordiska grannländerna. Matti Happaniemi har arbetat som domare i tre år i Kouvola i sydöstra Finland. Vad som lockade honom i det nordiska utbudet var framför allt att lära sig det svenska språket. Han försökte komma till Stockholm men fick ingen bostad. Istället tog Länsrätten i Luleå emot honom med öppna armar – ett erbjudande Matti inte har ångrat. – Personalen hjälpte mig med bostad och de hade också ett ledigt arbetsrum. Därför kom jag just hit. Jag är jättenöjd, säger Matti Happaniemi på en svenska som klingar omisskännligt av grannlandet. Själv fick han reda på utbytet genom ett brev som varje år cirkulerar hos de finländska domstolarna. Intresserade anmäler sig hos Justitieministeriet. Vårt arbete ser ungefär likadant ut år efter år. Efter ett tag behöver man omväxling. Det har varit mycket intressant att jämför det finska och svenska systemet, förklarar Matti Happaniemi. På länsrätten har han framför allt förberett mål av olika slag. Däremot kunde han inte arbeta som domare eller föredragande, eftersom det är mot svensk lagstiftning – Det är lite konstigt när båda länderna hör till EU. Men så är det ännu i förvaltningen. Jag förstår egentligen inte alls varför det måste vara så, berättar Matti. 14 DOMKRETSEN NR 3/2004 Trots det tycker han att arbetsuppgifterna har motsvarat förväntningarna. Största överraskningen hittade han i förvaltningsdomstolens struktur. I Finland döms förvaltningsmålen av tre juristdomare. I Sverige dömer enligt huvudregeln en juristdomare och tre nämndemän. Vid laglighetsprövning medverkar också särskilda ledarmöten. – Min uppfattning är att det finska systemet fungerar bättre. En sådan sammansättning garanterar bättre rättssäkerhet. Däremot skulle det kanske vara klokt att ha tre instanser även i Finland. FLER MUNTLIGA FÖRHANDLINGAR Andra skillnader han har stött på har till exempel handlat om att det är lättare att få rättegångskostnader i taxeringsmål behandlade i Sverige. Och att det är förvaltningsdomstolen och inte som i Finland förvaltningsmyndigheten som beslutar om omhändertagande av barn samt att vi använder oss mycket mer av muntliga förhandlingar. – I Norrbotten är avstånden så långa Utbytestjänstgöring och då blir det lättare för parterna när domstolen åker ut istället. Det händer mycket sällan i Finland. Det kanske är en fråga om förvaltningskultur. Han tycker att alla finländska domare borde kunna svenska, vilket inte är fallet i dag. Själv åker han nu tillbaka till Kouvola med samma arbetsuppgifter som tidigare, men med bättre svenskkunskaper som han ska använda till att förhoppningsvis fungera som ordförande i svenskspråkiga mål. Nu rekommenderar han oss i Sverige att åka österut. – Det finns så många svenskspråkiga domstolar, bland annat i Vasa, Åbo och Helsingfors. Det går utmärkt för en svensk att jobba i Finland. POSITIV ÖVERRASKNING Det var lagmannen Janåke Kvennberg som tog emot Matti Happaniemi på Länsrätten i Luleå. Han kände inte till att det fanns en utbytestjänstgöring över gränserna. Men det blev en positiv överraskning. – Vi har gett honom mål att knäcka och han har fått följa med på sammanträden, säger Janåke Kvennberg. Han delar Matti Happaniemis åsikt att domare i Norden borde ha rätt att få praktisera yrket i sina grannländer – precis som att vi godtar nordisk juristexamina. – Å andra sidan har det inte begränsat hans möjligheter att sätta sig in i våra mål. Det har inte varit några problem att hålla Matti sysselsatt. Han är här jämt, förutom när han spelar innebandy med polisen. Utbytestjänstgöringen har också gett Länsrätten en insikt i hur motsvarande instans fungerar i Finland. På så vis är det ett ömsesidigt utbyte, menar Janåke Kvennberg som gärna tar emot fler praktikanter i framtiden. – Vem vet, det kanske blir en framtida personalresa till Kouvola. Men först ska vi plåga Matti med en surströmmingsfest här på Länsrätten innan han slutar. Så han får något som ett bestående minne. Tjänstgöringen ska främja det nordiska samarbetet och vara till nytta både för arbetsgivare och arbetstagare. Det är arbetsgivaren som beslutar om den sökande får göra utbytestjänstgöring som ska pågå minst en månad och högst tolv månader. Arbetsgivaren betalar sedvanlig lön under utbytestiden. Nordiska ministerrådet bidrar med ett stipendium som uppgår till 8 000 DKK för varje full tjänstgöringsmånad. För mer information och ansökningsblankett besök: www.regeringen.se/nordenutbyte eller kontakta Regeringskansliet på 08-405 42 12.
TEMA - NORDEN Grannland med goda erfarenheter av medling På några danska tingsrätter har parterna i tvistemål möjlighet att få hjälp av en medlare. Strävan är att genom samtal och förhandlingar lösa konflikter innan de går till rättegång. Verksamheten är ännu på försöksstadiet och har pågått i snart två år. Så här långt är försöket lyckat; medling ger i många fall en snabbare och mer tillfredsställande lösning. TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION LARS REHNBERG MEDLINGEN ÄR GRATIS och bygger på frivillighet. Medlaren kan inte döma i ärendet, utan hjälper i stället parterna att själva hitta konfliktens kärna och därefter enas om en hållbar lösning. Om parterna enas, skrivs ett avtal. Medlingen kan när som helst avbrytas om någon av parterna begär det. I så fall, eller om parterna inte kan enas, går ärendet vidare till domstol. Försöket med medling är tänkt att pågå året ut, och ska därefter utvärderas. I en halvtidsutvärdering från i våras framkommer dock att merparten av dem som varit med i försöket har upplevt medlingen som väldigt positiv, och som en form av konfliktlösning som har många fördelar. FÖRBÄTTRADE RELATIONER Utvärderingen visar att i de ärenden där parterna inte nått förlikning beror detta inte i första hand på medlaren, utan på att parterna varit mindre kompromissvilliga. Parterna har trots allt upplevt själva medlingen som positiv. I ärenden som lett till förlikning har relationen mellan parterna förbättrats i många fall. De flesta parter har också fått ökad tilltro till rättssystemet och upplevt medlingen som mindre stressande än en domstolsförhandling. Nästan alla är nöjda eller delvis nöjda med avtalet. I flera fall har det dessutom visat sig att det gått snabbare och inneburit lägre kostnader att lösa konflikten med hjälp av medling än via domstolsförhandling. Utvärderingen visar även på att de flesta generellt sett är tillfredsställda med medlingens förlopp samt med medlaren och dennes insatser. En betydande del av parterna har fått större förståelse för varandra, och 85 procent av dem som varit med i försöket vill rekommendera medling som ett sätt att lösa konflikter. »Jag tycker att medlingsprocessen är positiv eftersom den bygger på frivillighet och ’lösa’ ramar. Det är lättare att framföra synpunkter på det sättet« Part i ett medlingsärende »Äktenskapsärenden och liknande är speciellt lämpliga för medling« Advokat »Jag fick framföra mina synpunkter, och jag och min motpart nådde förlikning, vilket inte hade varit möjligt vid en rättegång. Vi kunde också undvika att använda personliga och privata saker mot varandra. I en rättegång blir det en kamp för att vinna, med alla medel« Part i ett medlingsärende »Man ska göras uppmärksam på att man måste sätta sig in i sitt ärende och vara väl förberedd« Part i ett medlingsärende Samarbete i Danmark Försöket med medling är ett samarbete mellan danska Justitsministeriet, Domstolsstyrelsen och Advokatsamfundet och pågår från mars 2003 till årsskiftet 2004/ 2005. Medling utförs vid tingsrätterna i Köpenhamn, Århus, Ålborg, Roskilde och Vestre Landsret. När försöket utvärderats kommer det danska Justitiedepartementet att avgöra om medling ska bli en permanent verksamhet på domstolarna. Läs mer på www.domstol.dk. NYTT OM MEDLING I SVERIGE Lagen (2002:445) om medling med anledning av brott trädde i kraft den 1 juli 2002. Syftet med lagen är främst att tillgodose kraven på rättssäkerhet när medling anordnas i statlig eller kommunal regi. Kommuner kan söka bidrag till medlingsverksamhet hos Brottsförebyggande rådet. Justitiedepartementet har gett en utredare i uppdrag att följa upp och vidareutveckla påföljdssystemet för unga. I direktivet (Dir. 2002:95) ”Översyn av det allmännas ingripande vid ungdomsbrott” står det att det bör finnas utrymme för att i framtiden utveckla medling till att spela en mer framträdande roll i påföljdssystemet för unga lagöverträdare, något som på sikt bör kunna leda till fördelar för såväl brottsoffer som samhället i stort. Uppdraget kommer att redovisas under hösten 2004. DOMKRETSEN NR 3/2004 15
Page 1 and 2: • Grannländer samverkar • Kaxi
Page 3 and 4: Vässad ledare till polisen TEXT Å
Page 5 and 6: DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdel
Page 7 and 8: åren, men påtalar att ”det är
Page 9 and 10: ”SKRÄDDARSYDD” STARTSIDA Någr
Page 11 and 12: Gränslöst på Juriststämman Grä
Page 13: »Avsikten är god - att skydda bar
Page 17 and 18: FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffad
Page 19 and 20: n på domstolarna et har definierat
Page 21 and 22: era. Spyware ligger delvis bakom be
Page 23 and 24: problem. En del fall där skyldiga
Page 25 and 26: som föredragande i hovrätten och
Page 27 and 28: Ditt dagliga IT-stöd Ewa Lyth, And
Page 29 and 30: Dragan Stanojevic är IT-handlägga
Page 31 and 32: 1960 1970 1980 talet. I de utrednin
Page 33 and 34: Magnus Widebeck Magnus Widebeck, ny
Page 35 and 36: Stöd till brottsoffer BROTTSOFFERM

Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?