Greger Andersson - Svenska samfundet för musikforskning
Greger Andersson - Svenska samfundet för musikforskning
Greger Andersson - Svenska samfundet för musikforskning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
STM 1991 35<br />
Innebörden härav är alltså att man antingen engagerade organisten själv eller mot en viss<br />
avgift till denne tilläts engagera andra musiker. Till den senare gruppen torde icke minst<br />
studenter ha hört. Denna inmutning av gästabudsspelningar till organisten ägde fortbestånd<br />
under hela 1600- och större delen av 1700-talet. 8<br />
Uppsala skilde sig där<strong>för</strong> i frågan om privilegierade musikanter och gästabudsmusik inte<br />
särdeles mycket från andra städer i riket. Frånvaron av stadsmusikanter i Uppsala tycks<br />
således snarare <strong>för</strong>klaras av en rådande praxis i hela det svenska rikets äldre delar än av<br />
dess komplicerade administrativa struktur.<br />
Skånelandsstäderna<br />
På annorlunda sätt <strong>för</strong>höll det sig i de skånska provinserna. Här låg de kustbelägna<br />
handelsstäderna tätt. I t.ex. regionens största stad, Malmö, kan ett stadsmusikantämbete<br />
kontinuerligt beläggas från slutet av 1500-talet till början av 1800-talet.<br />
I Skånelandsstäderna fick stadsmusikantämbetet karaktären av en fast tjänst som<br />
alltid skulle besättas, även i tider av stadsfinansiella svårigheter. Till stadsmusikantens<br />
hushåll hörde i regel en gesäll samt ett par lärlingar enligt den tidens skråmässiga<br />
arbetsorganisation. 9<br />
Stadsmusikanten uppbar en viss – oftast blygsam – lön från staden. För att säkerställa en<br />
tillräcklig inkomst <strong>för</strong> stadsmusikanten och hans familj, lärlingar och gesäller, tilldelade<br />
magistraten och ibland också landshövdingen honom ett privilegium exclusivum, ett<br />
monopol som gällde ”musikuppvaktningar” dels hos borgerskapet, dels hos inbyggare på<br />
den närmast staden liggande landsbygden. 10 Denna praxis fortfor att gälla även under<br />
svensk tid.<br />
I Skåneland kom där<strong>för</strong> inte organisterna omedelbart i åtnjutande av dessa<br />
musikantprivilegier såsom ofta var fallet i det svenska rikets äldre delar. I den mån<br />
organisten tilläts delta i bröllopsmusicerande och dylikt skedde det helt och hållet på<br />
stadsmusikanternas villkor.<br />
I handelsstäderna fanns ett <strong>för</strong>hållandevis välbärgat borgerskap med ett vitt<strong>för</strong>grenat<br />
kontaktnät både inom och utom landet. Inslaget av från utlandet inkomna köpmän och<br />
hantverkare blev på många håll markant. Få köpstadsborgare torde ha varit okunniga om de<br />
8<br />
9<br />
10<br />
I. Bengtsson 1977, Från Engelhardt till musikprocessen, s. 15. Bengtsson menar att privilegiet<br />
avseende ”gästabudsmusik” fortfor att gälla åtminstone under H.C. Engelhardts tid, dvs. fram<br />
till 1765.<br />
För en samlad framställning om stadsmusikantväsendet i Skåneland se G. <strong>Andersson</strong> 1990/91,<br />
Stadsmusikanter i Skåneland under 1600- och 1700-talet, I & II, (Ale. Historisk tidskrift <strong>för</strong><br />
Skåneland, 4/1990, 1/1991), passim.<br />
Om stadsmusikanternas framträdanden se G. <strong>Andersson</strong>, Stadsmusikanten i svenskt musikliv<br />
under 1600-1700-talet (Karolinska <strong>för</strong>bundets årsbok 1991, s. 80ff.).
Change language