Hela världen är din
Hela världen är din
Hela världen är din
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
planering, auktoritetstro och<br />
rättsmoral.<br />
Lalander studerar framväxten<br />
av den n<strong>är</strong>mast osynliga<br />
subkultur de unga heroinisterna<br />
söker sig till och bidrar<br />
till att skapa. En subkultur<br />
d<strong>är</strong> nuet, upplevelserna och<br />
oberoendet av det etablerade<br />
samhället <strong>är</strong> centrala. I subkulturen<br />
invigs de unga av<br />
äldre mentorer, som erbjuder<br />
överskridande erfarenheter,<br />
bekräftelse och spänning.<br />
Subkulturen utgör m.a.o. ett<br />
alternativt vuxenblivande. Inträdet<br />
i subkulturen <strong>är</strong> förhållandevis<br />
lättköpt; det krävs<br />
varken goda vitsord eller tålamod<br />
bara ett starkt intresse.<br />
Också belöningssystemet och<br />
tempot inom subkulturen <strong>är</strong><br />
ett helt annat än i skol<strong>v<strong>är</strong>lden</strong>.<br />
Pengarna kommer<br />
snabbt in och kan lika snabbt<br />
bytas ut mot statusprylar och<br />
upplevelsesubstanser. Också<br />
subkulturens språk <strong>är</strong> inriktat<br />
på att skapa en känsla av aktion,<br />
och många ord indikerar<br />
ett ändrat upplevelsetillstånd.<br />
Trots att brukarna befinner<br />
sig i en välbekant v<strong>är</strong>ld<br />
möjliggör drogen, i kombination<br />
med förväntningarna, en<br />
frikoppling från vardagen.<br />
Separationsprocessen tar<br />
fart; skolkamraterna tar avstånd<br />
från dem som experimenterar<br />
med droger. Samtidigt<br />
väljer de som drogar att<br />
beskriva dem som inte gör<br />
det i termer av förlorare;<br />
stackare som inte fattar vad livet<br />
går ut på, utan låter sig<br />
hunsas i en inrutad, förutsägbar<br />
och tråkig v<strong>är</strong>ld. Allt mer<br />
sker i mötet med likasinnade<br />
och brukarnas kontakt till det<br />
etablerade samhället blir allt<br />
svagare. Ett specifikt perspektiv<br />
på tillvaron utvecklas. En<br />
uppdelning i ”vi” och ”de”<br />
uppkommer. Drogande, kriminalitet<br />
och våld utgör centrala<br />
aktiviteter i den gränsöverskridande<br />
verksamheten.<br />
Lalander menar att identiteten,<br />
karakt<strong>är</strong>en och ritualerna<br />
inom subkulturen influeras<br />
även av något han kallar<br />
en ”globaliserings- och medialiseringsprocess”.<br />
Han tar<br />
upp mobiltelefonernas centrala<br />
betydelse och gör en intressant<br />
koppling till film<strong>v<strong>är</strong>lden</strong>,<br />
d<strong>är</strong> enligt honom heroinisterna,<br />
de s.k. horsarna,<br />
söker och får stöd för sin livsstil.<br />
S<strong>är</strong>skilt de amerikanska<br />
aktionsfilmerna med hårda<br />
män, snygga brudar, fartfyllda<br />
biljakter och snabba belöningar<br />
tjänar som förebilder.<br />
Filmerna bidrar även med exempel<br />
på hur ruttet det etablerade<br />
samhället <strong>är</strong> och hur<br />
dess företrädare <strong>är</strong> ohederliga,<br />
egoistiska och rent av perversa.<br />
Budskapet <strong>är</strong> att alla <strong>är</strong> ungef<strong>är</strong><br />
lika usla. Horsarnas<br />
identitet <strong>är</strong> d<strong>är</strong>med inte sämre<br />
än de övriga medborgarnas.<br />
I boken ges korta presentationer<br />
av filmer Lalander anser<br />
varit centrala för subkulturen.<br />
För den som inte <strong>är</strong> invigd<br />
i filmernas v<strong>är</strong>ld utgör<br />
Lalanders urval ett behändigt<br />
408 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 18, 2000 ( 4 )<br />
introduktionspaket. I dessa<br />
filmer, såsom Boyz N the<br />
Hood, Pulp Fiction och Sökarna,<br />
<strong>är</strong> det OK att droga då<br />
och då, d<strong>är</strong>emot gäller det att<br />
undvika att bli beroende.<br />
Film görs i syfte att efterlikna<br />
verkligheten, som i sin tur<br />
formas för att likna filmen.<br />
Den referensv<strong>är</strong>ld filmen erbjuder<br />
skapar enligt Lalander<br />
en känsla av äkthet i horsarnas<br />
vardag. Detta inneb<strong>är</strong> –<br />
paradoxalt nog – att ju mer<br />
lik kopian horsaren <strong>är</strong> desto<br />
mer äkta känner han sig!<br />
För att kunna droga krävs<br />
rumsliga zoner; dels utrymme<br />
att ostört utöva olaglig verksamhet,<br />
dels lugn och ro att<br />
kunna skapa och legitimera<br />
en annan definition av deras<br />
verksamhet och verklighet än<br />
den samhället erbjuder. Subkulturen<br />
utvecklas både inomhus,<br />
i hemmen, och utomhus,<br />
på nattklubbar. I boken<br />
framkommer exempel på<br />
(ensamförsörjande?) mammor<br />
som tillåter drogande i<br />
sina hem – p.g.a. bristande<br />
resurser eller av ointresse för<br />
vad tonåringarna håller på<br />
med.<br />
Man frågar sig hur det<br />
kommer sig att mammorna<br />
inte orkar eller bryr sig om<br />
vad som försiggår? Likaså<br />
undrar man var papporna <strong>är</strong>?<br />
Nu blir kanske också tolkningarna<br />
av orsakerna till<br />
ungdomarnas vantrivsel i<br />
skolan fler. Kan det mot denna<br />
bakgrund trots allt tänkas<br />
ligga något i den i och för sig