Kallvalsning över svets i råbandglödglinjen L-60 - Örebro universitet

Examensarbete 20 poäng D-nivå 

Kallvalsning över svets i råbandglödglinjen L-60 

Examinator: Docent. Björn Arén 

Handledare: Docent. Magnus Jarl 

Reg.kod: Oru-Te-EXA078-M101/05 

Johan Ericson 

Maskinmagisterprogrammet 160 p 

Örebro vårterminen 2005 

Cold-rolling 

over the weld in pre-annealing and pickling line L-60.


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Abstract 

The unit of Thin Strip Nyby manufactures thin cold rolled strips, special grades and products with 

added value in widths up to 1500 [mm]. The pre-annealing and pickling line L-60 is used when 

producing all the products in Nyby. The manufacturing in L-60 is only continuous giving that a new 

coil is welded onto the previous coil. The rolling is stopped while the weld passes between the 

working rolls, this reduce productivity. There have been a number of fundamental limitations when 

rolling over weld, but the majority has been eliminated. Now it is time to take the next step and 

start rolling over weld and in larger extent. 

This diploma work has included a number of questions concerning rolling over weld. Studies have 

been made on swept ends and development of set points to the pre-leveller. The work includes 

hardness test, tensile test, experimental work and analysis of different processes. 

There was no test performed on rolling over weld, however calculations were made of set points 

and settings for initial trials. If rolling over weld is provided on all grades, the annual production will 

increase with 0,87 % and costs due to poor quality will drop about 3,0 million SEK/year. 

Successful measurements for swept ends were made with Argus, how they behave and where 

they occur on the coils. Swept ends create costs due to poor quality for 6,3 million SEK/year that 

could be reduced. 

__________________________________________________________________________ 

Sammanfattning 

Vid enheten Thin Strip Nyby produceras kallvalsade tunna band, specialkvaliteter och produkter 

med mervärden i bredder upp till 1500 [mm]. Råbandglödglinjen L-60 används till samtliga 

produkter som tillverkas i Nyby. Tillverkningen i L-60 är bara kontinuerlig så till vida att det nya 

bandet alltid svetsas till det föregående. Valsningen avbryts emellertid medan bandskarven 

passerar, detta drar ner produktiviteten. Det har funnits ett antal grundläggande begränsningar 

som gjort att det tills nu inte varit möjligt att valsa över svetsen. De flesta har nu eliminerats och 

det som nu behövs är att ta steget över till att valsa över svetsen och göra det i allt större 

omfattning. 

Examensarbetet har bestått av ett antal frågeställningar inriktade på valsning över svets. Studier 

har gjorts av krokiga bandändar och framtagning av värden till riktverk. Under arbetet ingick det 

bland annat hårdhetsprov, dragprov, provförsök och analyser av olika processer. 

Det genomfördes inga prov valsningar över svets, men det togs fram värden och inställningar för 

inledande försök. Om valsning över svets genomförs på alla material, skulle årsproduktionen öka 

med ca 0,87 % och kvalitetsbristkostnader sjunka med ca 3.0 miljoner kronor/år. 

Det gjorde framgångsrika mätningar med Argus på krokiga bandändar, hur de uppförs sig och var 

det uppkommer på banden. Krokiga bandändar skapar kvalitetsbristkostnader på ca 6.3 miljoner 

per år, Vilket skulle kunna reduceras. 

2


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

FÖRORD 

Detta examensarbete utfördes för Outokumpu Stainless AB, Thin Strip Nyby i Torshälla under 

våren 2005, som en del av utbildningen på en magister examen i maskinteknik på 

maskiningenjörsprogrammet 160p vid Örebro universitet. Arbetet omfattar 20 poäng på D-nivå. 

Jag skulle vilja tacka min handledare på Thin Strip Nyby, Tina Dam för hennes hjälp och 

vägledning. Jag vill också tacka min handledare Magnus Jarl och examinator Björn Arén på 

Örebro Universitet för bra samarbete och hjälp och till slut alla andra som varit involverade i 

arbetet. 

Torshälla 2005-05-28 

Johan Ericson 

3


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

1. Inledning ___________________________________________________________________ 6 

1.1 Bakgrund _______________________________________________________________________ 6 

1.2 Syfte ___________________________________________________________________________ 6 

1.3 Avgränsningar___________________________________________________________________ 

6 

1.4 Precisering av examensarbete ______________________________________________________ 7 

1.5 Outokumpu _____________________________________________________________________ 8 

1.5.1 Stainless steel ______________________________________________________________________ 8 

1.5.2 Technology ________________________________________________________________________ 8 

1.5.3 Outokumpu Research _______________________________________________________________ 8 

1.6 Historia om Nyby 

________________________________________________________________ 9 

1.7 Thin Strip Nyby__________________________________________________________________ 

9 

1.7.1 Beskrivning av inglödgningslinje 60, L-60 _______________________________________________ 10 

1.7.2 Z-high, ____________________________________________________________________________ 11 

2. Litteraturstudie _____________________________________________________________ 14 

2.1 Valsning _______________________________________________________________________ 14 

2.2 Planhetsdefekter ________________________________________________________________ 16 

2.2.1 Identifiera Planhetsdefekter. __________________________________________________________ 17 

2.2.2 Riktning___________________________________________________________________________ 

20 

2.3 Austenitiska rostfria stål 

_________________________________________________________ 21 

2.4 Ferrit-Austenitiska rostfria stål____________________________________________________ 

22 

3. Analys _____________________________________________________________________ 23 

3.1 Ekonomi. Produktivitet. Kvalitet. __________________________________________________ 23 

3.1.1 Ekonomi___________________________________________________________________________ 23 

3.1.2 Produktivitet _______________________________________________________________________ 23 

3.1.3 Kvalitet ___________________________________________________________________________ 24 

3.2 Valsning på oglödgade svetsar _____________________________________________________ 24 

3.3 Vilka tjockleksskillnader mellan banden kan accepteras. 

______________________________ 24 

3.4 Vilka breddskillnader mellan banden klarar valsverket av. _____________________________ 25 

3.5 Krokiga bandändar i L-60 ________________________________________________________ 25 

3.5.1 Vilka problem skapar krokiga bandändar i L-60 _________________________________________ 25 

3.5.2 Försök att mäta krokiga bandändar____________________________________________________ 

26 

3.6 Instyrning av krokiga band i avhaspelen ____________________________________________ 26 

3.7 Skrotning av bandändar__________________________________________________________ 

27 

3.7.1 Skrotning av bandändar _____________________________________________________________ 27 

3.7.2 Rekommendation av bortföring av skrot ________________________________________________ 27 

3.8 Förriktverk 

____________________________________________________________________ 28 

3.9 Valsning över svets ______________________________________________________________ 32 

4 Beräkningar ________________________________________________________________ 37 

4.1 Ekonomi_______________________________________________________________________ 

37 

4


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

4.2 Produktivitet ___________________________________________________________________ 38 

4.3 Krokiga bandändar______________________________________________________________ 39 

5 Genomförande ______________________________________________________________ 40 

5.1 Hårdhetsprov___________________________________________________________________ 

40 

5.2 Mättning av krokiga bandändar L-60 ____________________________________________________ 42 

5.3 Utprovning av värden för riktverk _________________________________________________ 49 

5.3.1 Nollställning av givare _______________________________________________________________ 49 

5.3.2 Riktning av bandkrum vid avhaspeln i L-60 _____________________________________________ 49 

5.4 Tester med igensatt rotskena ______________________________________________________ 54 

5.5 Valsning över svets ______________________________________________________________ 57 

6. Resultat____________________________________________________________________ 58 

6.1 Frågeställning I _________________________________________________________________ 58 

6.1.1 Ekonomi___________________________________________________________________________ 58 

6.1.2 Produktivitet _______________________________________________________________________ 58 

6.1.3 Kvalitet ___________________________________________________________________________ 58 

6.2 Frågeställning II ________________________________________________________________ 59 

6.3 Frågeställning III 

_______________________________________________________________ 59 

6.4 Frågeställning IV________________________________________________________________ 60 

6.5 Frågeställning V ________________________________________________________________ 60 

6.6 Frågeställning VI________________________________________________________________ 61 

6.7 Frågeställning VII_______________________________________________________________ 

61 

6.8 Frågeställning VIII ______________________________________________________________ 62 

6.9 Frågeställning IX________________________________________________________________ 62 

6.10 Frågeställning X _______________________________________________________________ 63 

7. Slutsats ____________________________________________________________________ 64 

Förslag att studera vidare 

___________________________________________________________ 64 

8. Referenser _________________________________________________________________ 65 

9. Bilagor ____________________________________________________________________ 66 

5


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

Vid enheten Thin Strip Nyby produceras kallvalsade tunna band, specialkvaliteter och produkter 

med mervärden i bredder upp till 1500 [mm]. Råbandglödglinjen L-60 används till samtliga 

produkter, som tillverkas i Nybys kallvalsverk. Den är det första operationssteget för den 

kallvalsade produkten. Där sker glödgningen och oxidborttagningen i form av skalbrytning 1 , 

borstning och betning av de varmvalsade råbanden, som är utgångsmaterialet för det 

konventionellt tillverkade kallvalsade banden. I L-60 sker dessutom så kallad VKS-valsning, som 

är en Nyby-utveklad teknik, där kallvalsning görs redan på råbandet innan det glödgats och 

oxiden avlägsnas. Resultatet blir en kallvalsad slutprodukt, som endast behöver passera en 

skärlinje före leverans till kunden. Nybys tillverkningskapacitet är 170 000 ton/år, varav hälften 

som den VKS-produkt som tillverkas i den kontinuerliga processen i L-60. Tillvekningen i L-60 är 

bara kontinuerlig så till vida att det nya bandet alltid svetsas till det föregående. Valsningen 

avbryts emellertid medan bandskarven passerar, vilket drar ner både produktivitet och försämrar 

kvaliteten. Det har funnits ett antal grundläggande begränsningar så att det tills nu inte varit 

möjligt att valsa över svetsen. De flesta har successivt byggts bort och det som nu behövs är att ta 

steget över till att valsa över svetsen och göra det i allt större omfattning. Att det verkligen går har 

visats i tidigare utförda prov och i praktisk drift i en av företagets processlinjer i Tornio, Finland 

1.2 Syfte 

Att förbättra tillverkningskapacitet i Linje 60 Genom Kallvalsning över svets och skapa en grund av 

parametrar till riktverk och material för en framtida optimering 

1.3 Avgränsningar 

Tidsramen omfattar 20 veckor. När 10 veckor gått hålls ett möte med handledaren om valsning 

över svets skall genomföras inom de återstående veckorna, om inte läggs tyngdpunkten på hur 

mycket bandändarna måste klippas i avhaspelen för att få bort de krokiga bandändarna 

1 Blästring, böjning och sträckning av bandet 

6


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

1.4 Precisering av examensarbete 

Examensarbetet består av ett antal olika frågeställningar som berör kallvalsning över svets i 

råbandglödglinje L-60. Examensarbetet omfattar, framtagning av värden till riktverk, andra typer 

av provning/mättningar, hårdhetsmätning, dragprov, litteraturstudier, studiebesök på andra 

anläggningar i och utanför Sverige, interjuver med personer inom olika specialområden. 

Frågeställningar 

I. Ta reda på de ekonomiska fördelarna med att valsa över svets, inverkan på produktivitet och 

kvalitet. 

II. På vilka stålsorter är det möjligt att valsa på oglödgade svetsar, sammanställning av den 

kunskap som finns. 

III. Vilka tjockleksskillnader mellan banden kan accepteras? 

IV. Vilka breddskillnader mellan banden klarar valsverket av? 

V. Bandändarna på varmbanden är mer eller mindre krokiga. Var går gränsen för vad som kan 

hanteras i valsningen och hur kan valsverkets tolerans ökas. 

VI. Hur skall instyrningen av banden ske för att inverkan av krokiga bandändar skall bli så liten 

som möjligt, förändringar av avhaspelns funktion. 

VII. Hur mycket som måste skrotas i bandändarna, rekommendation för bortförning av skrot. 

VIII. Utprovning av värden på riktverket för att kunna styra bandändarnas planhet. 

IX. Vilka krav ställs på svetsrågens höjd för att den inte skall ge upphov till valsmärken. 

X. Praktiska prov och analys av resultaten. 

7


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

1.5 Outokumpu 

Outokumpu är en dynamisk metall- och teknologigrupp med klara mål av att bli nummer ett inom 

rostfritt stål. Det finns ett brett område av kunder, från catering och hushåll till 

byggnadsverksamhet, transport, industri maskiner och utrustning liksom elektronik och 

kommunikation. Med verksamhet i över 40 länder och 19000 anställda, överstiger Outokumpu´s 

årsomsättning 6 miljarder euro vilket till 90 % sker utanför Finland. Gruppens högkvarter finns i 

Espoo, Finland. Moderbolaget, Outokumpu Oy, har varit listat på Helsingforsbörsen sedan 1988. 

1.5.1 Stainless steel 

Outokumpu är en av världens fyra största tillverkare av rostfritt stål. Ett brett sortiment av olika 

rostfria stålprodukter tillverkas i fabriker i Finland, Sverige, Storbritannien och USA. Outokumpu 

tillverkar produkter såsom långa produkter, svetsningskonsumtionsvaror, varm- och kallvalsade 

produkter och rörprodukter. De är också vida erkända som världsledande inom teknisk support, 

forskning och utveckling. 

1.5.2 Technology 

Outokumpu är en av världens ledande utvecklare och tillhandahållare av teknologi i deras 

område. De konstruerar och levererar anläggningar, processer och skräddarsydd utrustning för 

varje kunds behov. 

1.5.3 Outokumpu Research 

Ett av Outokumpus forskningscentrum ligger i Avesta. Avdelningen arbetar med rostritt stål från 

produktion till slutprodukt. Arbetet utförs i moderna laboratorier med avancerad utrustning och i 

vissa fall är detta unikt för Sverige. Kvaliteten på arbetets utförs överensstämmande med SFS-EN 

ISO 9001;2000 kvalitetcertifikat. 

8


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

1.6 Historia om Nyby 

Redan på 1400-talet [1] anlade biskopen av Strängnäs hammarsmedjor vid vattenfallet nära 

Nyby. Järnet som bearbetades i smedjorna, kom från masugnar i hela Bergslagen. I dessa 

masugnar framställdes tackjärn, det vill säga järn med hög kolhalt. För att järnet skulle bli segt och 

starkt var kolhalten tvungen att sänkas, detta kallas färskning. På 1400-talet färskade man bland 

annat i hammarsmedjor. När man slog och bultade på det varma järnet, brann kolet på järnets yta 

upp. Efter färskning kunde skickliga smeder tillverka både redskap och verktyg. Kungen, adeln 

och kyrkan insåg hur viktigt det var att kontrollera järnproduktionen. Biskopen i Strängnäs var nära 

vän med Sten Sture den äldre, som styrde Sverige. Han fick därför lätt tillstånd att bygga 

smedjorna vid vattenfallet. Under hela 1500-talet pågick järnhanteringen för fullt. Kung Gustav 

Vasa kontrollerade nu det mesta i Sverige. Han sände flera instruktionsbrev om hur smedjorna 

skulle skötas, och kom även personligen på besök. Nyby bruk grundades 1829 av Adolf 

Zenthelius, han föddes i Stockholm 1781 och kom att projektera ett plåtvalsverk vid kanalen i 

Nyby. Ända sedan starten har Nyby Bruk valsat järnplåt. I det första valsverket från 1833 

tillverkades plåt till gevärspipor. Redan 1845 var bruket Sveriges största plåttillverkare. År 1872 

ombildades bruket till aktiebolag. Mellan 1885-1895 byggdes ytterligare ett plåtvalsverk och nytt 

medium- och finvalsverk. 

1.7 Thin Strip Nyby 

2 

Nyby Kallvalsverk , är specialiserat på tunna band. Specialkvaliteter och produkter med 

mervärden. Utgångsmaterialet för kallvalsverkets produktion är varmband som tillverkas i 

steckelverket i Avesta. Tillverkningen i Nyby är koncentrerad på plåt och band i breder från 30 till 

1500 [mm] och i tjocklekar mellan 0.4 och 5.0 [mm]. Materialet levereras till kunden i så väl 

standard- som specialkvaliteter. Ytan på plåten kan även vidarearbetas genom borstning, slipning 

eller dekorvalsas efter kunden önskemål. I VKS-verket (Linje 60) valsas utgångsmaterialet för 

bland annat rörtillverkning. VKS-band tillverkas i tjocklekar om 1.88 till 5.0 [mm] och med en max 

bred på 1500 [mm]. Plåten och banden används inom livsmedel-, hushålls, och byggindustrier 

samt inom tillverknings- och processindustrier för cisterner och behållare. Materialet levereras 

även till transportsektorn och används exempelvis till snabbtåg. Kvalitetskontroll sker fortlöpande 

genom hela processen, verksamheten är kvalitetscertiferade enligt ISO-9002 och miljöcertiferad 

enligt ISO-14001. 

2 Se bilaga 1 Processflöde 

9


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

1.7.1 Beskrivning av inglödgningslinje 60, L-60 

3 

I linje 60 (se figur 1.7.1.1) valsas, glödgas och betas de varmvalsade svarta råbanden . 

a c e f g h k l n o p 

j 

b d 

Figur 1.7.1.1Linje-60 

i 

m q 

De svarta råbanden från steckelverket lagras ute på gården tills en beställningsorder kommer, då 

transporteras bandet till en mindre lagringsplats där operatören vid L-60 hämtar bandet med hjälp 

a 

av travers och en bandvagn. Bandet körs in till avhaspel (se bild 1.7.1.2) med hjälp av 

bandvagn och monteras. Där klipper man av spännbanden som håller ihop bandrullen och styr 

b 

bandet mellan matarverksrullarna och vidare genom riktverket fram till saxen där bandet 

grovklipps. För att det skall gå att svetsa ihop bandet med det band som redan är inne i linjen 

c 

finklipps bandet i dubbelsaxen som finns inne i mig-svetsstationen . Mig-svetsstationen är 

utrustad med dubbla svetshuvuden för en snabb sammansvetsning av banden. Kanterna på 

bandet klipps vid svetsen direkt efter svetsstationen för att motverka anvisningar till sprickbildning. 

För att inte påverka produktionen under denna tid matas resten av sträckan med band ur 

d 

avhaspelns bandmagasin . Det oglödgade bandet har fortfarande oxid kvar när det passerar ett 

e 

kallvalsverk av 6-valstyp, Z-high. I Z-high verket reduceras det 2.5-5.5mm tjocka bandet mellan 

4 

10-30 % av tjockleken. Här kan även en påvalsning av bandet i Z-high utföras. På grund av 

”okontrollerad svalning” i steckelverket samt att stålet deformationshärdas genom kallvalsning blir 

det väldigt hårt, detta medför att det blir svårt att bearbeta. Av den anledningen värmebehandlas 

bandet med en temperatur runt 1100[°C] i en glödgningsugn som består av fyra stycken 

värmezoner. Efter glödgning kyls sedan bandet, först med luft och sedan med vatten . Oxider 

på bandet av rostfritt stål är mycket svåra att avlägsna, därför måste det behandlas i flera steg. 

Redan i vattenkylningen spräcks oxidskitet med chockkylning. Efter vattenkylningen blästras i 

f 

g h 

bandet. Blästern består av fyra slunghjul (två över och två under bandet) med reglerbart varvtal. 

3 Svarta råbanden. Oglödgade band, dvs. band direkt från steckelverket där glödskalet är kvar 

4 valsning av bandet för att reducera antalet stick i efterföljande kallvalsverk 

10


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Vanligaste varvtalen är 1500[rpm] och 2000[rpm]. Den kvarvarande oxiden luckras sedan upp 

j 

(tack vare synergieffekter) när det böjs över valsar under högt banddrag i sträckriktningsverket . 

k 5 

Sedan går det in i en borstmaskin med 6 par abrasiva borstar. Där ifrån går bandet ner i ett 

betkar l där det sista oxidlagret betas bort med en starkt frätande syrablandning som håller en 

temperatur på 58-62°C beroende på stålsort och består av 4 % fluorvätesyra samt 13 % 

salpetersyra (HF-HNO3). Sedan passerar bandet en högtrycktvätt med vatten och lufttorkas n m 

. 

När bandet är torrt går det upp i påhaspelns 

o 

bandmagasin . Efter magasinet ligger ett 

kontrollrum där bandets tjocklek och kvalitet avsynas 

manuellt och längden samt bredden mäts 

automatiskt. Sedan hasplas bandet till en bandrulle 

q p 

igen på påhaspelen . Bandet kapas med en sax 

som sitter precis innan påhaspeln. Vid kapning och 

bandbytet vid påhaspeln matas bandet från den 

kontinuerliga processdelen till påhaspelns 

o 

bandmagasin . Bandrullen som lämnar L-60 är nu 

antingen en färdig produkt som bara behöver ges rätt 

bredd i ett skärverk eller utgångsmaterialet för vidare 

kallvalsning i separata kallvalsverk. 

Figur 1.7.1.2 Avhaspel 

1.7.2 Z-high, 

I L-60 ingår ett kallsticksverk Z-high (se figur 1.7.2). Det är ett gammalt kvartovalsverk som har 

byggts om till ett 6-high valsverk (se figur 1.7.3). Maximal valskraft som kan användas är 18-20 

[MN], reduktion på banden brukar ligga mellan 10-30 %. Banddrag in är max 40 ton medan 

banddrag ut är max 50 ton. Max produktionen ligger runt 45 [ton/h]. Arbetsvalsarna byts efter ca 8 

[km], mellanvalsarna byts efter ca 150 [km] och 

stödvalsarna byts 4 gånger om året. Arbetsvalsarna är 

gjorda av Asp 2023 och framställs genom sintring för en 

hårdhet (ca 60-65 HRC 6 ) och homogen vals. Kylmedlet 

som kyler valsningsprocessen fungerar också som 

smörjmedel. Kylmedlet som används i Z-high är en 

polymer emulsion bestående av 8 % CS-817 (tillverkas 

av Castrol) och 92 % vatten. 

Material som valsas i Z-high är VKS och band som ska 

påvalsas. 

5 Abrasiva borstar. Slipppande borstar 

6 HRC. Rockwell C 

Figur 1.7.2 Z-high 

11


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Band dimensioner 

Ingångtjocklek 1,7 – 6,2 [mm] 

Utgångstjocklek 1,25 – 6,0 [mm] 

Bandbredd 750 (1025) – 1550 [mm] 

Hastighet 50 [m/min] 

Stödvalsar 

Min diameter 1100mm 

Max diameter 1150mm 

Längd valsbana 1650mm 

Total längd 4600mm 

Vikt 20708kg 

Mellanvalsar 




Total längd 3560mm 

Vikt 1950kg 

Arbetsvalsar 




Total längd 2270mm 

Vikt 225kg 

Figur 1.7.3 6-high vals 

geometri 

12


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Övervakning 

Valsprocessen måste hela tiden övervakas, det görs från ett kontrollrum intill valsverket. 

Operatören övervakar bland annat: planhet, tjocklek och valskraft. Operatören 

övervakar och styr valsarna så att inte svetsfogar eller skador på bandet (t.ex. invikta kanter och 

kantsprickor) körs över med risk för bandbrott eller förstörda valsar. 

Planhetskompensering 

Det finns tre typer av kompenseringar, 

K1, K2, och kantzonkompensering: 

• K1 är en skevfelskompensering enligt en linjär kurva 

som adderas till mätvärdesprofilen. 

• K2 är en temperaturkompensering enligt en parabolisk kurva som adderas till 

mätvärdesprofilen. 

• Kantzonskompensering utnyttjas för kantzoner som ej är helt täckta av bandet. 

Planhetsreglering 

Det finns tre olika reglerkretsar, för varje reglerkrets finns det ett antal olika parametrar 

som kan ändras 

• Skevning; styr korrektionen av skevsystemet. 

• Böjning; manuell styrning, förinställning samt reglering av böjsystemet. 

• Sidoförskutning; manuell styrning, förinställning samt 

reglering av sidoförskutningssystemet. 

Tjockleks mätare 

Det finns två typer av tjockleksmättare: 

• Vollmer: kontaktgivare som med diamantspets ligger an på bandet och mäter 

• Daystrom: röntgenmätare som mäter beröringsfritt. 

Under normala driftförhållanden används båda mätarna i en sekvens. 

Vollmer användes för att kalibrera Daystrome givaren i början av varje band, 

samt ge regleråterföring. Efter fullbordad kalibrering går den till sitt ytterläge och Daystrome 

övertar regleringen. Under pågående valsning kan man växla givare genom att först beordra 

Vollmer in och därefter ut av Daystrome. Bandets ingående tjocklek mäts med en Daystrome 

röntgenmätare. Mätvärdet används till ansättningskalibrering samt för massflödesreglering (AGCreglering). 

Valsning kan dock utföras utan denna mätare men på bekostnad av 

tjockleksnoggranheten. Mätaren går automatisk in och ut styrt av sekvensen "Valsverk ihop/isär". 

13


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

2. Litteraturstudie 

2.1 Valsning 

Valsning [2] är den vanligaste metoden vid plastisk bearbetning av stålprodukter. 

Bearbetning sker då ämnet passerar mellan två roterande cylindrar, så kallade valsar (se figur 

2.1). Man kan dela in de valsade produkterna i platta och långa produkter, beroende på deras 

form. Platta produkter som plåt och band, valsas normalt mellan släta valsar, medan 

långa produkter, som stång, profiler eller tråd valsas i spårade valsar. Valsningen kan ske 

kontinuerligt, dvs. i en riktning eller reversibelt, vilket innebär att ämnet passerar fram och tillbaka 

mellan valsarna flera gånger. Kontinuerlig valsning används då stor produktion krävs vid såväl 

valsning av band som stång, profiler och tråd. Reversibel valsning används i steckelverk och 

mångvalsverk. Valsning av stål sker antigen i varmt tillstånd 800-1300 [˚C], eller i kallt tillstånd. 

Valsningens ändamål är att förändra form och mekaniska egenskaper. 

Terminologi valsning 

v = Hastighet 

R = valsradie 

α = Gripvinkel 

L = kontaktlängd 

h = Tjocklek 

h 0 

v 0 

R 

Figur 2.1 Valsningsterminologi 

α 

L 

v 1 

h 1 

14


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Gripvinkel 

Gripvinkeln bestäms av höjdreduktionen och valsdiameter 

Bredning 

Vid valsning ökar materialets bredd. Skillnaden mellan bredden före och efter stickets kallas 

bredning. Bredningen påverkas av flera faktorer: reduktion, valsdiameter, temperatur och friktion 

Kontaktytan 

Är den del av ämnet som är i kontakt med valsen under sticket. 

Försprång 

Är skillnaden mellan ämnets utgångshastighet och valsens periferihastighet, den anges i procent. 

Försprånget har stor betydelse vid beräkning av ämneshastighet i kontinuerliga uppställningar, för 

att undvika slingbildningar respektive uppkomst av höga dragspänningar. 

Valskraft 

Är den kraft som behövs för att deformera materialet. Valskraften beror på kontaktytan, 

deformationsmotstånd, friktion och valsningsgeometri 

Moment 

Vridande moment för valsen ges av valskraften multiplicerad med momentarmens längd. 

Kallbearbetning 

7 

Kallbearbetning av stål ger en stor mängd dislokationer på grund av plastisk deformation. Stålet 

måste värmas upp för att kunna rekristallisera. Detta innebär att stålet får tillbaka de egenskaper 

det hade innan bearbetning. 

7 Dislokation. Linjefel i kristallen av atomer 

15


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

2.2 Planhetsdefekter 

Planhetsfel [3] som uppkommer vid produktion av band och plåt kan delas in i två huvudgrupper: 

1. Med planhetsfel som uppkommer vid avhaspling av band får man i längdled en sträckning 

av innerytan jämfört med ytterytan. (se figur 2.2) Denna sträckning av bandet i längsled 

medför en hopdragning som resulterar i krumhet, 

bandet får en böjning som kvarstår efter avhaspling (se figur 2.3). 

Ytteryta 

Inneryta 

Figur 2.2 längd på inner 

och ytteryta 

Figur 2.3 Bandkrum 

2. Vid valsningsprocessen orsakar valsböjning och valsbombering att vissa delar av bandets 

tvärsnitt reduceras mer i tjocklek än andra. Detta resulterar generellt att de tunnare delarna 

av bandet blir något längre än de tjockare delarna, vilket medför en vågighet i de ”längre” 

områdena, (se figur 2.4). 

Figur 2.4 Valsböjning orsakar 

kantlånghet 

Valsbombering orsakar 

mittlånghet 

16


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Andra faktorer som kan bidra till uppkomsten av planhetsfel är: 

• Temperaturgradienter under valsning och haspling, fasomvandling sker tidigare i bandets 

kanter vilket ger upphov till geometriska defekter. 

• Olika kombinationer av inkommande tjockleksprofil och pålagd valsböjning kan resultera i 

planhetsfel. 

• Utsidan av det hasplade bandet kyls fortare och ger tryckspänningar på de inre varven. 

Tjockleksprofilen ger upphov till att bandrullens diameter varierar och eventuellt kan 

teleskopeffekter också uppkomma. 

• Hårda material är oftare kantlånga än mjuka material. 

• Förslitning av arbets- och stödvalsar och lager ger variationer i tjockleksprofilen längs 

bandet som kan resultera i planhetsfel. 

2.2.1 Identifiera Planhetsdefekter. 

Bilder 2.2.1-2.2.9 är tagna ur The book on leveling [3] 

• Band med krona (se figur 2.2.1), bandet är tjockare i mitten än i kanterna. 

Figur 2.2.1 ” Band med krona” 

• Band med buktighet (se figur 2.2.2), bandet har böjning i breddled. 

Figur 2.2.2 ” Band med buktighet” 

17


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

• Band med krumhet (se figur 2.2.3), bandet har böjning i längdled. 

Figur 2.2.3 ” Band med krumhet” 

• Band med mittlånghet (se figur 2.2.4), bandet är längre i mitten. 

Figur 2.2.4 ” Band med mittlånghet” 

• Band med kvartsbucklor (se figur 2.2.5), bandet är längre mellan centrum och kanten 

på band. 

Figur 2.2.5 ” Band med kvartsbucklor” 

• Band med kantlånghet (se figur 2.2.6) bandet är längre i kanterna. 

Figur 2.2.6 ” Band med kantlånghet” 

18


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

• Vridet band (se figur 2.2.7). 

Figur 2.2.7 ” Vridet band” 

• Krokigtband (se figur 2.2.8). 

Figur 2.2.7 ” Krokigt band” 

• Mindre knäckningar (se figur 2.2.8), vanligtvis orsakad av avhaspling av varmvalsat 

band. 

Figur 2.2.8 ” Mindre knäckningar” 

• Vågighet på band (se figur 2.2.9), orsakad av valsning. 

Figur 2.2.9 ” Vågighet på band” 

19


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

2.2.2 Riktning 

Riktningsprocessen [4] syftar till att utjämna längskillnader i materialet. Principen vid rullriktverk är 

den selektiva förlängningen av en del av bandet så att (kortare) områden blir proportionellt 

sträckta över materialet sträckgräns. Då åstadkommer man i huvudsak likformig ”fiberlängd” i 

bandet. Detta fås genom att man tvingar bandet till en serie upp- nedböjningar över en liten radie. 

En tumregel är att man inte kan rikta band som har en mindre tjocklek än 1 % av rullens diameter. 

Detta motsvarar 1 % förlängning i bandets yta. På det sättet transporteras de kortare ”fibrerna” en 

längre väg. Medan bandet fortsäter i riktning mot utgångssidan, första rullen trycker djupast för att 

sträcka materialet sedan reduceras gradvis djupet på valsarna för att rikta upp materialet (se figur 

2.2.2). Nästan alltid startas riktningsprocessen efter avhasplingen då bandet går in i ett förriktverk, 

för att motverka bandkrum. Dessa riktverk har normalt endast ett fåtal arbetsrullar, oftast fem ”två 

över tre”. För att kunna rikta kant- och mittlånghet används ofta riktverk med 10-20 rullar. Tunna 

band riktas oftast i sträckriktverk, eller en kombination av rullriktverk och sträckriktvärk. 

Tjocklek 

Tjocklek 

Radie 

Ytter ”fiber” 

Neutral ”fiber” 

Inner ”fiber” 

Radie 

Område med sträckta ”fibrer” 

Plasticerat material 

Område med komprimerade 

”fiber” 

Område med 

komprimerade ”fibrer” 

Figur 2.2.2 Princip för riktning. Bild ur The book on leveling [3] 

Område med 

sträckta ”fibrer” 

Plastcierat material 

20


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

2.3 Austenitiska rostfria stål 

Analys 

Austenitiska rostfria stål [5], [6], [7] innehåller vanligen mellan 12-27 % krom och 7-30 % nickel 

samt eventuellt även molybden och andra legeringsämnen. Nikelhalten gör att stålen är 

austenitiska även vid rumstemperatur. Låg kolhalt är i allmänhet önskvärd för att undgå 

karbidutskiljning, normalt ligger den under 0,05 %. Om kolhalten är högre legeras materialet ofta 

med titan och niob som har högre affinitet 8 till kol än vad krom har. På så sätt förhindras bildning 

av kromkarbid (Cr C ). 

23 6 

Mekaniska egenskaper 

Austeniten är mjuk, seg och tänjbar, och den kännetecknas vidare av att vara omagnetisk. 18/8stålen 

(18 % Cr och 8 % Ni) och de högre legerade austenitiska kvalitéerna kan ej härdas genom 

värmebehandling. Dock kan man genom kallbearbetning väsentligt höja sträckgräns och 

brottgräns samtidigt blir materialet något martensitiskt. Detta leder till att stålet blir både 

magnetiskt och att korrosionsbeständigheten minskar. 

Svetsbarhet 

De austenitiska rostfria stålen är i stort sätt väl lämpade för svetsning. Eftersom de ej tar härdning 

uppstår ej heller några härdningsfenomen. Det föreligger inte heller någon större risk för farlig 

korntillväxt med sprödhet som följd. I samband med värmning och svalning vid svetsning 

genomgår austenitiska material inte några egentliga strukturomvandlingar, men under vissa 

förutsättningar bildas sekundära faser i svetsgodset och den värmepåverkade zonen. Den 

viktigaste av dessa faser är ferrit, som i flera avseenden påverkar svetsförbandets egenskaper i 

såväl positiv som negativ riktning. Ferritens positiva roll är att den i stor utsträckning förhindrar 

uppkomst av varmsprickor i svetsgodset. Den förmår att lösa ämnen såsom svavel och fosfor, 

vilka i annars segrar och avsevärt ökar risken för att sprickor uppstår då svetsspänningen växer. 

Normalt eftersträvas mellan 2-9 % ferrit i svetsgodset. Efter viss hålltid i temperaturintervallet 600- 

850 [°C] kan Sigmafas (FeCr) bildas. Detta kan ske om ferrithalten är mer än 10 % eller om stålet 

har hög kromhalt (t.ex. 25 % Cr 20 % Ni). I samband med konstruktion av ett objekt i austenitisk 

rostfritt stål är det väsentligt att ta hänsyn till de kastningar och krympningar som uppkommer vid 

svetsningsarbetet. Längdutvidgningskoefficienten är ca 50 % högre och värmeledningsförmågan 

40 % lägre än för ordinära svetskonstruktionstål. 

8 Affinitet. Benägenhet att kemiskt reagera. 

21


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

2.4 Ferrit-Austenitiska rostfria stål 

Analys 

Ferrit-austenitiska rostfria stålen [5], [6], [7] kallas även populärt för duplexa stål. 

De innehåller omkring 29 % krom, 5-8 % nickel, 1-4 % molybden, mindre än 0,03 % kol, samt är 

magnetiska. Ett annat ämne som visat sig ha mycket stor betydelse för svetsbarheten i ferritaustenitiska 

stål är kväve, som förekommer i halter upp till 0,4 %. Vid svetsning stelnar smältan 

primärt helferritiskt och austeniten bildas i ett senare skede då temperaturen sjunker 

Mekaniska egenskaper 

Stål av denna typ används när både hög hållfasthet och stort korrosionsmotstånd efterfrågas. De 

duplexa stålens härdighet mot punkt- och spänningskorrosion är goda. Stålen har sitt största 

applikationsområde inom offshore-industrin, där deras egenskaper passar väl in i en miljö med 

höga kloridhalter. Den höga hållfastigheten jämfört med austenitiska stål ger också 

konstruktionsfördelar i form av lättare konstruktioner. Cellulosa-, kemisk-, och 

petrokemiskindustrier, är andra områden där de ferrit-austenitiska stålen vinner insteg i allt högre 

grad. 

Svetsbarhet 

De ferrit-austenitiska stålen lämpar sig bättre för svetsning än de ferritiska och martensitiska 

stålen, men inte lika bra som de austenitiska. Deras sprödhet i samband med svåra 

svetsspänningar kan leda till sprickbildningar, denna risk är dock betydligt mindre än de rent 

ferritiska stålen. Liksom med de ferritiska stålen, uppstår vid svetsning av de ferrit-austenitiska 

stålen, en zon omedelbart intill svetsen, som genom kornförstorning och utskiljningar är känslig för 

korrosionsangrepp och spröd, om än ej så utpräglat. De ferrit-austenitiska stålen uppvisar efter en 

tids upphettning vid intervallerna 350-550 och 600-975 [˚C] strukturförändringar, vid 475 [˚C] 

inträffar försprödning. Därför bör temperaturintervallet 350-550 [˚C] passeras snabbt. 

Även temperaturintervallet 600-975 [˚C] bör passeras snabbt då risk för Sigmafasbildning 

föreligger. Svetsning skall därför ske så kallt som möjligt. Sträckenergin skall hållas låg. 

22


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

3. Analys 

3.1 Ekonomi. Produktivitet. Kvalitet. 

3.1.1 Ekonomi 

För att analysera de tydliga ekonomiska effekterna som valsning över svets skulle medföra 

studerades ett antal olika punkter. 

• Årsproduktion L-60 

• Omsättning av olika materialkvaliteter 

9 

• Kostnader för slabs 

• Tillverkningskostnader och transportkostnader 

• Skrotpriser 

• Material som skrotas vid svets som ej är valsat 

För att få tag i uppgifter om årsproduktion, omsättning av material och kostnader med mera 

kontaktades den ekonomi/logistik avdelningen på Nyby. För omsättning av materialkvalitéer 

studerades vilka material och hur högt tonnage som hade passerat under fjärde kvartalet 2004. 

För slabspriser användes prislistan för 2005 januari. För att komma fram till hur mycket material 

som inte valsades före och efter svetsen, analyserades processen ingående, de faktorer som 

inverkar på hur mycket som inte valsas. Den avgörande faktorn är valsningsoperatören det är han 

som styr arbetsvalsarna han påverkas av hastigheten på bandet och ”hur nära han vågar valsa 

svetsen” detta varierar från operatör till operatör. Dessvärre finns det ingen möjlighet att kunna 

mätta bandvikten före och efter L-60 vilket skulle ge ett exakt värde på hur mycket som skrotades 

när analysen genomfördes. I maj 2005 togs det i bruk en våg för att väga ingående material i 

L-60. Efter intervjuer med valsningsoperatörerna togs ett medelvärde på 5 [m] fram, som visade 

hur mycket material vid bandskarven som inte valsas över. Det blir 2.5 [m] före och efter svetsen 

dock går inte själva svetsen att använda så den klipps bort ca 0.25 [m] av bandet, detta görs vid 

påhaspeln. 

3.1.2 Produktivitet 

För att analysera vad som händer med produktiviteten när man valsar över svets, användes 

observationerna från de ekonomiska studierna. Efter som material vid svetsen skulle valsas över 

ökar materialutbytet på varje band och där med produktiviteten. 

9 Slabs, ämne från stränggjutning. Ämnesformat 150–300× 400–2200 [mm]. 

23


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

3.1.3 Kvalitet 

Kvalitetsbristkostnaderna [8] ”de kostnader som orsakas av defekta enheter, ofullkomliga 

processer eller förlorade försäljningsintäkter” minskar på grund av att valsning över svets ger ett 

högre materialutbyte. 

3.2 Valsning på oglödgade svetsar 

För att sammanställa den kunskap som fanns om valsning över oglödgade svetsar intervjuades 

valsningsoperatörerna på L-60. Det fram kom att försök av valsning över svets i L-60 hade utförts 

runt 1990 med mindre lyckad framgång, dock finns ingen dokumenterad information kvar från 

försöken. Det händer ibland att en operatör missar att lyfta arbetsvalsarna och av misstag valsar 

över svetsen med blandade resultat 10 . Den dokumenterade information som fanns var en 

sammanställning av erfarenheter från bandsvetslinjen i Avesta, dock handlar den om valsning 

över glödgade svetsar. För att erhåll en uppfattning om hårdheten på svetsfogarna och 

närliggande material gjordes ett antal hårdhetsmätningar. Materialen för provningarna valdes ut 

på grund av att de är kända för att vara problematiska att bearbeta, materialanalys på 

provmaterial (se tabell 3.4). 

Tabell 3.4 Material för hårdhetsprovning. 

Materialanalys % C N Cr Ni Mo Si Mn S Cu B 

11 

PKA Material Kvalité 

5857 904L 0,013 0,055 19,75 24,25 4,30 0,30 1,50 0 1,50 0,001 

597905 254 SMO 0,013 0,20 19,95 17,95 6,10 0,35 0,45 0 0,70 0 

658919 2205 0,018 0,170 22,40 5,70 3,20 0,40 1,50 0 0 0,002 

194201 310RB 0,050 0,035 25,7 19,15 0,20 0,60 0,90 0 0 0 

- 316L-Si 0,02 0 18,5 12 2,6 0,85 1,7 0 0 0 

3.3 Vilka tjockleksskillnader mellan banden kan accepteras. 

De tjockleksskillnader på banden som får köras idag i Z-high finns att studera i 

tillverkningsföreskrift Nr 40600 Rev.16, utdrag ur tillverkningsföreskrift 12 . Enligt föreskriften är 

± 40 % den största skillnad på tjocklek det nya bandet får ha mot det ut gående band. Det är 

bättre att skarva ett tjockt utgående band med ett tunnare än tvärtom. Tjockleken är den viktigare 

av de två faktorerna, tjocklek och bredd. Med avseende på valsning över svets skulle en 

tjockleksskillnad på maximalt 0,5 [mm] tillåtas vid inledande försök med valsning över svets. Med 

11 

anledning av lyckade valsningar över svets och [9]. det är bättre att gå från tjockare till tunnare 

band med avseende på belastningen på svetsen. 

10 

Se bilaga 2 

11 

PKA-kod. Intern beteckning på material. 

12 

Se bilaga 3 

24


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

3.4 Vilka breddskillnader mellan banden klarar valsverket av. 

Breddskillnader mellan banden som accepteras idag i valsverket finns att finna i 

13 

tillverkningsföreskrift Nr 40600 Rev.16 . När det gäller den största skillnaden på vad som får 

skarvas med på utgående bandbredd så varierar det med från ca ± 24 % för de smalaste banden 

till ± 9 % för de bredaste banden, det som inverkar på hur stor skillnaden kan vara är att 

kantsaxen kan få ordentliga klipp och komma åt svetsen. Det är bättre att skarva ett brett 

utgående band med ett smalare än tvärtom. Med avseende på valsning över svets finns ingen 

information utan det måste provas fram praktiskt, ser man på valsningar över svets som gjorts av 

misstag. Så skulle ett bra startvärde på hur stor skillnad det får vara mellan banden vara ± 2,5 %. 

3.5 Krokiga bandändar i L-60 

3.5.1 Vilka problem skapar krokiga bandändar i L-60 

14 

Efter ha studerat processen samt statistik från L-60 och identifierat problemen som uppstår 

med krokiga bandändar, visade det sig att när krokiga bandändar kommer in i L-60 uppstår 

problem vid svetsen, bandmagasin och i Z-high: 

• Vid svetsen blir det svårt att få banden att ligga rakt mot varandra vilket skapar problem. 

Efter att dubbelsaxen klippt båda bandändarna och går ihop med dem till spaltläge så blir 

de inte parallella, vilket ger stora problem vid svetsningen. 

• I magasinet är det lätt att de krokiga bandändarna tar i bärarmarna som är känsliga eller 

löser ut nödstopslinorna. 

• När den krokiga svetsskarven går in mot arbetsvalsarna i Z-high har de ett högt banddrag 

vilket leder till en spänningskoncentration i ena sidan av svetsen, ibland kan detta leda till 

bandbrott. 

• Vid Z-high är det lätt att kanterna på det krokiga bandet tar i inne i verket (går utanför 

arbetsvalsarna) på sidorna, speciellt känsligt är området runt kantklippet. Breda band är 

känsligare än vad smala band är, eftersom de inte har lika mycket spelrum inne i verket. 

Hur stor mittavvikelse och bredd på banden verket klarar av kan beskrivas med formeln 

( − 0 , 5x 

+ 825 = max mittavvikelse [mm]) där är x är bredd på bandet ( 1025 ≤ x ≤ 1550 ) 

[mm]. 

• Efter interjuver med valsningsoperatörer angående hur krokiga band påverkar valsningen, 

framkom att det var sluten på banden som var mer ”oroliga” och krokiga. De beskrev att ett 

krokigt band vill slingra sig som en orm, fram och tillbaka vilket skapar stora problem för 

operatörerna. De måste vara med och börja skeva valspaketet redan innan nästa 

svängning på bandet kommer för att det inte ska ta i inne i verket. Det kräver stor 

erfarenhet och känsla av hur bandet kommer beter sig. 

13 Se bilaga 4. 

14 Se bilaga 5. 

25


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

3.5.2 Försök att mäta krokiga bandändar 

Efter att ha studerat äldre försök med att mäta krokiga bandändar på Nyby framgick det att det 

inte fans någon fungerande metod som gick att använda. Från steckelverket fanns det inte heller 

någon möjlighet att få någon information på hur krokiga bands profiler ser ut. Dock så kommer en 

ny profilmätare installeras efter steckelverket under sommaren 2005 som kan mäta krokigheten 

på banden. Kontakt togs med Daniel Senter 15 för att ta del av hans arbete med att mäta krokiga 

band i en liknande linje. Där framgick det att de inte hade något tillvägagångssätt för att mäta 

krokigheten. De mätte tidsförluster, materialförluster, och vilken ände som orsakade problem. 

Efter mer undersökningar hur krokiga band skulle kunna mätas, upptäcktes att det satt en givare 

precis innan valsverket i Z-high som mätte mittavvikelse. Men givaren ger inget verkligt värde 

efter som bandet utsätts för stora dragpåkänningar, utan ger en anvisning på hur hela 

krokighetsprofilen längs bandet ser ut och kan jämföras med andra band som passerar genom 

valsverket. 

3.6 Instyrning av krokiga band i avhaspelen 

16 

Resultat från mätningarna med Argus visar att banden inte är speciellt krokiga i början 

17 

Statistik från L-60 visar att det inte är vanligt med problem med krokiga bandändar förrän vid 

svetsmaskinen. Det är svårt att ändra instyrningensfunktion, för problemet finns fortfarande kvar 

längre fram i linjen. För att komma till räta med problemet ”krokiga bandändar” finns det ett par 

lösningar. Det ena är att försöka rikta bandet rakt, vilket kommer att bli mycket komplicerat och är 

en tekniskt svår process som fortfarande är under utveckling. Det andra är att klippa bort den 

biten av bandet som är krokig, detta leder även till att man klipper bort tjockändan på bandet, 

vilket är positivt för valsning över svets. 

15 

Development Metallurgist, Coil Products Sheffield, Outokumpu Stainless Ltd, 

16 

Digitalt datainsamligssystem med mätvärdsbehandling, se sida 43. 

17 

Se bilaga 5 

26


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

3.7 Skrotning av bandändar 

3.7.1 Skrotning av bandändar 

Skrotning av bandändar i dagsläget kan ske med max 0,5 [m]/klipp och endast ett klipp på 0,5 [m] 

i slutet av bandet. Skrotet faller ner i små låder som skjuts ut för hand. Skrotet bärs sedan bort till 

2 större skrotlådor för sortering, vilket är en tung arbetsuppgift då en skrotbit kan väga upp mot 30 

[kg]. Resultat från mätningarna med Argus visar att det är sluten på banden som ska klippas, 

speciellt band med bredder över 1500 [mm]. Skulle man klippa bort ca 8 [m] av slutet på bandet 

får man bort den värsta krokigheten som skapar problem i linjen. Under sommaren 2005 kommer 

en ny profilmätare installeras efter steckelverket i Avesta, den klarar av att mätta profilen och 

krokigheten på bandet. Om den informationen skickas med band som är krokiga kommer man 

bara att behöva klippa dessa band. För att kunna klippa så mycket av bandet behöver 

avhaspelen byggas om och ett nytt skrotningssystem krävs som kan klara den nya mängd av 

skrot som skulle bildas. 

3.7.2 Rekommendation av bortföring av skrot 

Det skrothanteringssystem som existerar i nuläget i avhaspelen i L-60 klarar inte av att svälja en 

större mängd skrot än den gör i dagsläget. Därför måste ett nytt system installeras, beroende på 

hur mycket skrot som kommer att bildas i linjen finns det två alternativ 

1. Ett system med större skrotlådor som skjuts ut och transporteras bort med truck. 

2. Ett system med transportband till en stor skrotlåda finns beskriven i examensjobbet 

”Förbättrad maskinutrustning för att nå valsbara skarvsvetsar i L-60 [10]. 

27


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

3.8 Förriktverk 

Bandkrum 

Efter att ha studerat processen vid avhaspelen (se figur 3.8.1), med avseende på oplanhet, 

framgick det att de material som hade svårast bandkrum var varmvalsade (svarta band) special 

stål, sedan vanliga varmvalsade stål. Kallvalsade band (vita band) hade knappt någon bandkrum i 

början av bandet och bara en bråkdel av vad de varmvalsade banden hade i slutet. 

Dubbel sax och 

svets 

Avhaspel Matarverk Sax 

Riktverk 

Sidoförskjutning 

Figur 3.8.1 Inlopp L-60 

Problem med bandkrum 

Problem uppstår när bandet är krumt efter riktverket (se bild 3.8.2), då bildas det en ”uppåtsnok” 

(se figur 3.8.3) som går in i överdelen på saxen eller går åt andra hållet, vilket gör att bandet går 

neråt och vill ta i mellan saxen och 

sidoförskjutningen. 

Sidoförskjutningen är till för att 

styra det ingående bandet i sidled 

så att bandet ligger rakt emot det 

andra bandet som ligger i svetsen 

när de ska klippas och svetsas 

ihop. 

Bild 3.8.2 Förriktverk L-60 

28


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Användning av förriktverk idag 

Riktverket används idag i början och sluten på banden. Operatören vid avhaspelen kör manuellt 

ihop verket då lampan för bandbyte tänds när bandet på avhaspelen börjar ta slut. Sedan styr 

man in den nya bandänden genom matarverket och förriktverket fram till grovsaxen. Den enda 

gång man ändrar inställningarna för rullarna i riktverket är när en bandände gått igenom riktverket 

och fått kraftig ”uppåtsnok” eller ”nedåtsnok”, då backar man tillbaks bandet och provar ett nytt 

värde. 

Figur 3.8.3 Uppåtsnok 

Förriktverk L-60 

Riktverket som finns i avhaspelen vid L-60 är av typ förriktverk (se tabell 3.8.4). Enligt 

underhållskoordinatorn på L-60 är skicket bra på riktverket. Nya motorer installerades 050314, 

rullar och lager är i gott skick. Under våren 2005 installerades även ett nytt styrsystem från ABB 

som de framtagna värdena ska inplanteras i. 

Tabell 3.8.4 Förriktverk L-60 

Förriktverk, L-60 Nyby, Sverige 

Fabrikat: Sundwig 

Modellbeteckning: - 

Id nr: 450-766 

Antal rullar 5st 

Placering av rullar 2 över 3 

Drivning på antal rullar 5st 

Diameter: 200mm 

Centrum avstånd mellan rullar: 210mm 

Vertikalt skjusterbara rullar 2 och 4 

0-Linje Toppen de underliggande rullarna 

Tjocklek på band 2-6,5mm 

29


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Framtagning av värden 

Efter litteraturstudier [4], [11] framgick att det fanns väldigt lite skrivet om framtagning av värden till 

förriktverk och de teoretiska formler som fanns hade stora praktiska begränsningar. Framtagning 

av värden med FEM 18 var ej tänkbart heller på grund av den mängd av olika material och 

tjocklekar som passerar genom riktverket, det skulle bli alldeles för tidskrävande. 

Efter vidare undersökningar visade sig att Outokumpus fabrik i Tornio, Finland har tre stycken 

liknande riktverk 19 och genom två av riktverken kördes svarta band. Efter ett studiebesök i Tornio 

diskuterades hur deras uppstart av riktverk hade gått tillväga, därifrån erhölls också värden för 

deras inställningar på riktverken. 

Inställning på rullar 

I de två riktverken som ligger i linjerna AP3, Tornio (endast svarta band) och AP4, Tornio (endast 

vita band) ändras parametrarna för rulle 2 och 4 endast med tjockleken på ingående band. Detta 

på grund av att man kör stora mängder av material med liknande materialdata, dock finns det 

material typ EN 1.4318 som har andra egenskar som skapar problem när det ska riktas, då får 

operatören backa bandet och öka värdena och prova att rikta igen. I RAP 5, Tornio (svarta och 

vita band) ändras parametrarna för rulle 2 och 4 av tjocklek på bandet och beroende på om 

bandet är svart eller vitt (se diagram 3.8.5). 

0-Linje 

6 

4 

2 

0 

-2 

-4 

-6 

-8 

-10 

RAP5 svarta och vita band 

-12 

1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 

Diagram 3.8.5 RAP 5, Tornio 

18 Finita Element Metoden 

19 Se bilaga 7 

Tjocklek [mm] 

Rulle 2 svartband 

Rulle 2 vitband 

Rulle 4 svartband 

Rulle 4 vitband 

30


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Klassning av material 

Efter studier av sträckgräns och brottgräns (se tabell 3.8.6) hos material som passerar genom L- 

60 (varmvalsat), skulle det gå att använda en klassningstabell för materialhårdhet som redan finns 

på fabriken (VKS) i Nyby enligt Ralf Grönlund[2]. Materialen klassas i tre hårdhetsklasser. 

Normalt, Hårt (värdena för rulle 2 ökas med 25 %) och Mycket hårt (värdena för rulle 2 ökas med 

50 %). I styrsystemet från ABB sker klassningen efter Tornios klassningstabell för tjocklek 

(se tabell 3.8.7) och Nybys hårdhetsklasser (se tabell 3.8.8). 

Tabell 3.8.6 sträckgräns och brottgräns [Mpa] i L-60 

Varmvalsat VKS 

antal PKA Sigma 1.0 brott dim grupp antal PKA Sigma 1.0 brott dim grupp 

12 1563 402 656 4 74 1276 380 817 3 

2 2341 366 589 4 - 1563 368 642 2 

18 2546 360 614 4 406 1563 364 634 3 

2 5857 361 611 4 8 1563 361 621 4 

2 597905 472 756 4 14 2341 355 588 4 

Tabell 3.8.7 Tjocklek Tornio 

Tjocklek MIN Tjocklek MAX 

[mm] 

[mm] 

1,9 2,1 

2,1 2,3 

2,3 2,5 

2,5 2,7 

2,7 2,9 

2,9 3,2 

3,2 3,6 

3,6 4,0 

4,0 4,4 

4,4 4,8 

4,8 5,3 

5,3 5,8 

5,8 7,0 

Tabell 3.8.8 Hårdhet Nyby 

Klass PKA 

Normalt övriga 

Hårt 1901-1988, 3001-4998 

Mycket hårt 5001-6999 

31


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

3.9 Valsning över svets 

För att identifiera de variabler som har inverkan på valsning över svets studerades 

valsningsprocessen ingående och de faktorer som påverkar. Vidare studerades svetsen och dess 

egenskaper samt olika material. För att tydligare se vilka variabler som påverkar valsning över 

svets gjordes ett Ishikawadiagram (se figur 3.1). 

Figur 3.9.1 Ishikawadiagram 

32


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Uppdelning av faktorer 

Materialegenskaper 

• Tjocklekskillnad på band 

• Bredskillnad på band 

• Tjockändar 

• Krokiga bandändar 

• Tjocklek 

Svets 

• Höjd på svetsråg 

• Höjd på svetsrot 

• Svetsen är fri från defekter 

• Tillförd mängd av material 

• Hastighet på svetshuvud 

• Ström och spänning 

• Spalt avstånd 

• Spalt parallellitet 

• Rotskena 

• Kontakt 

• Nivåskillnad på bandkanter 

• Planhet på bandändar 

Valsverk 

• Reduktion 

• Hastighet 

33


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Tjockändar 

Bandändarna har inte samma egenskaper som mitten av bandet eftersom temperaturen vid 

valsning i steckelverket är lägre i bandändarna. Det gör att materialet inte rekristalliseras 

ordentligt, vilket resulterar i att materialet deformationshårdnar. Steckelverket kanske inte heller 

uppnår önskad reduktion i det sista sticket på det hårdare materialet, så att det blir tjockare (s.k. 

tjockändar) jämfört med resten av bandet. Försöker man valsa ut tjockänden i steckelverket är det 

stor risk att den blir väldigt krokig. Den lägre temperaturen beror på att bandänden under valsning 

kyls något av den relativt kalla haspeltrumman och tiden för bandändarna i haspelugnen blir 

längre, efterhand som längden på bandets ökar. Speciellt känsliga material är höglegerade stål. 

När tjockändar kommer in i L-60 uppstår problem vid valsningen i Z-high, speciellt om materialet 

är hårt och tunt. Detta på grund av att valsverket inte ”orkar” trycka ihop valsarna eftersom 

valsverket ligger på gränsen till vad verket klarar av. Det här resulterar i att önskad reduktion inte 

uppnås. I vissa fall låter man även bli att valsa över tjockändarna för att undvika problem. För 

försök med valsning över svets bör man ta hänsyn till material och tjocklek för minimala problem 

med tjockändar. 

Krokiga bandändar 

Vid svetsen blir det svårt att få banden att ligga mittemot varandra vilket skapar problem. Efter att 

dubbelsaxen, som är vinklad 93 grader (se figur 3.9.2) klippt båda bandändarna, går den ihop 

med bandändarna till spaltläge. Då blir bandändarna inte parallella, vilket ger stora problem vid 

svetsningen, som resulterar i en dålig svets. När den krokiga svetsskarven går in mot 

arbetsvalsarna i Z-high bildas det ett högt banddrag, vilket leder till en spänningskoncentration i 

ena sidan av svetsen, som ibland leder till bandbrott. För inledande försök av valsning över svets 

är krokiga bandändar ett stort problem eftersom de påverkar kvaliteten på svetsen, som är en av 

de avgörande faktorerna för ett lyckat resultat. 

Figur 3.9.2 Dubbelsax / svets, vy 

ovanifrån 

34


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Tjocklek 

Att tjockleken på banden också är av betydelse kom fram efter intervjuer med 

valsningsoperatörerna. När de valsat över svetsen med lyckat resultat, såg de att tjockleken på 

banden ofta låg över 2,5 [mm]. 

Tjocklek- och breddskillnad 

Se kapitel 3.3 och 3.4 

För inledande försök med valsning över svets ska banden som valsas helst ha samma bredd och 

tjocklek runt 3-4 [mm]. En lyckad valsning över svets som skedde av misstag hade band 

dimensionerna (se tabell 3.9.3). 

Tabell 3.9.3 Valsad svets 

Datum 050303 Ao 023194-95 Ao 023448 

PKA 1276 2746 

Bredd 1071 1045 

Tjocklek in, mm 2,50 3,00 

Tjocklek ut, mm 2,12 2,40 

Reduktion 15 % 20 % 

Hastighet, m/min 24 24 

Valskraft 8-12 6-12 

Svets 

För att valsa över svets är de viktigaste faktorerna en hållbar svets och en svets som inte ger 

valsmärken i arbetsvalsarna. Ofta är det svetsen som går sönder när man av misstag valsat över 

svetsen. Viktigt är också att banden är plana och får bra kontakt med rotskenan. Vidare att 

spaltavståndet är rätt och att 

bandkanterna är parallella. Ström, 

spänning, tillsatsmaterial och hastighet på 

svetshuvudena styrs automatiskt. 

Svetshuvudena börjar från kanterna och 

svetsar in mot mitten, men svetsarna 

möts inte utan det kvarstår ett område på 

banden som inte är svetsas (se bild 3.9.4) 

vilket ger anvisningar till sprickor 

Bild 3.9.4 valsad svets där svets fogarna möts från 

de bägge svetshuvudena, visar början till 

sprickbildning 

35


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Rotskena 

Beroende på rotskenans utformning kan 

man förändra utseendet för svetsfogen 

och störst förändring på svetsroten på 

undersidan av banden utan att behöva 

ändra parametrarna för de andra faktorer 

som styr utseendet på svetsfogen: 

• Mängd av tillfört material 

• Hastighet på svetshuvuden 

• Ström och spänning 

Ett experiment utfördes även under tiden 

för examensarbetet med rotskenans 

utformning för att minska höjden på 

svetsfogen och få jämnare form på roten 

för att minska risken för valsmärken (se 

bild 3.9.5). 

Bild 3.9.5 experiment med rotskenan för att minimera 

svetsroten 

Valsverk 

Vid försök med valsning över svets bör reduktionen ligga runt 15-20% och hastigheten runt 20-24 

[m/min]. Detta kunde konkluderas efter den lyckade valsningen över svets. 

36


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

4 Beräkningar 

4.1 Ekonomi 

Värdena är hämtade mellan datumen 20040816 till 20041222, under den tiden passerade 2773 st 

band genom L-60. Alla beräkningar är gjorda i Microsoft Excel 2003 SP1. Först sorterades alla 

dubbelband ut från värdarna. Dubbelband är band som ska delas i två delar efter linjen men ser ut 

som två band i den erhållna datan, vilket skulle dubbla vikten och antal svetsfogar för varje 

dubbelband, detta skulle ge ett felaktigt antal svetsfogar och tonnage. Där efter användes formeln 

Bredd × Tjocklek × 5meter 

på alla band, efter det sorterades den sammanlagda volymen, som 

20 

multiplicerades med densiteten, ut för varje materialkvalité . Densiteten sattes till 8000 [kg/m³]. 

Under tidigare nämnda period passerade 43931,3 ton rostfritt stål i L-60 och 402,5 ton klipptes 

bort. För att få fram värden för ett helt års produktion delades årsproduktionen med mängden 

material som passerat under tiden 040816 - 041222 för att få fram en faktor. 

188000 

= 4,28 

43931, 

3 

Detta resulterade i en faktor på 4,28 [-] 

Vilket ger 402, 

5× 

4, 

28 = 1722,7 [ton/år] bortklippt material 

Formler 

Slabs: pris för slabs [kr/ton] 

Steckelverk: tillverkningskostnad från slabs till band i steckelverk [kr/ton] 

97%: utbytesgrad i steckelverk [-] 

Skrotpris: skrotpris för bortklippt material [kr/ton] 

Frakt: kostand från steckelverk till Nyby [kr/ton] 

L-60: tillverkningskostnad i L-60 [kr/ton] 

( Slabs + Steckelverk) 

* 

− 3% 

× Skrotpris + Frakt + L60 

= Tillverkningskostnad [kr/ton] 

97% 

* 

( Tillverkningskostnad − skrotpris) 

× Bortklippt material= Tillverkningskostnader minus 

skrotintäkter [Kr] 

Valsning över svets 

* 

( Tillverkningskostnad − skrotpris) 

× Bortklipptmaterial 

× 5% 

= tillverkningskostnader minus 

skrotintäkter [Kr] för materialet precis vid och över svetsen som ej går att använda som måste 

skrotas. 

21 

För beräkningar . 



37


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Resultat 

Årsproduktion i L-60 188000,00 [ton] 

Klipps bort idag 1721,5 [ton] 


Bortklippt svets 86,0 [ton] 

Skulle kunna andvändas 1635,5 [ton] 

Kvalitetsbristkostnader: 

Sammanlagda förluster på bortklippt material under ett år: 

Tillverkningskostnader minus skrotintäkter. -3163983 [kr/år] 

Valsning över svets tillverkningskostnader minus skrotintäkter. -158199 [kr/år] 

Skulle kunna sparas per år om valsning över svets genomfördes 

på alla material 3005784 [kr/år] 

4.2 Produktivitet 

20 

Siffror från ekonomiberäkningar 

Ej valsning över svets 

Årsproduktion i L-60 188000,00 [ton] 

Klipps bort 1721,5 [ton] 


Bortklippt svets 86,0 [ton] 

Skulle kunna andvändas 1635,5 [ton] 

Ej valsning över svets 

( 86, 

08 + 1635, 

49) 

( 86, 

08) 

188000 

× 100 = 

Valsning över svets × 100 = 0, 

046 % 

188000 

0, 

916 

0 , 916 − 0, 

046 = 0, 

87 % ökat material utbytte som valsning över svets genomförs 

Resultat 

Årsproduktionen skulle kunna ökas med 0,87 % om valsning över svets skulle genomföras på alla 

svetsar 


% 

38


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

4.3 Krokiga bandändar 

Kvalitetsbristkostnader på grund av krokiga bandändar i L-60. 

Bilaga 6 ger 

Mars 2005 15,0 [h] 

April 2005 13,7 [h] 

( 15 + 13, 

7) 

Medel = 14,35 h månad 

2 

Timkostnad för L-60 

Betning 14768 [kr/h] 

Valsning 21846 [kr/h] 

Summa 14786+21846=36614 [kr/h] 

14, 35× 

12månader 

= 172,2 [h] 

172, 2× 

36614 = 6304930 [kr/år] 

Interna direkta kvalitetsbristkostnader för krokiga bandändar i L-60 är 6,3 miljoner kronor per år. 

39


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

5 Genomförande 

5.1 Hårdhetsprov 

Materialanalys på försöksmaterial enligt tabell 3.4 

Tabell 3.4 Materialanalys 



5857 904L 0,013 0,055 19,75 24,25 4,30 0,30 1,50 0 1,50 0,001 

597905 254 SMO 0,013 0,20 19,95 17,95 6,10 0,35 0,45 0 0,70 0 

658919 2205 0,018 0,170 22,40 5,70 3,20 0,40 1,50 0 0 0,002 

- 316L-Si 0,02 0 18,5 12 2,6 0,85 1,7 0 0 0 

Proverna svetsades i befintlig svetsutrustning vid L-60. Tillsatsmaterial i samtliga fall var 316L-Si. 

Svetsfogen backade sedan tillbaks och klipptes ut i saxen före svetsen (se bild 5.1.1). Svetsen 

klipptes också ut efter syning vid påhaspeln. Från varje svets klipptes en provbit 

ut, före och efter glödgning, provbitarna göts in i plast och slipades. Därefter mättes hårdheten i 

22 23 

vickers på 3 olika punkter i svetsen och på 3 punkter i bandet och ett medelvärde togs ut . För 

utrustning se tabell (5.1.2). 

Bild 5.1.1 Grovsax 

22 

Vickers, enhet och metodför hårdhets mätning 

23 

Se bilaga 11 

40


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Tabell 5.1.2 Utrustning 

Utrustning Fabrikat Modell Id nr Serie nr Anmärkning 

Kapmaskin Buehler Abrasimet 2 450-556 - - 

Hårdhets mätare Matsuzawa MV-1 - MV6163 Ansättningstid15 [s], 

Last 10 [kg] 

Sax Nymek/ 

Wikstrom 

SAX 400 - 2832 - 

Sax Kiehn Berthelsen 

Maskinfabrik 

8 2500 - 27610072 - 

Ingjutningsmaskin Buehler Simplimet 

2000 

- - - 

Slipmaskin Buehler Supermet 2 - - - 

Resultat 

Tittar man på resultaten(se tabell 5.1.3) ser man att svetsfogarna är mjukare än bandet både före 

och efter glödgning. 

Jämför man med tidigare mätningar [11] på band och svets ser man att liknande resultat har 

erhållits. 

Material 658919 har en avvikande hårdhet mot de övriga resultaten som inte kan förklaras. 

Tabell 5.1.3 Resultat 

Materialbeteckning Oglödgad Glödgad Oglödgat Glödgat 

PKA 

Svets Svets Band band 

[HV10] [HV10] [HV10] [HV10] 

5857/5857 186 153 272 168 

658919/658919 306 233 337 265 

597905/194201 169 - 357/261 - 

41


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

5.2 Mättning av krokiga bandändar L-60 

Argus 

Argus (se bild 5.2.1) är ett digitalt datainsamligssystem med mätvärdsbehandling och grafisk 

resultatpresentation som kan mäta ett antal olika parametrar/kanaler simultant. 

Bild 5.2.1Argus 

Första mätningen 

Mätningarna gjordes på nio kanaler (se tabell 5.2.2) med en mättid på 19,8 minuter och en 

upplösning på 41,2 [ms], vilket nästan gav 30000 st mättpunkter per kanal. 

Metoden att mäta centrumavvikelse användes vid försök att mäta krokiga bandändar i L-60, 

mellan datumen 05-03-18 och 05-03-20 loggades värdena. 

Tabell 5.2.3 kanaler 

Kanal Mättområde Enhet 

1 Hastighet efter verk [m/min] 

2 Hastighet före verk [m/min] 

3 Tjocklek in daystrom [mm] 

4 Tjocklek ut daystrom [mm] 

5 Reduktion i verk [%] 

6 Totala valskraft [Kn] 

7 Längd från svets [m] 

8 Bredden före valsverk [mm] 

9 Mittavvikelse [mm] 

42


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Resultat första mätningen 

Av de 74 st band som passerade under mätningarna ansågs 10 st band med störst avvikelse ha 

krokiga bandändar. De togs ut för att studeras vidare. 

24 

Ett av banden (Ao 023959, IndNr 843904), ledde till bandbrott i svetsen när det på grund av 

krokighet gick emot sidan inne i valsverket. 

Band Ao 023959, IndNr 843904: 

Bredd på band 1574 [mm] 

1574 

= 787 [mm] 

2 

Längd på arbetsvalsar 1650 [mm] 

1650 

= 825 [mm] 

2 

Argus uppmätte 108[mm] sidoavvikelse -15 [mm] för den riktiga centrumlinjen i verket. 

787+(108-15)=880 

880-825=55 [mm] 

Bandet gick 55 [mm] utanför valsbanan när bandbrottet inträffade. 


43


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Trend på band 

Mätningarna gav ett mycket tydligt resultat, studerar man graferna syns en tydlig trend på 9 av 10 

krokiga band (se bild 5.2.4). Hans Nygren[3] i Avesta kontaktades för att jämföra resultaten från 

mätningarna med deras egna mätningar av valskraft och differensvalskraft i från steckelverket, 

differensvalskraften representerar krokighet 25 . 

Bild 5.2.4 Trenden som gick att finna på 9 av 10 band såg enligt 

följande, banden svänger 22 [m] från slutet åt ett håll och vid 8 

meter från slutet av bandet svänger de markant åt andra hållet 

Svar Från Hans Nygrens undersökning 

Ur Hans Nygrens svar [12] ”De undersökta banden uppvisar alla ett likartat beteende i början av 

sista stick och i slutet av föregående stick. Man kan alltså ana ett visst samband mellan krokighet i 

L60 och i steckeln. Av vad som kan ses är detta mitt i accelerationen upp till nominell fart, då 

också valskraften sjunker, på grund av att bandtemperaturen är högre ju längre in på bandet man 

kommer. Accelerationen innebär en risk för att banddraget påverkas, vilket kan medföra 

snedvalsning. Ändringen i kraft innebär också en risk för störning av rakheten om det är olika 

friktion i valsstolens sidor. Det är också mycket möjligt att den mesta störningen kommer från 

valsningen av bakänden i jämna stick. Det är vanligt att denna slänger iväg. Orsaken till detta är 

till en del en störning från uppriktning av valspaketet som vi hittills inte kommit tillrätta med.” 

Andra mätningen 

På grund av resultaten från första mätningen genomfördes en andra mätning under en längre 

period (050318 – 050417) för att se om samma fenomen uppstod. Sammanlagt gjordes 800 st 

mätningar med samma konfiguration som i första försöket. Av 800 st mätningar fanns skarven 

mellan två band med på ca 400 st. Från de 400 st bandskarvarna togs alla band som hade en 

större centrumavvikelse än 50 [mm], detta resulterade i att 78 skarvar togs ut. Av de 78 skarvarna 

hade 15 st 100[mm] eller större centrumavvikelse, med en största avvikelse på 186[mm]. 


44


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

78 

400 

= 

0,195 ⇒ 19,5% av skarvarna hade en avvikelse på mer en 50 [mm] 

Svetskarvarna sorterades ut efter vilken sida de gick mot i valsverket (driv eller operatör sida) och 

mönstret de hade. Band med mönster 12-6, 22-8 och 23-12 påminner mycket om varandra med 

enbart en förskjutning av var toppar och dalar (där siffrorna står för vart topparna och dalarna 

ligger i förhållande till slutet av bandet) Driv eller operatörs sida är bara spegelvända på toppar och 

dalar. 

Klassning av utseende på krokiga bandändar: 

(12-6, 12 står för var sista toppen ligger i förhållande till slutet på bandet i meter och 6 står för var 

sista dalen ligger i förhållande till slutet av bandet i meter.) 

12-6 driv sida. 6 st (se bild 5.2.4) 


22-8 operatör sida. 7 st 


Driv sida. 8 st (se bild 5.2.9) 

Operatör sida . 3 st (spegel vänd mot bild 5.2.9) 

Ej klassade. 5 st 

Bild 5.2.4 mönster, 12-6 driv sida, Nyby 



Bild 5.2.7 mönster, driv sida, Nyby 

45


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Resultat andra mätningen 

Resultat från andra mätperioden, fördelat i procent av de olika klassningarna. 

Fördelning av mönstertrender på krokiga band (se diagram 5.2.8). 

Fördelning av mönstertrender som påminner om varandra (se 5.2.9). 

Fördelning av vilken sida slutet på den krokiga bandänden går mot (se 5.2.10) 

14% 

10% 

4% 

6% 

8% 

49% 

Diagram 5.2.8 Fördelning av trender på krokiga 

bandändar 

14% 

6% 

9% 

80% 

Diagram 5.2.9 Fördelning av liknande trender på 

banden 

12-6 drivsida 

22-8 operatörsida 

22-8 drivsida 

23-12 drivsida 

drivsida 

operatör sida 

ej klassade 

12-6 - 23-12 

driv - operatör 

ej klassade 

46


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

driv 

86% 

operatör 

14% 

Diagram 5.2.10 Operatör sida – driv sida 

operatör 

driv 

47

Mittavvikelse [mm] 

350 

325 

300 

275 

250 

225 

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Fördelning av mittavvikelse 

Båda mätningsperioderna från L-60 är inkluderade i diagrammet (se diagram 5.2.9) där 

fördelningen av den största mittavvikelsen från mätningarna från varje band är inlagd 

Fördelning av Argus mätningar 

0 

1000 1050 1100 1150 1200 1250 1300 1350 1400 1450 1500 1550 1600 1650 

Bredd [mm] 

Diagram 5.2.9 Linjer (Gräns), gräns för var arbetsvalsarna slutar med avseende på 

bandbredd och mittavvikelse 

12-6 Drivsida 

22-8 operatör sida 

22-8 Driv sida 

23-12 Driv sida 

Operatör sida 

Driv sida 

Ej klassade 

Linjär (Gräns) 

48


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

5.3 Utprovning av värden för riktverk 

5.3.1 Nollställning av givare 

Positionsgivare för rulle två och fyra (se bild 5.3.1) kalibrerades innan försöken med att 

prova ut värden för rullarna startades. Kalibreringen gjordes genom att en plan 

fyrkantsprofil med tjockleken 16 [mm] 

placerades över de nedre rullarna, sedan 

kördes rullarna ner var för sig så de precis 

gick i mot fyrkantsprofilen, då 

kontrollerades det verkliga värdet för 

rullarna mot det angivna värdet i 

styrsystemet från ABB. Rulle fyras givare 

var tvungen att ställas om. 

Bild 5.3.1 riktverk ”2 över 3” 

5.3.2 Riktning av bandkrum vid avhaspeln i L-60 

Utgångsvärden för försöken togs från förriktverket i RAP 5, Tornio för varmvalsade band (se tabell 

5.3.2). Värden för bandstart togs ut som utgångsvärden för bandslut i L-60. Utprovningen gick till 

enligt följande procedur, värden för bandtjockleken ställdes in manuellt från manöverbordet vid 

avhaspelen. Resultatet bandplanhet bedömdes visuellt och värden för rullarna noterades på ett 

protokoll 26 . Därefter räknades det ut ett medelvärde för band som hade lika tjocklek, detta fördes 

sedan in i två diagram (se diagram 5.3.3 och 5.3.4). Under utprovningen av riktverket upptäcktes 

även att det fanns glapp i skruvarna när rullarna skulle köras ned och upp, dessutom förändrades 

de inställda värdena när bandet gick igenom. Skruvarna ”fjädrade”, beroende på den mängd av 

olika tjocklekar och materialkvalitéer som passerar genom linjen. Det är ett tidskrävande arbete att 

kompensera för detta. 


49


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Tabell 5.3.2 varmvalsade band, Tornio RAP 5 

Tjocklek Tjocklek Rulle 2 Rulle 4 Rulle 2 Rulle 4 

MIN MAX bandstart Bandstart bandslut bandslut 

1,9 2,1 -12,4 - 4,5 -14,4 - 6,5 

2,1 2,3 -11,7 - 3,0 -13,7 - 5,0 

2,3 2,5 -11,0 - 2,2 -13,0 - 4,2 

2,5 2,7 -10,3 - 1,4 -12,3 - 3,4 

2,7 2,9 - 9,6 - 0,7 -11,6 - 2,7 

2,9 3,2 - 8,9 - 0,0 -10,9 - 2,0 

3,2 3,6 - 7,5 0,5 - 9,5 - 1,5 

3,6 4,0 - 7,0 1,1 - 9,0 - 0,9 

4,0 4,4 - 6,5 2,2 - 8,5 0,2 

4,4 4,8 - 5,5 3,5 - 7,5 1,5 

4,8 5,3 - 3,8 3,8 - 5,8 1,8 

5,3 5,8 - 2,8 4,0 - 4,8 2,0 

5,8 7,0 0,0 5,0 - 2,0 3,0 

Position för rulle till 0-linjen [mm] 

3,5 4 

4,5 

2,5 3 

1,5 2 

0,5 1 

Band s tart 

-7,5 

-8 

-7 

-6,5 

-6 

-5,5 

-5 

-4,5 

-4 

-3,5 

-3 

-2,5 

-2 

-1,5 

-1 

-0,5 0 

2,25 2,50 2,75 3,00 3,25 3,50 3,75 4,00 4,25 4,50 4,75 5,00 5,25 5,50 

Tjocklek [mm] 

Diagram 5.3.3 Värden för början på bandet, Nyby 

Rulle 4 

Rulle 2 

Poly. (Rulle 4) 


50


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Position för rullar till 0-linje 

Diagram 5.3.4 Värden för slutet på bandet, Nyby 

Band s lut 

-9,5 

-10 

-10,5 

-11 

-9 

-8,5 

-8 

-7,5 

-7 

-6,5 

-6 

-5,5 

-5 

-4,5 

-4 

-3,5 

-3 

-2,5 

-2 

-1,5 

-1 

-0,5 0 

0,5 1 

1,5 2 

2,5 3 

3,5 4 

4,5 

2,00 2,25 2,50 2,75 3,00 3,25 3,50 3,75 4,00 4,25 4,50 4,75 5,00 

Tjocklek [mm] 

Rulle 2 

Rulle4 


Poly. (Rulle4) 

Resultat 

I diagrammen infogades trendlinjer, därifrån har värden interpolerats fram för de olika 

tjockleksintervallen. Intervallen under 2 [mm] används inte men finns med i styrsystemet 

Det har ej räknats med den fjädringen som sker i skruvarna (0.5 [mm] för rulle 2 och 0,3 [mm] för 

rulle 4). 

Värden är för normalhårda stål, beräknande ur formlerna nedan. 

För hårda material och mycket hårda material har värdena ökats med 25 % respektive 50 %, dock 

finns det inte lika mycket praktiska tester för att se hur bra de värdena stämmer överens. 

Formler: 

Bandstart 

Poly (Rulle 2) 

2, 49 ≤ x ≤ 4, 

75 

Bandslut 


2, 49 ≤ x ≤ 4, 

50 

y = -0,8139x² + 7,1464x - 19,406 

R² = 0,9028 

y = -0,5748x² + 6,4597x - 22,778 

R² = 0,9629 


2, 49 ≤ x ≤ 5, 

0 

y = -0,3502x² + 4,3355x - 9,1919 

R² = 0,9594 


2, 49 ≤ x ≤ 4, 

50 

y = -0,2465x² + 3,7934x - 9,121 

R² = 0,9678 

51


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

För bandstart för rulle 2 har kurvan ett avvikande utseende när tjockleken stiger över 4,75 [mm] 

(se diagram 5.3.3 ), tittar man på kurvorna från Tornio bilaga 6 så är de parallella för rulle 2 och 

rulle 4. 

Därför har värden över 4,75 [mm] justerats med 0,5 [mm] stigande för varje intervall. 

Utgångsvärden för inläggning i styrsystem för vidare utvärdering och optimering. 

• Normal hårt. PKA, övriga (se tabell 5.3.5) 

• Hårt. PKA, 1901-1988, 3001-4998 (se tabell 5.3.6) 

• Mycket hårt. PKA, 5001-6999 (se tabell 5.3.7) 

Tabell 5.3.5 Normal hårt material. 

Rulle 2 Rulle 4 Rulle 2 Rulle 4 

Tjocklek MIN Tjocklek MAX bandstart bandstart bandslut bandslut 

0,9 1,1 -8,4 -1,9 -12,2 -2,5 

1,1 1,3 -8,4 -1,9 -12,2 -2,5 

1,3 1,5 -8,4 -1,9 -12,2 -2,5 

1,5 1,7 -8,4 -1,9 -12,2 -2,5 

1,7 1,9 -8,4 -1,9 -12,2 -2,5 

1,9 2,1 -8,4 -1,9 -12,2 -2,5 

2,1 2,3 -7,6 -1,3 -11,3 -2,0 

2,3 2,5 -6,9 -0,8 -10,6 -1,4 

2,5 2,7 -6,3 -0,3 -9,9 -0,9 

2,7 2,9 -5,8 0,2 -9,2 -0,4 

2,9 3,2 -5,2 0,8 -8,4 0,2 

3,2 3,6 -4,5 1,5 -7,5 0,9 

3,6 4 -4,0 2,2 -6,5 1,7 

4 4,4 -3,7 2,8 -5,8 2,5 

4,4 4,8 -3,5 3,3 -5,2 3,1 

4,8 5,25 -3,0 3,8 -4,8 3,7 

5,25 5,75 -2,5 4,3 -4,6 4,3 

5,75 7 -2,0 4,8 -5,0 5,0 

52


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Tabell 5.3.6 Hårt material 


Tjocklek MIN Tjocklek MAX bandstart Bandstart bandslut bandslut 

0,9 1,1 -10,5 -2,4 -15,2 -3,2 

1,1 1,3 -10,5 -2,4 -15,2 -3,2 

1,3 1,5 -10,5 -2,4 -15,2 -3,2 

1,5 1,7 -10,5 -2,4 -15,2 -3,2 

1,7 1,9 -10,5 -2,4 -15,2 -3,2 

1,9 2,1 -10,5 -2,4 -15,2 -3,2 

2,1 2,3 -9,5 -1,7 -14,2 -2,5 

2,3 2,5 -8,7 -1,0 -13,2 -1,8 

2,5 2,7 -7,9 -0,4 -12,3 -1,2 

2,7 2,9 -7,2 0,3 -11,5 -0,5 

2,9 3,2 -6,5 1,0 -10,5 0,2 

3,2 3,6 -5,6 1,9 -9,3 1,2 

3,6 4 -5,0 2,8 -8,2 2,2 

4 4,4 -4,7 3,5 -7,2 3,1 

4,4 4,8 -4,5 4,0 -6,5 3,9 

4,8 5,25 -4,5 4,7 -6,0 4,6 

5,25 5,75 -4,0 5,1 -5,8 5,4 

5,75 7 -3,5 5,3 -6,2 6,3 

Tabell 5.3.7Mycket hårt material 

Tjocklek MIN Tjocklek MAX 

Rulle 2 

bandstart 

Rulle 4 

bandstart 

Rulle 2 

bandslut 

Rulle 4 

bandslut 

0,9 1,1 -12,6 -2,9 -18,2 -3,8 

1,1 1,3 -12,6 -2,9 -18,2 -3,8 

1,3 1,5 -12,6 -2,9 -18,2 -3,8 

1,5 1,7 -12,6 -2,9 -18,2 -3,8 

1,7 1,9 -12,6 -2,9 -18,2 -3,8 

1,9 2,1 -12,6 -2,9 -18,2 -3,8 

2,1 2,3 -11,4 -2,0 -17,0 -3,0 

2,3 2,5 -10,4 -1,2 -15,9 -2,2 

2,5 2,7 -9,5 -0,4 -14,8 -1,4 

2,7 2,9 -8,7 0,3 -13,8 -0,6 

2,9 3,2 -7,8 1,2 -12,6 0,2 

3,2 3,6 -6,8 2,3 -11,2 1,4 

3,6 4 -6,0 3,3 -9,8 2,6 

4 4,4 -5,6 4,3 -8,7 3,7 

4,4 4,8 -5,2 5,0 -7,8 4,7 

4,8 5,25 -4,7 5,6 -7,2 5,6 

5,25 5,75 -4,2 6,1 -7,0 6,4 

5,75 7 -3,9 6,3 -7,4 7,6 

53


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

5.4 Tester med igensatt rotskena 

Utformningen på rotskenan styr utseendet på svetsfogen och störst inverkan har den över formen 

på roten beroende på om den är plan eller hur spåret är utformat. 

Rotskenan (se bild 5.4.1) är vattenkyld och gjord i koppar. 

Den ligger under banden och är den del som jordar när svetsen är igång. Det är viktigt att banden 

ligger plant mot skenan och får bra kontakt. 

Bild 5.4.1 Rotskena med anslutning för vattenkylning 

Utförande 

Efter en tids användning blir spåret i skenan igensatt (se bild 5.4.2), vilket ger en väldigt plan profil 

på skenan. Precis innan byte av rotskena togs en svets ut för vidare undersökning. Svetsen 

backades tillbaka och klipptes ut i grovsaxen, 

sedan till vidare grovklippning och inpassning i 

fräsfixturen för fräsning till dragprovsstavar. 

Fyra stavar togs ut över svetsen och två 

stycken ur materialet för jämförelse 27 . 

Dessutom mättes höjd på svetsfogen och 

jämfördes med en svetsfog gjord med normal 

Rotskena (se tabell 5.4.3) för utrustning (se 

tabell 5.4.4) 


Bild 5.4.2 övre skena igensatt, den 

undre skenan är ny 

54


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Tabell 5.4.3 Material till försök med rotskena 

Igensatt rotskena 

Material PKA Ström [A] Spänning [v] Matning [m/min] Tjocklek [mm] 

597905 364 32,5 10,0 5,0 

597905 364 32,5 10,0 4,8 

Normal rotskena 

Material PKA Ström [A] Spänning [v] Matning [m/min] Tjocklek [mm] 

597905 364 32,5 10,0 4,8 

597905 364 32,5 10,0 3,6 

Tabell 5.4.4 Utrustning 

Utrustning Fabrikat Modell Id nr Serie nr Anmärkning 

svets ESAB - - 

Sax Nymek/ Wikstrom SAX 400 - 2832 - 

Sax Kiehn Berthelsen 

Maskinfabrik 

8 2500 - 27610072 - 

Fräs Abene machine 

AB, Sweden 

VHF 400 - CNC 40030 - 

Dragprovmaskin Zwick Materalprufung 

1488 

- - - 

Skjutmått Mitutoyo CD-15DC 26136 - 

Resultat 

Utseende på svetsfog ovan och undersida (se bild 5.4.5). 

Bild 5.4.5 normal rotskena [1], igensatt rotskena[2] 

1 

2 

1 2 

55


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Brottgräns: 

Stav med svets 

Stav utan svets 

Resultat 

Höjd på svets fog: 

Normal rotskena 

Höjd på svetsråg 1,8 [mm] 

Höjd på svetsrot 1,9 [mm] 

Igensatt rotskena 

Höjd på svetsråg 1,8 [mm] 

Höjd på svetsrot 0,4 [mm] 

( 828, 

6 + 853, 

0 + 846, 

3 + 860, 

1) 

= 847 [N/mm²] 

4 

( 1139, 

9 + 1138, 

5) 

= 1139,2 [N/mm²] 

2 

Ett medelvärde togs för de olika dragprovs värdena ( xxx). 

Brott: 

Stav med svets 847 [N/mm²] 

Stav utan svets 1139,2 [N/mm²] 

Det är inte svetsen som har gått sönder utan det närliggande materialet som påverkats (HAZ ) (se 

bild 5.4.6). 

Bild 5.4.6 Material PKA 597905, (254 SMO) 

56


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

5.5 Valsning över svets 

På grund utav tidsbrist gjordes aldrig praktiska försök av valsning i L-60, dock har data för 

försöksmaterial tagits fram för inledande försök. 

• Material med högt tonnage och normala mekaniska egenskaper för VKS, PKA 1563 (se 

tabell 5.5.1). 

• Likadant material i båda banden 

• Samma bredd på banden,1100–1200 [mm] 

• Samma Tjocklek på banden, 3–4 [mm] 

• Reduktion 15–20 % 

• Hastigheten runt 20–24 [m/min] 

• Svetsning, bandkanter parallella och rätt spalt 

• En noggrann undersökning av svetsen 

• Om operatören upplever att banden börjar bli krokigt i slutet avbryts försöken med 

valsning över svets. 

• Mätning med Argus på 9 kanaler (se tabell 5.5.2) 

Tabell 5.5.1 Material analys på material för inledande försök 



1563 18/9 0,043 0,045 18,25 8,10 - 0,35 1.5 0.007 - - 

Tabell 5.5.2 Argus kanaler för inledande försök 

Kanal Mättområde Enhet 

1 Hastighet efter verk [m/min] 

2 Hastighet före verk [m/min] 

3 Tjocklek in daystrom [mm] 

4 Tjocklek ut daystrom [mm] 

5 Reduktion i verk [%] 

6 Totala valskraft [Kn] 

7 Längd från svets [m] 

8 Bredden före valsverk [mm] 

9 Mittavvikelse [mm] 

57


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

6. Resultat 

6.1 Frågeställning I 

Ta Reda på de ekonomiska fördelarna med att valsa över svets, inverkan på produktivitet och 

kvalitet. 

6.1.1 Ekonomi 

Det finns klara ekonomiska fördelar med att valsa över svets. Framför allt gör det att 

materialutnyttjandet ökas, eftersom man valsar över hela materialet. Då slipper man 

tillverkningskostnader på material som bara klipps bort och blir skrot. Dock har valsning över alla 

materialkvalitéer och fullständig skrotsortering av stålkvaliteter antagits. Vinsten med att valsa 

över svets blir med en årsomsättning på 188000 ton, 3,0 miljoner kr samt försäljningen av det 

ökande materialutbytet 

6.1.2 Produktivitet 

Produktivitet skulle kunna ökas med 1635 ton per år eller 0,87 % om valsning över svets 

tillämpades på alla material. På grund av det ökande materialutbytet. 

6.1.3 Kvalitet 

De interna direkta kvalitetsbristkostnaderna minskar på grund av övergång från en ofullkomlig 

process (lyfter arbetsvalsarna vid svets) till en fullkomlig process (valsning över svets). 

Valsning över svets ger ett högre materialutbyte. 

58


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

6.2 Frågeställning II 

På vilka stålsorter är det möjligt att valsa på oglödgade svetsar. Sammanställning av den kunskap 

som finns. 

Struktur 

TLitteraturstudieT [5], [6], [7] visar att strukturen på svetsarna inte innebär något hinder för att kunna 

valsa över svetsen. Den värmepåverkade delen av materialets (HAZ) inverkan på valsbarheten, 

gällande för austenitiska rostfria stål, är i enlighet med att härdningsfenomen ej uppstår. Ej heller 

föreligger det någon större risk för farlig korntillväxt och sprödhet, dock kan ferrit bildas under 

vissa omständigheter. För Ferrit-austenitiska rostfria stål sker härdning endast i ringa mån eller 

inte alls. Om inte kväve är legerat i materialet och det är en stor andel ferrit är risken stor att det 

bildas en zon intill smältgränsen, som blir i det närmaste helferritisk, detta resulterar i försämrade 

mekaniska egenskaper. Dock ska det inte medföra problem enligt Ralf Grönlund[2]. 

Hårdhet 

Referens [9] och utförda hårdhetsmätningar visar att svetsfogarna på specialstål har en 

medelhårdhet på199 HV. Detta är inte något hinder för valsning över svets, vilket innebär att 

hårdheten på standardmaterial inte heller utgör något problem. 

Valsning standardmaterial 

Valsning över svets ska teoretiskt kunna genomföras på alla standardstålsorter som får skarvas 

med varandra enligt tillverkningsföreskrifterna. 

Valsning specialmaterial 

Ingen dokumentation finns om hur svetsfogen deformationshårdnar och hur den kraftigt ökade 

reduktionen över svetsen påverkar material med hög kall deformationshårdnande. 

PKA 6xxx får aldrig svetsas mot 597x eller 198x. Det är för färdig- eller mellanbetningsband 

förbjudet att svetsa PKA 6xxx mot 19xx. 

6.3 Frågeställning III 

Vilka tjockleksskillnader mellan banden kan accepteras. 

I dagsläget är största tjockleksskillnaden som accepteras 40 

± %. Vid inledande försök med 

valsning över svets är den största tjockleksskillnad mellan banden som kan accepteras 0,5 [mm], 

nivåskillnaden får högst uppgå till 0,3 [mm], referens[9] och bilaga 3. 

59


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

6.4 Frågeställning IV 

Vilka breddskillnader mellan banden klarar valsverket av. 

När det gäller den största skillnaden på vad som får skarvas med på utgånde bandbredd i 

dagsläget så varierar det med från ca ± 24 % för de smalaste banden till ± 9 % för de bredaste 

banden. Med av seende på valsning över svets finns ingen information utan detta måste provas 

fram praktiskt. Ser man på valsningar över svets som gjorts av misstag så skulle ett bra 

startvärde, på hur stor skillnad det får vara mellan banden, vara ± 2,5 %. 

6.5 Frågeställning V 

Bandändarna på varmbanden är mer eller mindre krokiga. Var går gränsen för vad som kan 

hanteras i valsningen och hur kan valsverkets tolerans ökas. 

Bandändars krokighet. 

Studerar man resultat från Argus-mätningarna finns en tydlig trend på hur krokigheten ser ut på 

banden, sluten på banden är mer krokiga än början på banden. Sluten verkar också vara lite mer 

oroliga och vilja ha en tendens att svänga fram och tillbaka, vilket stämmer överens med 

operatörernas beskrivning hur krokiga band beter sig. 

Var går gränsen för vad som kan hanteras i valsningen. 

Gränsen för hur krokiga bandändar Z-high klarar av styrs av bredden på arbetsvalsarna. 

Hur krokiga band som kan accepteras beror på två faktorer - bredd och mittavvikelse (krokighet). 

Hur stor mittavvikelse och bredd på banden verket klarar av kan beskrivas med formeln 

( − 0 , 5x 

+ 825 = max mittavvikelse [mm]) där x är bredd på bandet ( 1025 ≤ x ≤ 1550 ) [mm]. 

Kostnader för krokiga bandändar 

Interna direkta kvalitetsbristkostnader för krokiga bandändar i L-60 är 6,3 miljoner kronor per år. 

Hur kan valsverkets tolerans för krokiga band ökas. 

För att öka toleransen för valsverket finns det två alternativ: 

1. Öka längden på arbetsvalsarna. Vilket skulle kräva en mindre omkonstruktion av 

valskassetten. 

2. Ytterligare styrning av bandet precis innan arbetsvalsarna. 

60


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

6.6 Frågeställning VI 

Hur skall instyrningen av banden ske för att inverkan av krokiga bandändar skall bli så liten som 

möjlig, förändringar av avhaspelens funktion. 

Resultat från mätningarna med Argus visar att banden inte är speciellt krokiga i början. 

Statistik från L-60 ( 6) visar också att det inte är vanligt med problem med krokiga bandändar. När 

problem inträffar är det vid svetsmaskinen, där finns redan en manuell styrning av bandet i sidled. 

Alternativ Lösning 

För att komma till rätta med problemet ”krokiga bandändar” i hela L-60 finns det en lösning. Den 

innefattar att bygga om avhaspelen så det går att klippa bort den biten av bandet som är krokig. 

Detta innebär att man också klipper bort tjockändan på bandet, det är även positivt för valsning 

över svets. 

6.7 Frågeställning VII 

Hur mycket som måste skrotas i bandändarna, rekommendation för bortföring av skrot. 

Hur mycket som måste skrotas i bandändarna. 

Resultat från mätningarna med Argus visar att det är sluten på banden som ska klippas, 

speciellt band med bredder över 1500 [mm]. Skulle man klippa bort ca 8 [m] i slutet av bandet 

skulle man få bort den värsta krokigheten som skapar problem i linjen. Under sommaren 2005 

kommer en ny profilmätare installeras efter steckelverket i Avesta, den klarar av att mäta profilen 

och krokigheten på bandet. Om den informationen skickas med band som är krokiga skulle man 

bara behöva klippa dessa band. 

Rekommendation för bortföring av skrot. 

Om ett nytt skrotningssystem ska installeras, beroende på hur mycket skrot som kommer att 

bildas i linjen finns det två alternativ. Ett system med större skrotlådor som skjuts ut och 

transporteras bort med truck eller ett system med transportband till en storskrot låda, som finns 

beskrivit i examensjobb ”Förbättrad maskinutrustning för att nå valsbara skarvsvetsar i L-60” 

referens[10]. 

Alternativ Lösning 

En alternativ lösning på problemet, om man ser övergripande, är att installera en sax och 

ett skrotningshanteringssystem efter profilmätaren som installeras sommaren 2005 i 

Avesta. Saxen kan då klippa bort krokiga bandändar och tjockändar eftersom de 

levereras till fler valsverk. 

61


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

6.8 Frågeställning VIII 

Utprovning av värden på riktverk för att kunna styra bandändars planhet. 

Det togs fram värden för 3 hårdhetsklasser. Värdena (se tabell 6.8.1) för normalhårt material är 

baserade på 2.5 veckors utprovning med interpolering av värden som fattas. 

Hårdhetsklasserna för hårt och mycket hårt är teoretiskt beräknande från normalhårt på grund av 

tidsbrist. 

Tabell 6.8.1 Normal hårt material (för markerade rutor är värdena teoretiskt fram räknande) 


Tjocklek MIN Tjocklek MAX bandstart bandstart bandslut bandslut 

1,9 2,1 -8,4 -1,9 -12,2 -2,5 

2,1 2,3 -7,6 -1,3 -11,3 -2,0 

2,3 2,5 -6,9 -0,8 -10,6 -1,4 

2,5 2,7 -6,3 -0,3 -9,9 -0,9 

2,7 2,9 -5,8 0,2 -9,2 -0,4 

2,9 3,2 -5,2 0,8 -8,4 0,2 

3,2 3,6 -4,5 1,5 -7,5 0,9 

3,6 4 -4,0 2,2 -6,5 1,7 

4 4,4 -3,7 2,8 -5,8 2,5 

4,4 4,8 -3,5 3,3 -5,2 3,1 

4,8 5,25 -3,0 3,8 -4,8 3,7 

5,25 5,75 -2,5 4,3 -4,6 4,3 

5,75 7 -2,0 4,8 -5,0 5,0 

6.9 Frågeställning IX 

Vilka krav ställs på svetsrågens höjd för att den inte skall ge upphov till valsmärken. 

Ser man utseendemässigt på svetsrågen och roten så är det svetsroten som inger den 

största risken för valsmärken på grund av sin kantiga form och höjd. På grund av tidsbrist 

fanns det inte tid till några FEM simuleringar. Enligt försök med en planare rotskena kan 

man nästan helt få bort roten på svetsfogen utan att hållbarheten minskas. Detta skulle 

minska risken för valsmärken. 

62


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

6.10 Frågeställning X 

Praktiska prov och analys av resultaten. 

På grund av tidsbrist genomfördes inte praktiska prov av valsning över svets. 

Bilaga 3 visar att det är möjligt att valsa över svets. För inledande försök av valsning 

översvets togs det fram ett antal punkter. 

• Material med högt tonnage och normala mekaniska egenskaper för VKS, PKA 1563 (se 

tabell 5.5.1). 

• Likadant material i båda banden 

• Samma bredd på banden,1100–1200 [mm} 

• Samma Tjocklek på material, 3–4 [mm] 

• Reduktion 15–20 % 

• Hastigheten runt 20–24 [m/min] 

• Svetsning, bandkanter parallella och rätt spalt 

• En noggrann undersökning av svetsen 

• Om operatören upplever att banden börjar bli krokigt i slutet avbryts försöken med 

valsning översvets. 

• Mätning med Argus på 9 kanaler (se tabell 5.5.2) 

63


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

7. Slutsats 

På grund av tidsbrist genomfördes aldrig praktiska prov av valsning över svets i L-60. 

Dock togs det fram värden och beskrivningar för inledande försök av valsning över svets. 

Om valsning över svets genomförs på alla material skulle de interna direkta 

kvalitetsbristkostnaderna (ca 3 miljoner kronor per år) minska. Med anledning av övergång från en 

ofullkomlig process (lyfter arbetsvalsarna vid svets) till en mer fullkomlig process (valsning över 

svets). Valsning över svets ger ett högre materialutbyte och årsproduktionen skulle kunna ökas 

med ca 0,87 % med samma ingående material volym. 

Det finns en tydlig trend på hur krokigheten ser ut på banden - sluten på banden är mer krokiga 

än början på banden. Sluten verkar också vara lite mer oroliga och vilja ha en tendens att svänga 

fram och tillbaka, vilket stämmer överens med operatörernas beskrivning av hur krokiga band 

beter sig. Interna direkta kvalitetsbristkostnader för krokiga bandändar i L-60 är ca 6,3 miljoner 

kronor per år. Om det klipps bort 8 [m] i slutet på bandändarna skulle problemet med krokiga 

bandändar minska drastiskt, men skulle också kräva en ombyggnad av avhaspelen och 

skrothanteringssystemet. Dessutom skulle utbytet minska. 

Det togs fram värden för 3 hårdhetsklasser. Värdena för normalhårt material är baserade efter 

praktisk utprovning på riktverket. Hårdhetsklasserna för hårt och mycket hårt material är teoretiskt 

beräknande från normalhårt på grund av tidsbrist, för vidare optimering. 

Förslag att studera vidare 

• Vidare utveckling av rotskena 

• Kall deformationshårdnande, Ingen dokumentation finns om hur svetsfogen 

deformationshårdnar och hur den kraftigt ökade reduktionen över svetsen påverkar valsen 

och valskassetten, om hastigheten har någon betydelse för bildning av valsmärken. 

64


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

8. Referenser 

[1] Avesta Sheffield. (1995) Alla Tiders historia om Nyby bruk. Avesta Sheffield AB 

[2] Jernkontoret. (1996) Bearbetning av platta produkter produkter . 

Utbildningsmaterial, Stockholm. 

[3] Herr-Voss Corporation. (1989) The book on leveling. sjätte utgåvan, 

[4] Jarl, M. (1992) Rakhet, planhet och riktning – Litteraturöversikt. BTF-rapport, Luleå, Reg 

nummer BTF92003. 

[5] Uddeholms rostfria stål. (1963) Behandlingsföreskrifter svetsning 

Tredje upplagan UHB 680802. 6000. 5. 63 Karlstad 

[6] Weman, K. (2002) Karlebo Svets handbok. Andra utgåvan, 

Stockholm, Liber AB ISBN 91-47-05143 

[7] Materialnormcentralen. (1992) Rostfria stål. Femteutgåvan, 

Göteborg, Novum Grafiska AB ISBN 91-7162-345-0 

[8] Bergman, B & Klefsjö, B. (2001) Kvalitet från behov till användning. Tredje utgåvan, 

Lund, Studentlitteratur AB ISBN 91-44-01917-3 

[9] Jonsson, M. (2002) VKS-valsning över svets på specialstål. Intern-rapport 

[10] Honkanen, P. (2000) Förbättrad maskinutrustning för att nå valsbara skarvsvetsar i L-60. 

Mälardalenshögskolan, Regnr: IDPMEXC:00:36 

[11] Perä, J-O. (2001) Rullriktning av plåt och band – slutrapport. MEFOS-rapport, MEFOS, 

Regnr:MEF01021 

[12] Nygren, H. (2005) Undersökning av Nybyband i steckeln. Intern-rapport 

Studiebesök 

AP Lines Cold Rolling Plant Tornio, Finland 

Personliga kontakter 

[1] Daniel Senter Outokumpu, Sheffield 

[2] Ralf Grönlund Outokumpu, Nyby 

[3] Hans Nygren Outokumpu, Avesta 

65


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

9. Bilagor 

Sida. 

Bilaga 1 Processflöde Nyby. 67. 

Bilaga 2 Valsad svets. 68. 

Bilaga 3 Maximalt tillåtna tjockleksskillnader L-60. 69. 

Bilaga 4 Maximalt tillåtna breddskillnader L-60. 70. 

Bilaga 5 Störningar på grund av krokiga band L-60. 71. 

Bilaga 6 Riktverk Tornio: AP3, AP4 och RAP5. 72. 

Bilaga 7 Inställningar för AP4 och RAP5 (vita band). 73. 

Bilaga 8 Beräkningar för bortklippt material. (Bilaga ej officiell) 

Bilaga 9 Ekonomiberäkningar. (Bilaga ej officiell) 

Bilaga 10 Hårdhetsprov på svets. 74-75. 

Bilaga 11 Bandbrott. 76. 

Bilaga 12 Krokiga bandändar. 77-86. 

Bilaga 13 Samman ställning av resultat från riktverk. 87. 

Bilaga 14 Dragprover. 88-89. 

66


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 1. Processflöde Nyby. 

67


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 2. Valsad svets. 

Datum 050303 

Ao 023194-95 Ao 023448 

PKA 1276 2746 

Bredd 1071 1045 

Tjocklek in, mm 2,50 3,00 

Tjocklek ut, mm 2,12 2,40 

Reduktion 15 % 20 % 

Hastighet, m/min 24 24 

Valskraft 8-12 6-12 

Rotsida Rotsida 

Rågsida Rågsida 

68


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 3. Maximalt tillåtna tjockleksskillnader L-60. 

Tjocklek utgående band Min tjocklek nästa band Max tjocklek nästa band 

1.50 1.50 2.10 

1.80 1.50 2.52 

2.00 1.50 2.80 

2.20 1.57 3.08 

2.40 1.71 3.36 

2.50 1.79 3.50 

2.60 1.86 3.64 

2.80 2.00 3.92 

3.00 2.14 4.20 

3.20 2.29 4.48 

3.40 2.43 4.76 

3.50 2.50 4.90 

3.60 2.57 5.04 

3.80 2.71 5.32 

4.00 2.86 5.60 

4.20 3.00 5.88 

4.40 3.14 6.00 

4.50 3.21 6.00 

4.60 3.29 6.00 

4.80 3.43 6.00 

5.00 3.57 6.00 

5.20 3.71 6.00 

5.40 3.86 6.00 

5.50 3.93 6.00 

5.60 4.00 6.00 

5.80 4.14 6.00 

6.00 4.29 6.00 

69


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 4. Maximalt tillåtna breddskillnader L-60. 

Bredd utgående band Min bredd nästa band Max bredd nästa band 

1025 1025 1275 

1090 1025 1310 

1140 1025 1390 

1275 1025 1390 

1290 1090 1390 

1310 1090 1480 

1390 1275 1520 

1480 1310 1520 

1520 1390 1520 

70


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 5. Störningar på grund av krokiga band 

Datum Ao. tid 

2005-03-04 "gick"snett vid svetsmaskin Krokigt band 23018,23019 0,0 

2005-03-12 00:39-00:52 Snedgång. Krokigt band 0,2 

2005-03-17 15:16-17:48,17:54-18:01 Bandbrott i z-high(bandet snett) 

15:05-16:07 nödstoppslina 3 och 5, löste ur. Krokig bandskarv,fastnade i 

23934 2,7 

2005-03-19 stativ(över SRV) 24048 1,0 

2005-03-20 07:46-08:52 Bandbrott i z-high. Krokig bandskarv,fastnade i "väggen" 23959 1,1 

2005-03-21 19:47-20:41 Bandbrott i z-high.Snedgång,skarven sprack. 24160,24161 0,9 

2005-03-22 06:28-08:50 Bandbrott i z-high (undre arb.valsen av)(kassettbyte) 

06:17-06:28 Nödst.lina 5, löste ur.Krokigt band,fastnade i balk (trptbana 

24124 2,3 

2005-03-23 mot mag 2) 24132 0,2 

2005-03-23 10:14-13:28 Bandbrott i z-high. Krokigt band 

12:47-14:56 Maskinfel mek. Krokig bandände har fastnat i balkstativ e. 

24113 3,3 

2005-03-24 hjälpmatarverket. 2,7 

2005-03-24 17:51-18:10 Nödst.lina 3+5 utlöst. Krokig bandände, fast i balkstativ. 23729 0,3 

2005-03-26 Kört reducerad fart (nära bandbrott). Krokiga bandändar 24209 0,0 

2005-03-29 04:04-04:23 Lina 3+5utlöst. Krokig bandskarv. 24298 0,3 

Mars 15,0 

2005-04-2 14:15-15:08 Bandbrott i SRV 

21:13-22:34+22:41-22:48 Bandbrott(före z-high) Svetsen brast (dålig 

0,9 

2005-04-7 svets) Ao.24661 

Material:13:50-14:04 Problem med krokig bandände 

24661 1,5 

2005-04-8 Ao.24788 

Material:00:29-00:46 nödst.lina 5, löste ur för krokig bandände 

24788 0,3 

2005-04-0 Ao.24823 24823 0,3 

2005-04-0 Material:01:52-02:04 nödst.lina 5, löste ur för krokig bandände Ao.24820 24820 0,1 

2005-04-0 Material:12:22-12:46 Krokig bandände, löste lina 5 Ao.24821-22 24821-22 0,4 

2005-04-2 Material: krokig bandände, löste ut lina 2 Ao.24831-32 24831-32 0,3 

2005-04-2 Material:15:32-15:44 krokig bandände,orsakade svetsproblem 0,2 

2005-04-2 Material:16:04-16:06 Krokig bandände,fastnade i z-high Ao.24976 24976 

2005-04-5 Material:07:46-08:18 krokiga bandändar hinder i dubbelsaxen Ao.52 52 0,5 

2005-04-8 Bandbrott:18:03-19:52 Svetsskarven brast före z-high Ao.214 214 0,9 

2005-04-0 Bandbrott:03:01-03:41 Svetsskarven brast i z-high 

Bandbrott:05:21-09:47 Svetsskarven brast i SRV 

0,6 

2005-04-0 Ao.400,369 

Bandbrott:10:48-11:19 Bandbrott i z-high(krokigt band,svetsen höll ej) 

400,369 4,7 

2005-04-4 Ao.330-363 

Bandbrott:12:12-14:16 Bandbrott i z-high(krokiga band,svetsen höll ej) 

330,363 0,5 

2005-04-4 Ao.363-428 363,428 2,1 

2005-04-0 Material:14:00-14:26 Krokig bandände,löste ur lina 5 Ao-508,509 508,509 0,4 

April 13,7 

71


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 6. Riktverk Tornio: AP3, AP4 och RAP5 

AP line 4 Tornio , Finland 

Fabrikat: JMS 


Id nr: - 





Centrum avstånd mellan rullar: 190mm 

Vertikalt justerbara rullar 2 och 4 

0-Linje Toppen på bottenrullarna 

Tjocklek på band 2,25-6,5mm 

AP Line 3 Tornio , Finland 

Fabrikat: Sundwig 


id nr: - 





Centrum avstånd mellan rullar: 260mm 



Tjocklek på band 2,5- 

RAP 5 Tornio , Finland 

Fabrikat: Danieli 


id nr: - 





Centrum avstånd mellan rullar: - 



Tjocklek på band 0,9-7mm 

72


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 7. Inställningar för AP4 (se diagram 7.1) och RAP5 (se diagram 7.2) (vita band). 

0-Linje [mm] 

4 

2 

0 

-2 

-4 

-6 

-8 

AP Line 4 Tornio 

-10 

1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 

Tjocklek [mm] 

Diagram 7.1 inställning för överliggande i förriktverk (vita band) 

0-linje [mm] 

6 

4 

2 

0 

-2 

-4 

-6 

-8 

-10 

-12 

-14 

RAP 5 Tornio 

1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 

Tjocklek [mm] 

Diagram 7.2 inställning för överliggande i förriktverk (vita band) 

Rulle 2 

Rulle 4 

Rulle 2 

Rulle 4 

73


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 10. Hårdhetsmättning av svets 

Datum 050211 

Svets 5857 Aonr Indvidnr Dim 

5857 022583 648601 4,81*1306 

5857 022778 828801 4*1306 


658919 022720 734002 4*1409 

658919 022792 734101 4*1409 

Datum 050218 


597905 022863 748604 4,50*1094 

194201 023051 814901 3,50*1038 

Svets 

Oglödgad testat 050214 

Materialbeteckning Prov 1 Prov 2 Prov 3 Medelvärde 

[HV10] [HV10] [HV10] [HV10] 

5857 184 194 180 186 

658919 347 317 254 306 



597905/194201 169 173 166 169 

Glödgad testat 050214 


[HV10] [HV10] [HV10] [HV10] 

5857 155 147 156 153 

658919 224 220 256 233 

Band 



[HV10] [HV10] [HV10] [HV10] 

5857 266 274 276 272 

658919 333 339 339 337 



597905 354 360 356 357 

194201 262 262 260 261 

Glödgad testat 050214 


[HV10] [HV10] [HV10] [HV10] 

5857 181 161 161 168 

658919 266 266 262 265 

74


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Materialbeteckning Oglödgad Glödgad Oglödgad Glödgad 

Svets Svets Band band 

[HV10] [HV10] [HV10] [HV10] 

5857/5857 186 153 272 168 

658919/658919 306 233 337 265 

597905/194201 169 - 357/261 - 

75


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 11. Bandbrott 

Datum 050320 Ao 023932 Ao 023959 

Ind Nr 866401 843904 

Charge Nr 450456 451010 

Gjut Nr 4 3 

Pgm Nr 120 121 

Rad Nr 209 148 

PKA 1782 1782 

Bredd in 1542 1546 

Tjocklek in 2,99 2,99 

76

Bilaga 12. Krokigaband 

Datum 

050318 

Ao 

023995 

Ao 

023996 

Ind Nr 859101 859102 

Charge Nr 450456 450920 

Gjut Nr 4 3 

Pgm Nr 120 120 

Rad Nr 209 415 

PKA 127933 127933 

Bredd in 1409 1409 

Tjocklek in 2,50 2,50 

120-209

Datum Ao 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Ao 

050319 024009 024008 

Ind Nr 810904 810903 

Charge Nr 451029 451029 

Gjut Nr 2 1 

Pgm Nr 121 121 

Rad Nr 257 256 

PKA 338908 338908 

Bredd in 1042 1041 

Tjocklek 

in 

3,49 3,50 

78

Datum Ao Ao 

050319 024066 024010 

Ind Nr 879001 824501 

Charge Nr E50642 451029 

Gjut Nr 89 5 

Pgm Nr 121 121 

Rad Nr 176 194 

PKA 231921 338908 

Bredd in 1041 1042 

Tjocklek 

in 

3,79 4,49

Datum Ao Ao 

050319 023973 023946 

Ind Nr 734505 799704 

Charge Nr 450833 450831 

Gjut Nr 2 2 

Pgm Nr 121 120 

Rad Nr 325 360 

PKA 658919 658919 

Bredd in 1406 1403 

Tjocklek 

in 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

4,00 4,00 

80


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

81

Datum Ao 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Ao 

050318 024036 024023 

Ind Nr 860101 840103 

Charge Nr E50580 E50505 

Gjut Nr 2 5 

Pgm Nr 121 120 

Rad Nr 197 419 

PKA 3383 1563 

Bredd in 1035 1046 

Tjocklek 

in 

2,50 3,00 

82

Datum Ao 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Ao 

050319 023991 024060 

Ind Nr 438301 862302 

Charge Nr 450360 451022 

Gjut Nr 5 2 

Pgm Nr 121 121 

Rad Nr 149 239 

PKA 127933 2746 

Bredd in 1403 1296 

Tjocklek 

in 

2,50 2,50 

83

Datum Ao 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Ao 

050319 024059 024052 

Ind Nr 862002 431101 

Charge Nr E50625 E50410 

Gjut Nr 5 6 

Pgm Nr 121 120 

Rad Nr 327 365 

PKA 231921 3383 

Bredd in 1410 1402 

Tjocklek 

in 

3,50 3,00 

84

Datum Ao 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Ao 

050319 024038 024009 

Ind Nr 860803 810904 

Charge Nr E50642 451029 

Gjut Nr 4 2 

Pgm Nr 121 121 

Rad Nr 229 257 

PKA 231921 338908 

Bredd in 1042 1042 

Tjocklek 

in 

3,49 3,49 

85

Datum Ao 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Ao 

050320 023949 023864 

Ind Nr 838101 785502 

Charge Nr 450836 450822 

Gjut Nr 5 3 

Pgm Nr 120 120 

Rad Nr 349 270 

PKA 1911 194201 

Bredd in 1296 1295 

Tjocklek 

in 

3,50 4,49 

86

Datum 


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Ao Ao 

050320 023932 023959 

Ind Nr 866401 843904 

Charge Nr 450456 451010 

Gjut Nr 4 3 

Pgm Nr 120 121 

Rad Nr 209 148 

PKA 1782 1782 

Bredd in 1542 1546 

Tjocklek in 2,99 2,99 20-209 

87


J. Ericson 

_____________________________________________________________________________________ 

Bilaga 13 Sammanställning av resultat från riktverk 

Normal 

hårt Inställningar Resultat 

Början Slut Början Slut Anmärkning 

PKA Tjocklek Rulle 2 Rulle 4 Rulle 2 Rulle 4 Rulle 2 Rulle 4 Rulle 2 Rulle 4 

1782 3,00 -9,3 -0,1 -8,8 0,1 

231921 3,5 -5 1,1 -7 1,1 -4,3 1,5 -6,7 1,2 

231921 4 -7 1,1 -6,4 1,6 

2746 3 5,5 1 -9,2 -0,1 -4,9 1,1 -8,7 0,2 

2553 3 -5 1,2 -9 0,1 -4,4 1,2 -9 0,1 hög last 1 av 2 band 

2542 4,5 -6 3 -5,3 3,2 

1563 3 -9,2 0,1 -8,6 0,2 

2546 3 -5,3 1 -9 0 -4,8 1,1 -8,3 0,2 hög last 1 av 4 band 

1357 2,49 -7,5 -1,4 -10,5 0,5 -7,2 -0,6 -9,8 -1,4 

2342 2,5 -7 -1 -10,5 -1,4 -6,5 -0,8 -10,1 -1,4 

1513 3 -9 0 -9 0 

1391 4,39 -6,1 2,9 -5,5 3,7 

3383 3,5 -5,5 1,1 -4,8 1,1 

231920 2,99 4,7 1,1 -9 0,1 -4,2 1,2 -8,5 0 

88

Bilaga 14. Dragprov

Kallvalsning över svets i råbandglödglinjen L-60 - Örebro universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?