You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Svensk litteratur efter 1980 – 05.70.11<br />
(2,5 p) H [ECTS: 5]<br />
Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor<br />
larsj@hi.is<br />
<strong>Studiebrev</strong> 7<br />
<strong>Háskóli</strong> <strong>Íslands</strong><br />
Svenska lektoratet<br />
Höstterminen<br />
Så här låter ett vanligt kritikeromdöme om Mikael Niemis roman<br />
Populärmusik från Vittula (2000):<br />
”Som en av de senaste årens största svenska publikframgångar behöver<br />
denna bok knappast någon närmare presentation. Det är en roman om<br />
Matti och hans tystlåtne kompis Niila och deras uppväxt i Pajala under<br />
sextiotalet. En nostalgisk skröna till tonerna av Beatles och med våta<br />
drömmar om rock and roll. Kort och gott: en underbar historia, skriven<br />
med en livsbejakande berättarglädje, stundtals burlesk men alltid mycket<br />
underhållande. Boken belönades välförtjänt med Augustpriset år 2000.”<br />
Och juryns motivering till årets skönlitträra bok löd:<br />
”Den dånar som en islossning i Torne älv, men det är ett riff från<br />
elgitarren i Fittmyren, Pajala. Populärmusik från Vittula är en<br />
uppväxtskildring från Tornedalen, där schablonerna om norra Sveriges<br />
män och kvinnor vrängs ut och in. Mikael Niemi har lärt av såväl<br />
schamaner som ståuppkomiker. Han förlöser läsarens stora skratt, men<br />
också de uppfordrande frågorna om rätten till ett eget språk, och om<br />
villkoren för att leva och överleva. Den här boken gör Sverige både större<br />
och roligare.”
Uppgift 1<br />
Nu ska du skriva din recension av boken. För enkelhets skull kan du välja<br />
något av följande teman eller kommentera alla tre:<br />
1. IDENTITETSLÖSHET<br />
Tornedalingar brottas med ett stort problem: vem är man? Tornedalen ligger inte i<br />
Sverige och inte i Finland utan någonstans mitt i mellan. Man talar inte svenska och<br />
inte finska utan tornedalsfinska. “Det var en uppväxt av brist. Inte en matriell, vi hade<br />
så vi klarade oss, utan en identitetsmässig. Vi var inga. [...] Vi bröt på finska utan att<br />
vara finnar, vi bröt på svenska utan att vara svenskar. Vi var ingenting.” (s. 49-50)<br />
2. SPRÅKET<br />
Det talas tornedalsfinska i Tornedalen. Men undervisningsspråket i skolarna är<br />
svenska. Tornedalsfinska ansågs fult: ett ”köksspråk”. Niilas mamma kunde bara tala<br />
finska och hon gjorde valet att inte tala alls. Hon ville ge sina barn det hon inte hade<br />
haft själv. “De skulle bli rikssvenskar, därför ville hon lära dem svenska hellre än sitt<br />
finska modermål. Men eftersom hon själv knappt kunde någon svenska, så teg hon.”<br />
(s. 30)<br />
3. BERÄTTARTEKNIK<br />
Berättartekniskt är boken skriven i jag-form. Berättaren är Matti som är misstänkt likt<br />
Mikael Niemi själv. Han berättar historier om sin egen uppväxt i Pajala. I romanen<br />
finns en dramaturgi avseende intrigen som lätt känns igen från andra bra berättelser.<br />
De klassiska greppen finns med men det är inte det som är det väsentliga. Historierna<br />
är det väsentliga. Varje kapitel för sig har en egen intrig vilket är betydligt mer<br />
intressant att koncentrera sig på. Varje kapitel är som en egen novell som hela tiden<br />
strävar efter den där lite oväntade vändningen på slutet.<br />
Du kan naturligtvis ta upp och analysera helt andra aspekter på boken.<br />
Det här är bara tre förslag från min sida. Jag ger dig också tre länkar som<br />
du kan använda dig av om du har brist på uppslag:<br />
www.norden.org/nr/pris/lit_pris/sk/niemi.asp<br />
www.mimersbrunn.se/arbeten/1477.asp<br />
www.abo.fi/fc/kursinfosidor/interkult/KimLinden.pdf<br />
Hälsningar, Lars-Göran<br />
© Lars-Göran Johansson 2005
Change language