Bilaga 1 till PTS rapport ”Upplysning om ... - och Telestyrelsen

RAPPORT 

Uppgjord: Tomas Strand, Bertil Görl 2000-05-17 

Dok. nr.NUTR7094 Rev. 1.2 

Bilaga 1 till PTS rapport ”Upplysning om teleadresser” 

1.1 Lösningar i andra länder 

1.1.1 Finland 

bilaga 1 pts rapport - au-system.doc 

Olika länder har olika lösningar för att hantera katalog- och 

nummerupplysningsfrågor. Här följer en sammanfattning av material vi fått från 8 

EU-länder och 3 andra länder. För varje land är materialet uppdelat i flera 

avdelningar. 

1.1.1.1 Inledning 

På grund av Finlands ovanliga telemarknad med en stor teleoperatör (Sonera) och ett 

stort antal lokala fastnätsoperatörer, har behovet av samarbete runt katalogfrågor 

varit aktuellt länge. I Finland finns en samlad nationell katalogfunktion som ägs 

gemensamt av teleoperatörerna. Lösningen bygger mer på samarbete än på 

regleringar. Man samarbetar om att bygga upp en så bra databas som möjligt, men 

tjänsterna är konkurrensutsatta. 

1.1.1.2 Nationell lagstiftning 

EU-direktivet 98/10 är implementerat genom den finska telemarknadslagen 

(30.4.1997/396, 22.4.1999/566) samt genom beslut av trafikministeriet 

15.6.1999/759. Gällande lagstiftning trädde i kraft 1 juli 1999. 

De relevanta delarna av telemarknadslagen kan sammanfattas enligt följande: 

Teleoperatörerna skall sörja för att användarna får uppgifter som krävs för identifiering införda i en 

allmänt tillgänglig, uppdaterad abonnentkatalog, samt se till att uppgifterna görs tillgängliga i en 

öppen riksomfattande abonnentkatalog (dvs en samlad katalogfunktion, AUS kommentar). 

Utlämnande av uppgifter skall ske till en avgift som är rimlig i förhållande till kostnaderna för att 

ta fram dem. Lagen om integritetsskydd vid telekommunikation skall tas hänsyn till. 

Lagen om integritetsskydd vid telekommunikation (22.4.1999/565) implementerar 

direktivet 97/66/EG och ger abonnenten rätt till hemligt nummer, hemlig adress 

mm. 

Ingen teleoperatör eller aktör har skyldighet att tillhandahålla vare sig tryckt katalog 

eller nummerupplysning. Alla teleoperatörer är skyldiga att lämna abonnentuppgifter 

dels till den samlade katalogfunktionen, dels till den som bedriver 

nummerupplysning. 

Inga särskilda kvalitetskrav ställs på den information som lämnas till den samlade 

katalogfunktionen, förutom att den ska vara i en ”för publiceringen användbar 

form”. All information som abonnenten till sin operatör lämnat för publicering ska 

vidarebefordras till den samlade funktionen, förutom annonsmaterial som foton, 

logotyper o dyl. 

Ersättningen för att lämna ut uppgifter till annan aktör eller till den samlade 

funktionen ska vara rimlig i förhållande till vad tjänsten kostar att utföra, för övrigt 

regleras inte prissättningen av myndigheten. 

Myndigheten reglerar inte i vilken form abonnentuppgifter tillhandahålls användarna. 

1.1.1.3 Marknadssituation och tillhandahållande av katalogtjänster 

Tryckta kataloger utgår från den samlade katalogfunktionen, men utges av ett flertal 

olika aktörer. Operatörerna har rätt att ge ut katalog. Kataloger distribueras fritt till

RAPPORT 



1.1.2 Danmark 

abonnenter, och finansieras med reklamintäkter. Nummerupplysning utförs av 

många aktörer utgående från den gemensamma katalogfunktionen. Man kan som 

tjänsteleverantör köpa abonnentdata från operatörer eller från den gemensamma 

funktionen. De flesta typer av elektroniska tjänster finns realiserade, med 

utgångspunkt från den gemensamma funktionen. 

1.1.1.4 Lösning av katalogfunktion 

Abonnenten kan förutom grunddata (namn, nummer, adress) publicera ytterligare 

uppgifter, som e-postadress, faxnummer, hemsida, etc. E-postadresser publiceras 

frivilligt. 

Tekniskt sett används en vanlig databaslösning, med nyare (Oracle) och äldre (IBM) 

komponenter. Gränssnitten mot teleoperatörerna är löst systemvis. Det krävs inget 

standardgränssnitt. 

Räddningstjänsten får tillgång till hemliga nummer genom direktkontakt med 

respektive teleoperatör. Hemliga nummer finns också i nummerupplysningen, men 

lämnas inte ut. Endast upplysningen hemligt nummer lämnas. 


Danmark har en i vissa stycken relativt hårt reglerad telemarknad, trots att den är helt 

privatiserad, i andra delar, t ex avseende mobiltelefoni finns det ganska stor frihet. 


EU-direktivet är införlivat genom lag nr 392, 10 juni 1997, om användning av 

nummerresurser mm, ändrad i lag nr 470, 1 juli 1998, samt genom 

Forskningsministeriets bekendtgörelse (förordning) nr 580, 24 juni 1999, om 

nummerupplysningsdatabaser. Den sistnämnda förordningen trädde i kraft 1 augusti 

1999. 

Telestyrelsen har givit TeleDanmark, den dominerande operatören, i uppdrag att 

upprätthålla en samlad katalogfunktion t o m 2009. Varken TeleDanmark eller någon 

annan aktör har något krav på sig att distribuera telefonkataloger till allmänheten. 

Alla teleoperatörer har skyldighet att sälja abonnentuppgifter till den som önskar 

köpa dem. Priset är begränsat till marginalkostnader för att ta fram uppgifterna. För 

uppgifter till den samlade katalogfunktionen gäller att de lämnas ut utan ersättning. 

Alla 8-siffriga teleadresser omfattas av skyldigheten, dvs alla normala 

abonnentnummer (ej operatörernas specialtjänster). För närvarande är det den 

operatör som enligt nummerplanen fått ett visst nummer som har skyldighet att 

lämna ut uppgifter, möjligheten till nummerportabilitet kommer förmodligen att 

ändra denna regel så småningom. 

Kvalitetskraven på abonnentuppgifter är väldefinierade i förordning 580. Där 

framgår att data ska förmedlas som kommaseparerad ASCII-fil med «» runt fältinnehållet, 

samt vilka fält som ska ingå. Dessa är: 

«telefonnummer», «titel», «förnamn», «efternamn», «gatunamn», «husnummer», «våning», 

«lägenhetsnummer (motsvarande)», «husnamn», «platsangivelse», «postnummer», «postort», 

«firmanamn», «intern strukturering för användare med flera telefonnummer», «användning (om 

användaren gett sitt uttryckliga tillstånd)», «upplysning om hur användaren vill framstå i 

nummerupplysningsdatabas (hemlig e dyl.)». 

Uppdateringar ska ske dagligen, totalutdrag ska levereras varje kvartal, alternativt 

utdrag av samtliga ändringar varje månad. 

2 (17)

RAPPORT 



1.1.3 Tyskland 

Direktivet 97/66/EG tillgodoses genom möjligheten att ha helt eller delvis hemliga 

uppgifter, förordning 580. 

Uppgifter från den samlade katalogfunktionen lämnas ut av TeleDanmark till 

reglerade priser. 

Hemliga nummer ska levereras till den samlade katalogfunktionen för att SOStjänsten 

ska kunna få del av dem. 


I Danmark finns flera nummerupplysnings- och katalogtjänstleverantörer, som 

levererar olika typer av tjänster. Det finns bl a en tjänst för namnupplysning på 

numret. Det finns inget tvång för operatörer att tillhandahålla tryckt katalog, dock 

delas kataloger ut eftersom de är lönsamma. Det finns också ett antal 

Internetkataloger. 

Det finns ingen licensiering av katalogtjänster, så vilket företag som helst kan sätta 

upp en nummerupplysning, Internettjänst eller trycka kataloger med data från den 

samlade katalogfunktionen. 


Vi saknar information om den tekniska lösningen, förutom det som är stipulerat om 

ASCII-filer o dyl. i förordning 580. 

1.1.2.5 Övrigt 

E-post och webbadresser är inte inkluderade i den samlade katalogfunktionen. 


Tyskland har en helt dominerande fasttelefonioperatör, Deutsche Telekom (DT), 

som själv har tagit på sig att driva en samlad katalogfunktion. 


I Tyskland har man införlivat artikel 6 i taltelefonidirektivet 98/10 genom sin 

telekommunikationslag av 25 juli 1996, samt genom förordningar om 

samhällsomfattande tjänster (30 januari 1997), om avgiftsreglering (1 oktober 1996) 

och om kundskydd i telekomsektorn (11 december 1997). Nu gällande lag trädde i 

kraft den 26 juli 1996. Förordningarna trädde i kraft 1 januari 1998, 2 oktober 1996 

respektive 1 januari 1998. 

Ingen aktör har fått i uppdrag att tillhandahålla en samlad katalogfunktion, istället har 

DT frivilligt tagit på sig att samla i hop en sådan katalog. Även en konkurrent, 

Telegate, strävar efter att tillhandahålla en komplett abonnentdatabas. Endast om 

ingen marknadsaktör tillhandahåller en samlad katalogfunktion kommer 

regleringsmyndigheten, Reg TP, att gå in för att tillse att funktionen kommer till 

stånd. I ett sådant fall har varje teleoperatör med minst fyra procents marknadsandel 

skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, i vilket ingår 

nummerupplysning och telefonkataloger. 

Alla operatörer är ålagda att lämna abonnentuppgifter till den som vill bedriva 

nummerupplysning eller katalogpublicering. De adresser som omfattas är alla 

teleadresser som abonnenten uttryckligen godkänt för publicering. Uppgifterna 

omfattar normalt endast namn, nummer och adress. 

3 (17)

RAPPORT 



För abonnentuppgifter som en operatör lämnar till en annan operatör får de ta ut 

marginalkostnader plus en rimlig del av baskostnader, för uppgifter som lämnas till 

en annan aktör, dvs icke-operatörer, får de ta ut rimlig ersättning. 

För uppgifter som lämnas till DTs samlade katalogfunktion betalar DT en viss 

ersättning. För att lämna ut uppgifter från den samlade funktionen får DT ta ut 

ersättning på samma sätt som andra operatörer. 

För tjänster mot slutanvändare, dvs nummerupplysning och liknande, är priserna ej 

reglerade. Telefonkataloger delas ut gratis. 

Det är förbjudet att använda abonnentdatabasen för andra syften än katalogtjänster, 

det är också förbjudet med namnupplysning. 

Hemliga nummer lämnas ut till polis i nödsituationer. 


På nummerupplysningsmarknaden är Deutsche Telekom och Telegate de stora 

aktörerna, det finns även ett antal mindre konkurrenter. Sammanlagt ca 25 st 118XXnummer 

är utdelade. Telegate köper sina katalogdata dels från DT, dels från 

operatörerna själva, särskilt avseende mobiluppgifter. 

Kataloger delas ut av såväl DT som av mindre konkurrenter. 

CD-kataloger förekommer, liksom elektroniska katalogtjänster över internet. 

Genom systemet med att abonnenten uttryckligen måste ge sitt tillstånd till att finnas 

med i katalogfunktionen har man en stor andel hemliga nummer i Tyskland. Detta 

gäller särskilt för mobilabonnemang, där operatörerna dessutom varit mycket 

tveksamma till att lämna ut abonnentuppgifter till DT. Den samlade katalogen har 

därför relativt få mobiltelefonnummer. 


Abonnentuppgifter ur den samlade katalogfunktionen är tillgängliga antingen i bulk 

eller transaktionsvis. Vi saknar uppgifter om teknisk lösning. 


1.1.4 Nederländerna 

I Tyskland har inga initiativ tagits för att inkludera e-postadresser i gemensamma 

kataloger. 


Nederländerna har en dominerande operatör på fast telefoni, KPN Telecom, som 

har det traditionella ansvaret för katalogfunktioner. 


Direktivet 98/10 är införlivat i nederländsk lag genom telekommunikationslagen av 7 

april 1998 och implementerat genom förordning 637 av den 10 november 1998. 

Såväl lagen (tillämpliga delar) som förordningen trädde i kraft 15 december 1998. 

För den samlade katalogfunktionen som omfattas av lag och förordning, dvs att 

aktören tagit på sig att upprätthålla utgivning av katalog och/eller tillhandahålla 

nummerupplysning, gäller att katalogfunktionen ska innehålla abonnentuppgifter från 

alla fasta och mobila teleoperatörer, med uppgift om abonnenternas fasta, mobila 

och personliga nummer. Undantag gäller för de abonnenter som valt att ha hemligt 

nummer. En utgiven katalog kan vara tryckt eller elektronisk. 

KPN, den tidigare monopolisten, har uppdrag att hålla en samlad katalogfunktion, ge 

ut katalog, samt erbjuda nummerupplysning via 118. Nummerupplysning via 118 är 

4 (17)

RAPPORT 



1.1.5 Frankrike 

inte kommersiell, priserna är i någon mening reglerade (lite oklart hur). För 

närvarande finns ingen annan leverantör av nummerupplysning via 118. 

Alla teleoperatörer måste lämna abonnentuppgifter till den samlade 

katalogfunktionen, däremot finns ingen reglering som tvingar operatörer att lämna ut 

uppgifter till den som t ex vill ge ut en lokal telefonkatalog. Kvaliteten på 

abonnentuppgifter är inte reglerad. Om inte abonnenten givit sitt otvetydiga 

samtycke får endast det minimum av uppgifter som krävs för abonnentidentifiering 

inkluderas i den samlade katalogfunktionen. Om abonnenten så önskar kan t ex titel, 

nummertyp (företagsnummer, faxnummer e dyl.) och e-postadress inkluderas. 

Den som upprätthåller den samlade katalogfunktionen ska betala 0.41 € per 

abonnentuppgift man mottar. Just nu utreder regleringsmyndigheten om detta är en 

kostnadsorienterad ersättning. 

Teledataskyddsdirektivet uppfylls genom telekommunikationslagen, vilken stadgar att 

abonnenten har rätt att utan kostnad ha hemligt nummer och/eller avstå från att 

listas för ändamål som är kommersiella, ideella eller i välgörenhetssyfte. Abonnenten 

har också rätt att mot avgift ha hemlig postadress och/eller avstå från uppgifter som 

kan visa kön, om det inte är språkligt ogörligt (t ex namn med genussuffix). Vidare är 

det förbjudet att använda automatiska uppringnings- eller faxsystem för icke 

efterfrågade samtal om inte abonnenten i förväg gett skriftligt medgivande. 

Hemliga nummer är tillgängliga för SOS-tjänsten. 


KPN har ett brett utbud av katalogtjänster. Telefonkataloger ges ut gratis, 

nummerupplysning kostar 0,39 € per fråga via 118-nummer, via annat nummer 

erbjuds upp till sex frågor för 0,68 €. Även Libertel (mobiloperatör) har en samlad 

katalogfunktion och erbjuder nummerupplysning dels via 118 för ca 0,5 € (för egna 

mobilkunder), dels kommersiellt (pris okänt). Det finns även elektroniska tjänster på 

marknaden. 


Den tekniska lösningen är inte närmare undersökt. 


E-postadresser och webbadresser kommer att införas i en samlad katalogfunktion på 

frivillig väg. 


Frankrike har valt en relativt strikt reglering, men har inte varit i stånd att 

implementera denna. Dominerande på den fasta telemarknaden är France Telecom, 

FT. På mobilmarknaden finns aktiv konkurrens. 


Telekommunikationslagen 96-659, 26 juli 1996 införlivade det som ingår i EUdirektivet 

98/10 i fransk lag. Där stadgas att det ska finnas en samlad katalogfunktion 

som ska drivas av en neutral part, dvs vare sig operatörer eller tjänsteutövare på 

telemarknaden får hålla i denna funktion. Denna tredje part får inte ge ut någon 

katalog. Var och en som efterfrågar information ur denna katalogfunktion ska få den 

till jämlika villkor mot en kostnadsbaserad avgift. Förmodligen kommer operatörerna 

5 (17)

RAPPORT 



också att få betala för att få sina abonnentuppgifter registrerade i den samlade 

katalogfunktionen. 

Kataloginformation ska göras tillgänglig för allmänheten i tryckt och elektronisk 

form, samt genom nummerupplysning. France Telecom har skyldighet genom lag att 

publicera kataloger. 

Den ovanstående lagen har inte implementerats i dessa delar, eftersom den kräver en 

förordning (”State Council Decree”) som preciserar reglerna. Arbetet med att 

utforma förordningen pågår på regleringsmyndigheten, ART, men ett stort problem 

är att finna någon part som vill ansvara för den samlade katalogfunktionen. 

Lagen i sig trädde i kraft 26 juli 1996. 

I väntan på denna neutrala tredje part har France Telecom i uppgift att tillhandahålla 

en så samlad katalogfunktion som möjligt. Därför saknas en stor del av 

mobilabonnenterna i katalogfunktionen. Som dominant på marknaden är FT skyldigt 

att sälja sina abonnentuppgifter till den som vill bedriva katalogtjänster. Villkoren är 

kommersiella, se nedan under lösning. 

Hemliga nummer behandlas inte explicit i lagen, men formuleringar om hänsyn till 

skydd av personliga data tyder på att rätten till hemligt nummer kommer att finnas i 

den kommande katalogfunktionen. Idag finns möjligheten att ha hemligt nummer. 

SOS-tjänsten har tillgång till hemliga nummer. 


France Telecom dominerar tjänstemarknaden med utgivning av kataloger, 

nummerupplysning via det traditionella numret 12, och elektroniska tjänster via 

minitel, internet och telefon (namnupplysning). Konkurrenter finns på 

nummerupplysning från mobiltelefon från SFR och Bouygues, på kataloger främst 

för lokala kataloger samt gula sidorna. Minitel-upplysning finns även från Iliad, 

Internet-upplysning från t ex Annu. Även CD-kataloger förekommer. 

Som nämnts ovan är mobila abonnemang dåligt representerade i FTs samlade 

katalogfunktion, detta beror på att konkurrenterna, SFR och Bouygues, uppfattar 

abonnentuppgifterna som kundregister som man inte vill lämna ut till konkurrenten 

FT. 


FT säljer abonnentuppgifter enligt kommersiella villkor till den som vill bedriva 

katalogtjänst eller marknadsföring. Man säljer hela eller delar av databasen i bulk, eller 

transaktionsvis via E.115-gränssnitt. För närvarande kostar en nerladdning av hela 

databasen för katalogändamål 19 miljoner FF, månadsvis uppdatering ytterligare 3 

miljoner FF/år. Transaktionsvisa priser har inte redovisats. 


1.1.6 Storbritannien 

Det finns just nu inga planer på att inkludera e-postadresser i den samlade 

katalogfunktionen. 


Storbritannien har ett flertal operatörer på både den fasta och mobila 

telefonimarknaden, man har också flera aktörer på tjänstemarknaden. Dominerande 

är dock det tidigare statliga British Telecom, BT. 

6 (17)

RAPPORT 




Direktivet 98/10 är införlivat genom transport- och industridepartementets 

telekommunikationsreglering (Öppen nätverkstillgång) (Rösttelefoni) 1998, nr 1580, 

motsvarande förordning. Denna trädde i kraft 21 juli 1998. Detaljreglering sker 

genom OFTEL ”Provision of Directory Information Services and Products 

Statement”, september 1998. Persondataskydd regleras genom 

telekommunikationsreglering (Dataskydd och privatliv) 1999, nr 2093. Denna trädde 

i full kraft 1 mars 2000. 

BT har i uppdrag att driva en samlad katalogfunktion, detta sker genom den 

fristående enheten DIU, Directory Information Unit. Alla operatörer av fast och 

mobil telefoni ska lämna abonnentuppgifter till denna funktion, och alla som vill 

tillhandahålla katalogtjänster har rätt att köpa uppgifter av DIU på icke 

diskriminerande villkor. Alla teleoperatörer har skyldighet att lämna ut 

abonnentuppgifter till andra teleoperatörer. Kvaliteten på den samlade 

katalogfunktionen är mycket väl definierad av DIU och övrig industri i ”Independent 

Core Database Data Definition, issue 1”, 17 feb. 2000 (se lösning). Från 

myndighetens sida har man endast reglerat att uppdatering av katalogfunktionen ska 

ske dagligen. 

Prisnivån är inte reglerad, ett nytt avtal om prissättning förväntas i april 2000. 

OFTEL deltar som medlare i prisförhandlingar. DIU har upphovsrätt för 

katalogfunktionen, vilket innebär att man kan hindra att uppgifter används för andra 

ändamål än katalogtjänster. 

Abonnenterna har rätt att ha hemligt nummer, vid förfrågan lämnas uppgift om att 

numret är hemligt. Personer med särskilt skydd kan dock vara helt olistade. Man kan 

också begära att få hemlig adress eller att kön inte framgår av listningen. Abonnenten 

har vidare rätt att avstå från direkt marknadsföring. Marknadsföring via automatisk 

uppringning är förbjudet utom i de fall abonnenten i förväg godkänt sådan. Vid 

nödsituationer ringer nummerupplysningen upp abonnenten med hemligt nummer, 

abonnenten får då godkänna att SOS-tjänsten tar över samtalet. 


Det finns konkurrens inom alla segment av katalogtjänster, dvs kataloger, CD, 

nummerupplysning och elektroniska tjänster över webb. BT är dock den 

dominerande aktören på nummerupplysning, eftersom man har det traditionella 

numret 192. Priserna för nummerupplysning är marknadsmässiga. 

Hittills har den samlade katalogen inte fått alla abonnentuppgifter, men detta är enligt 

uppgift på väg att lösas. 


Som nämnts ovan har teleoperatörer och tjänsteföretag kommit överens om 

minimiregler för obligatoriska data i den samlade katalogfunktionen. Det finns också 

frivilliga datafält. De obligatoriska fälten är: 

1. Efternamn 

2. Postnummer (motsv.) 

3. Kundtyp (företag, privatperson …) 

4. Anslutningsanvändning (telefon, fax …) 

5. Telefonnummer 

7 (17)

RAPPORT 



1.1.7 Österrike 

Till de frivilliga fälten hör t ex förnamn, initial, adress, titel, yrke. Databasen har god 

granularitet, dvs många och detaljerade fält. Man har också definierat 

systemkontrollkoder, korsreferenser, grupper mm. 

Uppladdning av abonnentuppgifter till den samlade katalogfunktionen sker via 

bulkfiler, transaktionsvis eller med papperslistor. Uppdatering sker enligt schema, för 

små operatörer sällan, för stora ofta. 

Nerladdning av uppgifter från katalogfunktionen sker antingen i bulk eller 

transaktionsvis. Uppdatering sker varje natt. 


E-postadresser ingår för närvarande inte i den samlade katalogfunktionen. 

Diskussion pågår om det finns ett behov för detta. 


Även i Österrike finns en dominerande operatör, Telekom Austria. 


Direktivet 98/10/EG är införlivat i österrikisk lag genom telekommunikationslagen, 

TKG, §96-97, som trädde i kraft 1 augusti 1997. Under 2000 planeras tillägg till 

lagen. Vi saknar dessvärre uppgift om arten av dessa tillägg. Lagen innebär att varje 

teleoperatör måste tillhandahålla katalogtjänster i någon form: katalog, 

nummerupplysning, elektronisk tjänst eller annan. Detta löser de mindre 

operatörerna genom avtal med Telekom Austria (TA). 

TA har av regleringsmyndigheten, Telekom Control, fått i uppdrag att under fem år 

(från 1997) tillhandahålla en samlad katalogfunktion. TA får in abonnentuppgifter 

från alla andra operatörer, inklusive mobila. 

Det finns ett minimum av abonnentuppgifter som avgiftsfritt ska inkluderas i 

katalogfunktionen: namn, akademisk titel, adress, telefonnummer och (frivilligt) 

yrke). Andra uppgifter, som e-postadress, faxnummer mm kan införas mot avgift. 

Nummerupplysningstjänsten enligt telekommunikationslagen ska ha en svarstid på 

maximalt 15 sekunder. 

Uppgifter i katalogfunktionen får endast användas för katalogtjänster. TA får inte 

heller sälja uppgifter till andra ändamål än katalogtjänster. 

Abonnenten kan välja att utan avgift ha helt eller delvis hemliga uppgifter. SOStjänsten 

får tillgång även till hemliga nummer. 


Endast Telekom Austria har en samlad katalogfunktion, de är också ensamma om en 

publik nummerupplysningstjänst. Denna erbjuds till lokaltaxa, dock planeras 

införandet av en mervärdestjänst med högre taxa. Flera företag förutom TA 

publicerar telefonkataloger, CD-ROM skivor och elektroniska, webbaserade 

söktjänster. För närvarande finns ingen omvänd sökfunktion tillgänglig eftersom det 

varit oklart om en sådan är tillåten, men TA planerar att införa en sådan tjänst. 


Telekom Austria tar emot abonnentuppgifter från övriga teleoperatörer för att sätta 

in dem i den samlade katalogfunktionen. För detta arbete tar man ut en avgift, 

eftersom man anser att uppgifterna behöver förädlas. 

8 (17)

RAPPORT 



1.1.8 Spanien 

TA säljer sedan uppgifterna till den som vill bedriva katalogtjänster. Uppgifter säljs 

antingen i bulk i digital form eller på papper, eller transaktionsvis via ett E.115gränssnitt. 

Priset för bulklistor är 8,80 ATS per uppgift i digital form, 3,60 ATS per 

uppgift i pappersform. Transaktionsvisa uppgifter kostar 2,68 ATS per uppgift plus 

en månadsavgift på 4890 ATS (uppgifter från januari 2000). 


Spanien upplever sig själva ligga efter i implementeringen av EU-direktivet och 

regleringsmyndigheten, CMT, är ganska förtegen om vad som är på gång. 


Direktivet 98/10/EG är åtminstone delvis införlivat i spansk lag genom 

telekommunikationslagen 11/98 och kunglig förordning 1736/1998. Lagen trädde i 

kraft 25 april 1998, förordningen 31 juli 1998. I lagen stadgas att Telefonica, den 

dominerande teleoperatören, har i uppdrag att tillhandahålla samhällsomfattande 

tjänster, inkluderande någon typ av samlad katalogfunktion, fram t o m 2005. I 

förordningen stadgas att en sådan samlad katalogfunktion ska finnas. 

Enligt gällande reglering ska Telefonica tillhandahålla tryckta kataloger med minst 

regional täckning till alla abonnenter i det fasta nätet. I den tryckta katalogen får 

endast uppgifter som är strikt nödvändiga för identifiering av abonnenten ingå, exakt 

vad detta avser är ej definierat. Andra uppgifter får dock läggas in om abonnenten så 

begär, t ex e-postadresser. Alla abonnenter i det fasta nätet har rätt att bli listade i 

telefonkatalogen, detta kan, enligt intervjusvar, förstås som att mobila nummer inte 

kan inkluderas, men detta är inte helt klart. 

Ny lagstiftning är under utredning och enligt CMT är denna inte offentlig, varför vi 

har svårt att beskriva vad den kan komma att innehålla. 

Enligt uppgift ska CMT upprätta en samlad katalogfunktion som avgiftsfritt ska 

lämna uppgifter för katalogproduktion. Om avgiftsfrihet kommer att gälla även för 

andra katalogtjänster, t ex nummerupplysning, är oklart. 

Alla teleoperatörer är (kommer att bli?) skyldiga att lämna abonnentuppgifter till 

CMT för att bygga upp den samlade katalogfunktionen. 

SOS-tjänsten kommer att ges tillgång till den nya samlade katalogfunktionen och kan 

därmed ta fram även hemliga nummer. 


Telefonica dominerar totalt på katalogtjänstemarknaden. Oklart om det finns någon 

konkurrens alls. 


Den nuvarande lösningen är att Telefonica publicerar sina egna abonnentuppgifter, 

huruvida man också publicerar konkurrerande operatörers abonnentuppgifter är 

oklart. Den framtida lösningen där CMT organiserar den samlade katalogfunktionen 

är att operatörerna får betala en avgift till CMT för att registrera sina abonnenter. 

Hur de tekniska lösningarna fungerar har vi inga uppgifter om. 


Det finns dessvärre många osäkerheter om den samlade katalogfunktionen i Spanien. 

9 (17)

RAPPORT 



1.1.9 Schweiz 


Schweiz är ju inte medlem i EU, men har ändå infört lagstiftning som liknar den som 

gäller enligt EUs taltelefonidirektiv. 


Tre nivåer av reglering finns: telekommunikationslagen RS 784.10, LTC, april 1997, 

förordning om telekommunikationsservice RS 784.101.1, OST, oktober 1997, och 

tekniska föreskrifter om tillgång till telekatatalogtjänster och sammanbindning RS 

784.101.113 / 1.1, december 1998. 

Den som innehar en licens att tillhandahålla en samhällsomfattande teletjänst har 

skyldighet att till allmänheten erbjuda tillträde till den samlade schweiziska 

katalogfunktionen. Vidare ska dessa erbjuda tillträde till katalogfunktionen för de 

operatörer som ej har samhällsomfattande licens, i enlighet med internationella 

normer. 

Enligt föreskriften (RS 784.101.113 / 1.1) ska den samlade katalogfunktionen 

konstrueras som en distribuerad lösning där teleoperatörernas respektive kataloger 

kan utbyta information antingen som bulköverföringar via FTP eller som 

transaktioner via E.115. Enligt uppgift är denna lösning inte i drift pga. tekniska 

problem, vad som används för närvarande är oklart. 

De abonnentuppgifter som ska ingå i katalogfunktionen är: nummer, typ (telefon, 

fax, mobil), namn, adress, spärrmarkering (hemligt, ej reklam), rubrik (bransch i vita 

sidorna) samt annan tilläggsinformation för vita sidorna, t ex e-postadress. 

Informationen i katalogen tillhör upphovsrättsligt operatörerna och den får ej 

exporteras till länder med lägre säkerhetsnivå än Schweiz. 

Abonnenten bestämmer själv vilka uppgifter som ska ingå i katalogen. Hemliga 

nummer kan dock lokaliseras av SOS-tjänsten. 


De tjänster som erbjuds är nummerupplysning, tryckt katalog och Internettjänster i 

Swisscoms regi. Swisscom har ingen stark konkurrent på tjänstemarknaden. Pearsoft 

erbjuder dock en Internetkatalog. 


Lösningen bygger på att tillgång till delkatalogerna erbjuds i form av transaktioner via 

E.115-gränssnitt, eller i form av kopia av databasen via FTP. Även ihopkoppling av 

delkatalogerna måste erbjudas. Dels via E.115-gränssnitt, och dels i form av 

replikering av data mellan kataloger via FTP. Dataformatet för FTP-filer är noggrant 

specificerat. Semikolonseparerat ASCII-format används. Formatet har god 

granularitet, dvs data är separerat i en mängd olika fält (t ex gatuadress, gatunummer, 

våning). Formatet specificerar även maximala fältlängder. Observera att möjligheten 

till replikering av data mellan katalogerna gör det möjligt för en aktör att samla ihop 

allt abonnentdata, vilket behövs för tryckt katalog. 

Framtidsplanerna är att införa en distribuerad X.500-katalog med LDAP som 

transaktionsgränssnitt, och replikering mellan X.500-katalogdelar, eller LDIF-filer vid 

replikering och överföring i bulk. 


E-postadresser och webbadresser inkluderas i abonnentdatabasen på frivillig basis. 

10 (17)

RAPPORT 



1.1.10 Norge 

1.1.11 USA 


Liksom Schweiz är Norge inte med i EU. Liksom de flesta andra länder har man en 

dominerande teleoperatör som tidigare haft monopol, i Norges fall Telenor. 


Eftersom Norge inte är EU-medlem är man inte tvingad att efterfölja EU-direktiv. 

Man har dock en lagstiftning/ reglering som i stort motsvarar de krav taltelefonidirektivet 

ställer. Den relevanta regleringen återfinns i Teleforskriften 1259, 5.12.1997 

ändrad 1 juli 1998, och Nummerforskriften 560, 2.6.1997 ändrad 16 december 1998, 

ikraftträdda 1 januari 1998 resp. 2 juni 1997. Föreskrifterna är utgivna av 

regleringsmyndigheten, NPT. 

NPT har rätt att anordna att en samlad katalogfunktion startas, till en sådan är alla 

operatörer är skyldiga att rapportera abonnentuppgifter. Något sådant åläggande är 

inte i bruk för närvarande, förmodligen därför att NPT anser att Telenors 

katalogfunktion är tillräckligt heltäckande. Telenor har av NPT fått i uppdrag att 

tillhandahålla en nummerupplysning. NPT kan ålägga operatörer att lämna 

abonnentuppgifter till denna nummerupplysning, men så sker inte idag. 

Minimiuppgifter att lämna i händelse sådan skyldighet finns är namn, adress och 

telefonnummer. Uppgifterna ska hållas uppdaterade. 

För att hålla en databas över abonnenter krävs tillstånd från Datatilsynet. 

Abonnenten har rätt att ha hemligt nummer. SOS-tjänsten har rätt att ta del av 

hemliga nummer för att få kontakt i nödsituationer. Abonnenten har också rätt att 

avstå från direkt marknadsföring. Abonnenten måste ge sitt uttryckliga tillstånd till 

bulköverföring av uppgifter till andra katalogtjänster än Telenors. 


Telenor publicerar kataloger och CD-ROM, samt driver nummerupplysning. Telenor 

har om inte alla, så de allra flesta abonnenterna i sin katalog. Telenor köper de data 

man saknar från andra operatörer. Även övriga operatörer (främst Netcom) har 

nummerupplysning, främst för mobila kunder. Elektroniska tjänster finns för 

närvarande endast med abonnemang. Andra aktörer har givit ut företagskataloger, 

om det finns någon aktiv konkurrens är oklart. 


Telenor säljer rådata ur sin katalog på databand, hemliga adresser finns ej med på 

dessa band. För övrigt saknar vi uppgifter. 

1.1.10.5 Övrigt 

En del webbadresser och e-postadresser finns publicerade i Telenors databas. 


Telemarknaden i USA ser delvis ganska annorlunda ut än i EU. Avregleringen av 

nationell telefoni skedde för ganska lång tid sedan, medan det för lokal och regional 

telefoni fortfarande finns en del monopol. 

11 (17)

RAPPORT 




I USA finns det både nationell (federal) och lokal (delstatlig) lagstiftning. Vi har 

endast granskat den nationella lagstiftningen, med vissa kommentarer angående den 

delstatliga. 

Den gällande lagen är kommunikationslagen av 1934, med i detta fall relevanta 

ändringar i telekommunikationslagen 1996. Endast lokala teleoperatörer har tilldelats 

nummer. Avsnitt 222(e) i lagen kräver att alla lokala telefonbolag (både monopol och 

konkurrerande bolag) lämnar ut förteckningar över abonnenter till utgivare av 

kataloger “på en lämplig och icke paketerad basis, till en icke-diskriminerande och 

rimlig taxa och villkor”. Observera att detta endast gäller fasta teleadresser, ej mobila. 

En teleoperatör behöver inte heller lämna ut teleadresser som denne i sin tur köpt 

från någon annan operatör. 

Skyldigheten att lämna ut abonnentuppgifter gäller oavsett om den som vill köpa 

uppgifterna är teleoperatör eller tjänsteleverantör. Kvaliteten på uppgifterna får heller 

inte vara lägre än den som operatören själv använder. 

Regleringsmyndigheten FCC (Federal Communications Commission) har 

implementerat denna föreskrift och dessutom definierat presumtiva rimliga taxor och 

villkor för bestämmelser. 

Nummerportabilitet löses i USA genom regionala nummer databaser för att samtalen 

ska gå fram till rätt abonnent. 

Hemliga nummer lämnas inte ut av operatören. Det finns också strikta bestämmelser 

för användning av uppgifter för t ex marknadsföring. Persondataskydd är reglerat i 

både nationell och delstatlig lag. 

Federal lag och FCC:s bestämmelser kräver inte av någon operatör att dessa ska 

leverera en katalogtjänst. Det enda fall då FCC anser att de skulle behöva ingripa är 

om AT & T skulle sluta tillhandahålla nummerupplysning för 800-nummer 

(avgiftsfria), eftersom de är ensamma om den tjänsten. 


Alla typer av tjänster: kataloger, CD, nummerupplysning och elektroniska 

förekommer. Det finns flera nationella nummerupplysningar som tillhandahålls av 

konkurrerande leverantörer, bl a AT&T, Telegate, InfoNXX. På lokal nivå säljer 

företag ofta någon av dessa tjänster under eget namn. Det finns många leverantörer 

av katalogtjänster på lokal, statlig och regional nivå, vilket inkluderar både lokala 

teleoperatörer och oberoende tjänsteleverantörer. AT&T har monopol på 800nummer, 

dvs avgiftsfria nummer. 


Eftersom det inte finns någon samlad katalog har vi inte kunnat få några svar på 

dessa frågor. 

1.1.11.5 Övrigt 

Telemarknaden i USA ser så pass annorlunda ut mot i Europa att det är svårt att göra 

jämförelser. En kommentar vi fick var att regleringen för nummerportabilitet i USA 

är mer lik den vi i Europa har för katalogtjänster. 

Hur e-post löses i kataloger vet vi inte. 

1.2 Iakttagelser i internationell utblick 

Om man studerar de olika ländernas lösningar kan man göra några viktiga 

iakttagelser: 

12 (17)

RAPPORT 



1.2.1 Lagstiftning och regleringar 

Nästan alla undersökta EU-länder samt även Schweiz och Norge har lagstiftning som 

är i enlighet med Taltelefonidirektivets artikel 6. Behovet och användningen av 

ytterligare regleringar verkar dock variera betydligt. Några länder anser sig själva ligga 

efter med arbetet att utfärda regleringar och genomföra lösningar. 

En vanlig reglering är att teleoperatörerna måste lämna ut abonnentdata. Vi har också 

sett exempel på att kvaliteten på dessa uppgifter har reglerats. I USA måste 

abonnentdata som operatören lämnar ut till andra aktörer för nummerupplysning 

vara av samma kvalitet som operatören använder själv. Schweiz och Danmark har 

detaljerad reglering av dataformat och innehåll. I Storbritannien har branschen 

kommit överens om regler för format, obligatoriska och frivilliga fält osv. Det 

förekommer reglering av priset för utlämning av abonnentdata, ibland även i detalj. 

När abonnentdata lämnas ut till en samlad katalogtjänst sker det ofta utan ersättning 

till operatören. När utlämning sker direkt till tjänsteleverantörer eller andra 

operatörer sker det mot betalning. 

Det finns exempel på att alla teleoperatörer är ålagda att tillhandahålla katalog 

(Österrike), men det är då löst genom att den dominerande operatören gör detta för 

alla operatörer mot betalning. 

I några fall är priser på slutkundsmarknaden reglerade. Det gäller dominerande 

operatörer som är ålagda att hålla en given prisnivå (Danmark, Österrike). 

En tabell över nationell reglering återfinns nedan. 

13 (17)

Land EUdirektiv 

98/10/EG 

EUdirektiv 

Om ej, 

när? 

Befintlig lag 

och reglering 

Datum för 

rådande 

lagstiftning 

Krav på 

operatör/aktör 

att tillhandahålla 

katalog 

eller nummer- 

Samlad katalogfunktion 

i offentlig/ 

enskild regi 

Krav på 

operatör att 

lämna ut 

abonnentuppgifter 

Kvalitetskrav 

på 

uppgifter 

Ersättningsprinciper 

för 

utlämnande 

till aktör/ 

samlad 

Prissättningsprinciper 

för 

utlämnande 

från samlad 

funktion till 

imple- 

införlivat i menterat 

lag helt eller 

delvis 

upplysning 

funktion användare 

Finland Ja Ja Telemarknads- Samtliga: Nej Gemensamt av de Ja, både till "I för "Rimlig i 

lag (397, 566), 1 juli 1999 

allra flesta samlad publicerin förhållande till 

lag om integri- 

operatörerna funktion och till gen kostnaden" 

tetsskydd (565), 

andra aktörer. användbar 

samt beslut trafikministeriet, 

759. 

form" 

Danmark Ja Ja Nummerresurs- Lag 470: Nej Enskilt, TeleDan- Ja, till den som Ja, i Till samlad Reglerade 

lagen nr 392, 1998-07- 

mark t o m 2009. vill köpa. förordning funktion: ingen priser. 

1997, ändrad i 01, 

580. ersättning. Till 

lag 470, 1998. Förord- 

annan aktör: 

Förordning om ning 580: 

marginalnummerupplys- 

1999-08- 

kostnad.ningsdatabaser 

nr 580, 1999. 

01. 

Tyskland Ja Ja Telekommuni- TKG: 26 Nej Deutsche Telekom Ja, till den som Normalt Till annan 

kationslagen juli 1996, 

frivilligt påtagit sig. vill bedriva endast operatör: 

(TKG) 1996; förord- 

Även Telegate katalogtjänster namn, marginalkost- 

förordningar om ningar: 1 

strävar efter att ha . 

adress, nad + rimlig 

samhällsomfat- jan 1998, 

en samlad katalog- 

nummer. del av 

tande tjänster 2 okt 1996 

funktion. 

baskostnad. 

(1997), om av- resp 1 jan 

Till fristående 

giftsreglering 1998. 

aktör: rimlig 

(1996) och om 

kundskydd i telekomsektorn 

(1997). 

ersättning. 

Neder- Ja Ja Telekommuni- 15 dec Ja, KPN Ja, KPN. Ja, till den Ej reglerat Den samlade Reglerat via 

ländernakationslagen 

1998. Telekom. 

samlade 

funktionen 118, oreglerat 

1998, förordning 

funktionen 

ersätter via betaltjänst 

637, 1998. 

operatörer. 

Frankrike Ja Nej Förordning/ 

föreskrift 

saknas. 

Tidpunkt 

oklar 

Telekommunikationslag 

96- 

659, 1996. 

26 juli 

1996 

Ja, France 

Telecom. 

Lagen stadgar 

samlad katalog 

driven av neutral 

part. Ej 

implementerat. 

France 

Telecom 

måste lämna 

uppgifter till 

tjänsteleverantörer. 

Nej. Kommersiell 

grund. 

Hemliga adresser Upphovsrättsskydd 

marknadspriser Ja, helt eller delvis. 

SOS-tjänst får del av 

uppgifter via 

operatörerna. 

Vet ej 

Ja, helt eller delvis. Vet ej 

SOS-tjänst får del av 

uppgifter från den 

samlade funktionen. 

Ej reglerat. Ja, i olika varianter. 

Nummer lämnas ut 

till polis i 

nödsituationer. 

Ja. SOS-tjänst får 

tillgång. Automatisk 

uppringning förbjudet 

utan skriftligt 

tillstånd i förväg. 

Ej reglerat. Ja. SOS-tjänst får 

tillgång. 

Land EU- EU- Om ej, Befintlig lag och Datum för Krav på Samlad katalog- Krav på Kvalitets- Ersättnings- Prissättnings- Hemliga adresser Upphovs- 

Vet ej 

Vet ej 

Vet ej 

14 (17)

direktiv direktiv när? reglering rådande operatör/aktör funktion i offentlig/ operatör att krav på principer för principer för 

rätts skydd 

98/10/EG imple- 

lagstiftnin att tillhandahållaenskild 

regi lämna ut uppgifter utlämnande utlämnande 

införlivat i menterat 

g katalog eller 

abonnentuppg till aktör/ från samlad 

lag helt eller 

nummer- 

ifter 

samlad funktion till 

delvis 

upplysning 

funktion användare 

Storbritanni Ja Ja Telekommuni- 21 juli Ja, alla Ja, British Telecom Alla operatörer Noggranna Branschöver- Ej reglerat. Ja. SOS-tjänst får ej DIU har 

en 

kationsreglering nr 1998, operatörer. (enskilt). Drivs av ska lämna krav enskommet 

nummer, nummer- upphovsrät 

1580, 1998 och nr september 

fristående bolaget uppgifter till genom pris. Revision 

upplysning ringer ten. 

2093, 1999. OFTEL 1998, resp 

DIU. 

samlad katalog. bransch- förväntas snart, 

abonnent med hem- 

Provision of 1 mars 

överens efter medling. 

ligt nummer och 

Directory Infor- 2000. 

kommelse. 

kopplar sedan in 

mation Services 

SOS-tjänsten om det 

and Products 

accepteras. 

Statement, 1998. 

Automatisk uppringning 

förbjudet utan 

tillstånd i förväg. 

Österrike Ja Ja Telekommuni- 1 augusti Ja, alla Ja, Telekom Austria Ja, till samlad Minimiupp- Ingen LokalsamtalstaxaJa. 

SOS-tjänst har Vet ej 

kationslagen (TKG), 1997. operatörer. t o m 2002. Andra funktion. gifter. Max ersättning för för nummerupp- tillgång. 

§96. 

operatörers upp- 

svarstid 15 uppgift till lysning.gifter 

går via regl. 

sekunder. samlad funk- 

myndighet. 

tion. 

Spanien Ja Nej Lagen är Telekommuni- Lag 25 Telefonica, Reglering är på väg.Alla operatörer Vet ej Vet ej Vet ej Ja. SOS-tjänst har Vet ej 

under kationslagen 11/98, april 1998, kataloger till 

ska lämna upp- 


ombear- 1998 och kunglig förordn 31 2005. 

gifter till samlad 

betning. förordning juli 1998. 

katalog. (Nu 

Tid oklar 1736/1998. 

eller senare?) 

Schweiz - - Telekommuni- April 1997, Alla operatörer Distribuerad lösning Ja, till Ja, vilka Ej reglerat. Ej reglerat. Ja. SOS-tjänst har Varje 

kationslagen RS oktober med licens ska i enskild regi. användare. fält, vilka 


operatör 

784.10, 1997; 1997 resp erbjuda abon- 

gränssnitt 

har 

förordning RS december nenter tillträde till 

mm. 

upphovs- 

784.101.1, 1997; 1998. samlad katalogrätt 

på sin 

Tekniska förefunktion. 

egen dataskrifter 

784.101.113 

/ 1.1, 1998. 

bas. 

Norge - - Teleforskriften 1 januari Telenor. Regler för detta Regler för detta I det fall Ej reglerat. Ej reglerat. Ja, SOS-tjänsten har Vet ej 

1259, 1997 ändrad 1998 resp 

finns, men tillämpas finns, men reglering 


1 juli 1998; 2 juni 

ej för närvarande. tillämpas ej för införs finns 

Nummerforskrif ten 1997. 

närvarande. minimi- 

560, 2.6.1997 ändrad 

16 december 

1998. 

uppgifter. 

USA - - Kommunikations- Vet ej Nej Nej Ja, lokala Inte sämre Delvis reglerat Ej reglerat. Lämnas ej ut. Oklart Vet ej 

lagen 1934, tillägg 

teleoperatörer än de ope- 

om SOS-tjänst får del 

telekommuni- 

till tjänsteleveratören av dem. 

kationslagen 1996. 

rantörer. själv använder. 

15 (17)

1.2.2 Lösningar 

I några fall har den dominerande operatören ålagts att tillhandahålla 

nummerupplysning och/eller tryckt katalog. Den forna monopolistens ställning är 

ofta stark som fastnätsoperatör, och även som tjänsteleverantör. I flera fall har det 

uppdragits till denna operatör att tillhandahålla en nationell abonnentdatabas. Man 

kan notera att detta verkar vara fallet i flera länder där telemarknaden som helhet 

är minst avreglerad och konkurrensutsatt. I vissa fall är detta en tillfällig eller 

tidbestämd lösning. I Storbritanniens fall har katalogdelen av British Telecom 

avskiljts från resten av bolaget, och omgärdats med regleringar för att garantera 

neutralitet. Ett par exempel på gemensamma kataloger som skapats av 

teleoperatörerna i samförstånd finns också (Finland och Schweiz). 

När det gäller tekniska lösningar har vi fått ganska lite svar. Det är egentligen 

endast i Finland och Schweiz, där operatörerna har gått ihop om att bygga upp en 

samlad katalogtjänst som man har skapat en lösning. I de andra fallen används 

oftast den gamla monopolistens lösning. Det finns bara samlade databaser, 

förutom den Schweiziska lösningen som är distribuerad. Där vi vet något om de 

tekniska lösningarna bygger dessa på vanlig databasteknik. Den Schweiziska 

lösningen bygger på sammankopplade databaser med FTP och E.115 som 

gränssnitt mellan delkatalogerna, se 1.1.9. 

Gränssnitt som nämns är för transaktioner: E.115. För bulk: FTP, 

kommaseparerad och semikolonseparerad fil. Det finns även egenutvecklade 

gränssnitt i bruk. 

1.2.3 Katalogens omfattning 

Fasta, mobila och personliga teleadresser omfattas vanligen av de regleringar som 

utfärdats, och ingår i förekommande fall i samlade katalogfunktioner. Oftast kan 

e-post- och webbadresser publiceras i en gemensam abonnentdatabas för vidare 

användning i tjänsteledet. Det finns inget exempel på att Internetoperatörer eller 

någon annan ålagts att publicera e-postadresser. Det sker alltid på frivillig väg. 

När det gäller representation av mobila nummer från alla operatörer i en samlad 

katalogfunktion finns det några länder med problem. 

1.2.4 Personlig integritet 

Abonnenten har i regel kontrollen över vilka abonnentuppgifter som publiceras. I 

flera fall kan man avsäga sig direkt marknadsföring. Det har lösts på olika sätt. 

Antingen med ett register för abonnenter som avsagt sig, eller genom att 

abonnenten tillfrågas. 

Det finns vanligen en lag som reglerar personlig integritet i förhållande till 

personuppgifter i dataregister. Ibland har operatören upphovsrätt till sitt 

abonnentregister. Detta medför i vissa fall att abonnentdata endast får användas 

för angivet syfte, och ibland till att abonnentdata inte får säljas vidare. 

Räddningstjänster i olika länder har oftast tillgång även till hemliga nummer. I 

några fall genom att dessa finns i en gemensam abonnentdatabas, i några fall 

genom direkt kontakt med respektive operatör. 

1.2.5 Tjänsteutbud 

Tjänsteutbudet och konkurrensen på tjänstemarknaden varierar betydligt mellan 

olika länder. Tryckta kataloger och nummerupplysning som i stort uppfyller 

16

Taltelefonidirektivet när det gäller fasta telefonnummer finns alltid. På flera håll 

fungerar detta även när det gäller mobila nummer. Webbtjänster omfattande 

företagsnummer och privatnummer öppna för alla på Internet är vanligt. 

Konkurrensen framstår som starkast i länder som USA, Finland, Danmark och 

Tyskland (delvis även Storbritannien.). Konkurrensen på nummerupplysning kan 

begränsas av att det kända nummer som används endast är kopplat till den 

dominerande operatören, eller till den egna operatören. 

17

Bilaga 1 till PTS rapport ”Upplysning om ... - och Telestyrelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?