Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT UNDERSKOTTET MÅSTE BETALAS Plats på scenen så för Ann Härelind, chef för Domstolsverkets ekonomienhet. Hon redogör för vad som ska hända med de nya resurser som är på väg. Beskedet lyder: det är inte klart ännu, verket räknar på saken och kommer att kontakta respektive domstol för en vidare dialog. Men en sak vill hon betona: allt är inte rosor bara för detta. Domstolarna dras med ett underskott, som förr eller senare måste betalas tillbaka. Dessutom påpekar hon att situationen på de enskilda domstolarna ser väldigt olika ut. Vissa har ekonomin under kontroll, andra inte. Vissa klarar regeringens verksamhetsmål, andra inte. När det gäller bearbetningen av målbalansen påpekar Härelind att verket har skjutit till resurser för att lösa detta – men att utfallet är mycket olika. – I vissa fall ger extra resurser ett utomordentligt bra resultat – i andra fall inget alls. Att tillskotten i budgetmedel inte löser alla problem är något som även justitieminister Thomas Bodström betonar när han anländer efter lunchpausen. Först hinner ministern med att lyssna på Gunnel Wennberg från Hovrätten för Västra Sverige, som berättar om Ida–nätverket, skapat av de tio kvinnliga lagmännen för att vara bollplank och stöd för kvinnor som funderar på en chefskarriär. – Vi tycker att vi borde bli fler kvinnor, och det här är ett sätt att bidra, säger Gunnel Wennberg. När Thomas Bodström därefter äntrar talarstolen tar han upp Ida–tråden. Han 6 DOMKRETSEN NR 3/2004 berömmer initiativet, och ser samtidigt fram mot den dag – någon gång i framtiden – då kvinnliga chefer är något så självklart att nätverket inte kommer att behövas. Han talar också om en resa han nyligen gjorde till USA, där han fick en inblick i det processmissbruk som stör landets rättsväsende. – I en jämförelse måste jag säga att det känns ganska bra att jag är justitieminister i just Sverige och inte i USA, säger Thomas Bodström. ANGÅENDE BUDGETEN FÖRKLARAR ministern sig vara mycket nöjd med att resurser förs över från försvaret till rättsväsendet. – Det behövs ytterligare resurser till hela rättsväsendet, inte bara polisen. Därför är det glädjande att det nu blir ökningar för såväl polis som åklagare, domstol och kriminalvård. Det ska inte finnas någon svag länk i kedjan, säger Bodström. Han säger också att han är mycket väl medveten om att det inom domstolsväsendet finns ett underskott sedan tidigare, att de ekonomiska frågorna inte i och med detta är lösta en gång för alla. Däremot, säger ministern, kommer domstolarnas ekonomi nu att stärkas. – Men reformarbetet måste givetvis fortsätta. Vi är inte beredda att föra över nya pengar till gamla organisationer, säger Thomas Bodström. NORRLAND – SPECIALFALL Därefter passar justitieministern på att inför den samlade chefskåren ge sin syn på ett antal aktuella domstolsfrågor. Sammanläggningar av tingsrätter är nödvändiga och kommer att fortsätta, förklarar han. Däremot öppnar han för att utvecklingen i Norrland kan kräva ett särskilt förfarande. – Där är faktiskt avstånden betydande. En tänkbar väg kan vara en särskild översyn av hela rättsväsendets organisation i Norrland. Jag ber att få återkomma i denna fråga. Angående andra organisatoriska förändringar den närmaste tiden berör justitieministern bland annat att Länsrätten i Stockholm framöver kommer att tvingas hantera eventuella överklaganden gällande den omdisku- »Det var ingen som förstod vad jag sa nu, eller hur?« Justitieminister Thomas Bodström terade trängselskatten. Än större påverkan menar ministern att hanteringen av asyl- och flyktingärenden kommer att ha. – Jag har varit en stark motståndare mot detta, precis som åtskilliga härinne. Men nu har riksdagen bestämt detta, nu är det en realitet. Vi får göra det bästa av situationen och göra vårt yttersta för att detta inte kommer att innebära negativa konsekvenser för våra domstolar. Angående den framtida domarrekryteringen avvisar Thomas Bodström förslaget att avskaffa den särskilda domarbanan. Däremot ställer han sig positiv till att på olika sätt bidra till en öppnare domarrekrytering, bland annat genom en förändrad meritvärdering, att Tjänsteförslagsnämnden ersätts av en ny mer aktiv domarnämnd och ökade marknadsföringsåtgärder. När det gäller bemötandefrågor menar ministern att situationen har blivit bättre under de senaste
åren, men påtalar att ”det är inget annat än ett misslyckande om en kvinna känner sig kränkt i en domstol”. Efter detta anförande inbjuds så den samlade lagmanskåren att ställa frågor till landets justitieminister. En djup tystnad breder ut sig. Till sist kommer ändå en fråga. Efter den kritik som riktats mot kansliortsmodellen, vilken är egentligen justitieministerns syn på detta? Thomas Bodström svarar efter viss betänketid. Svaret är mångordigt, och inte helt glasklart. I alla fall inte att döma av den förbryllade tystnad som breder ut sig när han talat färdigt. En tystnad som ministern själv kommer i kontakt med domstolarna upplever det bemötande de får. – Det kvalitetsarbete vi nu vill påbörja syftar till att ta in synpunkter från alla inblandade intressenter. På så vis öppnar vi oss för kritik av alla de slag. Det är också meningen – att all kritik ska lyftas fram. Inte så att vi okritiskt ska anamma vad utomstående säger, utan för att vi ska ta till oss nya perspektiv, säger Lars-Göran Engström, Hovrätten över Skåne och Blekinge. Chefsgruppen enas om att detta är något man bör gå vidare med. En nationell arbetsgrupp ska driva frågan, blir beslutet. Bland lagmännen uppstår en diskussion om till sist bryter med ett leende: vilka som ska sitta i denna grupp. Eller sna- – Det var ingen som förstod vad jag sa rare, vem som ska utse dem som ska sitta i nu, eller hur? denna grupp. Valet står mellan Domstolsver- Till allmänna skratt bryter församlingen ket, överrättspresidenterna och en särskild upp för att ta en kopp kaffe. grupp domare. Resultatet blir till sist att det kommande presidentmötet ska utse delta- DEN STORA garna i arbetsgruppen, KVALITETSJAKTEN »På sikt kommer kvalitetsar- efter namnförslag av Härnäst gäller frågan betet med nödvändighet att lagmännen. Och man chefsdagarnas andra bli mer ingripande och beröra kan lägga ärendet åt huvudämne: kvalitet. I gruppdiskussioner tar sig lagmännen an ett antal punkter gällande hur man inom domsto- kärnan av vår verksamhet, exempelvis hur vi skriver våra domar. Det måste vi vara medvetna om« Hovrättspresident sidan. Först hinner dock Lars-Göran Engström påpeka: – Vi får inte tro att larna ska gå vidare med Lars-Göran Engström kvalitetsfrågor är något ett mer strukturerat kva- okomplicerat. Att göra litetsarbete. Förslaget från den arbetsgrupp enkäter om hur man upplever sig bli bemött som tittat på frågan går ut på att man ska är väl en sak. Men på sikt kommer kvalitets- börja arbetet med att utvärdera vilken inforarbetet med nödvändighet att bli mer ingrimation domstolarna ger, och hur de som pande och beröra kärnan av vår verksamhet, AKTUELLT exempelvis hur vi skriver våra domar. Det måste vi vara medvetna om. GEMENSAM IT-SÄKERHET Under konferensens andra dag diskuteras först utvecklingen mot en modernare domstolsadministration, och vilka nya krav som därmed kommer att ställas på domstolarnas personal. Sedan talar Jörgen Nilsson, Domstolsverkets chefsjurist, om behovet av förbättrad IT-säkerhet och förklarar varför Domstolsverket vill ha föreskriftsrätt över landets domstolar när det gäller just detta. Alla domstolar är avhängiga av varandra i säkerhetsavseende, eftersom alla är hopkopplade i samma nätverk. Det gör att ett gemensamt system är ett måste, menar Jörgen Nilsson. – Domstolsväsendet har inte gått under på grund av brister i IT-säkerheten, men vi kommer att få problem i framtiden om vi inte hanterar dessa frågor bättre, säger han. Därefter berättar Marianne Hassel, chef för Domstolsverkets IT-enhet, om verkets förslag till en ny IT-organisation. Förslaget går ut på att samla den rena IT-kompetensen på Domstolsverket. Avslutningsvis talar Björn Östman och Carl Furengren om hur man på ett enkelt sätt kan använda Vera och SIV för att göra analyser och uppföljningar av verksamheten. DOMKRETSEN NR 3/2004 7
Page 1 and 2: • Grannländer samverkar • Kaxi
Page 3 and 4: Vässad ledare till polisen TEXT Å
Page 5: DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdel
Page 9 and 10: ”SKRÄDDARSYDD” STARTSIDA Någr
Page 11 and 12: Gränslöst på Juriststämman Grä
Page 13 and 14: »Avsikten är god - att skydda bar
Page 15 and 16: TEMA - NORDEN Grannland med goda er
Page 17 and 18: FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffad
Page 19 and 20: n på domstolarna et har definierat
Page 21 and 22: era. Spyware ligger delvis bakom be
Page 23 and 24: problem. En del fall där skyldiga
Page 25 and 26: som föredragande i hovrätten och
Page 27 and 28: Ditt dagliga IT-stöd Ewa Lyth, And
Page 29 and 30: Dragan Stanojevic är IT-handlägga
Page 31 and 32: 1960 1970 1980 talet. I de utrednin
Page 33 and 34: Magnus Widebeck Magnus Widebeck, ny
Page 35 and 36: Stöd till brottsoffer BROTTSOFFERM

Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?