HKV 2013-05-17 23 100.57504 Bilaga 1 Rapport ... - Försvarsmakten

2013-05-17 Sida 1(25) 

Bilaga 1 till HKV 23 100:57504 

Redovisning av regeringsuppdrag (Fö2011/613MFU nr 8 och 9, 2012-06-28) 

Innehåll 

1 Sammanfattning .............................................................................................................................. 2 

2 Bakgrund ......................................................................................................................................... 4 

3 Utgångspunkter .............................................................................................................................. 5 

3.1 Gemensamma omvärldsfaktorer ................................................................................................ 5 

3.2 Gemensamma ramvillkor för förändrade lednings- och beställarfunktioner ............................. 5 

4 Försvarsmaktens och FMV gemensamma arbete .......................................................................... 7 

4.1 Arbetets inriktning, analys och överväganden ........................................................................... 7 

4.2 Myndigheternas valda lösning .................................................................................................... 9 

4.3 Stegvist genomförande ............................................................................................................... 9 

5 En ny modell för lednings- och beställarfunktioner ...................................................................... 10 

5.1 Förutsättningar för design av modellen.................................................................................... 10 

5.2 Modellens principiella flöden ................................................................................................... 12 

5.3 Modellens verksamhetsflöden.................................................................................................. 13 

5.4 Faser i livscykeln och nya Beställningsmönster ........................................................................ 14 

5.5 Vidmakthållande ....................................................................................................................... 15 

5.6 Förändrad förmåga ................................................................................................................... 15 

5.7 Övrig försvarslogistik ................................................................................................................. 15 

6 Uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna ............................................................. 16 

7 Resursfördelning mellan myndigheterna ..................................................................................... 18 

8 Förutsättningar för verksamhetsövergång ................................................................................... 19 

9 Beredskap och insatsverksamhet ................................................................................................. 20 

10 Systemstöd ................................................................................................................................ 20 

11 Infrastruktur .............................................................................................................................. 21 

12 Lagar och förordningar, författningsändringar m.m. ................................................................ 22 

13 Besparingar ............................................................................................................................... 22 

14 Omställningskostnader ............................................................................................................. 23 

15 Risker och riskhantering ............................................................................................................ 23 

16 Myndigheternas fortsatta arbete ............................................................................................. 24



1 Sammanfattning 

I denna rapport redovisar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) resultatet av utfört 

arbete beträffande förändrade lednings- och beställarfunktioner. Inriktningen har varit att utveckla 

en ny modell för lednings- och beställarfunktionerna som är i linje med 

Försvarsstrukturutredningens (FSU) betänkande enligt regeringens beslut (Fö 4 och 5, 2011-11-17). 

Med den nya modellen ska en sammanhållen logistik- och materielförsörjning uppnås inom ramen 

för en tvåmyndighetsmodell, med Försvarsmakten som beställare och FMV som utförare. Rapporten 

utgör tillika myndigheternas underlag för regeringens överväganden och eventuella beslut rörande 

det fortsatta arbetet av lednings- och beställarfunktioner. 

Utgående från genomfört arbete med beaktande av givna ramvillkor har myndigheterna enats om 

följande lösning: 

• En ny modell för ledning- och beställning inom försvarslogistiken införs. 

• Den nya gränsytan mellan myndigheterna beskrivs av utarbetade verksamhetsflöden. 

• En ny uppgifts- och ansvarsfördelning etableras mellan myndigheterna som realiseras 

genom verksamhetsövergångar. 

• En förändrad resursfördelning mellan myndigheterna. 

• Regeringens besparingsbeting fördelas mellan myndigheterna i relation till överförda 

resurser och i linje med FSU. 

Införandet av modellen kommer att ske stegvis och där planering i ny modell kommer att påbörjas 

4:e kvartalet 2013, överföring av personal mellan myndigheterna 1 januari 2014 och genomförandet 

i ny modell startar 1 januari 2015. 

Myndigheterna avser successivt införa och tillämpa nya metoder och arbetssätt inom ramen för en 

ny modell för lednings- och beställarfunktionerna. Avsikten är dels att effektivisera lednings- och 

beställarverksamheten som sådan, dels att genom beställningar på högre systemnivåer skapa 

ytterligare förutsättningar för FMV att tillgodose Försvarsmaktens behov av kostnadseffektiva 

lösningar. Genom en renodling av arbetsuppgifter och roller, där Försvarsmakten har ansvar för 

helheten och FMV har ett tydligt ansvar för försvarslogistik (materiel och logistik), bedömer 

myndigheterna att en effektivisering och kostnadsreducering på området är möjlig. I denna 

renodling ingår en förändrad ansvarsfördelning mellan myndigheterna i enlighet med regeringens 

beslut. 

Generellt kommer FMV i den nya modellen att ha ett betydligt större ansvar för 

underlagsframtagning och beslut inom den samlade materiel- och logistikförsörjningen. Det kommer 

att krävas en stor interaktion mellan myndigheterna vad avser Försvarsmakten förmågeutveckling, 

övergripande systemledning samt den gemensamma produktionens planering, genomförande och 

redovisning. Den nya modellen medför att ägarföreträdarrollen kvarstår i Försvarsmakten medan 

uppgifter knutna till ägarföreträdarrepresentantrollen kommer att övergår till FMV. Vidare övergår 

även de uppgifter som är knutna till kundföreträdarrollen och genomförandet av driftstyrning av 

tekniska system på individnivå, s.k. fleet management.



Verksamhetsövergång genomförs till FMV från Teknikkontor, Materielsystemkontor och 

Materielkontor samt delar av Högkvarterets produktionsavdelning som idag hanterar 

försvarslogistik. 

Sammantaget innebär övergången drygt 300 årsarbetskrafter (åak) från Försvarsmakten till FMV och 

upp till 10 åak från FMV till Försvarsmakten. Till detta ska läggas en ytterligare övergång från 

Försvarsmakten till FMV rörande verksamhet vid Materielsystemkontor Ledningssystem och FMLOG 

Teknikenhet. Den slutliga omfattningen av denna övergång bereds för närvarande av 

myndigheterna. 

Försvarsmaktens och FMV:s gemensamma bedömning är att de förändringar som ska genomföras 

beträffande lednings- och beställarfunktionerna samt överföringar av verksamheter som följer av 

ändrade ansvarsförförhållanden i allt väsentligt kan genomföras i form av en verksamhetsövergång 

med början 1 januari 2014. 

Försvarsmakten och FMV kommer under 2014 att ta fram en överenskommelse avseende FMV 

tillhandahållande av logistikstöd till Försvarsmakten insatser vid kränkningar av territoriet (s.k. IKFNhändelser) 

och vid internationella militära insatser. 

Krav på systemstöd har utarbetats där den myndighetsgemensamma utvecklingsplanen för system 

PRIO till del har utnyttjats. Det återstår dock ett analysarbete för myndighetsspecifika lösningar när 

ansvarsförhållandena ändras. 

En analys har gjorts avseende behov av förändringar i gällande lagar och förordningar. Bedömningen 

för närvarande är att inga sådana behov föreligger. Däremot föreligger eventuellt behov av 

förändringar i myndigheternas instruktioner. 

Som en konsekvens av den ansatta fördelningen av resurser följer en myndighetsvis uppdelning av 

regeringens besparingsbeting. Med beaktande av de osäkerheter som för närvarande finns i 

resursfördelningen bedömer myndigheterna att fördelningen av besparingsbeting rörande de av 

regeringen anvisade 130 mnkr enligt följande; 

• FMV ca 110 – 120 mnkr 

• Försvarsmakten ca 10-20 mnkr 

Myndigheterna har löpande identifierat risker och har i det genomförda arbetet reducerat eller 

eliminerat vissa av dessa genom anpassning av olika förslagsdelar. Vidare har myndigheterna under 

arbetets gång bedömt det som nödvändigt att i sin planering senarelägga införandet av förändrade 

lednings- och beställarfunktioner. Med ursprunglig planering bedömdes riskerna för stora för 

myndigheternas pågående produktion och verksamhet samt tiden alltför begränsad för att med 

tillräcklig kvalité förbereda och införa förändringarna. 

Möjligheten att innehålla regeringens krav på besparingar (130 mnkr) bedöms därför inte kunna 

uppnås redan vid ingången av verksamhetsåret 2015.



De omställningskostnader som kan förutses inför verksamhetsförändringen avser främst 

infrastruktur, systemstöd och vissa administrativa kostnader. 

Enligt myndigheternas bedömning förutsätter vald lösning inledningsvis ingen omföring mellan 

anslag. Myndigheterna avser återkomma i denna fråga i samband med budgetunderlaget för 2015. 

Vidare bedöms lösningen tillgodose regeringens krav på styrning och behov av myndigheternas 

underlag samt uppfylla regeringens krav på att Försvarsmaktens beställningar, jämfört med 

dagsläget, kan ske på högre systemnivåer i syfte att öka FMV affärsmöjligheter ur ett 

livscykelperspektiv samt Försvarsmaktens behov av kostnadseffektiva lösningar. 

Planering i ny modell, som inleds under 2013 fortsätter under 2014 med mål att till ingången av 

2015 ha utarbetat såväl en ny plan (försvarslogistikplan) som beställningar till FMV enligt modellens 

nya beställningsmönster, särskilt vad gäller beställningsmönster för vidmakthållande. Arbete i 

nuvarande modell avslutas i sin helhet med utgången av 2014 och fr.o.m. 2015 genomförs såväl 

planering som verksamheten i övrigt i ny modell. 

2 Bakgrund 

Regeringen har i linje med Försvarsstrukturutredningens (FSU) betänkande Forskning och utveckling 

samt försvarslogistik – i det reformerade försvaret (SOU 2011:36) beslutat att genomföra 

effektiviseringar inom försvarets stödverksamhet. 

Av budgetpropositionen för 2012 framgår att en tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning inom 

materiel- och logistikförsörjningen, där Försvarsmakten utgör beställare och FMV utgör leverantör 

av bakre logistik, möjliggör såväl besparingar som effektiviseringar av verksamheten. 

För att säkerställa den fortsatta takten i försvarsreformen frigörs med början under 2012 ca 

230 mnkr. Från och med 2013 ska sammanlagt ca 700 mnkr per år göras tillgängligt genom 

överföringar mellan anslag såväl som frigörande av medel inom anslag. 

Vidare anför regeringen att stödverksamheten inom försvaret, inom ramen för gällande regelverk, 

måste effektiviseras och rationaliseras, bl.a. genom olika former av utkontraktering av verksamhet. 

I ett beslut den 27 oktober 2011 (Fö2008/3334/MFU, Fö2011/613/MFU nr 5) uppdrar regeringen till 

Försvarsmakten respektive FMV att förbereda och den 1 januari 2013 genomföra överföring 

respektive inordnande av Försvarsmaktens inköpsverksamhet i syfte att uppnå besparingar om 

minst 30 mnkr per år. Därutöver ska projekt UEFA fortsatt bedrivas, vilket ska leda till ytterligare 

besparingar om minst 300 mnkr per år med början 2013. 

I beslut den 17 november 2011 (Fö2008/3334/MFU, Fö2011/613/MFU) uppdrar regeringen till 

Försvarsmakten och FMV att redovisa hur en besparing om sammanlagt 430 mnkr ska kunna uppnås 

inom försvarets materiel- och logistikförsörjning från och med 2014, i detta ingår uppdrag att 

redovisa åtgärder för att realisera en besparing avseende myndigheternas lednings- och 

beställarfunktioner omfattande 130 mnkr.



Med utgångspunkt i regeringens uppdrag till myndigheterna redovisade Försvarsmakten och 

Försvarets materielverk en myndighetsgemensam rapport den 1 mars 2013 med aktuellt arbetsläge, 

uppnådda resultat och planer för det fortsatta arbetet med sikte på ett genomförande den 

1 januari 2013. Avsikten med rapporten var att utgöra ett av underlagen för regeringens 

överväganden och beslut rörande det fortsatta arbetet. 

Efter regeringens proposition och riksdagens beslut beslutade regeringen den 28 juni 2012 

(Fö2011/613/MFU nr 8 och 9) att ge Försvarsmakten och FMV uppdrag att förbereda och genomföra 

inordnande av vissa verksamheter från Försvarsmakten till Försvarets materielverk den 1 januari 

2013. 

Regeringen beslutade även (Fö2008/3334/MFU, Fö2011/613/MFU) att ge myndigheterna i uppdrag 

att redovisa plan för hur effektiviseringar ska genomföras. Av redovisningen, som ska ligga i linje 

med FSU rapport, ska framgå hur effektiviseringsåtgärder av lednings- och beställarfunktioner inom 

försvarets materiel- och logistikförsörjning ska genomföras. 

Regeringen anger vidare att Försvarsmaktens beställningar, jämfört med dagsläget, bör ske på högre 

systemnivåer i syfte att öka FMV affärsmöjligheter ur ett livscykelperspektiv samt Försvarsmaktens 

behov av kostnadseffektiva lösningar. FMV ansvar samlas i färre beställningar och för en större del 

av livscykel, det vill säga från anskaffning, användning, underhåll och vidmakthållande till avveckling, 

hos FMV för att därigenom förbättra möjligheterna till överblick och långsiktig affärsmässighet över 

systemets hela livslängd (Jfr Proposition 2011/12:86, En effektivare försvarslogistik). 

3 Utgångspunkter 

3.1 Gemensamma omvärldsfaktorer 

• Regeringen fastställer Försvarsmaktens insatsorganisation (IO). Försvarsmakten lämnar 

underlag. 

• Regeringen fastställer Försvarsmaktens Basorganisation (Basorg). Försvarsmakten lämnar 

underlag. 

• Riksdagen fastställer anslagsramar och ger begränsningar bl.a. avseende investeringar. 

• Riksdagen fastställer bemyndiganden. 

• Myndigheterna ska uppfylla regeringens krav på att följa statsmakternas administrativa 

regelverk. 

• Regeringen styr i vissa materielobjekt 

3.2 Gemensamma ramvillkor för förändrade lednings- och 

beställarfunktioner 

• En sammanhållen logistik- och materielförsörjning uppnås inom ramen för en 

tvåmyndighetsmodell, med Försvarsmakten som beställare och FMV som leverantör. 

• Logistik- och materielförsörjning ska uppfylla Försvarsmaktens krav under grundberedskap, 

förhöjd beredskap och under insats. 

• Försvarsmakten är mottagare av relevanta anslag och är statens ägarföreträdare (ÄF).



• En ny modell ska leda till att förutsättningar för effektivisering skapas för lednings- och 

beställarfunktioner; 

• Försvarsmakten beställarfunktion ska stärkas (här ingår att klarlägga Försvarsmakten 

behov) 

• Dubbelarbete mellan FM och FMV ska minimeras. 

• Försvarsmakten är ansvarig för myndighetens förmågeutveckling och är därmed designansvarig 

för sina förband och sin organisation. 

• Försvarsmakten äger beslutet om vem som ska nyttja materiel, var och vid vilken tidpunkt 

• FMV ansvarar för affärsmässigheten och har tekniskt designansvar. 

• Försvarsmaktens krav uttrycks i funktionella krav på system/tjänster inklusive krav på 

driftstyrning, tillgänglighet för förband och funktionskedjor. 

• Ny modell ska leda till att förutsättningar för effektivisering skapas för lednings- och 

beställarfunktioner motsvarande minst 130 mkr huvudsakligen genom reducering av 

årsarbetskrafter (åak). 

Vidare bör Försvarsmaktens beställningar, jämfört med dagsläget, ske på högre systemnivåer i syfte 

att öka FMV affärsmöjligheter ur ett livscykelperspektiv samt Försvarsmaktens behov av 

kostnadseffektiva lösningar. Med detta menas att ansvaret samlas i färre beställningar och för en 

större del av livscykel, det vill säga från anskaffning, användning, underhåll och vidmakthållande till 

avveckling, hos FMV för att därigenom förbättra möjligheterna till överblick och långsiktig 

affärsmässighet över systemets hela livslängd. 

Sedan regeringen beslutat i detta ärende har senare regeringsbeslut (Fö2012/1794/MFI och 

Fö2013/612/MFI avseende Försvarsmaktens långsiktiga ekonomiska balans samt uppdrag till 

Försvarsmakten angående personalförsörjning) medfört att förslag och åtgärder med anledning av 

regeringens FSU-beslut behöver koordineras med åtgärder som blir följd av dessa beslut. Vad gäller 

åtgärder för effektivisering av lednings- och beställarfunktioner bedöms detta påverka möjligheten 

till att realisera regeringens ansatta besparing inom ramen för de tidsförhållanden som regeringen 

anger, dvs. ingående balans 2015. 

I det följande redovisar Försvarsmakten och FMV aktuellt beslutsläge, överenskomna lösningar, och 

planer för det fortsatta arbetet med utveckling av lednings- och beställarfunktionerna. 

Myndigheterna avser att genomföra övergångar den 1 januari 2014 samt att under 2014 successivt 

börja tillämpa en ny modell för lednings- och beställarfunktioner. 

Följande principer har lagts till grund för det gemensamma arbetet med att utforma nya lednings- 

och beställarfunktioner: 

• En sammanhållen logistik- och materielförsörjning inom ramen för en tvåmyndighetsmodell. 

• Renodling av ansvar och uppgifter med Försvarsmakten som beställare och FMV som 

utförare. 

• Fokus på livscykelperspektiv. 

• Beställning av försörjningslösningar i tre perspektiv avseende ny förmåga, vidmakthållande 

samt övrigt försvarslogistiskt stöd.



• Försörjningslösningar över hela livscykeln utgör en viktig förutsättning för att ge FMV 

möjligheter att agera som en kvalificerad och effektiv upphandlare bl.a. genom ökade 

möjligheter till konkurrensutsättning. 

• En försvarslogistikstrategi utvecklas i samverkan mellan myndigheterna. 

• En försvarslogistikplan utvecklas av Försvarsmakten i samverkan med FMV som bl.a. ersätter 

dagens planer inom försvarslogistiken. 

4 Försvarsmaktens och FMV gemensamma arbete 

4.1 Arbetets inriktning, analys och överväganden 

Myndigheterna har fortsatt det gemensamma arbetet med utredning, analys och planering med 

sikte på ett genomförande av de verksamhetsförändringar som regeringen beslutat om och som rör 

lednings- och beställarfunktioner inklusive därtill kopplade tvärfunktionella frågor som rör personal, 

rättsliga frågor, systemstödet, infrastruktur, ekonomi och beredskap. 

Vid utformning av en gemensam genomförandeplan har fokus särskilt riktats på följande faktorer: 

• Genomförande av förändringarna bör ske i väldefinierade och kontrollerbara steg. 

• Prioritering av de åtgärder som krävs för verksamhetsövergångar den 1 januari 2014. 

• Säkerställd produktion och verksamhet under verksamhetsförändringen. 

• Säkerställd förmåga att svara upp mot regerings krav samt Försvarsmaktens behov och 

operativ krav. 

• Skapa förutsättningar för besparingar 

Vad gäller utformningen av nya beställningsmönster har olika modellalternativ, med stöd av 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), övervägts och prövats i spel i syfte att klarlägga skillnader. 

Genom sammanvägning av alternativ och resultat från spel utarbetades en modell med uppfyllande 

av ramvillkor och acceptans i båda myndigheterna. 

Modellens viktigaste delar, principiella verksamhetsflöden, principiell uppgifts- och 

ansvarsfördelning samt principer för nya beställningsmönster övervägdes särskilt och har fastställts 

gemensamt av myndigheterna. 

Modelleringen resulterade också i en detaljerad beskrivning över hur försvarslogistik ska genomföras 

efter genomförd verksamhetsförändring och enligt ny modell, med fokus på vilken myndighet som 

ska göra vad och utifrån vilket beställningsmönster. Områdena som behandlades var 

• Materiel och förnödenhetsförsörjning, 

• Import och export av förnödenheter och personal, 

• Materielavveckling, 

• Materielunderhåll och 

• tekniskt systemstöd samt Materielproduktion. 

Utgående från framtagen detaljerad uppgifts- och ansvarsfördelning med anledning av modellen har 

modellens konsekvenser för resursfördelning mellan myndigheterna analyserats. Utöver analys och 

prövning av en ny modell och dess konsekvenser för uppgifts-, ansvars- och resursfördelning har 

analys och särskilda övervägande skett i ett antal sakområden.



En analys har genomförts av personalrelaterade frågor så som bl.a. regelverk som gäller inför den 

kommande verksamhetsförändringen den 1 januari 2014 och långsiktig kompetensförsörjning samt 

olika tjänstgöringsformer avseende rörligheten mellan Försvarsmakten och FMV. Frågeställningarna 

år principiellt mycket likartade de som valdes inför verksamhetsförändringen den 1 januari 2013, 

varför de lösningar som övervägts i allt väsentligt liknar dessa. 


eliminerat vissa av dessa genom anpassning av olika förslagsdelar. Vidare har myndigheterna under 

arbetets gång bedömt det som nödvändigt att i sin planering senarelägga införandet av förändrade 

lednings- och beställarfunktioner. Med ursprunglig planering bedömdes riskerna för stora för 

myndigheternas pågående produktion och verksamhet samt tiden alltför begränsad för att med 

tillräcklig kvalité förbereda och införa förändringarna. 

En analys har gjorts för hur planering i ny modell och organisationsförändring bör anpassas till denna 

förändrade inriktning. Analysen har visat att organisationsförändringar bör ske den 1 januari 2014 

för att dels kunna ligga i fas med myndigheternas omorganisationer i övrigt och dels för att ge 

nödvändig tid för att förbereda berörd personal inför starten av genomförande i ny modell och i ny 

organisation. Med denna planering påbörjas genomförandet i ny modell med start 1 januari 2015. 

Riskerna med införandet av ny modell bedöms genom denna stegvisa implementering komma att 

minska. Svårigheten att under 2014 genomföra verksamheten i gammal modell men i ny 

organisation bedöms hanterbar och sammantaget generera färre problem jämfört med tidigare 

planerat införande. 

Planering i ny modell behöver starta under fjärde kvartalet 2013 för att fullt ut kunna hanteras i 

kommande års planeringscykel och för att till ingången av 2015 hinna utarbeta alla de beställningar 

som ska läggas i nya beställningsmönster from den 1 januari 2015. Det återstår att analysera frågan 

om hur berörda i planeringen bör organisera sig under 2014 men alternativet att göra detta i ny 

organisation from den 1 januari 2014 bör utgöra huvudalternativ. 

I det inledande arbetet var ledningssystemområdet undantaget omdaningen av försvarslogistiken. 

Modellen och övriga förslagsdelar har dock utarbetats med ramvillkoret att kunna tillämpas även för 

ledningssystemområdet. 

Genom beslut från Försvarsmakten har en förändrad inriktning getts för modellens tillämpning inom 

ledningssystemområdet. 

Vid prövning av modellens införande inom luftområdet har en särskild analys gjort rörande fortsatt 

luftvärdighet. Analys har efter framförallt överväganden om realiserbar tidsplan resulterat i en 

myndighetsgemensam syn på vad en genomförandeplan behöver innehålla för att säkerställa 

fortsatt luftvärdighet, dvs. säkerställa att Försvarsmaktens flygverksamhet kan fortgå. Resultatet 

innebär att en organisationsförändring (genom verksamhetsövergång) inte kan ske i samma 

tidstempo som för övriga områden. En senareläggning av verksamhetsövergång om minst ett halvår 

erfordras men ett införande inriktningen att börja arbeta i ny modell den 1 januari 2015 kan 

innehållas även inom detta område.



Vad avser modellens tillämpning för internationellt samarbete inom försvarslogistik föreslås inga 

avsteg i modellens förändrade uppgifts- och ansvarsfördelning som görs mellan myndigheterna. 

Frågan om nordensamarbete har här särskilt övervägts och de eventuella problem som kan uppstå 

med denna nya och förändrade fördelning av ansvar i relation till hur Nordefco idag är organiserad 

bedöms som hanterbara. 

För FMLOG TekE har särskild beredning genomförts med anledning av förändrad uppgifts- och 

ansvarsfördelning mellan myndigheterna avseende genomförandet av främre underhållsstöd. 

Analysen resulterade i att modellens uppgifts- och ansvarsfördelning är tillämplig även i detta 

område. 

4.2 Myndigheternas valda lösning 

Utgående från genomfört arbete med beaktande av givna ramvillkor har myndigheterna enats om 

följande lösning: 

• En ny modell för ledning- och beställning inom försvarslogistiken införs. 

• Utarbetade verksamhetsflöden utgör en myndighetsgemensam beskrivning av 

försvarslogistiken enligt ny modell som inarbetas i myndigheternas interna processer. 

• Den nya gränsytan mellan myndigheterna beskrivs av utarbetade verksamhetsflöden. 

• En ny uppgifts- och ansvarsfördelning etableras mellan myndigheterna som realiseras 

genom verksamhetsövergångar. 

• En förändrad resursfördelning mellan myndigheterna. 

• Förändringen införs i tre delar: 

o Planering i ny modell. 

o Organisationsförändring. 

o Genomförande i ny modell. 

• Delar som rör säkerställande av fortsatt luftvärdighet hanteras i särskild ordning. 

• Inom ledningssystemområdet tillämpas modellen inledningsvis endast för de delar (tekniska 

system) där FMV 2013 har designansvar. Modellens tillämpning på övriga delar, där 

Försvarsmakten idag har designansvar, prövas tidigast 2015. 

• Regeringens besparingsbeting fördelas mellan myndigheterna i relation till överförda 

resurser och i linje med FSU. 

4.3 Stegvist genomförande 

Med tanke på förändringsarbetets omfattning, komplexitet och tidsförhållanden har myndigheterna 

överenskommet att ett genomföra förestående förändringar ska ske i klart definierade 

genomförandesteg. 

Ett första steg är att påbörja planering i ny modell för lednings- och beställarfunktioner under det 

fjärde kvartalet 2013 med inriktning att ta fram en ny försvarslogistikplan för 2015. 

Ett andra steg är att genomföra personalövergångar mellan myndigheterna den 1 januari 2014 för 

att möta den nya ansvars- och uppgiftsfördelningen som är en följd av renodlingen mellan



myndigheterna. I syfte att underlätta ett genomförande av regeringens beslutade förändringar, 

undvika störningar i löpande verksamhet och produktion och hålla nere omställningskostnaderna är 

inriktningen att aktuella överföringar av verksamhet från Försvarsmakten till FMV bör ske i enlighet 

med reglerna för så kallad verksamhetsövergång. 

Det tredje steget innebär att påbörja genomförandet i ny modell fr.o.m. den 1 januari 2015. 

Efter genomförd verksamhetsövergång, ankommer det på myndigheterna att i olika avseenden 

effektivisera berörda verksamheter genom att bl.a. tillvarata effekterna av de synergier som uppstår. 

Med denna inriktning bedöms behovet av anpassningar och interimistiska lösningar hållas tillbaka 

samtidigt som ett arbete med att fullfölja implementeringen av det nya arbetssättet mellan 

myndigheterna kan fullföljas. Metoden bedöms även minimera risken för störningar i den löpande 

verksamheten. Avsikten är ytterst att säkerställa en väl fungerande verksamhet med utgångspunkt i 

Försvarsmaktens behov och operativa krav. 

Mot bakgrund av ovanstående redovisas i det följande en beskrivning av ny modell för lednings- och 

beställarfunktioner samt de frågor som rör förutsättningarna för den samlade 

verksamhetsövergången den 1 januari 2014. 

5 En ny modell för lednings- och beställarfunktioner 

5.1 Förutsättningar för design av modellen 

En central utgångspunkt för modellen för ledning- och beställning är kravet på att omhänderta 

rationalitet i ett antal olika 

dimensioner för att fungera ur ett 

helhetsperspektiv där myndigheterna 

undviker dubbelarbete och där 

suboptimeringar minimeras. 

Funktioner 

Förändrad 

förmåga 

Tekniska system 

Vidmakt- 

hålla 

förmåga 

Modellen urskiljer fyra delar i 

Förband Behovstäckning 

försvarslogistiken som behöver fungera 

på ett rationellt sätt. Tre av dessa har 

särskild vikt i samband med att Försvarsmaktens förmågor eller funktionalitet ska förändras 

(förband, funktionskedjor och tekniska system). För att kunna hantera dessa tre delar i ett 

sammanhang har modellen infört begreppet funktionsobjekt med en stark knytning till tekniska 

system. 

Under vidmakthållande av Försvarsmakten förmågor och funktionalitet är förband, tekniska system 

och behovstäckning väsentliga. I modellen sker Försvarsmakten styrningar huvudsakligen utgående 

från Försvarsmakten förband och funktioner och där övriga delar blir indirekt styrda. 

Försvarsmakten utövar styrning i samtliga av dessa delar om än i olika stor utsträckning.



Vad avser funktioner så finns det koncept och rambetingelser som hanterar förband såväl som 

tekniska system i funktionskedjor. Funktionskedjor säkerställer att, inom ramen för verksamhetens 

krav och behov, Försvarsmaktens olika delar kan fungera på ett effektivt sätt med varandra. 

De tekniska systemens konfiguration i förbanden beskrivs genom funktionsobjekt, som 

Försvarsmakten använder vid förbandsbyggandet. Tekniska system bygger funktionsobjekt som 

också kan ingå i olika funktionskedjor. Försvarsmakten investeringsbeslut tas, med mycket få 

undantag, kopplat till tekniska system och dess relation till Försvarsmakten som helhet. 

Statsmakterna styr idag viktiga investeringsbeslut för materielobjekt i dimensionen tekniska system. 

Via funktionsobjekt konfigureras de tekniska systemen in i förbanden. Förbanden är bärare av 

Försvarsmaktens olika förmågor och det är i detta perspektiv som materiella och logistiska aspekter 

avvägs mot helheten i förmågeutvecklingen. 

Den sista aspekten handlar om hur de tekniska systemen används och om rationellt nyttjande. Detta 

kan bland annat inkludera att skapa jämn förslitning på olika individer eller att prioritera utifrån 

beredskaps- och tillgänglighetskrav, dvs. insatskraven. 

Modellen medger att Försvarsmaktens arbete med myndighetens leveranser och skapandet av 

försvarseffekt kan ske i ett logiskt och hierarkiskt flöde från förmågor, funktioner och 

funktionskedjor till resurser, såsom personal och materiel samt slutligen organisation (såsom olika 

förband). 

Förmågor behöver vara definierade före funktioner, funktioner före resurser och slutligen resurser 

före val av organisering. 

FMV ansvarar för affärssamordning, systemarbete, versionshantering och konfigurationsledning 

rörande funktionsobjekt samt ingående tekniska system och dess försörjningslösningar. Detta 

omfattar all den försvarslogistik som FMV levererar till Försvarsmakten. FMV har tekniskt 

designansvar för tekniska system. 

Versionsförändring avseende tekniska system och funktionsobjekt styrs av och sker inom ramen för 

samma cykel (avisering av insatsorganisation) som Försvarsmakten versionshantering av förband. 

FMV säkerställer teknisk samfunktion i förband och funktionskedjor för materiel och logistik samt 

affärssamordning inom ramen för FMV försörjningslösningar. FMV säkerställer att marknadens 

möjligheter tillvaratas. 

FMV levererar (fungerande, verifierade och kompletta) materiel- och logistiksystem samt 

förnödenheter med tillhörande försvarslogistiska stödlösningar för att ingå i Försvarsmakten 

fastställda konfigurationer av förband. 

Under vidmakthållande av förmåga har FMV det övergripande ansvaret för att möta 

Försvarsmaktens krav på bl.a. tillgänglighet och livslängd för tekniska system. FMV ansvarar för den 

sammanvägda planeringen av materielunderhåll omfattande både Försvarsmakten så väl som 

industriella resurser som FMV egna.



5.2 Modellens principiella flöden 

Modellens principiella flöden utgörs av ett antal olika faser som inleds med en konceptfas och som 

avslutas med en avvecklingsfas (se bild nedan). I modellen är de olika faserna grupperade i förändrad 

förmåga, vidmakthålla förmåga samt övrig försvarslogistik. 

Förändra förmåga 

Koncept Utveckling Produktion 

Övrig försvarslogistik 

Vidmakthålla 

förmåga 

Användning 

Underhåll 

Förändra 

förmåga 

Avveckling 

Modellen är i överensstämmelse med ISO 15288 och dess livscykelmodell. Det principiella flödet i 

bilden ovan ska tillämpas på modellens olika objekt och i flera nivåer som förmågor, förband, 

funktionskedjor, funktionsobjekt, tekniska system med logistiklösningar samt tjänster. 

Objekt som är föremål för vidmakthållande (i drift) är alltid i skede användning eller underhåll. 

När behov av förändring identifieras sker en återgång till konceptfasen för berörda objekt. Ett arbete 

påbörjas med att ta fram koncept för att möta det identifierade behovet avseende berörda objekt 

t.ex. förband eller tekniska system. Konceptarbetet sker samtidigt som berörda objekt (tex förband) 

finns kvar i fastställd version och kan nyttjas i verksamheten. 

Efter genomförd konceptfas följer, efter att Försvarsmakten tagit erforderliga beslut, en 

utvecklingsfas och produktionsfas. Under utvecklingsfasen fördjupas ett fåtal alternativ inför 

Försvarsmaktens beslut om val av alternativ för produktion. I den fördjupade analysen klarläggs hur 

vida Försvarsmaktens behov kan tillgodoses genom nyttjande av befintlig materiel alternativt 

erfordrar anskaffning av på marknaden befintlig materiel eller möjligen genom utveckling. Som 

resultat från produktionsfasen kommer en ny version av de objekt (t.ex. förband) som berörs av 

förändringen att fastställas och införas i verksamheten. 

När ett objekt i en fastställd version är i ”användning” kan det således samtidigt finnas en senare 

version som är i produktionsfas och ytterligare en framtida tänkt version av objektet som är i 

konceptfas.



Det får förekomma att objekt efter en mindre ändringar även finns i varianter av fastställd version. 

Modellens sätt att hantera behov av förändring (Förändrad förmåga) förutsätter att det genomförs 

ett förutsättningsskapande arbete olika verksamhetskoncept studeras och som sedan utvecklas till 

realiserbara lösningsförslag (s.k. tidiga faser). 

Arbetet i tidiga faser handlar till stor del om att genomföra olika former av studier där 

Försvarsmaktens förband och funktionskedjor studeras från ett helhetsperspektiv samt deras 

konfigurationer. Konfigurationen av Försvarsmaktens förband och funktionskedjor bygger, vad avser 

tekniska system, på funktionsobjekt. 

När ett förändrat behov identifieras måste analysen klarlägga den drivande förändringen, är det 

Försvarsmaktens verksamhet som måste ändras eller någon del av resurserna som behöver 

bytas/ändras eller omorganiseras. 

Ibland är det endast aktuellt att ersätta en av resurserna med en likvärdig. Andra gånger syftar 

arbetet till ett förmågelyft för ett eller flera förband, men utan att berörda funktionskedjorna 

behöver förändras. Detta kan då innebära att någon av resurserna uppdateras/byts mot ett som 

tillgodoser behovet av förändrad förmåga. 

Dialogen i alla modellens faser genomförs gemensamt kring en optimering av förband och 

funktionskedjor för att få optimal lösning för ingående resurser vilka sedan konfigureras till förband. 

Respektive myndighet tillför sin kompetens och tar ansvar för sina respektive förslag och bidrag till 

helheten där Försvarsmakten ansvarar för helheten och FMV för sina delar av försvarslogistiken. 

5.3 Modellens verksamhetsflöden 

Modellens verksamhetsflöden är myndighetsgemensamma och beskrivs ur två perspektiv. Det ena 

är ett lednings- och beställarperspektiv och det andra avser ett genomförandeperspektiv, båda 

avseende försvarslogistik. Verksamhetsflöden stöds av myndigheternas interna processer där 

myndigheterna förbinder sig att anpassa sina respektive processer så att de överenskomna 

verksamhetsflödena säkerställs. Denna principiella relation mellan myndigheternas processer och 

modellens verksamhetsflöden illustreras i nedanstående bild.



5.4 Faser i livscykeln och nya Beställningsmönster 

Den redan etablerade livscykelmodellen, ISO 15288, tillämpas i modellen för samtliga objekt så som 

förband, funktionskedjor, funktionsobjekt och tekniska system med tillhörande tjänster och 

försörjningslösningar. Det innebär att förband och funktionskedjor, som byggs upp av 

funktionsobjekt, samt tekniska system har en fastställd version med ett definierat innehåll under 

användning (i livscykelns fas för vidmakthållande av förmåga). 

Försvarsmakten ansvarar för att konfigurationsleda (leda utformning och förändring av) förband och 

funktionskedjor samt basorganisationen. 

FMV ansvarar för att konfigurationsleda enskilda funktionsobjekt, konfigurationer av funktionsobjekt 

i förband och funktionskedjor samt tekniska system med tillhörande försörjningslösningar 

Konfigurationsledningen sker koordinerat mellan myndigheterna och inom ramen för en 

versionsplanering som är flerårig. 

Till varje skede i livscykelmodellen finns kopplat olika typer av beställningar från Försvarsmakten till 

FMV; 

• I beställningsmönstret för Förändrad förmåga återfinns beställningar för verksamheten fram 

till och med produktionsskedet samt beställningar i avvecklingsskedet 

• I beställningsmönstret för Vidmakthållande av förmåga återfinns beställning för 

vidmakthållande i Användnings- och Underhållsskedet. 

• I beställningsmönstret för Övrig försvarslogistik återfinns beställningar av stödverksamhet 

som berör samtliga faser i livscykelmodellen men som även har ett verksamhetsinnehåll som 

är ett direkt stöd för genomförandet av Försvarsmaktens produktion.



5.5 Vidmakthållande 

Vidmakthållande ska säkerställa att de lösningar som tas fram och produceras i fasen ”Förändrad 

förmåga” vidmakthålls på ett kostnadseffektivt sätt. Vidmakthållande sker utifrån fastställda tillåtna 

konfigurationer och där det finns beslut om användning för berörd materiel. 

Det är i beställningsmönster för ”Vidmakthållande” som Försvarsmaktenskrav på 

förbandsproduktion, övningar, beredskap och insats säkerställs ur ett materiel- och 

logistikperspektiv med över tiden varierande krav på användning och underhåll. FMV säkerställer 

beställd tillgänglighet på förnödenheterna (luftfartyg, fartyg, fordon, funktionsmateriel och övrig 

materiel) oavsett om förnödenheterna/materielen är insatsklar eller förrådsställd (gäller både 

materiel tillhörande insats- och basorganisationen). 

Vidmakthållande beställs i huvudsak i ett förbandsperspektiv. Undantaget är beställningar rörande 

försvarsförmåga t ex upprätthållande av minsta bestånd (MIB) som inte kan fördelas på 

Försvarsmaktens produkter och därmed inte beställas ur ett förbandsperspektiv. 

Beställningar till FMV är som huvudregel fleråriga med en inriktning på minst tre år. Planerade och 

lagda beställningar redovisas i Försvarsmaktens försvarslogistikplan. Grunden för 

vidmakthållandebeställningar läggs när varor och tjänster anskaffas eller förändras och den 

ekonomiska ramen redovisas vid anskaffningstillfället. 

5.6 Förändrad förmåga 

Beställningsmönstret ”Förändrad förmåga” tillämpas då Försvarsmakten har behov av att genomföra 

en större ändring/utveckling av en förmåga och/eller tjänster. En mindre förändring genomförs i 

normalfallet inom ramen för vidmakthållande. 

Dialogen mellan myndigheterna i alla faser av förändrad förmåga genomförs gemensamt kring en 

optimering för förband och funktionskedjor samt tjänster som inte är direkt kopplade till förmågor. 

Försvarsmakten ansvarar för det samlade förmågeperspektivet, utveckling av förband och 

verksamhet och i det väljer vilka funktionsobjekt som ska ingå i respektive förband eller stödja 

organisationens verksamhet i övrigt. FMV deltar i detta arbete och ansvarar för materiel- och 

logistikperspektivet. FMV tar ansvar för att föreslå lämpliga och realiserbara försörjningslösningar ur 

ett livscykelperspektiv avseende försvarslogistik stöd för användning i funktionskedjor, respektive 

förband och basorganisation. Försvarsmakten beslutar om val av lösningar som ska produceras. 

5.7 Övrig försvarslogistik 

Beställningsmönstret övrig försvarslogistik omhändertar två typer av stöd från FMV till 

Försvarsmakten. 

Den ena avser rambeställningar som möjliggör för Försvarsmakten att avropa FMV leveranser till 

Försvarsmakten under konceptfasen, utvecklingsfasen samt avvecklingsfasen i beställningsmönster 

förändrad förmåga.



Den andra avser stödtjänster till Försvarsmaktens bas- och insatsorganisation som beställs centralt 

eller lokalt inom Försvarsmakten, såsom städning, restaurangtjänster och ekonomistöd. 

FMV företräder samtliga tjänster som offereras Försvarsmakten oavsett om den utförs genom egen 

produktion eller med underleverantör. Försvarsmakten ska i så hög utsträckning som möjligt 

utnyttja FMV för dialog/återrapportering för att undvika ökade administrativa kostnader samt 

säkerställa respektive myndighets behov av produktionsledning. 

6 Uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna 

Den principiella uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i ny modell sammanfattas i 

nedanstående tabell. 

Försvarsmakten FMV 

• Generellt • Statens ägarföreträdare (ÄF) 

• Anger behov av försvarslogistik och 

fastställer Försvarslogistikplan 

• Design och 

konfigurationsledning 

• Insatsorganisation (IO) och 

försvarsstruktur 

• Förband 

• Funktioner/funktionskedjor 

• Krav • Operativa och funktionella krav 

• Logistiktjänster i form av 

tillgänglighet 

• Kontroll av FMV leveranser sker 

genom att Försvarsmakten och 

FMV upprätthåller ett gemensamt 

• Materiellt 

nyttjande 

• Insats och 

beredskap 

kvalitésystem 

• Beslut om användning av tekniska 

system (BoA) 

• Vem som ska nyttja vilken materiel, 

var och vid vilken tidpunkt 

(krigsplacering) 

• Krav på och beslut om 

dimensionering av minsta bestånd 

(MIB) 

• Förbandsnära förrådshållningen 

• Huvudsakliga 

försvarslogistikleverantören 

• FMV genomför upphandling 

• Funktionsobjekt 

• Alla tekniska system under hela 

livscykeln inkl. försvarslogistiskt stöd 

• Funktionskedjors tekniska 

samfunktion 

• Att omsätta operativa och funktionella 

krav till tekniska krav mfl krav 

• Icke-funktionella krav (miljö, lagkrav 

mm) 

• Systemsäkerhetsgodkännande 

• Vilken individ som ska nyttjas var och 

vid vilken tidpunkt (Fleet 

management) 

• Upprätthållande av MIB 

• Tjänsteman i beredskap (TIB) 

• Övrig förrådshållning 

Tabell 1. Övergripande ansvars- och uppgiftsfördelning mellan myndigheterna 

Generellt kommer FMV att ha ett betydligt större ansvar för underlagsframtagning/beslut inom den 

samlade materiel- och logistikförsörjningen. Det kommer att krävas en stor interaktion mellan 

myndigheterna vad avser Försvarsmaktens förmågeutveckling, övergripande systemledning samt 

den gemensamma materielproduktionens planering, genomförande och redovisning.

2013-05-17 Sida 17(25) 


Den nya modellen medför att ägarföreträdarrollen kvarstår i Försvarsmakten medan uppgifter 

knutna till ägarföreträdarrepresentantrollen kommer att övergår till FMV. Vidare övergår även de 

uppgifter som är knutna till kundföreträdarrollen och genomförandet av ”fleet management”. 

Övergången 1 januari 2013 omfattade FMLOG Stab och inga behov av ytterligare övergångar har 

identifierats utifrån den nya modellen. 

Den valda lösningen att överföra FMLOG TekE främre underhållsstöd ger FMV möjlighet att hantera 

sin vidmakthållandeuppgift samlat och den ger dessutom möjligheter att nyttja de lokala resurserna 

på ett effektivare sätt än om de vore delade mellan myndigheterna. 

Vad gäller modellens konsekvenser relativt Regler för Militär Luftfart har detta analyserats särskilt i 

arbetet med att säkerställa fortsatt luftvärdighet. Slutsatsen är att regelverket kan följas om ett antal 

åtgärder vidtas och om införandet av ny modell i detta avseende något anpassas i tiden. För 

genomförandet har myndigheterna tagit fram en särskild tidsplan. 

Ledningssystemområdet har i FSU varit undantaget när utredningen presenterade sina förslag 

rörande försvarslogistiken. Under arbetet med att konsekvensbeskriva införandet av den nya 

modellen har dock konstaterats att en oönskad anomali uppstår när ledningssystemsområdet inte 

omfattas av den nya modellen. I syfte att minimera dessa konsekvenser har särskild analys och 

övervägande skett och beslut tagits om att ledningsstödsystemområdet omfattas enligt följande: 

• Principen för Försvarsmaktens styrning av den tekniska utformningen är att FMV i de tidiga 

faserna föreslår realiserbara tekniska lösningar och Försvarsmakten väljer lösning. 

• FMV nuvarande tekniska designansvar kvarstår. 

• Frågan om att generellt överföra Försvarsmakten nuvarande tekniska designansvar till FMV 

prövas tidigast 2015. 

• Drift och insatsnära underhåll hanteras som planerat inom ramen för insatsorganisationen. 

• Resurser ur MSK Ledsyst, som är knutna till tekniska system där FMV idag har tekniskt 

designansvar, överförs den 1 januari 2014 till FMV. 

Försvarsmakten och FMV har i den gemensamma rapporten till regeringen med anledning av FSU 

den 1 mars 2012 (HKV 2012-03-01 23 250:52238) redovisat de verksamhetsdelar ur FMLOG som 

avses överföras från Försvarsmakten till FMV/FSV den 1 januari 2013 men detta omfattade inte 

Försvarsmaktens OPS-verksamhet. I förändringen av lednings- och beställarfunktioner har 

överenskommits att hela Försvarsmaktens OPS-verksamhet överförs till FMV. 

Internationellt samarbete rörande försvarslogistik kommer i den nya modellen att i stort hanteras 

som idag men ska tydligare hantera tidiga faser. I förslag till försörjningslösningar ska som en 

delmängd alltid ingå en prövning av möjliga internationella. Vad gäller dagens uppgifts- och 

ansvarsfördelningen avseende internationellt materielsamarbete, avviker hanteringen av nordiska 

frågor från övriga länder. FMV övertar de internationella frågor som berör försvarslogistik så att 

arbetssättet inom det nordiska området inte skiljer sig från det i övriga fora. Modellens förändring av 

ansvar mellan FMV och Försvarsmakten bedöms kunna genomföras oaktat att en förändring av 

samarbetsstrukturerna inom Nordefco har inletts.



7 Resursfördelning mellan myndigheterna 

Redovisningen nedan görs genomgående i årsarbetskrafter (åak). Detta för att få spårbarhet och 

jämförbarhet till redovisningar i samband med verksamhetsövergången den 1 januari 2013 och till 

de redovisningar som FSU lämnat i sitt betänkande. Alla beräkningar är i årsarbetskrafter och avser 

utfallssiffror för hela verksamhetsår vilket innebär att för en given organisationsenhet och/eller 

uppgift avses den arbetstid som åtgått under ett kalenderår för att (med egen personal) producera 

enhetens resultat eller arbetstid för att lösa en uppgift. Vid den kommande faktiska fördelningen av 

resurser sker sedan omräkning till antal befattningar med beaktande av vakansläge, ledigheter mm. 

Nedan redovisas bedömt antal årsarbetskrafter (åak) som med redovisat förslag nu är aktuella för en 

verksamhetsövergång med början den 1 januari 2014. Som jämförelse redovisas även motsvarande 

övergångar enligt FSU, tabell 16.3 och 16.5. 

Organisatorisk enhet FM Bemanning 

(Utfall 2010) 

Teknikkontor m.fl. 

Teknikkontor mark, 

TeK Mark (P4) 

Teknikkontor fartygssystem, 

Tek Fartyg (Marinbasen) 

Materielsystemkontor flyg. 

MSK Flyg (F7) 

Materielsystemkontor 

ledningssystem, MSK Ledsyst (LedR) 

Övergång enligt FSU (åak) Bedömd övergång (åak) 

Kvarstår Förs över Åak 

(Utfall 2012) 

Kvarstår Förs 

över 

63 16 47 53 8 45 

40 10 30 112 16 96 1 

200 50 150 204 84 120 2 

80 80 - (86) - - 3 

Materielkontoret,MaK (FMLOG) 17 4 13 17 1 16 

Delsumma Teknikkontor m.fl. (åak) 400 160 240 386 (472) 109 277 

Högkvarterets produktionsledning 

(HKV PROD) 

PROD ARMÈ 13 8 5 

PROD MARIN 13 7 6 

PROD FLYG 10 5 5 

PROD LOG 34 28 6 

PROD LEDUND 28 22 6 

PROD MILJÖ 0 0 0 

PROD MTRL 30 30 0 

PROD STAB (OPS) 1 0 1 4 

Delsumma HKV PROD (åak) 311 201 110 129 100 29 5 

FMLOG 

FMLOG Stab 143 47 96 - - - 6 

FMLOG Teknikenhet (exkl. MaK) - - - (104) - - 7 

Delsumma FMLOG (åak) 

Totalt antal årsarbetskrafter inom 

Försvarsmakten 

515 (601) 209 306 

FMV 350 340 10 316 306-316 0-10 

Tabell 2: Preliminär fördelning av årsarbetskrafter som övergår mellan myndigheterna vid 

verksamhetsövergång (årsarbetskrafter, utfall 2010 och 2012). 

Not



Fotnoter: 

Not. 1. Avser teknikkompaniet inom marin basbataljon. 

Not. 2. För MSK Flyg sker övergång senast 1 januari 2015. 

Not. 3. Verksamheten avser delar av den verksamhet som FSU angav för Teknikkontor 

ledningssystem, Tek Ledsyst (FMTM) och som nu (2013) finns inom MSK Ledsyst. 

Myndighetsgemensam beredning avseende resursfördelning mellan myndigheterna pågår. 

Not. 4. Avser OPS-verksamheten vid PROD Stab, tidigare OPS-enheten vid PROD. 

Not. 5. Kolumn ”Förs över” under ”Övergång enligt FSU” och kolumnerna under ”Bedömd övergång” 

avser årsarbetskrafter som är knutna till försvarslogistik. 

Not. 6. Ingen ytterligare övergång föreslås för FMLOG Stab jämfört med genomförd övergång 1 

januari 2013. 

Not. 7. FMLOG Teknikenhet är en ny organisation fr.o.m. 2013. Ingår inte i FSU kalkylbas för 

lednings- och beställarfunktioner. Avser befattningar, ej årsarbetskrafter. 

Myndighetsgemensam beredning avseende resursfördelning mellan myndigheterna pågår. 

Med anledningen av förändringarnas omfattning och komplexitet går det inte att i alla detaljer 

förutse förändringarnas konsekvenser. Ett utrymme för nödvändiga korrigeringar måste därför 

finnas i samband med att genomförandearbetet övergår från planering till att konkreta 

genomförandeåtgärder vidtas. Sådana smärre korrigeringar kan bli aktuella i de fall föreslagen 

lösning bedöms uppenbart olämplig av praktiska eller tekniska skäl eller om åtgärden vid ett 

genomförande bedöms medföra märkbart oönskade konsekvenser. 

Berörd verksamhet som föreslås för verksamhetsövergång vid teknikkontor, materielsystemkontor 

och materielkontor avser främst uppgifter som är knutna till rollen som ägarföreträdarrepresentant 

och som en följd av den mellan myndigheterna överenskomna övergripande uppgifts och 

ansvarsfördelningen. 

De huvudsakliga förändringarna vad avser FMLOG genomfördes den 1 januari 2013. Nu ytterligare 

identifierade förändringar avser korrigeringar som följd av den mellan myndigheterna 

överenskomna uppgifts och ansvarsfördelningen och berör FMLOG TekE (FUS). 

Analysen av Försvarsmaktens högkvarter (HKV) och FMV:s ansvar och uppgifter visar att det nya 

arbetssättet huvudsakligen påverkar uppgiftsfördelningen mellan FMV och de delar i HKV PROD 

(sakavdelningsnivå) som idag hanterar försvarslogistik. 

8 Förutsättningar för verksamhetsövergång 

Resultatet av hittills utfört arbete visar inga principiella hinder för de verksamhetsförändringar som 

ska genomföras. Försvarsmaktens och FMV gemensamma bedömning är att de förändringar som ska 

genomföras beträffande lednings- och beställarfunktionerna samt överföringar av verksamheter 

som följer av ändrade ansvarsförförhållanden i allt väsentligt kan genomföras i form av en samlad 

verksamhetsövergång med början 1 januari 2014. 

Föreslagna verksamhetsförändringar förutsätter att FMV erhåller och förfogar över den kompetens 

som krävs för att kunna svara upp mot Försvarsmaktens krav. Detta är i sin tur en förutsättning för



att Försvarsmakten fortsatt ska kunna leva upp till statsmakternas krav. För att FMV ska kunna leva 

upp till sina åtaganden förutsätts att erforderlig kompetens medföljer vid övergången och att 

kompetensförsörjning säkerställs, bl.a. genom växeltjänstgöring. Därefter har Försvarsmakten och 

FMV ett gemensamt ansvar att säkerställa tillgången på nödvändig kompetens. 

Myndigheternas inriktning är att före 1 juli 2013 sammanföra de uppgifter som ska föras över till 

FMV i sammanhållna organisatoriska enheter, efter sedvanlig samverkan med 

arbetstagarorganisationer, så att reglerna om verksamhetsövergång i största möjliga utsträckning 

kan tillämpas. Vidare är myndigheternas inriktning att de kompetenser som ska överföras från FMV 

till Försvarsmakten hanteras inom ramen för gällande regler om tidsbegränsad anställning. 

9 Beredskap och insatsverksamhet 

Försvarsmaktens beredskap- och insatsverksamhet och därtill relaterat behov av försvarslogistik är 

inte en nischverksamhet som kan hanteras separat då det bl.a. är Försvarsmaktens huvuduppgift att 

upprätthålla beredskap och genomföra nationella och internationella insatser. Därav följer att 

kvalitén i huvuddelen av FMV försvarslogistikverksamhet, direkt och indirekt, påverkar 

Försvarsmaktens möjligheter att lösa sina beredskaps- och insatsuppgifter. 

Intill dess att regeringen tar beslut om höjd beredskap (skärpt eller högsta) så förfogar ÖB endast 

över kontinuerligt tjänstgörande personal vid Försvarsmakten, officerare, kontinuerligt 

tjänstgörande gruppbefäl, sjömän och soldater samt civila, dvs. FMV personal omfattas ej. 

När regeringen beslutar om höjd beredskap (skärpt eller högsta) enligt lagen (1992:1403) om 

totalförsvar och höjd beredskap aktiveras ett antal regelverk som ger Försvarsmakten ytterligare 

möjligheter att ställa krav på bl.a. FMV. 

Inom ramen för redan genomförd verksamhetsövergång och de lednings- och beställarfunktioner 

som etablerats from den 1 januari 2013har en intermistisk överenskommelse mellan 

Försvarsmakten och FMV för tillhandahållande av logistik vid särskilt brådskande förhållanden tagits 

fram och ingår i samordningsavtalet mellan myndigheterna. Försvarsmakten och FMV kommer 

under 2014 att ta fram en överenskommelse avseende FMV tillhandahållande av logistikstöd till 

Försvarsmaktens insatser vid kränkningar av territoriet (s.k. IKFN-händelser) och vid internationella 

militära insatser. 

10 Systemstöd 

Som grund för att utarbeta krav på systemstöd med anledning av att en ny modell införs har 

genomförda verksamhetsmodelleringar utnyttjats samt den myndighetsgemensamma 

utvecklingsplanen för system PRIO. Modelleringarna har genomförts med två inriktningar. Den första 

med inriktning på ledning och styrning av försvarslogistik och den andra med inriktning på att 

beskriva genomförande av försvarslogistik med viss betoning på de verksamheter som PRIO 

införande 5-6 primärt kommer att stödja. Framtagna verksamhetsbeskrivningar utgör 

myndigheternas krav på systemstöd inom Försvarsmakten samt krav på systemstöd i FMV.



Ett genomförande medför vissa redovisningsmässiga konsekvenser som bl.a. rör FMV nya roll som 

tjänsteleverantör arbetandes inom Försvarsmaktens ekonomisystem främst vad avser 

vidmakthållande i enlighet med ny modell. Den nya modellen för försvarslogistik mellan 

myndigheterna bygger på ett betydligt mer integrerat arbete mellan myndigheterna och det får 

följder för hur systemstödet kommer att nyttjas och vilka verksamhetsrelaterade mandat personal 

från den ena myndigheten kommer att ha i den andra myndigheten. Främst rör det ekonomiska 

mandat för personal från FMV i Försvarsmaktens verksamhet. 

Försvarsmakten har fastställt att personal från FMV kan ges mandat och befogenheter att fatta 

ekonomiska och verksamhetsrelaterade beslut inom Försvarsmaktens verksamhet och ekonomi. 

Mandaten styrs generellt genom tilldelning av roller och behörigheter samt genom upprättande av 

attestregister. Befintliga roller och behörigheter kan komma att behöva utvecklas för att möta dessa 

behov. 

Omfattningen av kostnaderna för de myndighetsspecifika systemstödsbehoven, exempelvis 

systemstöd för hantering av tidiga faser som inte stöds av system PRIO, återstår att analysera och 

kvalitetssäkra. 

11 Infrastruktur 

Samtliga medarbetare i Försvarsmakten som är föremål för övergång till FMV måste ha tillgång till 

FMV:s grundläggande IT-tjänster för att bland annat kunna rapportera arbetstid, egenrapportering 

(HR), reseadministration mm. För att detta ska vara genomförbart måste medarbetarna ha åtkomst 

till FMV IT-infrastruktur, vilket kommer att medföra vissa ökade kostnader. 

Den verksamhet som överförs från Försvarsmakten till FMV ska fortsatta arbeta i de stödsystem som 

stödjer verksamheten idag. Detta medför att det inledningsvis inte behöver göras några förändringar 

i Försvarsmaktens infrastruktur och arbetsplatser. Detta innebär samtidigt att det inte går att 

identifiera några besparingar avseende IT-infrastruktur i det korta perspektivet. 

Inom infrastrukturområdet, dvs. anläggningar och lokaler, bedöms inga avgörande risker föreligga 

för pågående produktion vid föreslagen verksamhetsövergång. Verksamhetsförändringen den 1 

januari2014 leder inte till någon flyttning elleravveckling av verksamhet som i sin tur leder till 

omedelbar omflyttning eller minskat lokalbehov. 

Initialt andrahandshyr FMV lokaler från Försvarsmakten enligt samma modell som under 2013 gäller 

där FMV faktureras kostnader för hyror samt vid behov från Försvarsmakten köper stöd för 

anskaffning, vidmakthållande och avveckling rörande anläggningar. 

Innan verksamhetsförändringen kan göras krävs att Försvarsmakten avslutar sin verksamhet i 

lokalerna. De åtgärder som behöver vidtas är inventering av beredskaps- och anläggningstillgångar 

mm. 

Inga besparingar kan identifieras som följd av att verksamheterna fortsättningsvis ska bedrivas i 

befintliga lokaler.



12 Lagar och förordningar, författningsändringar m.m. 

En analys har gjorts avseende behovet av att till regeringen anmäla eventuella behov av förändringar 

i gällande lagar och förordningar med anledning av att en ny modell införs för försvarslogistikens 

lednings- och beställarfunktioner. I analysen har beaktats det arbete som under 2012 genomförts 

inför verksamhetsförändringen den 1 januari 2013. Bedömningen för närvarande är att inga sådana 

behov föreligger. 

Särskild överväganden har gjorts vad avser eventuella behov att se över nuvarande anslagsstruktur. 

Analysen i denna fråga visar dock att införandet av nya beställningsmönster bör kunna genomföras 

utan justering av nuvarande anslagsstruktur. Denna fråga behöver dock prövas framöver då 

planeringsarbetet i ny modell vunnit erfarenheter och då de nya beställningsmönstren har 

fördjupats i detaljbeskrivningar och rutiner. 

Vad gäller modellens konsekvenser relativt Regler för Militär (RML) har detta analyserats särskilt i 

arbetet med att säkerställa fortsatt luftvärdighet. Slutsatsen är att regelverket kan följas om ett antal 

åtgärder vidtas och om införandet av ny modell i detta avseende något anpassas i tiden. 

Eventuellt behov föreligger av förändringar i myndigheternas instruktioner och myndigheterna avser 

att efter fördjupad analys återkomma i senare rapporteringar. 

Myndigheternas lösning bedöms tillgodose regeringens krav på styrning och behov av 

myndigheternas underlag samt uppfylla regeringens krav på att Försvarsmaktens beställningar, 

jämfört med dagsläget, kan ske på högre systemnivåer i syfte att öka FMV affärsmöjligheter ur ett 

livscykelperspektiv samt Försvarsmaktens behov av kostnadseffektiva lösningar. 

13 Besparingar 

Som en konsekvens av den ansatta fördelningen av resurser följer en myndighetsvis uppdelning av 

regeringens besparingsbeting. Myndigheterna använder här samma kalkylmetod och antaganden för 

ratio som använts i FSU-utredningen vilket innebär att utgående från förändringar i årsarbetskrafter 

(relativt FSU redovisat utfall för 2010) inom och mellan myndigheterna kalkyleras respektive 

myndighets besparingsbeting. 

Med beaktande av de osäkerheter som för närvarande finns i resursfördelningen bedömer 

myndigheterna att fördelningen av besparingsbeting rörande de av regeringen anvisade 130 mnkr 

enligt följande; 

• FMV ca 110 – 120 mnkr 

• Försvarsmakten ca 10-20 mnkr 

Att notera här är att FMLOG Stab (uppdelad redan den 1 januari 2013) i sin helhet ska hänföras till 

kalkylbasen för lednings- och beställarfunktioner. Vidare gäller att FMLOG TekE (som organiserats 

inom Försvarsmakten fr.o.m. den 1 januari 2013) ingår i kalkylbasen för de besparingar som hänför 

sig till ”Förråd, Service och verkstäder” (300 mnkr) varför de överföringar som nu föreslås rörande

2013-05-17 Sida 23(25) 


FMLOG TekE kommer att leda till en korrigering av det besparingsbeting som fördelades den 1 

januari 2013. 

Fördelningen av betinget baseras på den i FSU angivna kalkylbasen utgående från de organisationer 

som där hänförs till verksamheterna för ledning och beställning. 

Besparingsmöjligheterna bör bedömas i ett helhetsperspektiv där utvecklade former för ledning och 

beställningar samspelar med förändrad ansvars- och uppgiftsfördelning inom försvarslogistiken i 

övrigt. Ambitionen är att förändrade ansvarsförhållanden i kombination med Försvarsmaktens 

beställning av försörjningslösningar ska medge utökade och bättre affärsmöjligheter. Avsikten är att 

eftersträvade besparingar ska realiseras i takt med att planerade verksamhetsförändringar 

genomförs och blir föremål för effektivisering. 

14 Omställningskostnader 

Vad avser omställningskostnader bedömer myndigheterna att sådana kommer att uppstå och att 

dessa till sin karaktär i hög grad överensstämmer med de som uppkom vid genomförande av 

verksamhetsförändringen den 1 januari 2013. Skillnaden nu är att färre personer och orter berörs 

varför omställningskostnaderna bedöms bli lägre. Till detta tillkommer vissa kostnader (externt stöd 

mm) inom myndigheterna centralt för att stödja verksamhetsövergångar och införande av ny 

modell. 

Myndigheternas behov av att investera i utveckling och anskaffning av förändrat systemstöd utreds i 

särskild ordning med beaktande av pågående PRIO-utveckling och FMV arbete med ny styrmodell. 

Storleksordningen av eventuella omställningskostnader för systemstöd kan för närvarande inte 

bedömas. 

Myndigheterna avser att fördjupat analysera omställningskostnader och återkomma i kommande 

kvartalsrapporter. 

15 Risker och riskhantering 


eliminerat vissa av dessa genom anpassning av olika förslagsdelar. Särskilt fokus har givits frågor 

kopplat till tider för verksamhetsövergång och införandet av en ny modell vilket lett till att 

myndigheterna successivt anpassat tidplanen för genomförande för att medge tillräcklig tid för att 

vidta erforderliga förändringsåtgärder. T.ex. föreslås huvuddelen av verksamhetsövergångar ske 

samtidigt med att Försvarsmakten och FMV i övrigt genomför organisationsförändringar. 

Logistikområdet är komplext och innehåller en mängd samband, sammanhang och beroenden, vars 

fulla konsekvenser ännu inte varit möjligt att helt värdera vilket i sig är en risk.



Övriga risker som myndigheterna identifierat och som behöver omhändertas av i det fortsatta 

arbetet är; 

• Möjligheten att innehålla regeringens krav på besparingar (130 mnkr). 

• Etablering av nytt arbetssätt i enlighet med den nya modellen i båda myndigheterna. 

• Myndigheternas ordinarie verksamhet och produktion under övergångsåret 2014 där 

genomförande sker i befintlig modell men i ny organisation. 

• Genomförandet av förändringar i försvarslogistiken innebär ytterligare ansträngning för 

Försvarsmakten vilket kan medföra påverkan på pågående försvarsreform. 

• Kompetensförsörjning av personal. 

16 Myndigheternas fortsatta arbete 

Myndigheterna har beslutat att, utöver arbetet i respektive myndighets linjeorganisation, under 

2013 bereda genomförandet gemensamt. Genomförandet ska utgå från myndigheternas 

gemensamma ställningstagande rörande förändrade och effektiviserade lednings- och 

beställarfunktioner vid Försvarsmakten och FMV. 

Genomförandets nyckelhändelser kan sammanfattas i det följande; 

• Organisationsanpassning inom Försvarsmakten och FMV 2013-07-01 

• Erbjudande verksamhetsövergång 2013-sept 

• Planering i ny modell med start 2013-10-01 

• Organisationsförändring Försvarsmakten och FMV 2014-01-01 

• Införande av förändringsledning 2014-01-01 

• Genomförande i ny modell med start 2015-01-01 

(Fotnot. För verksamhet kopplad till luftvärdighet gäller andra tider för de fyra första punkterna) 

I genomförandet ingår bl.a. att; 

• Definiera och fastställa verksamhet, uppgifter och resurser1 som ska överföras mellan 

myndigheterna. 

• Förbereda och påbörja överlämnande och mottagande av definierade uppgifter och resurser 

mellan myndigheterna 

• Genomföra förberedelser så att planering i ny modell kan starta 4:e kvartalet 2013 

• Stödja myndigheternas linjeorganisationer med sakkunskap beträffande aktuella frågor. 

Målet inledningsvis är att förutsättningar ska föreligga för en övergång av berörda delars 

verksamhet, uppgifter och resurser den 1 januari 2014som säkerställer väl fungerande och 

ändamålsenliga lösningar inför aktuella verksamhetsförändringar. Genomförandet ska utformas så 

att fortsatt arbete med att möta regeringens besparingsnivå inte begränsas. 

1 Avser personal, anläggningstillgångar, ekonomi mm



Planering i ny modell, som inleds under 2013 fortsätter under 2014 med mål att till ingången av 

2015 ha utarbetat såväl en ny Försvarslogistikplan som beställningar till FMV enligt modellens nya 

beställningsmönster, särskilt vad gäller beställningsmönster för vidmakthållande. Arbete i nuvarande 

modell avslutas i sin helhet med utgången av 2014 och from 2015 genomförs såväl planering som 

verksamheten i övrigt i ny modell. Under 2015 genomförs de avslutande aktiviteterna i 

genomförandeplanens uppföljningsfas. 

Rapport enligt ovan fastställs. 

Leif Nylander Marie Holmberg 

Försvarsmakten Försvarets materielverk

HKV 2013-05-17 23 100.57504 Bilaga 1 Rapport ... - Försvarsmakten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?