NRM Klimat Lärarhandl.pdf - Naturhistoriska riksmuseet

SOLEN - KLIMATETS MOTOR
I detta avsnitt presenteras de naturliga faktorer som gör att vi
har det klimat vi har.
Lärarhandledning Uppdrag: KLIMAT
3. Jorden får sin energi från solen.
På några dagar ger solen lika mycket energi som världens kända reserver av olja och gas. Solinstrålningen varierar
och påverkar markytan olika mycket.
Planeten lagom - med förutsättning för liv
Jorden ligger på perfekt avstånd från solen. Det blir inte för varmt och atmosfärens täthet är perfekt. På Venus, som
ligger närmare solen, är det mycket varmt. Hög koldioxidhalt och tät atmosfär ger en kraftig växthuseffekt. Mars
som ligger för långt bort från solen är för kall och för liten för att kunna hålla kvar en tät atmosfär. Mars tunna atmosfär
ger bara en svag växthuseffekt.
Naturliga variationer
Milankovich´cykler förklarar en del av de varma och kalla perioder som dyker upp med jämna mellanrum i jordens
historia. Jordbanan ändras från rund till oval vart 100 000 år. När den är rund varierar inte solinstrålningen så
mycket. Jordaxelns lutning varierar vart 41 000 år. Ju större lutning desto kallare vintrar och varmare somrar. Jorden
vinglar lite när den snurrar. Det påverkar hur stor skillnaden blir mellan årstiderna. Vart 20 000 år är vintern mildare
och sommaren kyligare.
Energi i balans
Solstrålning in = värmestrålning ut.
Solstrålningen värmer jorden. Jorden släpper ifrån sig värmestrålning som stiger ut mot rymden. Atmosfären hindrar
både delar av solstrålningen från att nå jordytan och stora delar av värmestrålningen från att försvinna ut i rymden,
men det är alltid lika mycket energi på väg in som ut.
Färgen på jordytan spelar in.
Ljusa ytor, som t ex snö, reflekterar mycket solljus. Snöns albedo är högt, 80%. Snötäckt mark sänker därför temperaturen.
Mörka ytor som t ex vatten, reflekterar lite solljus men absorberar istället värmen från solstrålningen. Detta
kan påverka temperaturen både på kort och lång sikt
SOLEN - KLIMATETS MOTOR
12