Från grund till tak Byggforskningen Sammanfattningar T17:1973
Från grund till tak Byggforskningen Sammanfattningar T17:1973
Från grund till tak Byggforskningen Sammanfattningar T17:1973
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Från</strong> <strong>grund</strong> <strong>till</strong> <strong>tak</strong><br />
Några forskningsarbeten vid institutionen<br />
för byggnadsteknik, KTH, Stockholm<br />
Femtio år har förflutit sedan det första<br />
meddelandet från institutionen för byggnadsteknik<br />
vid KTH gavs ut av Kreuger<br />
& Eriksson. Institutionens meddelandeserie<br />
har nu nått fram <strong>till</strong> "jubileumsnumret"<br />
100: "<strong>Från</strong> <strong>grund</strong> <strong>till</strong><br />
<strong>tak</strong>". Skriften har <strong>till</strong>ägnats professor<br />
emeritus Hilding Brosenius som förra<br />
året avgick med pension från professuren<br />
i byggnadsteknik.<br />
Meddelande nr 100 inleds med några<br />
data om Hilding Brosenius. Hans verksamhet<br />
vid HSB beskrivs liksom <strong>till</strong>komsten<br />
av HB-balken. Slutligen behandlas<br />
Brosenius tid som professor<br />
vid KTH. I ett avslutande avsnitt beskrives<br />
den nuvarande forskningsverksamheten<br />
vid institutionen.<br />
I meddelandet följer därefter tio korta<br />
uppsatser av forskare vid institutionen.<br />
Uppsatserna behandlar så vitt skilda<br />
ämnesområden som funktionskrav på<br />
golv; ventilation av kryprum; nya konstruktioner<br />
för ytterväggar i bostadsutrymmen<br />
under mark; beräkning av<br />
icke stationär värmetransport genom<br />
flerskiktade väggar och <strong>tak</strong>; undersökning<br />
av träkonstruktionssystemför enfamiljshus<br />
jämfört med andra material;<br />
två artiklar om de ekonomiska förutsättningarna<br />
för småhusbyggande;<br />
beräkning av värmegenomgångstal för<br />
källarkonstruktioner; en undersökning<br />
av törelserna hos fogar mellan ytterväggselement<br />
av betong samt utformningen<br />
av tät trähusbebyggelse med<br />
hänsyn <strong>till</strong> brandfaran. Flera av artiklarna<br />
är skrivna på engelska.<br />
Några data om Hilding Brosenius<br />
Ingemar Höglund<br />
År 1972 avgick Hilding Brosenius (HE)<br />
som professor från professuren i byggnadsteknik.<br />
I ett inledande kapitel skildras<br />
HEs rika och skiftande konstruktions-<br />
och lärargärning. Här berättas om<br />
Hilding Brosenius verksamhet vid HSB<br />
där han utvecklade bärande konstruktioner,<br />
<strong>grund</strong>läggningsmetoder och produktionsmetoder<br />
för s.k. helgjutna betonghus<br />
samt en serie byggnadskonstruktioner<br />
med trä som huvudmaterial.<br />
Vidare behandlas utvecklingen av HEbalken<br />
samt spikade balkar för halvpermanenta<br />
ändamål. I ett avsnitt behandlas<br />
också Brosenius tid som professor<br />
vid KTH. En avslutande del beskriver <strong>till</strong><br />
sist den nuvarande forskningsverksamheten<br />
vid institutionen.<br />
Performance requirements for floors<br />
Chi'ister Bring<br />
Ett stort antal egenskaper hos golv har<br />
studerats vid institutionen. Provningsmetoder<br />
har använts som medger jämförelser<br />
mellan olika typer av golvmaterial<br />
och golvkonstruktioner. Klassindelade<br />
kvantifierade funktionskrav föreslås<br />
på <strong>grund</strong>val av mätresultat från<br />
existerande golv och från laboratorieprov.<br />
Som ett exempel ges förslag <strong>till</strong><br />
funktionskrav på bostadsgolv för de<br />
studerade egenskaperna. Mot en bak<strong>grund</strong><br />
av brukarens krav och väntade<br />
betingelser kan man med hjälp av uppsatsen<br />
välja funktionskrav för olika<br />
byggnadsprojekt. Önskade egenskaper<br />
hos ett färdigt golv kan vanligen erhållas<br />
på mer än ett sätt. Inget alternativ uppfyller<br />
emellertid alla tänkbara krav. Höga<br />
krav på vissa egenskaper måste ofta<br />
kombineras med låga krav på andra<br />
egenskaper hos samma golv.<br />
Crawl spaces of cellular concrete<br />
- moisture conditions and the relation<br />
between drying-out time and<br />
ventilation<br />
Arne Hmroth & Ingemar Höglund<br />
Kryprum blir en allt vanligare <strong>grund</strong>läggningsform<br />
för småhus. Det är en ofta<br />
billig <strong>grund</strong>läggningstyp, som lätt kan<br />
anpassas <strong>till</strong> rationellt montagebyggande.<br />
Framför allt används <strong>grund</strong>läggning<br />
med kryprum vid gruppbebyggelse av<br />
rad- och kedjehus. I jämförelse med<br />
betonggolv direkt på mark <strong>till</strong>åter typen<br />
större variationer i terrängnivå. För att<br />
en kryprums<strong>grund</strong>läggning skall fungera<br />
väl måste emellertid faktorer som ventilation,<br />
temperatur och fukt i kryprummet<br />
noga beaktas. Författarna belyser<br />
dessa faktorers inverkan, samt ger<br />
anvisningar om lämpligt kryprumsutförande,<br />
med utgångspunkt från egen<br />
forskning och erfarenheter från inventeringar<br />
av inträffade skadefall. Uppsatsen<br />
ger en sammanfattning av metoderna<br />
för <strong>grund</strong>läggning med kryprum<br />
och avslutas med en sammanställning av<br />
praktiska anvisningar.<br />
Modern external basement walls of<br />
aerated concrele - with particular<br />
reference to heat insuladon and<br />
moisture problems<br />
Ingemar Höglund & Arne Elmroth<br />
Nya konstruktionstyper för ytterväggar<br />
i bostadsutrymmen under mark har ut-<br />
Ii!mU<br />
<strong>Byggforskningen</strong><br />
<strong>Sammanfattningar</strong><br />
<strong>T17</strong>:<strong>1973</strong><br />
Nyckelord:<br />
bjälklag, funktions krav<br />
kryprum, ventilation, fukt, temperatur<br />
källarytterväggar, bostadsklimat, fuktskydd,<br />
värmeisolering<br />
ytterkonstruktioner (flerskiktade), värmetransport<br />
(icke stationär)<br />
småhus, konstruktionssystem, prefabricering<br />
småhus, ytstandard, exploateringsgrad<br />
källarkonstruktioner, värmegenomgångstal,<br />
värmernotstånd (mark)<br />
småhus, byggnadsrätt, produktionskostnad,<br />
resursminimering<br />
fogar (betongfasad), rörelser<br />
brandspridning, trähusbebyggelse (utformning),<br />
värmestrålning<br />
Meddelande 100 från institutionen för<br />
byggnadsteknik, KTH, <strong>till</strong>ägnas institutionens<br />
föregående chef, professor Hilding<br />
Brosenius.<br />
UDK 69.001.5<br />
69.02<br />
92 Brosenius<br />
sm (29)<br />
Sammanfattning av:<br />
<strong>Från</strong> <strong>grund</strong> <strong>till</strong> <strong>tak</strong>. (Inst. för byggnadsteknik,<br />
KTH) Stockholm. Meddelande<br />
100,229 s., ill.<br />
@s<br />
Distribution:<br />
Institutionen för byggnadsteknik, KTH<br />
Fack, 10044 Stockholm<br />
Telefon 08-23 65 20<br />
iii
vecklats på institutionen för byggnadsteknik.<br />
Källarvåningen <strong>till</strong> ett småhus<br />
måste i förhållande <strong>till</strong> sin användbarhet<br />
anses dyr då den f n inte kan utnyttjas<br />
mer än i begränsad omfattning. De beskrivna<br />
nya konstruktionstyperna med<br />
förenklade <strong>grund</strong>läggningssätt avses däremot<br />
ge en ökad och bättre användning<br />
av källarutrymmena, ett förbättrat<br />
inomhus klimat och <strong>till</strong>ika en ökad utrymmesstandard.<br />
Dessa fördelar synes<br />
kunna vinnas utan ökade kostnader<br />
genom att konstruktionerna innebär en<br />
rad förenklingar som: möjlighet att utforma<br />
konstruktioner med hänsyn <strong>till</strong> olika<br />
fuktpåfrestningar; snabbare uttorkning<br />
av väggarna <strong>till</strong> en lägre fuktnivå (jämviktsfuktkvot)<br />
varvid en bättre värmeisolering<br />
uppnås; kraven på återfyllnadsmaterialet<br />
kan sänkas; större säkerhet<br />
mot vatteninträngning vid sprickbildning<br />
i källarväggarna etc. De nya konstruktionerna<br />
medför att inomhusklimatet<br />
i källarplanen blir jämförbart med<br />
normalt bostadsrumsklimat. Källarutrymmena<br />
kan därigenom utnyttjas på<br />
ett bättre sätt så att man med oförändrad<br />
byggnadsyta kan få en väsentligt<br />
utökad utrymmesstandard.<br />
Approximativ metod ror beräkning<br />
av icke stationär värmetransport<br />
genom flerskiktade väggar och <strong>tak</strong><br />
Ingemar Höglund, Bertil Mattsson,<br />
Valdis Glrdo & Torbjörn Wessman<br />
Värmetransporten genom en ytterkonstruktion<br />
samt temperaturfördelningen i<br />
denna under icke-stationära förhållanden<br />
är oftast inte praktiskt möjligt att<br />
beräkna exakt. Den matematiska behandlingen<br />
är i allmänhet ett synnerligen<br />
komplicerat problem. Dessutom är<br />
det i praktiken svårt att erhålla annat<br />
än approximativa värden på ingående<br />
randvillkor såsom materialdata, yttre<br />
och inre övergångsrnotstånd, lufttemperaturer<br />
samt den kort- och långvågiga<br />
strålningens inverkan. Med utgångspunkt<br />
från de osäkerheter som finns i<br />
förutsättningarna är det fullt <strong>till</strong>räckligt<br />
att använda en enkel approximativ<br />
beräkningsmetod Vid institutionen har<br />
utarbetats en sådan approximativ beräkningsmetod<br />
avseende värmetransporten<br />
genom en byggnads ytterkonstruktioner<br />
med godtyckligt antal skikt samt temperaturfördelningel1<br />
i dessa. Hänsyn tas<br />
<strong>till</strong> inverkan av både kort- och långvågig<br />
strålning. Beräkningen utföres enkelt för<br />
hand utan andra hjälpmedel än de tabeller<br />
som utarbetats vid institutionen.<br />
Survey of timber construction systems<br />
for one-family houses in<br />
competition with other materials<br />
Bert-Ola Ivansson<br />
I uppsatsen redovisas huvudsakligen<br />
olika träkonstruktionssystem för småhus.<br />
Men även andra system som<br />
bygger på material som stål, aluminium,<br />
betong, gasbetong och plast och<br />
som kan vara av intresse i småhussam-<br />
UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING<br />
manhang diskuteras. Några av de system<br />
och komponenter som presenteras<br />
kan även vara av intresse i samband<br />
med byggande av större hus. Särskilt<br />
kan lätta byggnadsdelar såsom talcelement,<br />
våtutrymmen och utfackningsväggar<br />
i trä och plast tänkas komma <strong>till</strong><br />
större användning än hit<strong>till</strong>s. Uppsatsen<br />
avslutas med några synpunkter på produktionstekniska<br />
detaljlösningar.<br />
Her småhus - men under vilka former?<br />
Bengt JOMsson & Ants Nudel'<br />
Småhusen byggs för närvarande <strong>till</strong><br />
övervägande del i form av friliggande<br />
villor och med en i förhållande <strong>till</strong> lägenheter<br />
i flerfamiljshus hög ytstandard<br />
Småhusbyggande i denna form ger enligt<br />
gjorda utredningar investeringsbelopp<br />
och årskostnader för samhället<br />
som vida överstiger kostnaderna för<br />
bebyggelse med flerfamiljshus. Detta<br />
kan vara förklaringen <strong>till</strong> att det från bostadspolitisk<br />
synpunkt ej ansetts försvarbart<br />
att i större utsträckning satsa<br />
på småhuset som boendeform. Författarna<br />
påvisar emellertid att småhuset<br />
under vissa förutsättningar inte behöver<br />
bli dyrare än flerfamiljshus. Dessa förutsättningar<br />
är bl a att småhusen utformas<br />
med en med lägenheter i flerfamiljshus<br />
jämförbar storlek och standard, att<br />
småhus byggs mer koncentrerat och att<br />
byggnadsrätten fördelas i konkurrens så<br />
att monopolbyggande på egen mark<br />
undviks. Härigenom skulle man med bibehållande<br />
av småhusets egenskaper<br />
som markbostad kunna åstadkomma ett<br />
småhusbyggande som i högre grad än<br />
vad som hit<strong>till</strong>s varit fallet kan konkurrera<br />
med lägenheter i flerfamiljshus.<br />
Värmegenomgängstal for käUarkonstruktioner<br />
Håkan Lindkvist & Bertil Mattsson<br />
Som ett led i de omfattande undersökningar<br />
av källarytterväggar som genomförs<br />
vid institutionen har värmetransporten<br />
genom källarytterväggar och<br />
källargolv studerats. En enkel teoretisk<br />
beräkningsmetod beskrivs och det visas<br />
att denna ger resultat som väl överensstämmer<br />
med resultaten av praktiska<br />
fåltförsök och försök med en elektrisk<br />
analogimodell. Undersökningen visar<br />
bl a att vid beräkning av värmernotstånd<br />
för källarkonstruktioner enligt Svensk<br />
Byggnorm 67 ofta erhålls för låga värden<br />
beroende på att o<strong>till</strong>räcklig hänsyn<br />
tas <strong>till</strong> markens värmernotstånd. Bidraget<br />
avslutas därför med ett förslag <strong>till</strong><br />
värmernotstånd hos mark att införas i<br />
Svensk Byggnorm.<br />
Måste det vara dyrt att bygga<br />
småhus?<br />
Ants Nuder & Bengt Jolmsson<br />
Svaret på frågan sammanhänger dels<br />
med hur småhus utformats med avseen-<br />
de på storlek, standard och exploateringsförhållanden<br />
och dels med hur<br />
byggnadsrätten - rätten att bygga och<br />
rätten <strong>till</strong> det kollektivt skapade värdeutfallet<br />
- fördelas. Inverkan av småhusens<br />
utformning har diskuterats i<br />
olika sammanhang och har ofta fått utgöra<br />
den enda förklaringen <strong>till</strong> att de redovisade<br />
produktionskostnaderna per<br />
lägenhet är väsentligt högre i småhus än<br />
i flerfamiljshus. Vad som däremot praktiskt<br />
taget aldrig diskuterats är hur<br />
byggnadsrättens fördelning påverkar de<br />
redovisade kostnaderna trots att denna<br />
inverkan, vilket framgår av artikeln, kan<br />
ha en helt avgörande betydelse. Det kan<br />
därför ifrågasättas om det inte föreligger<br />
en allvarlig ofullkomlighet i den hit<strong>till</strong>s<br />
förda diskussionen om kostnaderna för<br />
småhus contra flerfamiljshus. För att<br />
undvika denna ofullkomlighet synes det<br />
vara nödvändigt att utvidga diskussionen<br />
<strong>till</strong> att även omfatta en omprövning<br />
av de nu rådande <strong>grund</strong>erna för<br />
byggnadsrättens fördelning vid småhusbyggande.<br />
En allmän beskrivning av rörelser<br />
hos fogar melEan ytterväggselement<br />
av betong<br />
Per Olof Nylund<br />
Ett viktigt problem vid elementbyggandet<br />
med betong har varit fogutformning<br />
och rörelser vid fasadelement av betong.<br />
Detta teoretiskt och experimentellt ganska<br />
besvärliga problem har under en<br />
följd av år studerats av författaren. I<br />
uppsatsen redovisas en analys av hur de<br />
totala rörelserna är sammansatta av ett<br />
antal beståndsdelar - rörelseandelar. I<br />
en tablå presenteras en översiktsbild av<br />
dessa rörelseandelar och deras principiella<br />
rörelsemönster. Tablåns uppbyggnad<br />
i kolumner svarar mot följande<br />
frågor: I vilka byggnadsdelar uppträder<br />
rörelser som resulterar i fogrörelser?<br />
Hur kommer dessa rörelser geometriskt<br />
<strong>till</strong> uttryck? Vilka faktorer orsakar dessa<br />
rörelser? Med vilken hastighet sker dessa<br />
rörelser?<br />
Utformning av modern tät trähusbebyggelse<br />
med hänsyn <strong>till</strong> skydd mot<br />
brandfara<br />
Ingvar Strömdahl<br />
Uppsatsen utgör en sammanfattning av<br />
fyra längre uppsatser som behandlar<br />
den moderna, täta trähusbebyggelsens<br />
brandskyddsproblem samt behovet av<br />
forskning på det släckande brandförsvarets<br />
område med hänsyn <strong>till</strong> nyssnämnda<br />
problem. Två av de i sammanfattningen<br />
redovisade uppsatserna är teoretiska<br />
studier, utmynnande i förslag <strong>till</strong><br />
handlingsprogram. De två övriga utgör<br />
redovisningar av experimentella undersökningar<br />
rörande dels från brinnande<br />
byggnad avgiven värmestrålning, dels<br />
träpanelers motståndsförmåga mot antändning<br />
genom värmestrålning.<br />
Rotobeckman Stockholm <strong>1973</strong>
Change language