Forskning vid Högskolan Dalarna

20
hälsa, livskvalitEt och välFärd
Syftet med projektet är att utvärdera effekten
av akupunktur på förlossningssmärta. Primära
utfallsmått är upplevd smärta och användning
av epiduralbedövning.
En randomiserade kontrollerad studie kommer
att genomföras på två förlossningsavdelningar
Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och
Falu lasarett. Kvinnorna lottas till någon av följande
tre grupper: manuell akupunktur (MA),
högfrekvent elektro-akupunktur (EA) eller
standard behandling (SB).
Kvinnorna i SB-gruppen kommer att i samråd
med sin barnmorska ha tillgång till all annan tillgänglig
farmakologisk och icke-farmakologisk
smärtbehandling men ingen akupunktur.
Smärta och avslappning kommer att mätas
med VAS, PainMatcher® och Borg CR 100.
Biologiska data inhämtas genom blodprover.
Uppgifter om kvinnans bakgrund, upplevelse av
behandlingen och förlossningsupplevelse samlas
in med enkäter. Barnmorskan dokumenterar
uppgifter gällande behandlingen, visst obstetriskt
status, annan smärtlindring, biverkningar
samt barnmorskans egen närvaro hos kvinnan.
Resultaten från studien kommer att bidra med
ökad kunskap om akupunkturbehandlingens effekter
på förlossningssmärta. Studien kommer
också att bidra med kunskap om smärtmätning
under förlossning.
arbetsrelaterad moralisk stress i
psykiatrisk vård och omsorg
projEktpEriod
2007-01-01 - 2009-05-31
typ av projEkt
Huvudprojekt
projEktlEdarE
Kim Lützén, e-post: klz@du.se
projEktdEltagarE högskolan dalarna
Tammy Blom, e-post: tbo@du.se
Johanna Gustafsson-Lundberg,
e-post: jgu@du.se
Michael Toivio, e-post: mto@du.se
ExtErna projEktdEltagarE
-
ämnE
Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
FinansiEring
Högskolan Dalarna
BEskrivning
Detta projekt har sitt ursprung i tidigare forskning
om moralisk lyhördhet i sjukvården och
arbetsrelaterad moralisk stress. Ett viktigt fynd
i relevant forskning visar att moralisk lyhördhet
hos sjukvårdspersonal kan leda till moralisk
stress när de upplever att de inte kan lösa moraliska
problem. En faktor kan vara att det etiska
”klimatet” i organisationen är ”kylig”. Syftet är
att undersöka om det finns ett samband mellan
vårdpersonalens upplevelser av moralisk stress,
moralisk lyhördhet och det etiska klimatet. Projektet
drivs som ett internationellt projekt med
bland annat forskare från Australien. Metod:
En pilotstudie i Australien och en i Sverige
har genomförts för att testa tre mätinstrument;
Hospital Ethical Climate, Moral Sensitivity och
Work-related Moral Stress. En huvudstudie
kommer att genomföras inom psykiatrisk verksamhet
i ett län och eventuellt inom äldre vård i
ett annat län. Deltagare i studien är vårdpersonal
anställd av landsting och kommun. När data har
analyserats kommer en intervention att planeras
med en enhet som är villig att delta, eventuellt
i form av ”etiksamtal”. Till sist, kommer interventionen
att utvärderas. Projektet har betydelse
för att kunna finna metoder som minskar vårdpersonalens
moraliska stress och därmed bidra
till en bättre psykisk hälsa samt kvalitetssäkra
patientens vård. (Nästa steg är att undersöka
om det finns något samband mellan personalens
upplevelser av moralisk stress och patienters
upplevelser av trygghet mm.)
attityder till psykisk sjukdom:
en svensk studie
projEktpEriod
2005-01-01 - 2008-12-31
typ av projEkt
Huvudprojekt
projEktlEdarE
Kim Lützén, e-post: klz@du.se
projEktdEltagarE högskolan dalarna
-
ExtErna projEktdEltagarE
-
ämnE
Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
FinansiEring
Högskolan Dalarna
Socialstyrelsen
BEskrivning
Ett flertal studier visar att negativa attityder samt
okunskap skapar fördomar om psykisk sjukdom
och försvårar integrering av människor med
psykisk sjukdom. Media har också bidraget till
att en felaktig bild ges av psykisk sjukdom och
skapar rädsla. Det finns ett fåtal studier som har
försökt att genom utbildning upplysa samhällets
medborgare om psykisk sjukdom utan någon
nämnvärt förbättring. En kvalitativ studie, däremot
visar, att sjuksköterskor med specialistutbildning
i psykiatrisk omvårdnad som bor eller
har bott granne med personer som uppenbart visar
att de har en psykisk sjukdom skulle föredra
att inte ha dessa som granne.
Syfte: att få kunskap om hur människor i Sverige
ser på psykisk sjukdom och öppenhet för att
personer med psykisk sjukdom bor i närsamhället.
Metod: Ett kanadensiskt frågeformulär,
Community Attitudes towards Mental Illness
har översatts till svenska, testats i en pilotstudie
och med SCB:s hjälp har skickats till 5 000 personer,
slumpmässiga utvalda i sk ”mini-Sverige”
undersökning. Svarsfrekvensen är 48%, vilket
hälsa, livskvalitEt och välFärd
inte är oväntat. Bortfall kan ha många förklaringar.
Statistisk bearbetning pågår. Intressant
är deltagarnas blandade kommentarer både om
frågeformuläret och om personer med psykisk
sjukdom.
Betydelse: Analys kan visa viktiga faktorer
som måste tas hänsyn till när interventioner eller
andra åtgärder planeras.
attityder till tandvård -
utvärdering av ett frågeformulär
projEktpEriod
2004-01-01 -
typ av projEkt
Huvudprojekt
projEktlEdarE
Kajsa H Abrahamsson, Göteborgs universitet
projEktdEltagarE högskolan dalarna
Kerstin Öhrn, e-post: koh@du.se
ExtErna projEktdEltagarE
Magnus Hakeberg, Göteborgs universitet,
Högskolan Jönköping
Jane Stenman, Göteborgs universitet
ämnE
Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa
FinansiEring
Högskolan Dalarna
BEskrivning
Patienters attityder till vårdgivare är av betydelse
för behandlingsresultatet. Det är särskilt viktigt
beträffande sjukdomar där patienternas livsstil
påverkar sjukdomsförlopp och behandling. Våra
vanligaste tandsjukdomar karies och parodontit
beror till stor del på patienters livsstil såsom
munhygienvanor och kostvanor.
Syftet med denna studie är att testa ett frågeformulär
som mäter patienters attityder till tandläkare
på en svensk befolkning samt att utveckla
och testa samma frågeformulär beträffande attityder
till tandhygienister.
21