Michael Dahlman
Michael Dahlman
Michael Dahlman
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Så skyddas Kristianstad mot<br />
översvämningar<br />
<strong>Michael</strong> <strong>Dahlman</strong><br />
C4 Teknik<br />
Kristianstads kommun
Kristianstad är beläget långt nedströms och intill Helge å,<br />
Skånes största å
Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor<br />
av lågt belägna områden<br />
5-meterskurvan<br />
Det låglänta<br />
området utgör<br />
idag kärnan i<br />
Biosfärområde<br />
Kristianstads<br />
Vattenrike<br />
Kristianstad<br />
Åhus
Karta från<br />
början av<br />
1800-talet<br />
Kristianstads låglänta belägenhet kommer sig av<br />
att den danska fästningsstaden Kristianstad år<br />
1614 av försvarsskäl placerades på en halvö ute i<br />
våtmarkerna kring Helge å<br />
Helge å<br />
Nosabyviken<br />
Hammarsjön
Karta från<br />
början av<br />
1800-talet<br />
Kristianstads låglänta belägenhet kommer sig av<br />
att den danska fästningsstaden Kristianstad år<br />
1614 av försvarsskäl placerades på en halvö ute i<br />
våtmarkerna kring Helge å<br />
Helge å<br />
Nosabyviken<br />
Hammarsjön
I slutet av 1800-talet vallades Nosabyviken in och<br />
området öster om centrala Kristianstad började<br />
sedan bebyggas på 1900-talet.<br />
Även områden väster om ån har invallats och bebyggts.<br />
Hammarsjön<br />
F d Nosabyviken
Konsekvensen har blivit att stora delar av<br />
Kristianstad idag är bebyggda strax över eller t o m<br />
under havsytan.<br />
Här finns Sveriges lägsta marknivå (2,41 m under havsytan).<br />
Vattenytor vid ”normalt” vattenstånd Områden som täcks av vatten vid<br />
extremt högvatten (”beräknat högsta<br />
flöde”) och +2 m i havet - om<br />
invallningarna inte fungerar
• Ca 12 000 människor drabbas direkt om<br />
gamla Nosabyviken fylls upp på kort tid.<br />
• Väster om Helge å kan ytterligare ca 4 000<br />
människor drabbas.<br />
Om invallningarna kring Kristianstad inte håller vid<br />
ett kraftigt högvatten översvämmas stora områden<br />
snabbt.<br />
Vattendjupet kan bli upp till 5,7 meter.<br />
• Reningsverket för Kristianstad och 18 andra<br />
orter slås ut<br />
• Centralsjukhuset måste utrymmas<br />
• E 22 blockeras<br />
• Staden kan behöva överges en längre tid
Det stora högvattnet i februari 2002 blev en<br />
väckarklocka för de flesta att Kristianstad inte var<br />
helt säker. Vallarna höll även denna gång, men bara<br />
tack vare ett intensivt förstärkningsarbete.<br />
Undersökningar av vallarna och utveckling av prognossystem hade då<br />
pågått sedan flera år.
2,30<br />
2,20<br />
2,10<br />
2,00<br />
1,90<br />
1,80<br />
1,70<br />
1,60<br />
2,00<br />
1,95<br />
1,90<br />
1,88<br />
1,86<br />
Högsta högvatten uppmätta under 1905-2007<br />
2,18<br />
2,23<br />
1,84<br />
2,08<br />
1905<br />
1908<br />
1911<br />
1914<br />
1917<br />
1920<br />
1923<br />
1926<br />
1929<br />
1932<br />
1935<br />
1938<br />
Högsta högvatten i Helge å 1905-2007<br />
(nivå +1,80 eller högre)<br />
1,80<br />
1,87<br />
1941<br />
1944<br />
1947<br />
1950<br />
1953<br />
1956<br />
1959<br />
1962<br />
1965<br />
1968<br />
1971<br />
2,04<br />
1,90<br />
2,15<br />
1,96<br />
1974<br />
1977<br />
1980<br />
1983<br />
1986<br />
1989<br />
1992<br />
1995<br />
1998<br />
2001<br />
2004<br />
2007
Maximala flödet vid översvämningarna 2002 (5/2) vid<br />
Torsebro (strax uppströms Kristianstad) uppmättes till<br />
218 m³/s<br />
För det framtida skyddet av Kristianstad ska vi dimensionera<br />
vallarna för ett beräknat högsta flöde (BHF) av<br />
527 m³/s<br />
Värdet är framtaget av SMHI och utgör grund för alla beräkningar av nivåer och<br />
åtföljande skyddsåtgärder. Verkliga flödesmätningar vid Torsebro är hittills<br />
behäftade med rätt stora osäkerheter.
Som underlag för planeringen har sedan cirka tio<br />
år ett omfattande underlag tagits fram och modeller<br />
skapats<br />
•En stor del av underlaget avser<br />
marknivåer och tvärsnitt för att<br />
kunna göra beräkningar av<br />
vattennivåer vid extrema flöden<br />
•Beräkningarna av flöde och<br />
vattennivåer görs via DHI:s<br />
modellsystem MIKE 11<br />
• Flödesmodellen är dessutom<br />
kopplad till den stora MIKE<br />
SHE-modellen för<br />
Kristianstadsslättens hydrologi
Under hösten 2010 genomför<br />
Lantmäteriet ett projekt<br />
tillsammans med<br />
Kristianstads kommun, DHI,<br />
Högskolan i Gävle, GeoXD<br />
och MSB.<br />
Syftet är att testa om den nya<br />
nationella höjdmodellen<br />
(flygning gjordes våren 2010)<br />
kan:<br />
- förbättra resultaten av MIKE<br />
11-beräkningarna<br />
- ge översvämningskartor<br />
som är säkrare och mer<br />
yttäckande
Torsebro<br />
Modellberäkningarna utifrån beräknat högsta flöde<br />
resulterar i beräknade högsta vattennivåer utmed<br />
Helge å.<br />
Nivåerna blir förstås olika exempelvis uppströms och nedströms broar.<br />
Beroende på utgångsvärdena erhåller man olika nivåer.<br />
Kristianstad<br />
Havet<br />
(+1,33)
Framtida klimatförändringar väntas medföra att det<br />
så kallade 100-årsflödet i Helge å blir mycket<br />
vanligare.<br />
Helge å<br />
Ur SOU 2007:60<br />
(bilaga B 14)
Vattenföringen i Helge å vintertid väntas i framtiden<br />
bli högre än idag, och lägre sommartid<br />
Svarta linjen<br />
= ref (idag)
BHF, det dimensionerande flödet, väntas dock bli<br />
lägre på grund av mindre snö och tjäle vintertid<br />
(även om det blir mer regn).<br />
Detta har med avsikt inte beaktats i beräkningarna.<br />
Förändringar i dimensionerande flöde (% av dagens):<br />
Scenario<br />
Område<br />
RCAO-H/A2 RCAO-H/B2 RCAO-E/A2 RCAO-E/B2<br />
Torsebro 92 81 90 78<br />
Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer<br />
i ett framtida förändrat klimat, finansierat av<br />
Elforsk och Svenska Kraftnät
Sannolikhet<br />
0.9<br />
0.8<br />
0.7<br />
0.6<br />
0.5<br />
0.4<br />
0.3<br />
0.2<br />
0.1<br />
Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort<br />
40 60 80 100 120 140 160 180 200<br />
Framtida klimatförändringar väntas också<br />
medföra stigande havsyta och högre högvatten i<br />
havet, vilket ger en ökad dämning av Helge å<br />
även uppe i Kristianstad.<br />
Vår planering nu utgår från ett tillfälligt högvattenstånd i havet<br />
på +2 m, med ett samtidigt flöde i Helge å enligt nuvarande<br />
beräknade högsta flöde (BHF).<br />
obs 1886-2006<br />
obs & low case<br />
obs & high case<br />
EA2 & high case
Uppströms<br />
järnvägsbroarna<br />
+4,02<br />
De därmed framräknade maxnivåerna för vattnet<br />
bestämmer den lägsta höjd vi måste utgå ifrån i<br />
planeringen av våra skyddsvallar. Tillkommer gör t ex<br />
våghöjd.<br />
Nedströms<br />
järnvägsbroarna<br />
+3,81<br />
Barbacka<br />
+3,71<br />
S Dämmet<br />
+3,42<br />
N Hammarsjön<br />
+3,30
Vi arbetar för fullt med stora förstärkningar av<br />
skyddet mot Helge å. Vallar och pumpstationer<br />
byggs ut successivt.<br />
Allt ska vara klart omkring år 2015 till en total kostnad av ca 300 Mkr.<br />
Räddningsverket/MSB har hittills bidragit till en stor del av kostnaderna med<br />
statliga medel.<br />
Tidsplan just nu:
Hammarslundsvallen är den största vallen. Den<br />
förstärktes akut vid översvämningarna 2002 och<br />
har nu helt byggts om.<br />
På grund av pågående sättningar måste den fortfarande kompletteras på<br />
något sätt.
Vertikaldräneringar<br />
Arbete Hammarslundsvallen
Slits av<br />
moränlera<br />
Arbete Hammarslundsvallen
Normalsektion Hammarslundsvallen
Hammarslundsvallen september 2006
Hammarslundsvallen maj 2009
Hammarslundsvallen: omfattande undersökningar har<br />
krävts. Uppkomna sättningar 0,7-1,0 m i höjdled, upp<br />
till 0,2 m i sidled<br />
Omfattande mätprogram, tidigare ca 1 Mkr/år, nu ca 0,3 Mkr år.<br />
Nyinvestering 1,5 Mkr i mätutrustning 2010 pga sättningarna.
Hammarslundsvallen – alternativ för att uppnå<br />
beslutad skyddsnivå +3,6<br />
• Höja vallen med jordmassor<br />
• Höja vallen med kompletterande plastspont el dyl<br />
• Mur utanför vallen på gamla järnvägsbanken<br />
• Kalkcementpelare (svårt i efterhand, avskrivet)
Etappen E22 – Tivoliparken<br />
Här har vallen fått anpassas till stadsmiljön
Arbete vallen E22 – Tivoliparken
Färdig vall E22 – Tivoliparken
Tivoliparken är låglänt och kommer inte att vallas in, den<br />
är en naturlig buffertzon mot staden.<br />
Mellan parken och staden har en viss komplettering skett av skyddet med hjälp<br />
av den gamla järnvägsbanken.<br />
Några kvarter av stadsbebyggelsen kommer vi inte<br />
heller att valla in!
Våren 2008 blev den sista delen av vallen öster om<br />
Helge å färdig. Här förstärktes bland annat banvallen<br />
så att den även fungerar som en skyddsvall.<br />
Förstärkning med morän + erosionsskydd, tryckbank<br />
på baksidan<br />
Hälften av det nya vallsystemet är därmed klart och skyddar hela östra<br />
Kristianstad (med undantag för Barbacka-området och Tivoliparken).
Härlövsängaleden, kringfarten tvärs över<br />
våtmarkerna väster om centrum, invallas för att klara<br />
högvatten (ca +2,2), men inte de allra högsta.<br />
Då läggs temporära vallar i vardera änden av leden som stängs av och får<br />
dränkas.<br />
Vallarna utmed trafikleden är av enklare<br />
konstruktion och inte berättigade till<br />
statliga bidrag.<br />
De ”riktiga” vallarna längre bak<br />
skyddar staden mot de högsta<br />
högvattnen.
Planering pågår nu för skyddsvallarna väster om<br />
Helge å. Under 2011-12 byggs en vall över den f d<br />
Härlövsdeponin.<br />
Pumpstationen för dagvatten vid Bomgatan byggs om helt, den gamla rivs.<br />
Härlövsdeponin<br />
högdel<br />
lågdel
Bomgatans pumpstation – Härlövsängaleden,<br />
över deponins lågdel
Bomgatans pumpstation - Härlövsängaleden<br />
NORMALSEKTION – här föreslås spont
Härlövsdeponin - Lillövägen<br />
(varför är den så svart? Jo…)
Härlövsdeponin – Lillövägen …här föreslås<br />
massor av KC-pelare (16 894), sammanlagt 135 km!
Utmed Lillövägen<br />
Hittills den enda sträckan på mark som inte ägs av kommunen
Lillövägen<br />
NORMALSEKTION - bentonitslits
Det helt ombyggda Södra Dämmet är en av sex<br />
pumpstationer som behövs för att pumpa ut<br />
vatten från den invallade staden. Kapacitet 3 m³/s.<br />
Kristianstad kan annars dränkas ”inifrån” vid stora mängder nederbörd.
I samband med vallbygget vid Södra Dämmet och<br />
Lastageplatsen har också kajen byggts om.<br />
En kaj med konst och sittplatser som gör ån tillgänglig för fler.
Bomgatans pumpstation för dagvatten<br />
- tillrinningsområde delar av västra Kristianstad, 348 ha<br />
- frekvensstyrda pumpar<br />
- två pumpnivåer ut: +1,4 resp +4,2 för att spara energi<br />
- 350 m³ pumpmagasin för utjämning<br />
- kapacitet ca 1,5 m³/s
Pyntens pumpstation håller större delen av<br />
östra Kristianstad torrt<br />
- tillrinningsområde östra Kristianstad, 1430 ha<br />
- håller även områdena under havsytan torra året runt<br />
- kapacitet idag ca 4,5 m³/s<br />
- ska byggas ut till 9 m³/s med skruvpumpar och<br />
dubblerade funktioner
Utöver vallar och pumpstationer måste en hel del<br />
mindre förstärkningar göras och beredskap finnas<br />
för temporära åtgärder<br />
Temporär invallning av Barbacka<br />
fördelningsstation (som framöver<br />
kommer att flyttas upp på Bangården)<br />
Invallning av<br />
transformatorstationen för<br />
vattentäkterna på Näsby fält<br />
Beredskap för höjning av brunnsrör<br />
för vattentäkterna på Näsby fält<br />
inför en översvämning
FÖP Kristianstad 2009<br />
Ett våningsplan<br />
kan vattenfyllas<br />
vid 0 möh.<br />
Två våningsplan<br />
kan vattenfyllas<br />
vid lägsta punkten<br />
-2,41.
FÖP Kristianstad 2009<br />
Med utbyggt vallsystem är<br />
bebyggelsen skyddad mot<br />
översvämning<br />
Bebyggelse utanför vallsystemet<br />
måste skyddas separat<br />
- skyddsvall, upphöjd marknivå<br />
eller översvämningstålig<br />
grundläggning/bottenplan.<br />
Generellt gäller att för alla nyoch<br />
ombyggnader under +3 m<br />
ska möjlighet finnas att rädda<br />
sig själv och hjälpbehövande<br />
personer undan en snabbt<br />
stigande vattennivå,<br />
exempelvis upp på ett andra<br />
våningsplan.<br />
Finns bättre lokalisering?
Översvämmat område vid högsta beräknade<br />
nivåer utan skyddsvallar<br />
Före
När de nya vallarna är färdiga är i stort sett hela<br />
staden skyddad mot översvämningar.<br />
(Barbackaområdet är ett viktigt undantag.)<br />
Efter
Kring Helge å<br />
ÖP Kristianstad 2010 (under arbete)<br />
Översvämning:<br />
Färdigt golv minst 0,5 m över<br />
högsta vattennivå<br />
Avsteg kan göras för enklare<br />
tillbyggnader på<br />
15 m 2 eller mindre
Juridik?<br />
• Miljöbalken – miljöfarlig verksamhet<br />
• Miljöbalken – vattenverksamhet<br />
• Miljöbalken – markavvattning<br />
• Miljöbalken – naturskydd (natura 2000,<br />
reservat mm)<br />
• PBL – marklov, detaljplan
Stordiket vid<br />
Österäng juni<br />
2007<br />
Dagvattensystemen inom invallningarna behöver<br />
också förbättras.<br />
Vid häftiga regn hinner inte vattnet rinna undan och pumpas ut<br />
eftersom nivåskillnaderna är små = dåligt fall.
Utjämningsytor behöver t ex anläggas i övre delen av<br />
Stordiket, som avvattnar östra Kristianstad (f d<br />
Nosabyviken).<br />
Kapaciteten för Pyntens pumpstation kommer dessutom att ökas.
Vilka områden som kan översvämmas utmed<br />
Stordiket (diket till Pyntens pumpstation) före och<br />
efter åtgärder har modellerats.<br />
Ytorna för dammar har lagts in i förslaget till fördjupad översiktsplan.<br />
Projektering inleds under 2010.
För att kunna projektera vissa pumpstationer tvingas vi även<br />
arbeta med att återupprätta dikningsföretag, modellera<br />
dagvattenflöden och beräkna konsekvenser av ändrad<br />
markanvändning ( t ex nya industriområden).<br />
Nedan tillrinningsområdena för de tre pumpstationerna väster om Helge å.
Högvattnet brukar komma snabbt, tidig varning är<br />
därför mycket viktig!<br />
(exempel vintern 2007):<br />
Riskabel nivå<br />
Röd nivå<br />
Gul nivå
Med hjälp av flödesmodellen MIKE 11 för Helge å<br />
har kommunen låtit bygga upp ett prognossystem,<br />
”Flood Watch Kristianstad”.<br />
Systemet beräknar både flöden och vattennivåer. Systemet används<br />
både för förvarning och för planering av åtgärder vid högvatten. Systemet<br />
sköts av C4 Teknik och togs i drift i samband med högvattnet i januari<br />
2007.
Kommunen har sex egna väderstationer i<br />
Helgeåns avrinningsområde. Vattennivåerna mäts<br />
på sju platser. EON lämnar flödesvärden från tre<br />
kraftstationer.<br />
Prognoser för nederbörd och temperatur hämtas från SMHI två gånger<br />
per dag.
I samarbete med SMHI och EON installerades<br />
hösten 2008 en ny mätstation vid Torsebro för<br />
bättre flödesmätning.<br />
Det blir Sveriges första ”indexstation” i ett vattendrag.<br />
www.airviro.smhi.se/torsebro<br />
ADCP, akustisk<br />
dopplerströmmätare
Mätdata från Torsebro indexstation vårfloden 2010
Under 2011 planerar SMHI<br />
extra vattenståndsmätningar i<br />
Åhus hamn i samarbete med<br />
C4 Teknik och Åhus hamn<br />
Även havets vattenstånd i Åhus hamn<br />
mäts kontinuerligt av C4 Teknik.
Prognoser för havsnivån de närmaste tio dygnen<br />
levereras av SMHI. Prognostiserade nivåer läggs f n<br />
in manuellt i Flood Watch, eller så förlängs det senast<br />
avlästa värdet.<br />
(Diagrammet nedan från prognos på webben för Simrishamn, endast två<br />
dygn framåt.)
Prognossystemets första insats handlar om när<br />
luckan vid Södra Dämmet kan dras upp/fällas ner.<br />
Pumpstationen skyddar centrala Kristianstad och styr nivån för<br />
kanalsystemet. Bottennivån ligger på +0,60. Då rinner vattnet ut med självfall.<br />
Vid drygt +0,80 måste luckan dras upp och pumparna startas. Flood Watch<br />
hjälper till att avgöra om luckan måste dras upp/kan tas ner.
Prognoserna körs automatiskt två gånger per dag<br />
året runt. De redovisas även i webbformat via<br />
kommunens hemsida<br />
http://floodwatch.kristianstad.se
Nivåer<br />
Genom att klicka på en punkt får man upp både<br />
mätvärden och prognoser, 10 dygn bakåt, 10 dygn framåt
Nederbörd<br />
&<br />
temperatur<br />
Genom att klicka på en punkt får man upp både<br />
mätvärden och prognoser, 10 dygn bakåt, 10 dygn framåt
Från februari 2010 redovisas vattennivån i Helge å vid<br />
Barbacka ”on-line” på kommunens hemsida, minut för minut.<br />
http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Raddning-<br />
Sakerhet/Krislagen/Skydd-mot-oversvamningar/Prognoser-och-vattennivaer/
Vi har även tillgång till SMHI:s system WebHyPro<br />
med hydrologiska data och prognoser
SMHI tillhandahåller också en presentation på<br />
webben av ”sannolikheten för överskridande av<br />
varningsklass 1” i avrinningsområdena i Sverige.
Åtgärder vid ”gul” respektive ”röd” nivå genomförs i<br />
enlighet med vår DTU-manual
Information om vallprojektet och prognossystemet<br />
finns på kommunens hemsida. Under högvatten läggs<br />
extra information ut.
Så här kan det se ut
Tack för mig!<br />
michael.dahlman@kristianstad.se
Change language