Sammandrag

More documents

Recommendations

Info

<strong>Sammandrag</strong> var som väntat stillsam, eftersom halveringen av skattelättnaden på virkesinkomsterna vid årsskiftet hade lättat på det största trycket på virkesförsäljningen redan under perioden november–december föregående år. Virkeshandeln kvicknade till redan i maj–juni och den livliga virkeshandeln från augusti till årets slut höjde hela årets inköpsmängd över medeltalet för de tio föregående åren. Det att skattelättnaden på virkesinkomsterna upphörde gav inte, i likhet med förra året, upphov till en anhopning av virkesaffärer i slutet av året. Priserna för nästan alla virkesslag steg år 2010 jämfört med föregående års bottennoteringar. Rotpriset på barrstock steg med över 10 procent på årsbasis, däremot fortsatte granmassavedens rotpris att sjunka med 4 procent. Prisutvecklingen vid leveransaffärer var sämre än vid rotförsäljningar. Barrtimrets pris steg med 6–8 procent, men priset på björkstock och granmassaved fortsatte att sjunka. Virkeshandeln har år 2011 varit nästan lika livlig som året innan. I och med slutet av augusti hade 13 miljoner kubikmeter virke köpts, vilket är tre fjärdedelar av medeltalet för de tio föregående åren. Barrtimrets nominella rotpris var 6–7 procent högre än medeltalet för år 2010, även om exportpriserna på sågvaror hade sjunkit under början av året med cirka 5 procent. År 2010 avverkades virke i en någorlunda normal takt. Marknadsavverkningarna steg med en fjärdedel jämfört med året innan till 52,0 miljoner kubikmeter. Stormskadorna i månadsskiftet juli–augusti ledde till ökade avverkningar. Stormarna uppskattades ha fällt 8 miljoner kubikmeter virke. Den goda marknadssituationen för skogsindustrins produkter tryggade för sin del att största delen av träden som fälldes av stormen kunde avverkas till råvara för industrin. Även över 11 miljoner kubikmeter utländskt virke importerades för skogsindustrins bruk, vilket var cirka 2 miljoner kubikmeter mer än året innan. Produktionsökningen för både sågvaror och faner ökade efterfrågan på timmer, och allt som allt avverkades 21,6 miljoner kubikmeter timmer, vilket var 28 procent mer än året innan. Den betydande ökningen av produktionsmängderna av cellulosa samt pappers- och kartongprodukter ökade avverkningarna av massaved till 30,0 miljoner kubikmeter, d.v.s. 24 procent mer än året innan. I privatskogarna avverkades 40,7 miljoner kubikmeter virke, vilket var 78 procent av allt marknadsvirke. Största delen av virket från privatskogarna (85 %) härstammade från rotköp, och virkesmängden från rotköpen uppgick till allt som allt 34,5 miljoner kubikmeter. Mängden var drygt en tredjedel större än året innan. Virkesmängderna vid leveransköp var 6,2 miljoner kubikmeter, d.v.s. sex procent mindre än året innan. Leveransköpens andel av avverkningarna i privatskogarna (15 %) var den lägsta någonsin. Avverkningarna i skogsindustrins skogar uppgick till 5,2 miljoner kubikmeter, vilket var en femtedel mer än året innan. På samma sätt ökade Forststyrelsen sina avverkningar med en femtedel, och avverkningarna i de statliga skogarna uppgick till allt som allt 6,1 miljoner kubikmeter. Under först hälften av år 2011 var avverkningstakten fortarande på en god nivå. Virkesuttaget i januari–juni var 27,6 miljoner kubikmeter, vilket var 10 procent mer än året innan. 5 Drivning och transport av virke Marknadsavverkningarna uppgick år 2010 allt som allt till 52 miljoner kubikmeter. Mängden ökade med en fjärdedel efter recessionen förra året och återgick till en normal nivå. Rotförsäljningarna samt virket som avverkades i skogsindustrins och statens skogar stod för 88 % av den totala virkesmängden. Dessa avverkningar utförs av skogsindustrins och Forststyrelsens avverkningsorganisationer. Den resterande 12 %:n bestod av leveransförsäljningar från privatskogarna. Det genomsnittliga antalet skördare som användes vid avverkningarna var 1 900 och antalet skogstraktorer som användes för närtransport var 1 970. Skogsmaskinernas antal ökade med en femtedel jämfört med året innan. Skogsindustrins och Forststyrelsens avverkningar är så gott som helt mekaniserade, och även år 2010 var avverkningarnas mekaniseringsgrad över 99 %. Den genomsnittliga enhetskostnaden för mekaniserade avverkningar var 10,68 euro per kubikmeter, kostnaden var 2 % högre än året innan. Medelkostnaden vid förnyelseavverkningar var 8,25 euro och vid förstagallringar nästan den dubbla, 16,22 euro per kubikmeter. Den genomsnittliga fjärrtransportsträckan till fabrik var för det inhemska virket 166 kilometer, och transportkostnaden 7,94 euro per kubikmeter. Transportsträckan blev 3 % kortare jämfört med året innan och enhetskostnaderna steg med 5 %. Lastbilstransporternas andel av det virke som transporterades till fabrik steg till 73 procent. Transportsträckan var i medeltal 110 kilometer och 442 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2011
transportkostnaden 7,02 euro per kubikmeter för virkestransporter med lastbil. Via järnväg anlände 24 % och vattenledes 3 % av virket. Den genomsnittliga fjärrtransportsträckan för virke som transporteras med tåg var 315 kilometer och transportkostnaden 10,42 euro per kubikmeter. För virke som anlände vattenledes var motsvarande siffror 329 kilometer och 11,22 euro per kubikmeter. Skogsindustrins omkostnader vid anskaffningen av inhemskt virke var år 2010 i medeltal 2,98 euro per kubikmeter, vilket var 15 % mindre än året innan. Den genomsnittliga enhetskostnaden för den inhemska virkesanskaffningen (drivning, fjärrtransport och diverse kostnader tillsammans) förblev på föregående års nivå, 21,66 euro per kubikmeter. En betydande del av Finlands interna frakter och av utrikeshandelns godstrafik består av skogssektorns råvaror eller produkter. År 2010 stod virket och skogsindustriprodukterna för 26 % av vägtrafikens och för 52 % av järnvägstrafikens transportarbete i Finland. Virkets och skogsindustriprodukternas sammanlagda andel av utrikeshandelns importtransporter var 17 % och av exporttransporterna 43 %. Den finska virkesimporten uppgick år 2010 till 12,3 miljoner kubikmeter, varav tre femtedelar kom från Ryssland. Skogssektorns exporttransporter var 16 % större än året innan, och det totala antalet uppgick till 18 miljoner ton. 6 Mångbruk Så gott som alla finländare idkar rekreation i naturen till exempel genom att idka friluftsliv, plocka bär eller svamp eller genom att jaga. Två tredjedelar av den vuxna befolkningen tar promenader och cirka hälften cyklar eller skidar. Tre av fem idkar bärplockning och två av fem svampplockning. Finländarna idkar friluftsliv i medeltal 170 gånger per år. Detta innebär att antalet friluftsgånger i naturmiljö är över 600 miljoner per år. Naturturismen och med den förknippade programservicen använder sig ofta av skogsnaturen. Dessa och annan avgiftsbelagd rekreation har en stor ekonomisk betydelse framför allt lokalt men också på riksnivå. År 2010 köpte företagen som idkar bärhandel naturbär allt som allt 9,1 miljoner kilo och den inköpta mängden matsvamp steg till 0,9 miljoner kilo. Inkomsterna av plockningen, nästan 17 miljoner euro, var högre än någon gång under de tio föregående åren. Mängderna som plockades för husbehov, och som inte berörs av handeln, är mångdubbla och även värdet på husbehovs- <strong>Sammandrag</strong> plockningen är mångdubbelt jämfört med den kommersiella plockningen. Det finns över 300 000 jägare i Finland, varav tre fjärdedelar jagade minst en gång under år 2010. Antalet jaktdagar för småvilt uppgick allt som allt till 4,0 miljoner och för hjortdjur till 1,9 miljoner. Under hjortdjursjakten fälldes 68 000 älgar och 25 000 vitsvanshjortar. Köttmängden från all hjortdjursjakt tillsammans uppgick till 10,4 miljoner kilo, vilket stod för 90 % av allt viltbyte på 11,6 miljoner kilo. Hela viltfångstens värde uppgick till 83 miljoner euro. Under hösten och vintern slaktades 107 000 renar, och köttproduktionen uppgick till 2,5 miljoner kilo till ett värde på 17 miljoner euro. Skogens övriga produkter kan ha en stor betydelse för privatekonomin, men på riksnivå är deras ekonomiska betydelse liten jämfört med virkesråvaran. Gagnvirket är den ekonomiskt mest betydelsefulla produkten i de finländska skogarna. År 2010 uppgick produktionen av gagnvirke för industrins behov och för export till 52 miljoner kubikmeter och rotprisvärdet på det avverkade virket uppgick till ungefär 1 660 miljoner euro. Värdet på husbehovsvirket (1 milj. m³) var ungefär 49 miljoner euro. Utöver detta användes i småhusen 6 miljoner kubikmeter fast mått sådan brännved som kom direkt från skogen, och i värme- och kraftverken användes dryga 5 miljoner kubikmeter fast mått inhemskt skogsflis. Rotprisvärdet för denna brännved var ungefär 66 miljoner och skogsflisets fabriksvärde ungefär 180 miljoner euro. 7 Arbetskraften inom skogssektorn I och med att ekonomin återhämtade sig efter den globala recessionen, avstannade även minskningen av sysselsättningen i Finland under år 2010. Antalet sysselsatta sjönk enbart med 0,4 % jämfört med år 2009, och var 2,45 miljoner personer. Arbetslöshetsgraden för hela ekonomin steg till 8,4 %. Antalet sysselsatta inom skogssektorn (d.v.s. i skogsbruket och skogsindustrin tillsammans) minskade en aning under år 2010. Sektorn sysselsatte 69 000 personer, vilket motsvarade knappa 3 % av den totala arbetskraften. Av skogssektorns arbetskraft arbetade 68 % eller 47 000 personer inom skogsindustrin och de övriga 22 000 inom skogsbruket. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden för hela skogssektorn steg till 9,0 % och var på en högre nivå än genomsnittet för alla näringsgrenar (8,4 %). Den nedåtgående trenden berodde till största delen på arbetskraftsnedskärningarna inom skogsindustrin. Däremot har sysselsättningen inom skogsbruket varit Metsätilastollinen vuosikirja 2011 443
Page 1 and 2: Sammandrag Tabell- och figurförtec
Page 3: särdrag bevaras. År 2010 fanns de
Page 7 and 8: I värme- och kraftverken brändes
Page 9 and 10: 4,3 miljoner kubikmeter. Av allt im

Sammandrag

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?