Greger Andersson - Svenska samfundet för musikforskning

STM 1991 39
under åtminstone de följande två åren (1673 och 1674). 24 På verifikationerna av dessa
löners utkvittering titulerar Zuber sig Musicus och inte Director musices.
Den första skrivelsen är daterad den 14 sept. 1672 och den andra den 13 november. 25 I
den förra – som är avfattad på tyska och undertecknad av dem båda – anhåller de om att få
komma på universitetets lönestat. Som skäl anförs de ringa accidentier som tillfaller dem
i staden i övrigt, samt att de 10 pund korn som de får i årslön av katedralskolan genom
professor Weisers försorg är otillräcklig. Vidare framhålls att de båda flitigt framträtt i
såväl kyrkan, skolan som akademien utan att ha fått någon ersättning därför på över ett år.
I den andra skrivelsen – som föreligger på svenska – är sakinnehållet i stort sett detsamma.
De framhåller även i denna att de bägge ”dock ideligh hadfue betient och opwartet udj i
Kirchen och Skoelen”. Vid denna tidpunkt hade dock sedan en vecka tillbaka ett stipendium
tilldelats dem (se ovan).
De båda musikanterna var att döma av den förstnämnda skrivelsen ovan således sedan
höstterminen 1671, och förmodligen redan tidigare, flitigt engagerade av domkyrka,
universitet och skola. Zuber och Petersen har sannolikt kommit till Lund för att också
verka som ett slags stadsmusikanter. De tycks åtminstone enligt ovan anförda skrivelser
ha räknat med vissa accidentier, dvs.inkomster från gästabud och dylikt. Sitt starkaste stöd
får detta antagande dock genom det faktum att borgerskapet betalade ”Capellmästaren
Zubers” hushyra. 26
Vem var då Gregorius Zuber? Vilken bakgrund hade han och vilka omständigheter
förde honom till Lund? Mycket talar för att han var identisk med den Gregorius Zuber
som under flera årtionden före 1670-talet verkade som stadsmusikant (Ratsmusikant) i
Lübeck. Som sådan blev han antagen redan 1641 efter att ha tjänstgjort som violinist vid
hovkapellet i Gottorf 1633–40. 27 I december 1669 krävde hans kolleger att han skulle
avsättas som Ratsmusikant på grund av vissa oegentligheter (”gottlosen und anfechtbaren
Lebenswandel”). Gregorius Zuber kan alltså ha kommit till Lund tidigast kring årsskiftet
1670.
24
25
26
27
LUA, räntekammaren, JII:1, Akademiens stater 1668–1696. För åren 1675–81 finns inga stater
upprättade. De två musikanterna blev inte uppförda på universitetets lönestat i egentlig mening.
Universitetet hade tilldelats domkapitlets räntor men disponerade dem åren 1668–1675 endast
i ringa utsträckning. Dessa uppgifter har jag tacksamt mottagit av docent Gösta Johannesson,
Eslöv, som också givit en rad viktiga påpekanden rörande universitetet och dess administration
i övrigt.
LUA, kansliet, FIV:9.
LLA, Lunds stadsarkiv, magistraten, kronoräkenskaper HIVa:1, 1673. I verfikationen heter det
att kämnären låter ”Capellmesteren Zuber bekomma förleden 1672 åhrs hushyra som honom
ähr bewilliat med fembton daler sölfr:mt att betala. 2 april 1673. För åren före och efter 1672 har
en sådan utbetalning inte kunnat beläggas. Bytingsprotokollen saknas för åren 1668–1674, dvs.
den tidsperiod som Zuber vistats i Lund. I de övriga Skånelandsstäderna var det inte ovanligt att
hushyran ingick som en del i stadsmusikantens fasta lön från staden.
De biografiska notiserna om Gregorius Zuber härrör från G. Karstädts art. Gregor Zuber i Musik
in Geschichte und Gegenwart och The New Grove Dictionary of Music and musicians samt C.
Stiehls Lübeckisches Tonkünstlerlexikon, 1887.