Granskning av Ringhals 2 – anmälan om anläggningsändring ...

Granskningsrapport 

Granskningsgrupp: Tomas Almberger, Tage Eriksson 

Författare: Tomas Almberger, Tage Eriksson 

Samråd: Anne Edland, Leif Karlsson, Lars Skånberg 

Fastställd: Jan Hanberg 

Datum: 2011-05-27 

Vår referens: SSM 2011/1821 

Tillståndshavare: Ringhals AB 

Objekt: Ringhals 2 

Granskning av Ringhals 2 – anmälan 

om anläggningsändring gällande införande 

av nya motordrivna hjälpmatarvattenpumpar 

Sammanfattning 

Strålsäkerhetsmyndigheten: (SSM) bedömer att den anmälda anläggningsändringen 

till största delen uppfyller de krav som ställs 3 kap 1 § SSMFS 

2008:1 gällande att vara en robust konstruktion med en tålighet mot felfunktioner 

i komponenter och system 1 . SSM anser också att den anmälda anläggningsändringen 

till största delen uppfyller kraven i 4 § punkt a i SSMFS 

2008:17 gällande enkelhet och tålighet i uppbyggnaden i säkerhetssystemen. 

SSM anser dock att den granskade redovisning har vissa brister i redovisningen 

av kravbild samt vissa brister i kravhantering och spårbarhet. Utöver 

detta anser SSM vidare att det ska finnas en marginal på minst 5 % mellan 

dieselaggregats kapacitet och last, enligt RG 1.9 rev 4. 

Med bakgrund av detta gör SSM bedömning att Ringhals 2 (R2), efter genomförd 

anläggningsändring, kan drivas vid effektdrift motsvarande 100 % 

termisk effekt, men att Ringhals AB (RAB) behöver genomföra följande: 

1 Med undantag för användandet av den mobila dieseln DG910 på diesel DG210:s 

plats. 

Sida: 1/13

Granskning av Ringhals 2 – anmälan om anläggningsändring gällande införande av 

nya motordrivna hjälpmatarvattenpumpar 

Generellt gäller att RAB på ett tydligt och spårbart sätt behöver revidera 

de för anläggningsändringen konstruktions styrande och konstruktionsverifierande 

dokument så att dessa redovisar vilka krav 

som gäller, att krav uppfylls och hur de uppfylls. 

RAB behöver utvärdera och redovisa betydelsen av att det specificerade 

kravet på minst 5 % marginal (gentemot krav i SAR) gällande 

hjälpmatarvattenpumparnas tryckuppsättning ej innehålls. 

RAB behöver utvärdera och redovisa betydelsen av att resultat vid 

flödes- och tryckuppsättningsprov troligen kommer att behöva 

hamna inom ett betydligt smalare område än den ursprungliga konstruktionens 

± 5 % på designkurva. 

RAB behöver på ett tydligt sätt i redovisningen lyfta fram de generella 

och/eller specifika krav som ska gälla för konstruktionen av 

hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer, inklusive påverkan på reläskydd. 

RAB behöver utvärdera och redovisa om de nya pumpmotorerna 

kommer att kunna leverera erforderligt varvtal och moment vid stipulerade 

spänningar. 

RAB behöver på tydligt sätt redovisa hur och varför DG910 anses 

kunna ersätta godtycklig dieselgenerator. 

RAB behöver tydligare redovisa om dieselaggregatens kylning är 

tillräcklig för att aggregaten ska klara konstruktionsgrundande belastningar 

även vid onormala förhållanden (hög utelufttemperatur 

och havsvattentemperatur). 

RAB behöver förtydliga uppfyllandet av RG 1.9 avseende lastinkopplingstransienter 

samt klarställa underspänningsproblematiken 

enligt (1). Förtydligandet ska klargöra inverkan av underspänningar 

på lastobjekt, inklusive kraftelektronik. 

RAB behöver redovisa hur de har bedömt och applicerat RG 1.75 

rev 3 angående beroende mellan elektriska system. 

SSM anser att det ska finnas en marginal på minst 5 % mellan dieselaggregats 

kapacitet och last, enligt RG 1.9 rev 4. 

RAB behöver utvärdera och redovisa vad för påverkan på anläggningen 

och dess säkerhetsredovisning en minsta marginal på 5 % 

mellan dieselaggregats kapacitet och last får. 

RAB behöver redovisa utvärderade provresultat från de prov som 

enligt (2) ska genomföras, samt validera den analytiska beräkningsmodellen 

för elkraftsystemet och vid behov revidera modeller 

och/eller i (3). 

SSM bedömer att RAB:s hantering av ärendet är acceptabel med två undantag. 

Sida: 2/13



SSM samlade bedömning av primär- och fristående säkerhetsgranskningen 

är att de inte tillräckligt förmått se luckor i redovisningens 

kravbild och brister i kravhantering och spårbarhet. 

Befintlig anmälan inkom först efter det att de nya hjälpmatarvattenpumparna 

hade börjat installerats i R2. Även ursprunglig (och tillbakadragen 

anmälan) inkom till SSM något senare än vad som normalt 

krävs innan införandet av anläggningsändring påbörjas. 

Bakgrund 

Vid driftklarhetsverifiering efter revisionsavställning 2008 (RA08) visade 

det sig att Ringhals 2 inte uppfyllde det i säkerhetsredovisningen angivna 

hjälpmatarvattenflödet för de motordrivna pumparna. Efter utredning av 

orsaker samt konsekvenser av reducerande flöden har SSM den 16 oktober 

2008 i ärende SSM 2008/2406 beslutat att medgiva drift av R2 vid 94 % 

termisk effekt (2 492,4 MWt). RAB har därefter arbetat med att hitta lösningar 

för att kunna återgå till 100 % termisk effekt (2660 MWt) för R2. 

Anmälan som inkom den 27 april 2011 går i korthet ut på att RAB avser att 

ersätta befintliga pumpar med nya kraftigare pumpar som ska kunna leverera 

det i säkerhetsredovisningen (SAR) angivna flödet vid det i SAR angivna 

trycket, som en förutsättning för att kunna återgå till drift vid 100 % termisk 

effekt för R2. De nya kraftigare hjälpmatarvattenpumparna har, liksom de 

gamla, driftklarhetskrav och ska kunna matas från dieselgeneratoraggregaten. 

Syfte med granskningen 

Syftet med granskningen är att bedöma om den av R2 valda lösningen med 

att ersätta befintliga hjälpmatarvattenpumpar med nya uppfyller de krav som 

finns i SAR både vad gäller flödeskapacitet, dieselkapacitet men även på att 

vara en enkel och robust lösning i enlighet med 3 kap 1 § SSMFS 2008:1. 

Utöver detta syftar granskningen till att bedöma om ändringarna i säkerhetsredovisningen 

är av förväntat kvalitet i enlighet med 4 kap 2 § SSMFS 

2008:1, om ärendets säkerhetsgranskning uppfyller de krav som ställs i 4 kap 

3 § SSMFS 2008:1 samt om RAB:s hantering av anmälan om anläggningsändring 

uppfyller krav som ställs i 4 kap 5 § SSMFS 2008:1. 

Granskningen kommer ligga till grund för myndighetens beslut i fråga om 

R2 får återgå till effektdrift efter införandet av nya motordrivna hjälpmatarvattenpumpar. 

Granskningen syftar inte till att bedöma den strukturella verifieringen. 

Sida: 3/13



Granskningens genomförande 

Granskningen har huvudsakligen genomförts av Tomas Almberger och Tage 

Eriksson från enheten för Systemteknik 

Granskningen har bestått av två delar. I båda delarna har granskning av genomförda 

primära- samt fristående säkerhetsgranskningar gjorts. 

Del 1 

Granskningen i denna del syftade främst till att värdera den säkerhetspåverkan 

som den valda konstruktionslösningen medför. I mer detalj värderades 

hur den föreslagna lösningen uppfyller krav på tryckuppsättning och flöde, 

krav på elkraftförsörjningen till de nya pumparna samt hur de nya pumparna 

påverkar elkraftförsörjningen till andra komponenter och apparater. Någon 

granskning av den strukturmekaniska påverkan (av KFM) har ej skett. 

Del 2 

Granskningen i denna del syftade till att bedöma om de ändringar som ska 

införas i främst SAR men även i STF och PLS uppfyller de krav som finns 

på spårbarhet, enkel och logisk uppbyggnad m.m. 

Krav 

Krav och bedömningskriterier för innehåll i säkerhetsredovisningen framgår 

av SSMFS 2008:1. 

Krav på konstruktion framgår av SSMFS 2008:1 samt 2008:17 

Krav på säkerhetsredovisning ställs i 4 kap 2 § SSMFS 2008:1. I de allmänna 

råden om tillämpningen av föreskrifterna i SSMFS 2008:1, har kravet 

avseende innehåll i säkerhetsredovisning ytterligare förtydligats. 

Krav på säkerhetsgranskningen ställs i 4 kap 3 § SSMFS 2008:1. I de allmänna 

råden om tillämpningen av föreskrifterna i SSMFS 2008:1, har kravet 

avseende innehåll i säkerhetsgranskning ytterligare förtydligats. 

Krav på hantering om anmälan av anläggningsändringar ställs i 4 kap 5 § 

SSMFS 2008:1. I de allmänna råden om tillämpningen av föreskrifterna i 

SSMFS 2008:1, har kravet avseende innehåll i hantering av anmälan om 

anläggningsändringar ytterligare förtydligats. 

Ovanstående kan sammanfattas enligt följande: 

Säkerhetsredovisningen ska sammantaget visa hur anläggningens 

säkerhet är anordnad. I detta ingår att redovisningen ska avspegla 

Sida: 4/13



anläggningen som den är byggd, analyserad och verifierad samt visa 

på hur gällande krav på dess konstruktion, funktion, organisation 

och verksamheter är uppfyllda. 

Vald konstruktionslösning ska innehålla de krav som de ställs på 

hjälpmatarvattensystem i form av flöde, tryckuppsättning, strukturell 

integritet m.m. 

Konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar ska vara enkla 

och robusta samt beprövade under förhållande som motsvarar de 

som rimligt kan tänkas uppstå. Konstruktionen ska även vara utformad 

utifrån personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka 

och hantera såväl normal drift som driftstörningar. 

I praktiken innebär detta att redovisningen studeras utifrån tre synsätt. 

1) En del där säkerhetsredovisningens förmåga att visa att säkerheten är 

tillräcklig 

2) en annan där den valda konstruktionslösningens förmåga att utföra 

sin avsedda funktion granskas 

3) en tredje del som värderar säkerhetspåverkan på hela anläggningen 

Dessa delar går in i varandra och den här redovisade uppbyggnaden svarar 

inte direkt mot egna kapitel i SAR. 

Föreliggande granskning kommer att utgå ifrån krav redovisade i föreskrifterna 

SSMFS 2008:1 samt 2008:17 

Analys 

Krav på pumparnas tryckuppsättning och levererat flöde 

SSM bedömer att R2 tydligt och transparant har redovisat de ny motordrivna 

hjälpmatarvattenpumparnas möjlighet att leverera de flöden vid de tryckuppsättningar 

som enligt SAR krävs för drift vid 100 % termisk effekt. Men att 

robustheten i lösningen inte är lika stor som RAB specificerade. 

RAB behöver utvärdera och redovisa betydelsen av att det specificerade 

kravet på minst 5 % marginal på tryckuppsättningen inte innehålls. 

RAB behöver dessutom utvärdera och redovisa betydelsen av att resultat vid 

provning troligen kommer att behöva hamna inom ett betydligt smalare område 

än den ursprungliga konstruktionens ± 5 % på designkurva. 

Anledningen till detta är följande: 

Sida: 5/13



I den framtagna systemkonstruktionsspecifikationen (4) specificeras följande 

krav vad de nya pumparna ska leverera för tryckuppsättning samt flöde. 

1. Pumparna ska minst ge 20,5 kg/s vid en tryckuppsättning vid 83 

bar(ö). vilket ska medföra att kravet i SAR på 20,5 kg/s vid 78,5 

bar(ö) tryck i ÅG innehålls. Pumparna läggs ut med 5 % extra marginal 

på tryckuppsättningen för att uppnå en robustare lösning. Detta 

medför att pumparna ska klara att leverera 20,5 kg/s vid en tryckuppsättning 

på 87 bar(ö) 

2. I samma konstruktionsspecifikation (4) specificeras att pumparna 

maximalt får leverera 30 kg/s vid ett tryck ÅG på72,8 bar(ö). 

Dessa krav sattes upp utifrån de krav som finns på hjälpmatarvattensystem i 

SAR. I systemkonstruktionsspecifikationen (4) fastslås att dessa krav ska 

innehållas för att drift av R2 vid 100 % termisk effekt ska tillåtas. 

I den systemverifieringsrapport (5) som har tagits fram i projektet beräknas 

att pumparna minst ska kunna leverera 20,5 kg/s vid en tryckuppsättning på 

84 bar(ö) för att kravet om hjälpmatarvattensystemet ska kunna leverera 

flödet 20,5 kg/s vid ÅG-trycket 78,5 bar(ö) ska innehållas. Detta framräknade 

värde på tryckuppsättning är högre än det i konstruktionsspecifikationen 

specificerade. Detta medför att ”den extra” marginalen på minst 5 % på 

tryckuppsättningen som skulle erhållas efter pumpbytet enbart blir 3 %. 

Skillnaden beror främst på att systemverifieringsrapporten använder sig av 

mer konservativa antaganden om vattennivå i kondensatvattentankar, tryckfall 

i ledningar m.m. Det är anmärkningsvärt att denna beräkning gjordes 

först efter det att pumparna upphandlats. 

Värt att notera är även att beräkningen i systemverifieringsrapporten innehåller 

en parameter som ej ansätts konservativt. Tryckfallet i ledning från PI- 

1134/1135 till ÅG sätts till medelvärdet 0,0068 bar/(l/s) 2 trots att det maximala 

värdet uppmätt i prov med maximal osäkerhet är 0,0095 bar/(l/s) 2 , se 

bilaga 1 i (5). Om detta värde ansätts, skulle en tryckuppsättning på 85,1 

bar(ö) behövas för att kunna garantera 20,5 kg/s till ÅG vid ett ÅG-tryck på 

78,5 bar(ö). Detta motsvarar endast en marginal på 2.1 % till de 87 bar(ö) 

som pumparna läggs ut på. 

SSM bedömer att de nya pumparna kommer att klara att leverera det flöde 

vid den tryckuppsättning som specificeras i SAR. Men att kravet som sätts 

upp i konstruktionsspecifikationen inte innehålls med följden att den önskade 

robustheten i lösningen är mindre än vad som ursprungligen specificerades. 

Detta måste värderas mer noggrant och slutsatserna från denna värdering 

bör redovisas. 

Sida: 6/13



I den systemverifieringsrapport (5) som har tagits fram i projektet beräknas 

att pumparna ska maximalt ge 30 kg/s vid en tryckuppsättning på 79,8 bar(ö) 

för att kravet om hjälpmatarvattensystemet maximalt ska kunna leverera 

flödet 30 kg/s vid ÅG-trycket 72,8 bar(ö) ska innehållas. Även i denna beräkning 

finns vissa icke-konservativa antaganden. Främst rör det sig även 

här om tryckfallet från PI-1134/1135 till ÅG. Även det ansatta tryckfallet 

över minflödesventilerna bedöms vara ansatt på ett diskutabelt sätt. De datablad 

som redovisas i bilaga 2 i (5) och som visar tryckfallet över minflödesventilerna 

täcker inte in ett flöde på 30 kg/s. I (5) sätts tryckfallet till 

samma värde som för analysen för 20,5 kg/s, 0,0013 bar/(l/s) 2 . Vid 20,5 kg/s 

ger detta ett tryckfall på 0,55 bar vilket exakt är det som databladen visar. 

Om detta värde används för 30 kg/s erhålls ett tryckfall på 1,18 bar. Detta 

ligger långt över det högsta redovisade värdet i databladen som är ungefär 

0,85 bar. I en analys som ska redovisa ett så lågt tryckfall som möjligt blir 

detta därför icke-konservativt. Då databladen inte täcker in 30 kg/s bör istället 

värdet antingen helt försummas, d.v.s. inget tryckfall över minflödesventilerna 

antas eller, vilket troligen är bättre, sätta värdet till det i databladen 

lägst redovisade värdet vilket är 0,32 bar. Om detta värde ansätts samt 

tryckfallet från PI-1134/1135 till ÅG ansätts till minimalt låga 0,0045 

bar/(l/s) 2 , se bilaga 1 i (5) får pumparna maximalt ge 30 kg/s vid en tryckuppsättning 

vid 77,8 bar(ö) för att kravet om hjälpmatarvattensystemet maximalt 

ska kunna leverera flödet 30 kg/s vid ÅG-trycket 72,8 bar(ö) ska innehållas. 

Dessa felaktiga antaganden slår sedan igenom i de provkrav för lägsta respektive 

högst tillåtna provflöden som (5) beräknar fram. Av den anledningen 

bör (5) uppdateras genom att antingen ändra ovan angivna parametrar 

alternativt bättre motivera varför det i dagsläget använda parametrarna ska 

användas. Detta för att tydligt säkerställa att det område för vilka godkända 

prov ska hamna inom är rätt. Den ursprungliga designen med ±5 % i tryckuppsättning 

på designkurva kommer troligen inte att kunna gälla för de nya 

pumparna. Resultat vid provning kommer troligen att behöva hamna inom 

ett betydligt smalare område än vad som förut gällt. Detta bedöms som en 

svaghet i konstruktionen. En värdering och diskussion om detta bör genomföras 

och redovisas. 

Krav på hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer och elkraftförsörjning 

Krav på hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer 

SSM bedömer att kraven på hjälpmatarvattenspumparnas elmotorer innehålls, 

men att redovisningen av att kraven innehålls är dock inte tillräckligt 

omfattande eller spårbar. 

Sida: 7/13



Anledningen till detta är följande; 

Systemkonstruktionsspecifikationen (4), som ska gälla både pump och 

pumpmotor, fokuserar nästan bara på pumpdimensioneringen. 

I (6) redovisas kvalificeringen av motorerna. 

Kvalificeringen i (6) förefaller endast vara baserad på krav enligt TBE 100 

och 101 (och däri refererade IEC-standards och KBE EP). Verifiering av 

krav angivna i TBE 103 (asynkronmaskiner) saknas liksom verifiering enligt 

krav i SAR-angivna IEEE-standards. 

I svar på SSM frågor (2) anges att i inköpsspecifikationer för pumpmotorer 

anges start vid 70 % spänning som ett krav. Detta krav, samt ett antal andra 

krav, finns angivna i TBE 103. Kvalificering och verifikat för den fullständiga 

kravbilden enligt TBE 103, däribland start vid 70 % spänning, återfinns 

dock inte i (6). 

I (4) saknas också anläggningsändringens krav och påverkan på elkraftmatningens 

reläskyddssystem, system för ”skydd, lokalkraft”. 

SSM anser att RAB inte tillräckligt varken lyft fram de generella eller specifika 

krav som ska gälla för konstruktionen av hjälpmatarvattenpumparnas 

elmotorer och inte heller tillräckligt verifierat ”att” och ”hur” krav uppfylls. 

Den kravbild och verifiering som redovisas bör beakta krav i tillämpliga 

normer och standards (exempelvis IEEE 308, 323, 344, 603 samt TBE 100, 

101 och 103). 

Krav och kravuppfyllnad avseende samdimensionering mellan pump och 

motor bör tydligt behandlas liksom samdimensionering mellan motor och 

elkraftmatning samt påverkan på system för ”skydd, lokalkraft”. 

(4) refererar till bl.a. ”Redovisad reaktorsäkerhetspåverkan” (7) i vilken det 

konstateras, i avsnitt 2.1.2, att, ”Byte av spänningsmatning inom dieselsäkrat 

nät inte återspeglas i analysperspektivet, vilket bara handlar om närvaro eller 

bortfall av erforderlig spänning.”. Någon reflektion över om den nya motorn 

kommer att kunna leverera erforderligt varvtal och moment vid stipulerade 

spänningar görs ej. 

SSM anser att denna förutsättning för säkerhetsfunktionen borde värderas. 

Krav på elkraftförsörjning 

SSM bedömer att kraven på elkraftförsörjning innehålls undantaget DG910:s 

möjlighet att ersätta DG210. Redovisningen av att kraven innehålls är dock 

inte tillräckligt omfattande eller spårbar. 

Sida: 8/13



Anledningen till detta är följande: 

Systemkonstruktionsspecifikationen (4) konstaterar i avsnitt 4.1.4.2 att ”Dieselgeneratorerna 

DG210 och DG220 ligger idag ganska nära sina maximum, 

men det finns plats…”. I rapporten om belastningssituationen för dieselgeneratorerna 

(3) redovisas att marginalen är minst 5 % förutom för DG 910 där 

marginalen är mindre. Kravet på en marginal på 5 % härrör från RG 1.9 rev 

4. 

Avsnitt 1 i (2) behandlar SSM:s frågeställning om hur RAB hanterat krav 

enligt RG 1.9 och då inkluderande krav enligt RG 1.9 rev 4. Det anges att 

”… tillräcklig effektmarginal ska finnas men att rev 4 inte ska tillämpas för 

konstruktion av befintliga dieselaggregat.” Det faktum att marginalen inte 

bara är beroende av dieselaggregatets konstruktion utan också beror av 

summan av lasternas effekt, och att just denna summa nu ökats i och med 

den aktuella anläggningsändringen, berörs inte. 

Avseende SSM:s fråga angående RAB:s ställningstagande till den mindre 

marginalen i DG910 och användandet av DG910 på Ringhals 2 anges att 

”DG910 bedöms av RSK vara driftklar då den ersätter ett godtyckligt aggregat 

på R2”, se (2). 

Denna skrivning kan inte uttolkas av SSM. 

Avseende SSM:s fråga om dieselaggregatens kylning är tillräcklig för att 

aggregaten ska klara konstruktionsgrundande belastningar även vid onormala 

förhållanden (hög utelufttemperatur och havsvattentemperatur) hänvisar 

RAB i avsnitt 4 i (2) till SAR avseende konstruktionen av ”dieselsäkrat 

system, dieselaggregat”. 

Den specifika frågeställningen, som är driven av att dieselaggregats effektprestanda 

generellt sjunker vid högre temperatur på förbränningsluft och 

bränsle, besvaras inte explicit. 

I RG 1.9 finns bl.a. också krav på lägsta spänning och frekvens på dieselgeneratorerna 

vid lastinkopplingar samt krav på återhämtning mellan inkopplingssteg. 

I NRC Draft RIS (1) behandlas också problematiken med underspänning 

på säkerhetsklassade laster. RAB:s svar i avsitt 2 av (2) på SSM:s 

frågor om uppfyllandet av stegkrav enligt RG 1.9, reläskyddskoordinering 

samt bedömning mot bakgrund av (1) redovisas bl.a. att den tid som objekt 

kan utsättas för överlast är ”försumbar” och det inte finns någon risk att objekt 

”… löser ut/felfungerar på grund av låga spänningar under de nivåer 

som kan förekomma under genomlöpande av en dieselsekvens.”. D.v.s. objekt 

riskerar inte att lösa ut på underspänningar vid en dieselsekvens. Dock 

redovisas att RAB sedan tidigare identifierat förbättringsmöjligheter avse- 

Sida: 9/13



ende långvarigt degraderad spänning som ”eventuellt” kommer att planeras 

in. 

I de bedömningar som redovisas i detta avsnitt 2, kan SSM inte återfinna 

några spårbara referenser. 

I avsnitt 7 i (2) förtydligas att RAB avser att redovisningen av sekvenssteg 

och hur de uppfyller RG 1.9 kommer att förtydligas i en kommande revision 

av (3). 

Svar på en följdfråga från SSM avseende inverkan av underspänningar på 

kraftelektronik redovisas i avsnitt 3 i (2). Här redovisas att UPS-aggregat 

stoppar vid 90 % av nominell spänning och likriktare vid 85 % men att återinkoppling 

kommer att ske då spänningen återvänt över ett definierat tröskelvärde. 

Det anges också att driftspänningen normalt är högre än nominell 

spänning. Detta ska beskrivas övergripande i refererad (8) rapport skriven 

efter Forsmarkhändelsen. 

I övrigt avseende de bedömningar som redovisas i detta avsnitt 3, kan SSM 

inte återfinna några spårbara referenser. SSM ser inte klart hur slutsatserna i 

avsnitt 2 och 3 avseende risk för lasternas bortkoppling, sammantaget ska 

tolkas. 

SSM:s frågor om klarläggande av om felfungerande icke-1E klassade objekt 

kan slå ut 1E klassade objekt samt vilka laster som är klassade 1E och icke- 

1E besvaras i avsnitten 5 respektive 6 i (2). Här anges att det inte finns risk 

för att fel i icke-1E klassade objekt slår ut 1E klassade objekt. Hänvisning 

görs till SAR för ”dieselsäkrat system, lokaltransformator med fördelningscentraler” 

men att krav enligt RG 1.75 (separation) inte applicerats. Vidare 

avser RAB att uppdatera klassningslistan med förtydligande av lasternas 

klassning. 

SSM ställer sig frågande till hur RAB har bedömt applikationen av RG 1.75 

(att inte applicera den), speciellt mot bakgrund av att den utkom i sin första 

(draft) version redan 1974 och reviderats under 70-talet och senast 2005 och 

därigenom flera gånger borde kommit upp för bedömning av normkommittén. 

Avseende SSM:s fråga om provning svarar RAB i avsnitt 8 i (2) att RAB 

kommer att utföra prov som verifierar de dynamiska förhållanden och vid 

behov utgör underlag för eventuell modifiering av ingångsdata till simuleringarna. 

Sammantaget avseende elkraftförsörjningen bedömer SSM att inte något av 

de granskade konstruktionsstyrande och verifierande dokumenten enligt 

ovan når upp till kraven på tydlighet och spårbarhet avseende redovisning av 

krav och kravuppfyllnad. 

Sida: 10/13



De svar som RAB redovisat på SSM:s specifika frågor, (2), ger en hel del 

förtydliganden men är dock inte i alla avseenden tillräckligt klargörande. 

Spårbarhet till underlag för svaren saknas generellt. SSM:s bedömer dock att 

RAB troligtvis uppfyller de krav som ställs på elkraftförsöjningen. 

Avseende frågan om robustheten i belastningarnas dimensionering i förhållande 

till dieselaggregatens kapacitet anser SSM att metodiken och resultatet 

av de redovisade simuleringsgrundade beräkningarna i (3) generellt kan godtas, 

inklusive ansatta belastningsuppskattningar, förutsatt att de kan valideras 

med de planerade proven enligt avsnitt 8 i (2). 

Avseende uppfyllandet av kraven på marginal mellan belastning och dieselaggregatens 

kapacitet anser SSM, mot bakgrund av att sofistikerade analytiska 

verifieringar tvingats tillgripas, att denna marginal ska vara minst 5 

% i enlighet med kravbilden i RG 1.9 rev 4. Detta innebär att DG910, mot 

bakgrund av nuvarande redovisning, inte kan anses vara en i alla lägen fullgod 

ersättare för DG210. 

Övrigt 

I RAB:s anmälan om anläggningsändring (9) samt i det dokument som redovisar 

reaktorsäkerhetspåverkan (7) redovisas att anläggningens sammanlagda 

säkerhet bedöms bli förstärkt i och med de nya kraftigare hjälpmatarvattenpumparna. 

SSM kan ej uttyda detta i redovisningen. 

Bilaga 2 i systemveriferingsrapporten (5) är i pappersformat extremt svårläst. 

Anledningen till detta är att bilagan är gjord i Excel. För att få en lättläst 

rapport behöver bilaga 2 i systemverifieringsrapporten (5) omarbetas så att 

den tydligt går att läsa både i pappersformat såväl som i samma elektroniska 

format som huvudrapporten. 

SSM:s bedömning av RAB:s hantering av ärendet 

Anmälan 

Befintlig anmälan (9) med bilagor bedöms av SSM uppfylla de krav som 

ställs på anmälan om ändringar i 4 kap 5 § SSMFS 2008:1. SSM konstaterar 

dock att detta ej är den ursprungliga anmälan om aktuell anläggningsändring. 

Ej heller är det den ursprungliga ansökan om återgång till 100 % termisk 

effekt. Detta redovisas i (9) med motiveringen att den ursprungliga anmälan 

(SSM 2011/777) drogs tillbaka då, av RAB, genomförda belastningsberäkningar 

visade på att den ursprungliga anmälan innehöll onödiga moment. 

SSM vill påpeka att den ursprunglig anmälan först drogs tillbaka sedan SSM 

kommunicerat ett koncept på beslut som syftade till att ej godkänna RAB:s 

ursprungliga anmälan om anläggningsändring och med den ej godkänna den 

ursprungliga ansökan om återgång till drift vid 100 % termisk effekt. 

Sida: 11/13



Primär och fristående säkerhetsgranskning 

SSM har granskat PSG och FSG i (10), (11), (12) och (13), och bedömer, 

mot bakgrund av de tämligen omfattande kommentarerna och bedömningarna 

ovan gällande krav på hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer samt elkraftförsörjning, 

att granskningen inte tillräckligt förmått se luckor i redovisningens 

kravbild och brister i kravhantering och spårbarhet. 

Samlad bedömning 

I fråga om den tekniska sakfrågan 

SSM:s samlade bedömning är att den anmälda anläggningsändringen till 

största delen uppfyller de krav som ställs 3 kap 1 § SSMFS 2008:1 gällande 

att vara en robust konstruktion med en tålighet mot felfunktioner i komponenter 

och system 2 . SSM anser också att den anmälda anläggningsändringen 

uppfyller kraven i 4 § punkt a i SSMFS 2008:17 gällande enkelhet och tålighet 

i uppbyggnaden i säkerhetssystemen. SSM anser dock att den granskade 

redovisning har vissa brister i redovisningen av kravbild samt vissa brister i 

kravhantering och spårbarhet. Utöver detta anser SSM vidare att det ska 

finnas en marginal på minst 5 % mellan dieselaggregats kapacitet och last, 

enligt RG 1.9 rev 4. 

Med bakgrund av detta gör SSM bedömning att R2, efter genomförd anläggningsändring, 

kan drivas vid effektdrift motsvarande 100 % termisk effekt, 

men att RAB behöver uppdatera sin redovisning innan den kan anses som 

slutlig. RAB behöver vidare utvärdera och redovisa hur en marginal på minst 

5 % mellan dieselaggregats kapacitet och last påverkar anläggningen och 

dess säkerhetsredovisning. 

I fråga om hanteringen av ärendet 

SSM bedömer att RAB:s hantering av ärendet är acceptabel med två undantag. 

SSM samlade bedömning av säkerhetsgranskningen är att den inte 

tillräckligt förmått se luckor i redovisningens kravbild och brister i 

kravhantering och spårbarhet. 

Befintlig anmälan inkom först efter det att de nya hjälpmatarvattenpumparna 

hade börjat installerats i R2. Även ursprunglig (och tillbakadragen 

anmälan) inkom till SSM något senare än vad som normalt 

krävs innan införandet av anläggningsändring påbörjas. RAB bör 

2 Med undantag för användandet av den mobila dieseln DG910 på diesel DG210:s 

plats. 

Sida: 12/13



därför i framtiden säkerställa att anmälningar om anläggningsändringar 

anmäls i god och med bra kvalitet till SSM 

Referenser 

1. Draft RIS 2011-XX Adequacy of Station Electric Distribution System 

Voltage, ML. Dok.id 102950322. 

2. Frågeställningar uppkomna vid mötet med SSM 27/4- 2011, med anledning 

av ökad dieselbelastning vid införande av nya hjälpmatarvattenpumpar 

i system 416 (A.01309). Dok.id 2138662/2.0. 

3. R2 Belastningssituationen för dieselgeneratorerna DG210-DG240 samt 

DG910. Dok.id 1601349/5.0. 

4. Systemkonstruktionsspecifikation R2 Utbyte av motordrivna 

hjälpmatarvattenpumpar, A.01309, System 416. Dok.id 2009251/5.0. 

5. Ringhals 2 - Systemverifiering av hjälpmatarvattensystemet (416). T-NSA 

10-027 Rev 1. 

6. RAB kvalificering av motor Fabrikat ABB Typ HXR400LDH2 avsedd för 

20416FAPMD-01/-02 . Dok.id 2098303/2.0. 

7. Redovisad reaktorsäkerhetspåverkan - R2 Utbyte av motordrivna 

hjälpmatarvattenpumpar, A.01309, System 416. Dok.id 2012696/4.0. 

8. R1-R4 Övergripande analys av lokalkraftens konstruktion och robusthet. 

Dok.id 1914265/4.0. 

9. Ringhals 2 , 416 Ökad flödeskapacitet. Anmälan om anläggningsändring 

enligt SSMFS 2008:1, 4 kap § 5. Anmälan om konstruktionsförutsättningar 

enligt SSMFS 2008:13, 4 kap § 4. samt Ansökan om tillstånd för återgång 

till 100 % termisk effekt (2660 MWt). Dok.id 2136944. 

10. R2 Primär säkerhetsgranskning av ändringsunderlag för uppdatering av 

SAR, STF och PLS samt systemveriifering av hjälpmatarvattensystemet (416) 

i samband med byte av motordrivna hjälpmatarvattenpumpar. Dok.id 

2101244/2.0. 

11. R2 Fristående säkerhetsgranskning av ändringsunderlag för uppdatering 

av SAR, STF och PLS i samband med byte av motordrivna 

hjälpmatarvattenpumpar och återgång till drift vid 100 % effektnivå. Dok.id 

2124718/3.0. 

12. R2 Primär säkerhetsgranskning av byte av eldrivna hjälpmava-pumpar. 

Dok.id 2135797/2.0. 

13. R2 Fristående säkerhetsgranskning av byte av motordrivna 

hjälpmatarvattenpumpar efter nytt inriktningsbeslut enligt 

ändringsmeddelande 11. Dok.id 2135948/2.0. 

Sida: 13/13

Granskning av Ringhals 2 – anmälan om anläggningsändring ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?