Uppsatsexempel 3 - Mittuniversitetet

Syfte och Metod
Inledningsvis beskrivs syftet som undersökningen utgått ifrån med den fråge‐
ställning som ligger till grund för arbetet. Därefter presenteras den metod som
vårt arbetssätt baserats på. Sedan lyfts avväganden fram som gjorts inför de
valsituationer som uppstått under forskningsprocessens gång.
Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka de skilda uppfattningar om inflytande som
kan finnas i en elevgrupp i förskoleklass. Vår frågeställning är:
• Vilka skilda uppfattningar om inflytande kommer till uttryck i
elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass?
Metod
I denna fallstudie görs inga anspråk om att tala om hur verkligheten är för
dessa elever, utan det är deras uppfattningar om elevinflytande som är vårt
forskningsområde. Merriam (1988/1994) menar att fallstudier lämpar sig för
avgränsade analysenheter som exempelvis ett begrepp eller en grupp. Vidare
menar författaren att fallstudien passar särskilt väl inom det pedagogiska fältet
och undersökningar kan leda till att praktiken kan påverkas och förädlas.
Claesson (2002) beskriver fenomenografin som en inriktning inom
forskningen om elevtänkande som: ”fokuserar variationen av uppfattningar och
hur de kan samspela för att lärande ska komma till stånd.” (a.a. s. 38). Att lyfta fram
olika uppfattningar stämde väl med utgångspunkten att bidra till en ökad
kunskap inom vårt utvalda område.
Marton och Booth (2000) menar att uppfattning kan förstås som ett
grundläggande sätt att förstå något, och detta sätt tas förgivet. Detta leder till
att uppfattningen inte uttalas explicit, utan skymtas bakom det som uttalas.
Viktiga begrepp inom fenomenografin är beskrivningar ur första eller andra
ordningens perspektiv. Första ordningens perspektiv rör utsagor som säger
något om hur verkligenheten är, medan andra ordningens perspektiv istället
handlar om hur någon erfar något. Tanken inom fenomenografin är att det
finns kollektiva sätt att uppfatta sin omvärld och dess fenomen. Detta kan
förklaras så att samtal med trettio personer om meningen med livet ger trettio
olika svar om man enbart ser till textens nivå. Om någon däremot söker
djupare betydelser, det som kanske anas men inte sägs direkt, kan dessa
betydelser sorteras i grupper. Det som tas för givet kan sorteras in i kategorier
med olika teman. Då blir det inte trettio olika kategorier utan kanske tre eller
fyra som har distinkta grundteman och skiljer sig mot varandra i sin karaktär.
Marton och Månsson (1984) beskriver dock svårigheter som kan uppstå i
denna typ av analys. Utifrån deras material skulle studenter, i en kurs i
kvalitativ analys av intervjudata, gruppvis göra om forskarnas egen
kategorisering av en mindre studie. En del grupper hamnade väldigt nära i sin
indelning, medan de som kom långt ifrån ofta höll sig väldigt nära själva
8