Nationaldagstalet 2013, pdf, 87Kb - Håbo kommun

Kära Håbo-bor, folk som bor i Hå. Hå – vilket betyder på gammalsvenska
vik och bo, ja det är ju det vi kommer hem till varje dag. Vår bostad.
Så kära Ni som bor i viken. Välkomna fram, slå er ned och låt mig få ta
er med på en liten rundtur i Bålsta centrum. En retorisk resa i tid och
plats, men som har samma innehåll, samma människor och samma
vardag vart det än landar.
Att berätta om ett Bålsta centrum kan börja för väldigt länge sedan då
det enda som fanns tillgängligt att sitta på var en bergknalle som stack
upp bland isberg och flak. Vi vet att någon eller några kajakpaddlande
jägare lagade till dagens lunch, säl, på istiden uppe vid fornborgen
ovanför Draget.
Vi vet att långt senare var det mycket folk och kommers kring just
Draget. För där skulle det till arbetskraft som hjälpte båtar över det lilla
sundet som då skilde snabbaste vägen mellan Birka och Sigtuna.
Centrum då sålde säkerligen mat, sovplatser och bra-och-ha-saker.
Vi vet att samma plats långt senare var så välanvänt att hålvägarna från
Draget upp över åsen mot Bro var ett faktum. Det var här man gick,
passerade och kanske kunde få lift en bit. Om det var handel eller turism
spelar ingen roll, där människor träffas ofta uppstår ett centrum.
Vi lämnar sjövägarna och blickar ut över fälten. Håbo var, och är
fortfarande i stora delar, brukad mark. På storgårdarna levde statarna
efter brukets regler. Något som vår egen Jan Fridegård har skrivit
mycket om. Och överallt fanns det torp. Det är spännande att upptäcka
dessa människors levnadsöden. Om det kan ni läsa i torpinventeringsböckerna.
Säljs bl a av Håbo kultur och hembygdsförening.
I centralorten Bålsta, här, gick stora landsvägen förbi. Idag heter den
Stockholmsvägen. Hit åkte alla, för att vara med på markanden, byta
hästar, ta emot sina gäster som kom till skjutshållet vid gästgivargården
och 1876 med tåg, för då öppnade järnvägsstation. Ja åkte och åkte, de
flesta fick bengå som det kallades och kanske inte hela vägen fram.
Tonåringar då tog sig tid att träffas i vägkorsningar på onsdagskvällarna
för att hänga, dansa och umgås. En dag som vi fortfarande kallar för piglördag.
Järnvägen korsade landsvägen och intill låg gästgivaregården. En viktig
knutpunkt uppstod och tre offentliga byggnader vart samlade.
Gästgivargård med skjutshåll, tingshuset och stationshuset. Och så var
det marknadsplatsen och samlingsplatsen för Livregementets dragoner.

Till alla dessa hästar, soldater - indelta eller ej - finns det en dedikerad
minnessten uppställd till vänster efter järnvägsviadukten, härifrån sett.
Kvar idag finns gamla häktet, där enligt sägen tjuven Lasse-Maja fick
”vila” vid en av sina transporter här förbi.
På 20 till 40-t började Bålsta centrum växa och bli en handelsplats.
Butiker och hantverkslokaler byggdes. Backa och Åkersro kvarn och
handelsträdgårdar fanns i närheten. Bålstas stora export av sparris var
vitt omtalad. Vårt villa-Bålsta, som vi känner till det, började ta form.
Medborgarhuset, en del av gamla Bålsta centrum, stod klart 1947. Huset
har sett många av oss vik-boende vid olika tillfällen i livet och gör det
fortfarande. Samlingslokalen på nedervåningen heter fortfarande
Rotundan, ett gammalt inarbetat namn. Ovanför finns även dåvarande
pleningssalen där kommunfullmäktige sammanträde.
Och orten växte så det knakade. Nära till Stockholm har det alltid varit
och den gröna våga på 60 och 70-t tredubblade invånarantalet. Centrum
räckte inte till och ett nytt Bålsta centrum fick se dagens ljus, ca 1500
meter härifrån.
Bilder från den tiden med Konsum, Gulf-macken och Volvo Amazoner på
parkeringarna finns i kommunens arkiv. Inne i centrum sitter
tonåringarna ovanpå bänkryggarna med de utsvängda jeansen
nedstoppade i seglarstövlarna, mitt i juni.
Bålsta centrum då och nu och sedan? Räcker det till i framtiden? Det
enda vi kan vara säkra på är att allt förändras. Vi själva, vår omgivning –
i stort och smått. Och eftersom fler och fler väljer att bli ”de som bor i
viken”, funderade vi i kommunen på hur vi kan göra det så vackert och
välkomnande som möjligt för oss alla.
Vi frågade, lyssnade, funderade och frågade igen och kom fram till att
alla ska få må bra i ett grönt Bålsta centrum, som har en känsla av
småstad. Alla, oavsett ålder, får känna sig trygg och har en offentlig plats
att dela dagen med dem man ser på stan’, på promenaden, när vi
idrottar, cyklar med våra barn, rastar hunden och leker i parken eller firar
en högtid tillsammans.
Att vara nära vår älskade natur i en småstad. Är det miljövänligt?

Jodå, tillsammans med er har vi löst det. Bålsta 2030 kallar vi denna nya
vision och det finns en 3D-modellen över vår småstad där du är i fokus.
Den finns i kommunhusets entré. Kom gärna in och titta.
Något annat vi har lärt oss när vi frågade er var att saker får ta tid. Visst
blir det lite stökigt - men spännande - när vi börjar gräva, bygga, flytta,
fixa. Nya Bålsta centrum har tiden för sig. Tidigast 2016 börjar det hända
saker och klart? - 2025?
Kanske väckte denhär retoriska rundturen kring Bålsta centrum några
minnen till liv? Kanske vill du veta mer? Vi har några bilder här intill från
Bålsta centrum då och Bålsta centrum idag.
Om vårt kommande Bålsta centrum finns det en hel del att läsa vår
hemsida, www.habo.se, och i kommunhuset finns modellen.
När många vill något brukar det ju som sagt hända saker. Och vi är
många, många som vill om nya Bålsta centrum.
Jag vill också något. Jag, som heter Pernilla Maxe Nordenmark, jobbar
på Håbo kommun, Kultur & Livsmiljöavdelning, vill tacka er alla som
lyssnat på årets nationaldagstal. Jag tänkte nu förena min röst med din
och hylla vårt vackra land Sverige med ett 4-faldigt leve för Sverige, det
leve..