KYRKANS PRESIDENTERS LÄRDOMAR - The Church of Jesus ...

163
KAPITEL 16
Den välsignelse som Gud har uppenbarat för oss i äktenskapets
patriarkaliska orden — att beseglas för tid och evighet —
värderas inte så högt av oss som den borde. 11
Vi bör sätta stort värde på våra familjer och det umgänge vi har
tillsammans. Vi bör komma ihåg att om vi är trofasta så ska vi ärva
härlighet, odödlighet och evigt liv, och detta är den största av alla
Guds gåvor till människan. [Se L&F 14:7.] 12
Genom föräldrars undervisning och exempel kan barn
förbereda sig för att verka i kyrkan och förbli fasta i tron.
Jag har aldrig hyst något tvivel om sanningen i detta verk och
dess slutliga seger. Jag har det inte idag. Jag tvivlar inte på att Sion
ska bli allt det som profeterna förutsåg, i dess härlighet, i dess
kraft, herravälde och styrka, med Guds kraft vilande över sig.
Med anledning av detta har en fråga uppstått i mitt sinne
som har gjort att jag tillbringat en hel del tid åt begrundan. Den
lyder: Vem ska ta över detta rike och föra det vidare? Till vilka
ska Herren vända sig för att föra detta rike till dess slutliga
seger och förbereda det i dess fullkomning och härlighet för
Människosonens ankomst? Till våra söner och döttrar ... På
deras skuldror måste detta rike vila när deras fäder och äldre
har gått över till andra sidan slöjan. Detta står lika klart för mig
som solens ljus på himlens fäste. Och när jag begrundar detta
frågar jag mig själv: I vilket tillstånd befinner sig våra unga män
och kvinnor? Gör vi som föräldrar vår plikt mot dem? Försöker
de kvalificera och förbereda sig för den stora bestämmelse och
det stora arbete som ligger framför dem? 13
Ingen av oss vet vilken väg våra barn kommer att välja. Vi är
goda föredömen för dem och strävar efter att undervisa dem om
rättfärdiga principer, men när de har uppnått ansvarig ålder har
de sin handlingsfrihet och väljer själva. 14
I vår iver att predika evangeliet för alla nationer bör vi inte
glömma de plikter som åvilar oss när det gäller att rätt fostra våra
egna barn, att ingjuta i dem, medan de är unga, en kärlek till
sanning och dygd och vördnad för heliga ting och att ge dem
kunskap om evangeliets principer. 15