Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
yggd miljö vid lth som syftar till att skapa hållbara byggmetoder<br />
för hus i mindre utvecklade länder.<br />
– När jag forskade i hur det använts i byggnader i<br />
Sverige fann jag att h55-arkitekten carl-axel acking<br />
ritat ett hus helt i materialet. Det fl yttades och gjordes om<br />
till ett privathus efter utställningen. Detta hus är fortfarande<br />
i gott skick, berättar Mattias Rückert.<br />
– Det byggdes av 15 cm tjocka plattor, men efter oljekrisen<br />
har vi helt andra krav på isolering och energiförbrukning.<br />
Därför bygger vi idag med 40 cm tjocka element som<br />
vi gjuter i hela sektioner istället för som tidigare i block.<br />
Att mura med block är en relativt tidskrävande och hantverksmässig<br />
byggmetod, så till sammans med Träullit har<br />
Mattias tagit fram ett system med våningshöga helväggselement,<br />
med längder upp till 6 meter, som kan gjutas på<br />
fabriken, transporteras på lastbil och monteras upp på plats.<br />
Materialet är så pass lätt att två hela husstommar kan tas<br />
med på en släptransport. Ytterväggarna till en villa monteras<br />
på mindre än en dag. Det enda energikrävande är tillverkningen<br />
av cement. Ur ett livscykelperspektiv är fördelarna<br />
”Det är fortfarande ett okänt<br />
material för arkitekter<br />
och byggsektorn är välkänt trög<br />
för nya metoder”<br />
många: snabb tillverkning, lätta transporter, välisolerad<br />
konstruktion m m. Uppvärmnings behovet är cirka 20–25<br />
procent lägre än i en mot svarande typvilla byggd i trä.<br />
Med tanke på alla dessa fördelar och att husen passar väl<br />
in i vår tids estetiska ideal med putsade fasader och rena,<br />
stora ytor, kan man undra varför det inte byggs fl er än ett<br />
20-tal hus om året.<br />
– Det är fortfarande ett okänt material för arkitekter,<br />
och byggsektorn är välkänt trög för nya metoder, menar<br />
Mattias Rückert, men nu när vi startat utvecklingen av<br />
hel väggselement tror jag att branschen får upp ögonen för<br />
för delarna. Den nya fabriken har ju bara varit igång ett år.<br />
Genom ett nära samarbete med Träullit ab arbetar<br />
Mattias Rückert idag även med utbildning av säljare och<br />
gör element- och montageritningar till småhus genom sitt<br />
företag Nike Arkitektur. Nybyggen sker bl a på Vipeholmsområdet<br />
i Lund i samarbete med ett mindre byggbolag och<br />
arkitektbyrån Fojab.<br />
– Materialet kan ta upp och avge fukt och fungerar som<br />
en bygg teknisk luftfuktare om man använder plattor i t ex<br />
bad rumstaket, berättar han. Samtidigt har det ett levande<br />
utseende som är mycket mer tilltalande än en gipsskiva.<br />
THORE SONESON<br />
LTH-nytt nummer 3 2005<br />
Äntligen ett<br />
ordentligt A!<br />
Äntligen har det gamla sönderblåsta<br />
A:et på A-husets fasad bytts ut mot ett<br />
nytt och fräscht i slipat aluminium. Man<br />
må sedan se det symboliskt eller ej. Vi<br />
tänker på att Arkitektskolan varit i en del<br />
blåsväder i nuvarande besparingstider.<br />
– Det har varit ett ganska långvarigt projekt<br />
för mig och gustaf wennerberg, säger<br />
nils-philip påhlsson, nu ordförande i<br />
arkitektstudenternas studieråd. De två har hållit<br />
på i nästan ett år med att planera och fi nna<br />
sponsorer till den nya bokstaven, som liksom<br />
den gamla mäter nära fem gånger fyra meter,<br />
men nu är utförd i ett betydligt starkare material.<br />
Det gamla A:et från 1988 i masonit hade<br />
fallit samman.<br />
Sponsorpengarna kommer från Akademiska<br />
Hus, Tibnor (som står för materialet),<br />
RoosNeon (som byggt det), Fojab och Wigoth<br />
Konsult. Starkt stöd har husprefekt åsa<br />
nilsson stått för.<br />
Den vackra kvällen den 13 oktober hade<br />
Nils-Philip hjälp av kristina philipson och<br />
jenny enbuske att inviga A:et<br />
med en liten krans, som bands<br />
och fi rades upp över toppen.<br />
– Det är garanterat lths<br />
största bokstav, konstaterade de<br />
nöjt.<br />
En förnyelse tycker sig Nils-<br />
Philip känna på fl era sätt. Ett<br />
är att arkitektstudenterna ska<br />
inleda ett nytt samarbete med<br />
industridesign. De hör egentligen<br />
till samma sektion men har<br />
inte nått fram så ofta till varann<br />
tidigare. Nu planeras både<br />
workshops och fester.<br />
MN<br />
Stolta kranskullor, Jenny Enbuske<br />
och Kristina Philipson, tillsammans<br />
med Nils-Philip Påhlsson framför det<br />
nya, fi na A:et.<br />
Foto: Mats Nygren<br />
15