Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

Svårt skydda sekretess i domstol Frågan om hur domstolar ska hantera skyddade personuppgifter har uppmärksammats vid flera tillfällen på senare tid. En arbetsgrupp där Domstolsverket ingår har tagit fram nya riktlinjer för hur den offentliga förvaltningen ska hantera problemet. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO MIRA BILDARKIV DET HÄNDER ATT sekretessbelagda personuppgifter röjs i samband med domstolsförhandlingar, vilket kan orsaka stora svårigheter för den enskilde. Det finns ingen statistik över hur vanligt förekommande detta är, men att problemet är reellt råder det ingen tvekan om. – Jag känner personligen till flera fall där skyddade uppgifter har röjts av en domstol. Det är förstås mycket olyckligt när det inträffar, säger Bo Andersson, ansvarig för hanteringen av fingerade personuppgifter vid Rikspolisstyrelsen. Domstolsverket har låtit göra en sammanställning av problemen när det gäller domstolarnas hantering av skyddade personuppgifter. Vanligt är att den enskilde själv lämnar in sekretessbelagda uppgifter till domstolen, utan att vara medveten om att uppgifterna då inte nödvändigtvis kommer att behandlas med sekretess. Det händer också att en markering av sekretess överhuvudtaget inte uppmärksammas, utan att hemliga uppgifter – till exempel en skyddad 12 DOMKRETSEN NR 3/2004 persons adress – av misstag lämnas ut till obehöriga. En närliggande fråga behandlas i förslaget till ny sekretesslag, nämligen huruvida sekretess följer med ärenden från en myndighet till en annan. Per Kjellsson, lagman vid Västmanlands tingsrätt och ordförande i Offentlighets- och sekretesskommittén, förklarar att avsikten är att täppa till de luckor som finns i lagstiftningen i dag. RUTINER FÖR SEKRETESS Susanne Karlberg, jurist på Domstolsverket, har varit med i en arbetsgrupp som under ledning av Skatteverkets Björn Sjökvist har tagit fram en vägledning för hantering av just sekretessmarkerade personuppgifter i den offentliga förvaltningen. – Det handlar om mycket allmänt hållna riktlinjer, förklarar Karlberg. Vi kommer att tillämpa dem på Domstolsverket och hoppas att de kan fungera som inspiration för domstolarna. Vägledningen talar om att det är viktigt att hitta rutiner så att sekretessmarkeringar uppmärksammas, inte minst inom IT-systemen. Viktigt är också att se till att all personal som kommer i kontakt med sekretessmarkerade personuppgifter har goda kunskaper om vilka problem som kan uppstå. Kammarrätten i Jönköping är en av de domstolar som redan har hunnit en bit i arbetet med dessa frågor. Sedan cirka två år finns där ett dokument som instruerar framförallt registratorerna och kanslipersonalen om hur de ska agera när det förekommer spärrmarkerade personuppgifter i ett mål. – Grundtanken är att vi ska ha en enhetlig och enkel hantering, säger Linda Granelli, administrativ jurist. – Det ska vara tydligt markerat både i datorsystemet och på aktkappan när det finns spärrmarkerade personuppgifter. Detta för att minska risken för misstag under såväl kommunicering av handlingar som under domskrivning. SEKRETESSPROBLEM ALLT VANLIGARE Sigurd Heuman, lagman vid Helsingborgs
»Avsikten är god – att skydda barnets integritet – men samtidigt är möjligheten till insyn fundamental för förtroendet för rättsväsendet. Offentlighetsfanan måste hållas högt« Sigurd Heuman, lagman tingsrätt, menar att man måste vara medveten om att det kan uppstå besvärliga situationer, där man behöver väga behovet av offentlighet mot behovet av att skydda enskilda utsatta individers behov av sekretess. Enligt Heuman har olika slags sekretessproblem blivit vanligare på senare år, i takt med att det har blivit vanligare med fall där kvinnor förföljs av sina tidigare män. Ett annat problem med anknytning till sekretessproblematiken, som Heuman på senare år har noterat, gäller domar där man har valt att sekretessbelägga stora avsnitt. I allmänhet görs detta i samband med sexbrott mot barn, bland annat för att minska DOMSTOLSVERKET ANSER att den kollegiala beslutsformen är föråldrad och bör avskaffas. – Domstolschefen kan som det är nu bli överröstad trots att det är chefen som har ansvaret för verksamheten, berättar Anders Davidson, som är jurist på Domstolsverket och har varit ansvarig för utvärderingen. Genom enkätundersökning har domstolarnas erfarenheter och åsikter om den förändrade beslutsordningen undersökts. Den ena enkäten var riktad till de domstolar som deltar i försöksverksamheten och den andra riktades till övriga domstolar. risken att barnen blir identifierade i onödan. – Avsikten är god – att skydda barnets integritet – men samtidigt är möjligheten till insyn fundamental för förtroendet för rättsväsendet. Offentlighetsfanan måste hållas högt, säger Sigurd Heuman. NYA FORUMREGLER FÖRESLÅS Ett annat dilemma när det gäller hur sekretess påverkar domstolarnas arbete rör processer mellan parter där den ena har sekretessmarkerade personuppgifter. Lagstiftningen anger att ett ärende i allmänhet ska prövas på den ort där svaranden är skriven. Men om svaranden har skyddad adress uppstår problem. Å ena sidan är det viktigt att den som har skyddade personuppgifter inte får dem avslöjade i processen, till exempel genom att man anger i vilken stad personen bor genom att anvisa målet till tingsrätten där. Å andra sidan måste i vissa fall en kärande för att kunna väcka talan ange svarandens adress. Om adressen då är skyddad, kan Resultatet visar att de domstolar som är med i försöket anser att det är principiellt riktigt att domstolschefen fattar besluten efter samråd med övriga domare och även med andra personalkategorier. De anser också att beslutsgången fungerar så bra att de inte vill återgå till den gängse beslutsformen. Även en övervägande del av de domstolar som inte deltar i försöket anser att den kollegiala beslutsformen bör avskaffas. – Den förändrade beslutsformen är enklare och smidigare att tillämpa och den innebär tidsbesparingar för domstolarna, menar Anders Davidson som redovisar det hända att det är omöjligt att överhuvudtaget få en process till stånd. Dessa motstridiga intressen har uppmärksammats av personsäkerhetsutredningen, som föreslår att särskilda forumregler införs. De föreslagna reglerna innebär att ärenden där den ena parten har skyddade personuppgifter skulle kunna avgöras på annat håll än på den svarandes hemort. Vilken domstol som ska vara behörig för att pröva mål och ärenden enligt de nya forumbestämmelserna lämnar utredningen åt regeringen att avgöra. För mer information om sekretessfrågor, läs Offentlighets- och sekretesskommitténs betänkande ”Ny sekretesslag”, SOU 2003:99. Om forumfrågor, läs Personsäkerhetsutredningens betänkande ”Ett nationellt program om personsäkerhet”, SOU 2004:1. Beslutsform i domstol Positiva erfarenheter av försök Under två år har det pågått ett försök i domstolsväsendet om ändrad handläggning av administrativa ärenden. Försöket har gått ut på att besluten ska fattas av domstolschefen ensam efter samråd med domarna, istället för att besluten fattas gemensamt av domarna, dvs. i plenum eller i kollegium. Försöket pågår fram till årsskiftet och det är fyra överrätter och 28 underrätter som medverkar. TEXT HELEN SIVERTSSON Domstolsverkets regeringsuppdrag i en DV-rapport ”Förändrad handläggning av administrativa ärenden i domstol”. Skälet är nog att beslutsbefogenheterna bör gå hand i hand med det ekonomiska ansvaret, säger han slutligen. Rapporten kan beställas hos Domstolsverket, eller laddas ner på domstolsväsendets webbplats www.dom.se under rapporter. DOMKRETSEN NR 3/2004 13
Page 1 and 2: • Grannländer samverkar • Kaxi
Page 3 and 4: Vässad ledare till polisen TEXT Å
Page 5 and 6: DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdel
Page 7 and 8: åren, men påtalar att ”det är
Page 9 and 10: ”SKRÄDDARSYDD” STARTSIDA Någr
Page 11: Gränslöst på Juriststämman Grä
Page 15 and 16: TEMA - NORDEN Grannland med goda er
Page 17 and 18: FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffad
Page 19 and 20: n på domstolarna et har definierat
Page 21 and 22: era. Spyware ligger delvis bakom be
Page 23 and 24: problem. En del fall där skyldiga
Page 25 and 26: som föredragande i hovrätten och
Page 27 and 28: Ditt dagliga IT-stöd Ewa Lyth, And
Page 29 and 30: Dragan Stanojevic är IT-handlägga
Page 31 and 32: 1960 1970 1980 talet. I de utrednin
Page 33 and 34: Magnus Widebeck Magnus Widebeck, ny
Page 35 and 36: Stöd till brottsoffer BROTTSOFFERM

Höjdarmöte om framtiden Nytt tänkande om webb - Sveriges ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?