Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

PROFILEN Professor med rätt att vara kaxig Som kriminolog, deckarförfattare och professor vid Rikspolisstyrelsen är Leif GW Persson en av landets mest inflytelserika kriminalpolitiska debattörer. För Domkretsen berättar han om sin syn på domstolsväsendet av idag. – Vi måste höja domarnas status. Ge dem rejält högre lön! säger han. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO ANNA HÅLLAMS 22 DOMKRETSEN NR 3/2004 LEIF GW PERSSON HAR ett stort rum i Polishögskolans byggnad nummer åtta, en enkel tegelkloss till hus med fin utsikt över skog och mark. Det är en vacker sensommardag och i den behagliga värmen därutanför övar sig poliselever i konsten att omhänderta våldsamma personer. De brottas och lever om och verkar ha ganska så roligt. Domkretsens utsände är på besök för att tala med polisprofessorn om aktuella frågor inom rättsväsendet, med särskild inriktning på domstolsfrågor. Samtalet börjar dock lite trögt: på frågor om domstolsväsendet i allmänhet viftar Leif GW Persson avfärdande med handen. – Det där vet jag ingenting om, säger han. Och till skillnad från vissa kollegor vill jag inte uttala mig när jag saknar kunskap. Det jag vet något om är polisens arbete. I förlängningen av det vet jag något litet om hur brottmål hanteras i domstolarna. Fråga mig om det istället. Han talar med en mycket svag antydan till leende. Leif GW Persson är en mästare i konsten att leverera syrliga, lakoniska kommentarer. Leif GW:s rum är stort och tämligen spartanskt inrett. En soffgrupp får plats i ena halvan, i den andra breder hans skrivbord ut sig. På några håll i rummet syns spår av det nya sunda liv han lever, som fått honom att gå ner mer än 40 kilo i vikt och gett honom ny energi: två hantlar ligger och väntar på ett sidobord, och intill dörren står tre backar Ramlösa. Överallt ligger också papperstravar, de flesta av kopior av förundersökningar. – Jag läser många domar i mitt arbete. Det är ofta mycket intressant läsning. Jag inbillar mig att 90 procent av dem i stort sett är korrekta. Så har det varit länge, jag ser ingen tydlig förändring där. Systemet är tämligen stabilt och fungerar i huvudsak. Det är min bild i alla fall. Sedan finns det vissa
problem. En del fall där skyldiga går fria, men det är inte så mycket att göra åt med tanke på rättssäkerhetsdogmen som vi har och måste ha. Mer problematiska är de fall där oskyldiga blir dömda. Eller om inte oskyldiga, så personer där bevisningen egentligen är för svag. Leif GW talar sittande framför datorn där han samtidigt klickar sig igenom något dokument. När han inte gör det reser han sig upp och traskar rastlöst runt i rummet medan han fortsätter att prata. Han har beskrivit sig själv som en person som älskar sitt arbete och sagt att han tänker jobba tills han dör. BRISTER I UPPMÄRKSAMMADE FALL På senare år har Leif GW Persson ägnat en hel del av sin tid åt att påvisa brister i hanteringen av vissa stora och uppmärksammade brottmål. I fallet med mordet på Catrine da Costa, där en rättsläkare och en obducent friades från misstankar men samtidigt i domen pekades ut som ansvariga för det då preskriberade brottet att ha styckat hennes kropp, har Persson argumenterat för att de två männen har blivit felaktigt behandlade. I fallet Thomas Quick är han mycket kritisk till hur utredningarna har bedrivits och till att Quick överhuvudtaget har dömts för mord. – Han är enbart dömd på sina egna uppgifter, som inte har granskats på ett seriöst sätt. Han är ett lysande exempel på att om du ger dig fan på att bli dömd för något så kan du också bli det. Men vad som är värre är att domarna mot honom ligger som lock över utredningarna. Så länge Quick är dömd går de verkliga gärningsmännen fria. Leif GW är även kritisk mot domstolarnas hantering av några uppmärksammade fall med hedersmord, som han beskriver som ”jävligt märkliga”. Även när det gäller vissa incestmål finns tveksamheter i domarna, enligt Persson. Men det gäller inte alls i samtliga fall, framhåller han. Varje vecka hör flera incestdömda män av sig till honom för att få hans hjälp. I de fall Leif GW Persson tittar närmare på domsluten tycks de honom oftast vara korrekta och välmotiverade. – Men så finns det vissa som är konstiga. Problemet bottnar i att domstolen ofta är påfallande naiv och godtrogen i förhållande till polisens bevisning. Det verkar som att domstolen alltid utgår från att det polisen säger är korrekt. Så är förstås inte alltid fallet. »Hade Joy Rahman hetat Johan Robertsson hade han inte haft en chans, det är jag övertygad om.« Många gånger är polisen väldigt enögd, för att inte tala om slarvig. MÄRKLIGT MED RESNING FÖR RAHMAN Kritik av polisarbete är något av Leif GW Perssons paradnummer. Han kan ge åtskilliga exempel på vad han menar är bristfälliga förundersökningar som i sin tur har lett till problematiska domar. Det uppmärksammade Lindome-fallet, där två personer friades efter att ha skyllt ett mord på varandra, är ett sådant exempel. Där var det inget fel på domen, menar Leif GW, utan snarare fanns stora brister i förundersökningen. Även fallet med Joy Rahman, som för två år sedan frikändes från misstanken om att ha begått ett mord för vilket han redan avtjänat åtta år i fängelse, är enligt Leif GW ett exempel där polisarbetet kunde ha varit bättre. – Man borde ha tätat åt mer. Men där var ändå bevisningen så pass tung, det är egentligen märkligt att HD tog upp ärendet. Hade Joy Rahman hetat Johan Robertsson hade han inte haft en chans, det är jag övertygad om. En annan intressant dom, enligt Leif GW, är fallet med Helge Fossmo, pastorn i Knutby. – Där menar jag att det inte är ställt bortom rimligt tvivel att han är skyldig. Man utgår helt enkelt från att pastorn ljuger, men det finns inte mycket bevis för den saken. Gemensam nämnare för dessa fall är att de alla handlar om ärenden där den mediala uppmärksamheten har varit stor. Leif GW Persson är säker på att media kan påverka utfallet av enskilda rättegångar. – Det är jag övertygad om. Men det är inte uteslutande negativt. Ibland bidrar det till att man skärper sig. I vanliga fall är ju en förhandling en ganska sövande historia. Medieuppmärksamhet kan bidra till att alla inblandade vaknar och verkligen anstränger sig. ANGELÄGET HÖJA DOMARNAS STATUS Problemen uppstår framförallt, menar Persson, när det handlar om politiskt känsliga fall där det finns ett stort medialt tryck som utpekar en viss person som skyldig – eller oskyldig, som i Rahmans fall. – Då är domstolarna inte alltid förmögna att stå emot. De är inte tillräckligt självständiga, säger Leif GW Persson. Givet att man accepterar polisprofessorns beskrivning – vad ska man då göra åt detta problem? Leif GW talar om behovet av bättre utbildade domare. Gärna yngre sådana. Ett problem, menar Leif GW Persson, är att de duktigaste unga juristerna försvinner till affärsjuridiken. Hans egen dotter är ett sådant exempel, förklarar han. – Hon, och de andra smartskallarna, går dit pengarna finns. De jurister som inte lyckas med något annat blir domare, åklagare. Och så, allra längst ner, hittar vi de jurister som går polisbefälsutbildningarna. Återigen en antydan till leende. Leif GW tycker som sagt om att uttrycka sig drastiskt. Sedan blir han allvarligare igen. – Helt klart vore det angeläget att höja domarnas status. Ge dem rejält högre lön! Det skulle också bespara dem de där pinsamma extraknäcken som jag tycker att domare inte borde ägna sig åt. NAMN: Leif Gustav Willy Persson FÖDD: 12 mars 1945 FAMILJ: Hustru Kim, som är civilekonom. En son och tre döttrar i åldern 23 till 38 år plus Kims två barn, 20 respektive 22 år. BOR: I Solna. AKTUELL: Med deckaren ”En annan tid, ett annat liv” (Piratförlaget). En bok om Thomas Quick är på gång. BAKGRUND: Har varit lärare på Stockholms universitet, anställd på Rikspolisstyrelsen, professor på Brottsförebyggande rådet, sakkunnig på Justitiedepartementet. Hans första roman, Grisfesten, publicerades 1978. PROFILEN DOMKRETSEN NR 3/2004 23
Page 1 and 2: • Grannländer samverkar • Kaxi
Page 3 and 4: Vässad ledare till polisen TEXT Å
Page 5 and 6: DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdel
Page 7 and 8: åren, men påtalar att ”det är
Page 9 and 10: ”SKRÄDDARSYDD” STARTSIDA Någr
Page 11 and 12: Gränslöst på Juriststämman Grä
Page 13 and 14: »Avsikten är god - att skydda bar
Page 15 and 16: TEMA - NORDEN Grannland med goda er
Page 17 and 18: FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffad
Page 19 and 20: n på domstolarna et har definierat
Page 21: era. Spyware ligger delvis bakom be
Page 25 and 26: som föredragande i hovrätten och
Page 27 and 28: Ditt dagliga IT-stöd Ewa Lyth, And
Page 29 and 30: Dragan Stanojevic är IT-handlägga
Page 31 and 32: 1960 1970 1980 talet. I de utrednin
Page 33 and 34: Magnus Widebeck Magnus Widebeck, ny
Page 35 and 36: Stöd till brottsoffer BROTTSOFFERM

Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?