29.08.2013 Views

07.2 Tillämpningsregler parboende och revidering av ... - Järfälla

07.2 Tillämpningsregler parboende och revidering av ... - Järfälla

07.2 Tillämpningsregler parboende och revidering av ... - Järfälla

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Förslag till tillämpningsregler för <strong>parboende</strong> <strong>och</strong> till <strong>revidering</strong> <strong>av</strong> tidigare tillämpningsregler för<br />

bostad med särskild service <strong>och</strong> omvårdnadsbidrag<br />

Ny text är rödmarkerad.<br />

Ny version Tidigare version<br />

2.8.12 Beslut om särskilt boende för personer över 18 år 2.8.12 Beslut om särskilt boende/bostad med särskild service för personer<br />

över 18 år - reviderad enligt beslut i Socialnämnden 2011-11-08<br />

Särskilt boende finns i form <strong>av</strong> äldreboende, gruppboende för personer<br />

med demensfunktionsnedsättningar samt som grupp- eller serviceboende<br />

för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Behoven <strong>av</strong>gör vilken<br />

typ <strong>av</strong> bostad med särskild service som erbjuds den enskilde.<br />

Särskilt boende kan beviljas personer med omfattande behov <strong>av</strong><br />

omvårdnads- <strong>och</strong> omsorgsinsatser dygnet runt under förutsättning att<br />

behoven inte kan tillgodoses i den egna bostaden. Den enskilde ska ha en<br />

omfattande <strong>och</strong> varaktig funktionsnedsättning som medför ett stort stöd-<br />

<strong>och</strong> omvårdnadsbehov. Handläggaren utreder den enskildes hela situation,<br />

det vill säga fysiska omvårdnadsbehov samt psykiska <strong>och</strong> sociala behov,<br />

<strong>och</strong> bedömer om ett särskilt boende är det som krävs för att den enskilde<br />

ska uppnå skäliga levnadsvillkor.<br />

Kr<strong>av</strong> på diagnos<br />

För gruppboenden med demensinriktning gäller dessutom att behoven ska<br />

vara styrkta med en demensdiagnos.<br />

Även för gruppboenden/serviceboenden för personer med psykiska<br />

funktionsnedsättningar ska diagnosen vara styrkt innan beslut fattas.<br />

Andra stödinsatser uttömda<br />

Särskilt boende beviljas först när bostadsanpassning, hjälpmedel <strong>och</strong> andra<br />

insatser som kan beviljas som stöd i ordinärt boende inte längre kan<br />

Särskilt boende/bostad med särskild service finns i form <strong>av</strong> äldreboende,<br />

gruppboende för personer med demensfunktionsnedsättningar samt som<br />

gruppboende/serviceboende för personer med psykiska<br />

funktionsnedsättningar. Behoven <strong>av</strong>gör vilken typ <strong>av</strong> särskilt boende <strong>och</strong><br />

bostad med särskild service som erbjuds den enskilde.<br />

Särskilt boende/bostad med särskild service beviljas i första hand personer<br />

med behov <strong>av</strong> omfattande omvårdnads- <strong>och</strong> omsorgsinsatser dygnet runt<br />

under förutsättning att behoven inte kan tillgodoses i den egna bostaden.<br />

Den enskilde ska ha en varaktig funktionsnedsättning som medför ett stort<br />

stöd- <strong>och</strong> omvårdnadsbehov. Handläggaren gör en bedömning <strong>av</strong> den<br />

enskildes hela situation, det vill säga fysiska omvårdnadsbehov samt<br />

psykiska <strong>och</strong> sociala behov, <strong>och</strong> ser om ett särskilt boende är det som<br />

krävs för att den enskilde ska uppnå skäliga levnadsvillkor.<br />

Kr<strong>av</strong> på diagnos<br />

För gruppboenden med demensinriktning gäller dessutom att behoven ska<br />

vara styrkta med en demensdiagnos.<br />

Även för gruppboenden/serviceboenden för personer med psykiska<br />

funktionsnedsättningar ska diagnosen vara styrkt innan beslut tas.<br />

När bostadsanpassning, hjälpmedel <strong>och</strong> andra insatser som kan beviljas i<br />

ordinärt boende inte längre kan tillgodose den enskildes behov, beviljas


tillgodose den enskildes behov. Alla möjligheter att tillgodose behoven i<br />

ordinärt boende ska vara uttömda <strong>och</strong> faktiskt prövade. Att den enskilde<br />

inte önskar insatser i ordinärt boende räcker inte som skäl för att bevilja<br />

särskilt boende.<br />

Prioritering vid kö till särskilt boende<br />

Om platserna i särskilt boende är färre än antalet personer som har fått<br />

bifallsbeslut måste en prioritering göras bland de personer som har<br />

gynnande beslut. Skäl för prioritering kan till exempel vara att den<br />

enskildes hemsituation är ohållbar, att den enskilde befinner sig på<br />

korttidsplats i väntan på särskilt boende, att den enskilde har väntat längre<br />

än tre månader eller att den enskilde på grund <strong>av</strong> platsbrist vistas i boende<br />

utanför kommunen.<br />

Vid ansökan om sammanboende enligt <strong>parboende</strong>garantin gäller särskilda<br />

prioriteringar, se punkt 2.8.13<br />

Erbjudande om särskilt boende<br />

I första hand prövas alla möjligheter att få boendealternativ på hemmaplan<br />

<strong>och</strong> i kommunens egna verksamheter.<br />

Kommunen har uppfyllt sin skyldighet <strong>och</strong> vilja att verkställa ett<br />

bifallsbeslut <strong>av</strong>seende särskilt boende när ett platserbjudande har lämnats.<br />

Om den sökande tackar nej till erbjudandet upphör beslutet om särskilt<br />

boende <strong>och</strong> personen får återkomma med ny ansökan om behovet kvarstår<br />

eller uppstår på nytt.<br />

Om den enskilde befinner sig på korttidsplats <strong>och</strong> tackar nej till erbjuden<br />

lägenhet i särskilt boende måste han/hon återvända till sitt hem inom sju<br />

dagar. Den enskilde kan ansöka om <strong>och</strong> beviljas erforderliga insatser i<br />

bostaden.<br />

särskilt boende.<br />

Skäl för prioritering när platserna i särskilt boende är färre än de som<br />

har beslut<br />

Om platserna i särskilt boende är färre än antalet personer som har fått<br />

bifallsbeslut måste en prioritering ske bland de personer som har beslut<br />

<strong>och</strong> står på ”väntelistan”. Skäl för prioritering kan till exempel vara att<br />

den enskildes hemsituation är ohållbar, att den enskilde befinner sig på<br />

korttidsplats i väntan på särskilt boende, att den enskilde har väntat längre<br />

än tre månader eller att den enskilde på grund <strong>av</strong> platsbrist vistas i boende<br />

utanför kommunen.<br />

Erbjudande om särskilt boende<br />

I första hand prövas alla möjligheter att få boendealternativ på<br />

hemmaplan <strong>och</strong> i kommunens egna verksamheter.<br />

Om den enskilde tackar nej till erbjudandet om särskilt boende görs en<br />

uppföljning för att se om behovet <strong>av</strong> särskilt boende kvarstår. Om det vid<br />

uppföljningen framkommer att behovet väsentligen förändrats kan ett nytt<br />

beslut fattas. Den enskilde har då möjlighet att överklaga det nya beslutet.<br />

Den enskilde kvarstår då i kön tills överklagan är <strong>av</strong>gjord. Den enskilde<br />

informeras också om möjligheten att återta sin ansökan.<br />

Om den enskilde befinner sig på korttidsplats <strong>och</strong> tackar nej till erbjuden<br />

lägenhet i särskilt boende måste den enskilde återvända till sitt hem. Den<br />

enskilde kan då ansöka om <strong>och</strong> beviljas erforderliga insatser från<br />

hemtjänsten.


Ansökan från personer som vill flytta till en annan kommun<br />

En person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd <strong>av</strong> ålderdom,<br />

funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov <strong>av</strong> omfattande<br />

vård- <strong>och</strong> omsorgsinsatser <strong>och</strong> därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen<br />

erbjuder behövliga insatser, har enligt socialtjänstlagen 2 a kap 8 §<br />

rätt att ansöka om detta i inflyttningskommunen. En sådan ansökan ska<br />

prövas på samma sätt som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen.<br />

Vid prövningen <strong>av</strong> ansökan får det inte beaktas om den<br />

enskildes behov är tillgodosedda i hemkommunen. Däremot kan<br />

riktlinjerna för hur stort omvårdnadsbehov den enskilde ska ha för att vara<br />

berättigad till särskilt boende skilja sig åt mellan olika kommuner.<br />

Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet<br />

Den enskilde ska kunna bo kvar i sin lägenhet i det särskilda boendet till<br />

livets slut. Förändrade behov hos den enskilde efter inflyttning ska därför<br />

tillgodoses utan omflyttning. I vissa fall kan det dock, för att den enskildes<br />

Ansökan från personer som vill flytta till en annan kommun<br />

En person som önskar flytta till annan kommun, men som tillföljd <strong>av</strong> ålderdom,<br />

funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov <strong>av</strong><br />

omfattande vård- <strong>och</strong> omsorgsinsatser <strong>och</strong> därför inte kan bosätta sig där utan att<br />

inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, har enligt socialtjänstlagen 2<br />

a kap 8 § rätt att ansöka om detta i inflyttningskommunen. En sådan<br />

ansökan ska gälla som om den enskilde vore bosatt i<br />

inflyttningskommunen. Det förhållandet att den enskildes behov är<br />

tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning sådan<br />

ansökan. Däremot kan riktlinjerna för hur omvårdnadsbehövande den<br />

enskilde ska vara för att vara berättigad bostad med särskild service skilja<br />

sig åt mellan olika kommuner.<br />

Önskemål om flytt till särskilt boende för äldre i annan kommun i<br />

Stockholms län<br />

Vissa kommuner i Stockholms län har ingått en överenskommelse<br />

(”länsöverenskommelsen”) som gäller äldre personer med omfattande<br />

vårdbehov som vill flytta från en kommun som ingår i<br />

länsöverenskommelsen till en annan. För den som bor i <strong>Järfälla</strong> <strong>och</strong> vill<br />

ansöka om plats i särskilt boende i någon <strong>av</strong> de kommuner som ingår i<br />

länsöverenskommelsen innebär detta att den enskilde ansöker om särskilt<br />

boende i <strong>Järfälla</strong>, även om han eller hon har önskemål om att bo i ett<br />

särskilt boende i en annan kommun. <strong>Järfälla</strong> kommun har<br />

kostnadsansvaret även för denna boendeplats. Den som bor i en annan<br />

kommun som ingår i länsöverenskommelsen kan vilja bo i <strong>Järfälla</strong><br />

kommun, men vänder sig då till sin hemkommun.<br />

Länsöverenskommelsen är uppsagd <strong>och</strong> upphör att gälla från <strong>och</strong> med<br />

2012-12-31.<br />

Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet<br />

Den enskilde ska kunna bo kvar i sin lägenhet i det särskilda boendet till<br />

livets slut. Förändrade behov hos den enskilde efter inflyttning ska därför<br />

tillgodoses utan omflyttning. I vissa fall kan det dock, för att den


vårdbehov ska tillgodoses på bättre sätt, bli aktuellt med en flyttning till<br />

annan boendeform. Ett beslut om flyttning ska alltid föregås <strong>av</strong> planering<br />

tillsammans med den enskilde <strong>och</strong> dennes anhörige/legala företrädare.<br />

Vid sammanboende enligt <strong>parboende</strong>garantin gäller andra regler för<br />

kvarboende, se punkt 2.8.13.<br />

För personer som bor i demensboende eller på demens<strong>av</strong>delning kan<br />

omflyttning till omsorgsboende i vissa fall bli aktuell, även om<br />

kvarboendeprincipen är huvudregel. En sådan situation kan uppstå när den<br />

enskildes demenssjukdom är långt framskriden <strong>och</strong> omsorg därför lik<strong>av</strong>äl<br />

kan ges med god kvalitet i boende med omsorgsinriktning. Det omvända<br />

förhållandet kan också gälla, dvs att en person i omsorgsboende eller på<br />

omsorgs<strong>av</strong>delning kan utveckla demens <strong>och</strong> behöva flytta till<br />

demensboende eller demens<strong>av</strong>delning. Kommunen <strong>av</strong>gör i båda fallen<br />

huruvida omflyttning ska ske, efter samråd med den enskildes<br />

anhöriga/legala företrädare <strong>och</strong> utföraren. Omflyttningen kräver ett nytt<br />

biståndsbeslut.<br />

Boendekedjan<br />

För personer som bor i bostad med särskild service för personer med<br />

psykiska funktionsnedsättningar kan behoven variera över tid. När den<br />

enskilde får stöd <strong>och</strong> omvårdnad kan möjligheterna öka för honom eller<br />

henne att bo i egen lägenhet med annan insats, till exempel boendestöd.<br />

Den enskilde kan till exempel bo i en gruppbostad men vilja pröva att bo<br />

mer självständigt i en servicebostad för att, om det fungerar bra, sedan<br />

flytta till egen lägenhet med insatser från boendestöd <strong>och</strong>/eller hemtjänst.<br />

Boendekedjan syftar till att ge den enskilde förutsättningar att bo så<br />

självständigt som möjligt, med rätt stöd utifrån aktuellt behov.<br />

Boendekedjan kan även innebära att den som bott i serviceboende kan<br />

behöva flytta till ett gruppboende om tillståndet försämras.<br />

enskildes vårdbehov ska tillgodoses på bättre sätt, bli aktuellt med en<br />

flyttning till annan boendeform. Eventuellt beslut om flyttning ska dock<br />

alltid föregås <strong>av</strong> vårdplanering tillsammans med den enskilde <strong>och</strong> dennes<br />

anhörige/legala företrädare.<br />

För personer som bor i särskilt boende med inriktning<br />

demensfunktionsnedsättning kan omflyttning till särskilt boende med<br />

omsorgsinriktning i vissa fall bli aktuell, även om kvarboendeprincipen är<br />

huvudregel. En sådan situation kan uppstå när den enskildes<br />

demenssjukdom är långt framskriden <strong>och</strong> när omsorg därför lik<strong>av</strong>äl kan<br />

ges med god kvalitet i boende med omsorgsinriktning. Flyttning sker i så<br />

fall endast inom respektive boende efter överenskommelse med den legala<br />

företrädaren <strong>och</strong> utföraren. Omflyttningen kräver ett nytt biståndsbeslut.<br />

För personer som bor i bostad med särskild service för personer med<br />

psykiska funktionsnedsättningar kan behoven variera över tid. När den<br />

enskilde får stöd <strong>och</strong> omvårdnad kan möjligheterna öka för honom eller<br />

henne att bo i egen lägenhet med annan insats, till exempel boendestöd.<br />

Den enskilde kan till exempel bo i en gruppbostad, men vilja pröva att bo<br />

mer självständigt <strong>och</strong> därför pröva att bo i en servicebostad, för att, om<br />

det fungerar bra, sedan flytta till egen lägenhet med stöd från boendestöd<br />

eller hemtjänst. Boendekedjan ska syfta till att ge den enskilde<br />

förutsättningar att bo självständigt men med rätt stöd utifrån behov.<br />

Boendekedjan kan även innebära att den som bott i serviceboende också<br />

kan behöva bo i ett gruppboende om hälsan försämras.


Flyttning till ett annat boende sker efter överenskommelse med den<br />

enskilde, hans eller hennes legala företrädare <strong>och</strong> utföraren.<br />

Omflyttningen kräver ibland ett nytt biståndsbeslut.<br />

2.8.13 Parboende<br />

Kriterier för att beviljas <strong>parboende</strong><br />

1) Utgångspunkt för prövning <strong>av</strong> skälig levnadsnivå är enligt lagen att<br />

”fortsatt sammanboende ska ingå i den enskildes skäliga levnadsnivå”.<br />

Den enskilde, dvs. den som beviljats särskilt boende pga. sitt behov <strong>av</strong><br />

omsorg, ska tydligt uttala att han/hon behöver fortsatt sammanboende för<br />

att uppnå skälig levnadsnivå.<br />

2) Paret ska ha sammanbott varaktigt, på samma folkbokföringsadress <strong>och</strong><br />

med gemensamt hushåll, innan den enskilde flyttade in i särskilt boende<br />

eller ansökan om särskilt boende görs.<br />

3) Båda parter ska skriva under på sin uttryckta vilja till fortsatt sammanboende.<br />

Om den enskilde lider <strong>av</strong> demens krävs intyg angående den<br />

personens viljeinriktning från legal företrädare.<br />

Beslut om <strong>parboende</strong><br />

Beslut om <strong>parboende</strong> fattas enligt 4 kap 1 § SoL. Part är den enskilde. Den<br />

medboende ska inte ha ett eget beslut om boende.<br />

Den medboende ska ha möjlighet till provboende i tre månader.<br />

Det ska <strong>av</strong> beslutet framgå att <strong>parboende</strong>t upphör om den enskilde <strong>av</strong>lider,<br />

den medboende efter tre månaders provboende eller i ett senare skede<br />

flyttar ut eller den medboende får ett eget biståndsbeslut om särskilt<br />

boende.<br />

Service i form <strong>av</strong> tvätt, städning <strong>och</strong> tillgång till larm <strong>och</strong> till lagad mat ska<br />

ingå i den medboendes beslut <strong>och</strong> <strong>av</strong>giftsbeläggas efter motsvarande<br />

Flyttning till ett annat boende sker i så fall efter överenskommelse med<br />

den enskilde, hans eller hennes legala företrädare <strong>och</strong> utföraren.<br />

Omflyttningen kräver ibland ett nytt biståndsbeslut.


insatser inom hemtjänst. Högkostnadsskydd gäller inte för denna <strong>av</strong>gift.<br />

Det ska även framgå <strong>av</strong> beslutet att den medboende inte omfattas <strong>av</strong><br />

kommunens hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsansvar.<br />

Om behov <strong>av</strong> service utöver det som ingår i boendebeslutet <strong>och</strong>/eller <strong>av</strong><br />

omvårdnad finns eller uppstår hos den medboende kan han/hon efter<br />

ansökan beviljas hemtjänst enligt separat beslut som fattas enligt 4 kap 1 §<br />

Sol. Beviljade insatser utförs <strong>av</strong> boendet <strong>och</strong> <strong>av</strong>giftsbeläggs enligt<br />

hemtjänsttaxa. Sedvanligt högkostnadsskydd gäller för denna <strong>av</strong>gift.<br />

Prioritering vid kö till särskilt boende<br />

Placeringar för dem som behöver insatsen särskilt boende måste prioriteras<br />

framför <strong>parboende</strong>. Den enskilde kan därför komma att erbjudas plats först<br />

<strong>och</strong> den medboende i ett senare skede.<br />

Erbjudande om <strong>parboende</strong>plats i särskilt boende<br />

När en plats har erbjudits har kommunen därmed uppfyllt sin skyldighet<br />

<strong>och</strong> vilja att verkställa ett gynnande beslut. Om båda parter, eller någon <strong>av</strong><br />

dem, tackar nej till erbjudande om plats upphör således det aktuella<br />

beslutet om <strong>parboende</strong> <strong>och</strong> paret får återkomma med ny ansökan om<br />

behovet kvarstår eller uppstår på nytt.<br />

Kvarboendeprincipen inom det särskilda boendet<br />

Om <strong>parboende</strong>förhållandet upphör <strong>av</strong> någon anledning, t ex att den ena<br />

parten <strong>av</strong>lider eller att den medboende väljer att flytta ut upphör<br />

<strong>parboende</strong>beslutet från det datum som händelsen inträffar.<br />

Om paret sammanbodde i en lägenhet specialanpassad för <strong>parboende</strong> måste<br />

den frigöras för nya ansökande par. Om det är den enskilde som är<br />

efterlevande/kvarboende part ska annan lägenhet erbjudas.<br />

Om <strong>parboende</strong>t bestod <strong>av</strong> två helt fristående rum, där dörröppning mellan<br />

rummen saknas, <strong>och</strong> det är den enskilde som är efterlevande ska han/hon


o kvar i sitt rum.<br />

När <strong>parboende</strong>beslutet upphör ska den medboende flytta ifrån det särskilda<br />

boendet. Ev. besittningsskydd för andrahandsboende inom det särskilda<br />

boendet regleras i samband med att <strong>parboende</strong> inleds.<br />

För att den medboende ska ha en rimlig möjlighet att ordna en egen bostad<br />

i händelse <strong>av</strong> utflyttning från det särskilda boendet ska han/hon vid<br />

ansökan om <strong>parboende</strong> visa upp intyg om köande till egen bostad eller om<br />

att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand.<br />

Om den medboende under <strong>parboende</strong>tiden får ökade behov <strong>och</strong> önskar<br />

äldreboende för egen del hanteras ansökan i vanlig ordning.<br />

2.8.4 Beslut om omvårdnadsbidrag<br />

Omvårdnadsbidrag är ett ekonomiskt bidrag till den enskilde <strong>av</strong>sett som<br />

kompensation till anhöriga/närstående för väsentligt merarbete utöver vad<br />

som föreskrivs i äktenskapsbalken (1987:230) <strong>och</strong>/eller föräldrabalken<br />

(1949:381), uppgifter som annars skulle behöva utföras inom ramen för<br />

hemtjänst. Normalt hushållsarbete såsom inköp, matlagning, städning <strong>och</strong><br />

sådant som innefattas i det man normalt stödjer <strong>och</strong> hjälper varandra med<br />

som makar/sambor, barn <strong>och</strong>/eller föräldrar berättigar inte till<br />

omvårdnadsbidrag. Främst ska hjälpbehovet ha karaktär <strong>av</strong> personlig<br />

omvårdnad. För att bidraget ska kunna erhållas ska det finnas en lämplig<br />

person som kan utföra stödet.<br />

Vid utredningen ska hänsyn tas till om det finns andra ersättningsformer<br />

<strong>av</strong>sedda för samma hjälpbehov, nämligen personlig assistans enligt lag<br />

(1993:387) om stöd <strong>och</strong> service till vissa funktionshindrade <strong>och</strong>/eller<br />

assistansersättning, vårdbidrag eller handikappersättning enligt<br />

socialförsäkringsbalken (2010:110). Normalt ska inte den som får någon <strong>av</strong><br />

nämnda ersättningar från Försäkringskassan eller från kommunen få<br />

omvårdnadsbidrag. Vid bedömning <strong>av</strong> omvårdnadsbehovet ska de<br />

2.8.4 Beslut om omvårdnadsbidrag<br />

Omvårdnadsbidrag är ett ekonomiskt bidrag till den enskilde som<br />

kompensation till anhöriga/närstående för väsentligt merarbete, som<br />

annars skulle utföras inom ramen för hemtjänst. Normalt hushållsarbete<br />

såsom inköp, matlagning, städning <strong>och</strong> sådant som innefattas i det man<br />

normalt stödjer <strong>och</strong> hjälper varandra med som makar, barn eller föräldrar<br />

berättigar inte till omvårdnadsbidrag. Främst ska hjälpbehovet ha karaktär<br />

<strong>av</strong> personlig omvårdnad. För att bidraget ska kunna erhållas ska det finnas<br />

en lämplig vårdare.<br />

Vid utredningen ska hänsyn tas till om det finns andra ersättningsformer<br />

som ersätter samma hjälpbehov, nämligen personlig assistans enligt LSS<br />

eller personlig assistansersättning enligt Lag om assistansersättning<br />

(LASS), handikappersättning eller vårdbidrag. Normalt ska inte den som<br />

får LASS-ersättning från Försäkringskassan eller personlig assistans via<br />

kommunen få omvårdnadsbidrag. Vid bedömning <strong>av</strong> omvårdnadsbehovet<br />

ska inte medräknas de omvårdnadsinsatser som utförs <strong>av</strong> annan vårdare.


omvårdnadsinsatser som utförs <strong>av</strong> någon annan person inte medräknas.<br />

Omvårdnadsbidraget delas in i fyra olika nivåer beroende på<br />

omvårdnadsbehovets omfattning. Bidraget utgår månadsvis, med start från<br />

beslutsdatum, med en tolftedel <strong>av</strong> de fyra nivåerna 30, 60, 90 eller 120 %<br />

<strong>av</strong> basbeloppet.<br />

Omvårdnadsbidraget utgår när den enskilde vistas i sin ordinarie bostad i<br />

kommunen. Det kan även utgå under högst tre veckor om omsorgstagaren<br />

<strong>och</strong> dennes anhörige/närstående tillsammans vistas på annan ort i Sverige<br />

eller utomlands.<br />

Omvårdnadsbidraget utgår inte när den enskilde är bosatt inom särskilt<br />

boende. Detta gäller även när det är fråga om <strong>parboende</strong>.<br />

Omvårdnadsbidraget kan kombineras med andra insatser såsom växelvård<br />

<strong>och</strong> hemtjänst. Omvårdnadsbidraget beviljas längst för en<br />

tolvmånadersperiod, varefter omprövning sker.<br />

Omvårdnadsbidraget delas in i fyra olika nivåer som utgår med en<br />

tolftedel <strong>av</strong> 30, 60, 90 eller 120 % <strong>av</strong> basbeloppet beroende på<br />

omvårdnadsbehovets omfattning. Bidraget utgår som ett månadsbidrag.<br />

Omvårdnadsbidraget betalas ut när den enskilde vistas i sin ordinarie<br />

bostad i kommunen. Bidraget kan dock utgå under högst tre veckor om<br />

vårdtagaren <strong>och</strong> dennes anhörig/närstående tillsammans vistas på annan<br />

ort i Sverige eller utomlands.<br />

Omvårdnadsbidraget kan kombineras med andra insatser såsom växelvård<br />

<strong>och</strong> hemtjänst. Omvårdnadsbidraget beviljas max för en<br />

tolvmånadersperiod, varefter omprövning sker. När det långsiktiga<br />

behovet är svårbedömt bör bidraget beviljas för kortare tid.<br />

Omvårdnadsbidraget kan börja betalas ut när beslutet fattas.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!