Tips för kroppen och knoppen (pdf) - Myndigheten för ...

Tips för kroppen och knoppen!

Äldre personer är överrepresenterade i nästan alla slags olyckor. Förutom personligt lidande
leder skadorna till stora kostnader för samhället. Enbart de äldres fallolyckor kostar landstingen
och kommunerna lågt räknat 5 miljarder kronor varje år. Vårdkostnaden för en höftfraktur
uppgår i okomplicerade fall till cirka 250 000 kronor per skadad person. Hur kan vi
uppmärksamma problematiken? Och hur gör vi vardagen säkrare för seniorer?
Demografisk utveckling och
äldres säkerhet
Drygt 18 % eller ca 1,7 miljoner av Sveriges
befolkning är i dag 65 år och äldre. Den kommande
tioårsperioden kommer antalet äldre
personer i Sverige att öka med ca 327,000
personer. Med denna befolkningsutveckling av
äldre behöver både samhället, stat och kommun,
de äldre och deras anhöriga själva ta
ansvar säkerheten för att minska olycksfallen.
Den stora utmaningen kommer om 15-20 år då
dagens 40-talister kommer upp i 80-års ålder.
Det naturliga åldrandet
Våra attityder och föreställningar liksom vår
kulturella bakgrund påverkar vår syn på åldrande
och ålderdom. Men åldrandet är, oavsett
synsätt, en naturlig del av livsloppet med komplicerade
biologiska, psykologiska och sociala
processer.
Kroppen åldras och förslits, men i varierande
takt för olika individer. Människan blir skörare
både fysiskt, psykiskt och socialt. Men de flesta
förändringar som hör ihop med åldrandet kan
påverkas till det bättre. Här hittar du ett antal
konkreta tips för kroppen, knoppen och din
närmiljö.

Vad kan du göra för att förebygga
olycksrisker?
Läkemedelsgenomgångar
Läkemedel är oftast utprovade på yngre personer.
Äldre människor omsätter läkemedel på
ett annat sätt än yngre och det finns risk för att
det byggs upp högre läkemedelsdoser i kroppen.
Kanske behöver du inte alla dina mediciner,
utan kan ta bort någon eller några. Det är inte
helt ovanligt att en person äter flera olika sorters
läkemedel för samma åkomma. Var särskilt
uppmärksam när du börjar med ett nytt läkemedel,
då dosen förändras, men också då du
slutar med ett läkemedel. Just dosförändringar
kan påverka olycksrisken.
Om du äter många olika läkemedel och om
flera olika läkare förskrivit läkemedel till dig:
– Prata med din läkare och gå igenom dina
läkemedel.
– Du kan också få en läkemedelsgenomgång
på Apoteket.
Syn och hörselundersökningar
– Fel styrka på dina glasögon eller att du nu
behöver glasögon kan ge upphov till yrsel
m.m.
– Hörselnedsättning som äldre är inte ovanligt
och det kan öka risken för att du skadar
dig i vissa miljöer. Kontakta din läkare för
remiss till öron – näsa – hals där du kan få
träffa en specialist eller audionom.
Balans och muskelstyrka
– Sjukgymnaster kan hjälpa till med balans
och träningsprogram.
Andra sjukdomar
– Vissa sjukdomstillstånd som Parkinson,
dia betes, demens och stroke ökar risken för
olyckor. Men även mer ”banala” och akuta
åkommor som urinvägsinfektioner och
förvirringstillstånd ökar riskerna. Vid dessa
sjukdomar är det extra viktigt att vidta
åtgärder för att inte råka ut för olyckor.
Osteoporos
– Om du själv tror att du lider av benskörhet,
kontakta läkare för kontroll och bentäthetsmätning.
Motion
Motion hjälper dig att hålla kroppen stark och
frisk. Men det viktigaste är att du gör det du
tycker är roligt.
– Vistas ute (i dagsljus) minst 30 minuter
varje dag. Bildandet av D-vitamin i huden
aktiveras av solljus.
– Gå tillsammans med kamrater.
– Ta en promenad i din egen takt.
– Träna på gym.
– Cykla.
– Utför trädgårdsarbete.
Bra mat
– Maten ska smaka bra!
– Laga och ät näringsriktig mat.
– Ät och använd mindre fett och socker.
Vatten
– Äldre personer känner inte törst på samma
sätt som tidigare i livet – drick mer än du
är törstig till.
Socialt liv
– Träffa vänner, umgås.
– Gå med i någon pensionärsorganisation.
– Hitta mötesplatserna för dina intressen.
Hjärngympa
Hjärnan är precis som en muskel, den behöver
också stimulans. T.ex
– Träffa vänner.
– Lös korsord / sudoku.
– Läs böcker.
– Pussla.
– Spela boule.
– Spela bridge.

Ytterligare tips för att förebygga olyckor i hemmet
Inomhus
– Gör en riskrond i bostaden.
– Använd bärbar telefon eller skaffa flera
telefoner. Tänk på att alltid ha telefonen
nära till hands.
– Inga lösa sladdar på golven. Fäst dem vid
väggen.
– Mattor innebär risker. Använd halkskydd
eller ta bort mattorna.
– Be om hjälp i stället för att klättra på stolar.
Många kommuner erbjuder s.k. fixartjänster.
– Ha saker som du ofta behöver nära tillhands.
Om du måste klättra för att hämta
något, använd en stabil trappstege, eller
be om hjälp.
– Trösklar är lätta att snubbla på. Om de är
ett hinder – se till att få hjälp att ta bort
dem.
– Använd halkfria inneskor som sitter stadigt
på foten.
– Bona inte golven.
– Se till att allmänbelysningen i bostaden är
god. Installera gärna en nattlampa.
– Det är lätt att få yrsel och tappa balansen.
Sitt därför gärna ner när du klär dig – och
ta god tid på dig.
– Använd rätt glasögon vid rätt tillfälle. Läsglasögon
försvårar avståndsbedömningen
och ska inte användas när du går omkring
i bostaden.
– Se till att badrumsgolvet är halkfritt.
– Använd halkmatta i badkaret eller duschen.
– Handtag i väggen vid badkar/dusch gör
det lättare att hålla balansen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se
– Se till att ha tvål, schampo och handduk
inom räckhåll.
– Röken stiger uppåt. Brandvarnaren ska
placeras i taket med minst 50 centimeters
fritt utrymme runt om. I vilket rum och hur
många brandvarnare du ska ha beror på
storleken och utformningen på din bostad.
Det viktiga är att du hör brandvarnaren
var än i bostaden du befinner dig om det
börjar brinna.
– Det finns brandvarnare som har batterier
med en livslängd på fem till tio år.
– Ta med dig en resebrandvarnare på resan.
Utomhus
– Använd ordentliga skor, gärna med halkskydd,
om det är halt ute.
– Måste du gå ut när det är halt ute?
– Använd reflexer/reflexväst när du vistas
ute i mörker
– Använd hjälpmedel som är rätt inställda.
Rollator, stavar eller käpp (med isbrodd
vintertid) gör det lättare att hålla balansen.
– I din närmiljö är det också andra som måste
ta sitt ansvar för att minska riskerna.
– Entrén ska ha god belysning.
– Trapporna ska ha ledstång.
– Gångvägar och trottoarer ska vara ordentligt
sandade vid halka – och vara utan
hål och uppstickande plattor. Tveka inte att
påtala missförhållanden för din kommun eller
hyresvärd.
– Använd cykelhjälm när du är ute och cyklar.
Mer information hittar du på www.msb.se/aldre
ADVANT PRODUKTIONSBYRÅ