Modellering av vegetationsbränder : förstudie - Myndigheten för ...
Modellering av vegetationsbränder : förstudie - Myndigheten för ...
Modellering av vegetationsbränder : förstudie - Myndigheten för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Myndigheten</strong> <strong>för</strong><br />
samhällsskydd och beredskap 16 (60)<br />
Datum Diarienr<br />
Utgåva<br />
Värmeöver<strong>för</strong>ing<br />
Det finns tre grundläggande former <strong>av</strong> värmeöver<strong>för</strong>ing - ledning, konvektion<br />
och strålning. I allmänhet är konvektion och strålning de två främsta<br />
drivkrafterna under en vegetationsbrand. Vilket <strong>av</strong> dem som kommer att<br />
dominera kommer att variera från brand till brand.<br />
Klassificeringen <strong>av</strong> vegetationsbrandmodeller i statistiska, semi-empiriska och<br />
fysikaliska, som beskrivs nedan, kommer att användas under hela denna<br />
studie.<br />
De statistiska och semi-empiriska modellerna kan inte fullt ut <strong>för</strong>utsäga<br />
beteendet hos en brand på grund <strong>av</strong> <strong>för</strong>ändringar som orsakas <strong>av</strong> interaktionen<br />
mellan brand-atmosfär. Detta eftersom brandens form, storlek och<br />
spridningshastighet antas vara konstant <strong>för</strong> ett visst bränsle, vind och lutning.<br />
Prognosen om den lokala vinden och samspelet mellan brand och vind är <strong>av</strong><br />
stor betydelse när man <strong>för</strong>utsäger brandens beteende, särskilt i fall <strong>av</strong> häftiga<br />
brand<strong>för</strong>lopp. Bränder, där interaktionen mellan brand och atmosfär är stark,<br />
är trovärdigheten låg <strong>för</strong> användningen <strong>av</strong> statistiska och semi-empiriska<br />
brandspridningsmodeller [7].<br />
4.2 Statistiska modeller<br />
De statistiska modellerna gör inget <strong>för</strong>sök att involvera fysikaliska processer,<br />
eftersom de endast är en statistisk beskrivning <strong>av</strong> testbränder. Modellen kan<br />
kalibreras <strong>för</strong> att beskriva testbränder, men eftersom den inte omfattar någon<br />
fysik så begränsas dess användningsområde. Kvaliteten på utdata från en<br />
statistisk modell kan vara mycket bra då det gäller att <strong>för</strong>utsäga spridningen <strong>av</strong><br />
bränder som liknar testbränderna men den statistiska modellen är inte<br />
beräkningsintensiv. Avsaknaden <strong>av</strong> en fysikalisk grund betyder att statistiska<br />
modeller måste användas <strong>för</strong>siktigt utan<strong>för</strong> <strong>för</strong>hållanden som de verifierats <strong>för</strong>.<br />
Då variationen <strong>av</strong> testbränder är liten i jäm<strong>för</strong>else med de olika villkor under<br />
vilka naturliga bränder uppstår, är användande <strong>av</strong> statistiska modeller <strong>för</strong><br />
<strong>vegetationsbränder</strong> <strong>av</strong> tvivelaktigt värde.<br />
Ytterligare en nackdel med statistiska modeller är det faktum att icke-linjära<br />
samband mellan variablerna <strong>för</strong>loras i den nödvändiga linjäriseringsprocessen<br />
[5].<br />
Nedan beskrivs två statistiska modeller: FBP systemet och McArthurs modell.