Stöd till studenter med funktionsnedsättning - Stockholms universitet

Stöd till studenter med
funktionsnedsättning
En guide för universitetspersonal
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 1

2
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Den här guiden innehåller information till dig som kommer i kontakt med
studenter med funktionsnedsättning vid Stockholms universitet. Du kan vara
lärare, studierektor, studievägledare eller övrig personal.
Studenter med olika funktionsnedsättningar kan möta olika – och likartade –
hinder i studiemiljön. Många hinder går att undanröja med god tillgänglighet
i såväl den fysiska miljön som i den virtuella miljön, med framförhållning i
kursplaneringen och med god pedagogik. Andra hinder kan överbryggas eller
minskas genom olika former av pedagogiskt stöd.
Guiden tar upp regler, handlingsplaner och arbetsfördelningen vid
universitetet. Den beskriver också vilka stödformer det finns för studenterna
och ger några tips för lärare. Olika funktionsnedsättningar och vilka hinder de
innebär beskrivs kortfattat.
Vi hoppas att guiden ska göra det lättare för dig att möta studenter med olika
typer av funktionsnedsättning och att ge dem det stöd de behöver för att kunna
genomföra sina studier på bästa sätt.

Innehållsförteckning
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 3
Lagen .....................................................................................................................................4
Handlingsplaner .................................................................................................................4
Vägen till pedagogiskt stöd och anpassningar ..........................................................5
Studentens individuella behov .......................................................................................6
Stödformer och hjälpmedel ............................................................................................7
Tips för tillgänglig undervisning ..................................................................................10
Funktionsnedsättningar .................................................................................................13
Litteratur ........................................................................................................................... 18
Övrigt studentstöd ......................................................................................................... 18
Kontakt ...............................................................................................................................19
Produktion: Studentavdelningen, Stockholms universitet, VT 2013

4
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Lagen
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har som syfte att motverka diskriminering
och främja lika rättigheter och möjligheter. Prefekten eller motsvarande
har av rektor delegerats ansvaret för arbetsmiljö-, diskriminerings och
likabehandlingsfrågor. Detta innebär att prefekten på varje institution är ansvarig
för att förebygga diskriminering.
I diskrimineringslagen står: Med funktionshinder avses varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått
därefter eller kan förväntas uppstå. Begreppet varaktig ska tolkas i relation till
begreppen tillfällig och bestående. Det behöver inte röra sig om en bestående
funktionsnedsättning men snabbt övergående skador eller tillstånd omfattas inte,
till exempel ett armbrott.
I linje med bland andra Diskrimineringsombudsmannen och Handisam används
här begreppet funktionsnedsättning för att beskriva begränsningar av en persons
funktionsförmåga. Hinder kan uppstå i en miljö som är otillgänglig. I vårt arbete
för ökad tillgänglighet är det viktigt att se till människors skilda behov i olika
studiesituationer.
Handlingsplaner
Stockholms universitets långsiktiga plan 2011–2015 slår fast att universitetet ska
vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karakteriseras av öppenhet. Frågor som
rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med olika behov och
bakgrund ska ges hög prioritet.
De konkreta målen för arbetet formuleras i handlingsplaner. Plan för lika
rättigheter och möjligheter omfattar åtgärder för att främja lika rättigheter och
möjligheter för befintliga och presumtiva studenter, och förebygga diskriminering.
Plan för tillgänglighet omfattar åtgärder för att göra universitetets lokaler,
verksamhet och information tillgänglig för anställda, besökare samt presumtiva
och befintliga studenter. Handlingsplanerna finns på:
www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/planering-uppfoljning.

Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 5
Vägen till pedagogiskt stöd och anpassningar
Samordnaren
Vid Studentavdelningen finns två samordnare för studenter med
funktionsnedsättning samt en dyslexipedagog. Samordnaren utfärdar intyg om
rekommenderade stödåtgärder till de berörda studenterna, beställer passerkort
till resursrum, koordinerar mentorskap med mera Samordnaren ger också stöd
till personal på institutionerna i deras arbete med att göra sin undervisning och
examination tillgänglig. Studentavdelningen administrerar lönerna till de personer
som ger anteckningsstöd till studenterna, mentorer, tentamensvakter med flera.
Kontaktperson vid institutionen
Vid varje institution finns i regel en kontaktperson som har till uppgift att
bistå studenten i studiesituationen, vanligen studievägledaren. Studenten
rekommenderas att etablera kontakt med denne redan vid utbildningens början.
Om studenten inte tidigare varit i kontakt med samordnaren vid
Studentavdelningen, bör studenten också hänvisas dit för att få en samlad
bedömning och intyg om rekommenderade stödåtgärder.
Intyg om stödåtgärder
En student som behöver individuella anpassningar i sina studier ska kontakta
Studentavdelningens samordnare för att få information och för att diskutera sitt
behov av stöd. Utifrån samtalet och den dokumentation som studenten har kring
sin funktionsnedsättning formuleras ett intyg, där det står vilka stödåtgärder
som rekommenderas. Det kan till exempel vara anteckningsstöd, mentorsstöd
och/eller anpassad examination. Av intyget framgår också vilka skyldigheter
studenten har och vad som förväntas av institutionen. Intyget är på så sätt en
service till institutionens personal som därigenom inte tar del av studentens
läkarintyg, dyslexiutredningar och liknande. Studentens integritet skyddas också.
Intyget visas upp av studenten för den institutionspersonal som berörs, vanligen
kontaktpersonen. Institutionen beslutar om de rekommenderade stödåtgärder som
gäller examinationen och ansvarar för att ordna tentamensvakter för studenter
som tenterar enskilt eller har förlängd tentamenstid.
Studier utomlands
För utresande studenter är det utbyteskoordinatorn vid studentens institution som
ansvarar för kontakter med det mottagande universitet i värdlandet kring frågor
om stöd. Samordnarna kan utfärda intyg om rekommenderat stöd. Stockholms
universitet ansvarar för kostnaderna för det pedagogiska stödet – på samma sätt
som vid studierna på hemmaplan.

6
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Studentens individuella behov
Studenter med samma funktionsnedsättning kan ha helt olika behov. Varje student
måste därför bedömas individuellt och generaliseringar ska undvikas. Studenter
som använder rullstol behöver till exempel inte alltid samma typ av anpassningar,
och studenter med dyslexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha
olika förmåga att klara läs- och skrivkraven på en kurs. Hur studenter med olika
funktionsnedsättningar interagerar i gruppen skiljer sig också från person till
person.
Många funktionsnedsättningar syns inte utanpå. En student är inte tvungen
att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med lärare eller annan
personal vid institutionen. De flesta väljer ändå att ha en dialog kring de hinder
de möter och de anpassningar de behöver. Tveka inte att ställa frågor om
anpassningar till studenten. Han eller hon vet bäst vad som fungerar och vad
som inte gör det. Var öppen och lyhörd och tänk på studentens rätt till integritet.
Ömsesidig respekt underlättar kommunikationen mellan student och lärare och är
en förutsättning för att studenten ska kunna prestera sitt bästa i studierna.
Behandla de uppgifter som kommer fram om studentens situation konfidentiellt.
Sekretesslagen gäller för uppgifter om hälsa och personliga förhållanden.

Stödformer och hjälpmedel
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 7
I det här avsnittet beskrivs några vanliga stödformer. Listan är alfabetisk.
Anteckningsstöd
En student som på grund av sin funktionsnedsättning inte själv kan anteckna
från föreläsningar och liknande kan få hjälp med det. Han/hon kan själv
ordna anteckningsstödet genom att fråga någon av sina kurskamrater. Någon
gång kan studenten behöva hjälp med att hitta en person och kan då vända
sig till studievägledaren som kan fråga studenterna via e-post, annonsera på
institutionens hemsida eller i Mondo. Den som antecknar åt någon annan får
ersättning för sitt arbete via Studentavdelningen. Anteckningarna kan också
kopieras utan kostnad.
Examination
Studenter med funktionsnedsättning kan behöva genomföra examinationen på
något annat sätt än det gängse. En student har ibland rätt till enskild tentamen
och kan då få sitta ensam eller tillsammans med en mindre grupp studiekamrater
i samma lokal. Detta kan vara aktuellt för dem som till exempel har allergi, behov
av att röra på sig under tentamen, koncentrationssvårigheter eller lätt blir störda
av andra. Ofta används något av de resursrum som finns på Studentavdelningen.
Rum bokas av studenten, som meddelar institutionen i god tid. Tentamensvakt
ordnas av institutionen medan dennes lön betalas via Studentavdelningen.
Vid behov kan studenter erbjudas förlängd tentamenstid eller alternativ
examination efter samråd med examinatorn, som beslutar om detta. Muntlig
tentamen, tentamen med hjälp av dator eller hemskrivning kan till exempel
förekomma.
Handledning
Det finns ibland möjlighet för studenten att få extra handledning av lärare.
Åtgärden diskuteras tillsammans med samordnaren och studierektorn eller
studievägledaren vid berörd institution. Extra handledning bekostas av
institutionen.
Kurslitteratur som talbok, e-textbok och punktskriftsbok
Vissa studenter behöver använda anpassad kurslitteratur som produceras av
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM anpassar bara böcker som
är obligatorisk kurslitteratur. Det kan ta två till tre månader att nyproducera en
talbok. Produktionstiden för punktskriftsbok och e-textbok är cirka två månader
och för förstoringar cirka en månad.

8
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Nya talböcker framställs i DAISY-format (ett mp3-format) vilket gör att det går
att bläddra, söka och sätta bokmärken i dem. E-textböcker är böcker med digitalt
lagrad text. De läses på dataskärm tillsammans med anpassningar som talsyntes,
skärmförstoring eller punktskriftsskärm. De texter som MTM inte producerar, till
exempel kompendier, artiklar och delar av böcker, kan studenten få inlästa av en
lektör. Universitetsbiblioteket svarar för denna inläsningsverksamhet.
Studenten kontaktar själv universitetsbiblioteket (e-post: funktionshinder@sub.
su.se) för att få ett nedladdningskonto och information om hur man beställer
och laddar ner kurslitteraturen som Daisy-talbok eller som Mp3-fil. Det finns
också en möjlighet för institutionen själv att beställa nyinläsning av böcker. Mer
information om MTM finns på www.mtm.se.
Om studenten behöver skanna in enstaka dokument för att de ska kunna
översättas till punktskrift, e-text eller talboksformat, kontakta samordnaren
Mentorsstöd
Studenter med neuropsykiatriska eller psykiska funktionsnedsättningar kan
beviljas en mentor. Mentorn, som oftast är en student som kommit längre
i studierna, fungerar som en coach. Mentorn kan hjälpa till att planera
och organisera studierna liksom att tolka och konkretisera institutionens
förväntningar på studieuppgifterna.
Samordnaren rekryterar och utbildar mentorer men behöver ibland hjälp av
institutionen för att hitta rätt person.
Resursrum
För studenter med funktionsnedsättning finns fjorton resursrum i Studenthuset.
I rummen finns datorer som är utrustade bland annat med talsyntes,
rättstavningsprogram, skanner och lexikon. Rummen kan bokas och användas
för studier eller för enskild tentamen. Vid behov ordnar institutionerna en separat
tentamenslokal.
För att kunna använda sig av resursrummen behöver studenten ett passerkort
som beställs genom samordnaren. Inför varje ny termin måste studenten aktivera
sitt passerkort på nytt. Kontaktpersonen för resursrum hjälper till med detta.
Information om rummens utrustning finns på www.su.se/funktionsnedsattning.
Även i universitetsbiblioteket finns två resursrum för studenter med
funktionsnedsättning samt ett allergirum. Dessa resursrum kan dock inte användas
för tentamen. Mer information finns på: www.sub.su.se/funktionshinder/resursrum.

Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 9
Rättstavningsprogram
Alla studenter har möjlighet att ladda ner och installera rättstavningsprogrammen
StavaRex och SpellRight på sin hemdator utan kostnad via sajten Campuslicenser
i Mondo. Licenserna gäller under ett år, därefter måste de uppdateras.
Skrivtolk
Tolkningen sker simultant från tal till skrift och tolken skriver ner det som sägs
antingen på en dator eller på ett snabbskrivande tangentbord.
Teckenspråkstolk
Tolkarnas arbete samordnas av Enheten för utbildningstolkning vid Tolk- och
översättarinstitutet. Mer information finns på www.unitolk.su.se.
Studenter i lärarutbildningen vänder sig till tolkgruppen på Studentavdelningen
via e-post tolkgruppen@su.se.
Vilrum
Den student som behöver tillgång till ett vilrum kan kontakta universitetets
Kundservice i Frescati, Södra huset, Hus B, plan 3, rum B371 (telefon 08-16 24 00).

10
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Tips för tillgänglig undervisning
Undervisningen vid Stockholms universitet ska sträva efter att vara tillgänglig
för alla studenter. Rådgör gärna med andra lärare och personal med pedagogisk
erfarenhet. Samordnarna på Studentavdelningen kan också hjälpa till med att
föreslå lösningar för examination eller alternativa sätt att genomföra olika
kursaktiviteter. För studenter med funktionsnedsättning är det extra viktigt att
tänka på följande:
Meddela kursplaner, litteraturlistor och annat material i god tid
Kursplanerna behövs för att studenterna ska kunna göra en realistisk planering av
sina studier och diskutera eventuella anpassningar. Eftersom planeringstiden för
detta ibland är lång, är det bra om kursplanerna är klara och tillgängliga på institutionens
hemsida i god tid. Det är också bra om institutionen i förväg beaktar
hur kursmoment som exempelvis fältutflykt, studieresa, praktik eller laboration
kan genomföras för studenter med olika typer av funktionsnedsättningar.
Studenter som behöver sin kurslitteratur i andra former än som tryckt bok,
behöver ha tillgång till litteraturlistan långt i förväg. Produktionen av en ny
talbok tar två till tre månader. Även anpassningar som e-textbok, punktskriftsbok
och förstoringar tar tid. För att studenten ska få sin litteratur i tid till kursen
måste den beställas långt före kursstart och studenten är alltså beroende av att
litteraturlistorna är fastställda och publicerade på institutionens webbsida.
Det underlättar för många studenter att få tillgång till föreläsningsanteckningar,
PowerPoint-presentationer och annat material i förväg. Publicera gärna materialet
elektroniskt i lär- och samarbetsplattformen Mondo så att studenter som
använder program med talsyntes kan lyssna på det i förväg. Eventuellt material
som skickas direkt till studenterna bör av samma skäl vara i elektronisk form
Om studenten använder teckenspråkstolk kan de behöva ta del av kurs- och
föreläsningsmaterial i förväg för att förbereda sig.
Boka tillgängliga lokaler
Studenter med rörelsehinder är beroende av att kunna ta sig till och vara i de
lokaler där undervisningen sker. Kontrollera därför att undervisningslokalen
är tillgänglig för alla. Informera om ändringar av schema, lokaler, kursupplägg
och dylikt på ett sätt som når alla berörda. Den som exempelvis är beroende
av färdtjänst för resor till och från universitetet, liksom den som är i behov av
teckenspråkstolk, behöver tid för planering. För hörselskadade är det viktigt att
det är bra akustik i undervisningslokalen. Använd lokaler med hörslinga om du
har studenter som använder hörhjälpmedel.

Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 11
Använd microfon
Använd alltid mikrofon i undervisningslokaler där sådan finns. Detta gäller även
studenter som yttrar sig. I alla stora hörsalar (även några seminarierum) finns en
teleslinga/hörslinga som aktiveras av mikrofonen. För att en hörselskadad student
ska kunna utnyttja detta hjälpmedel måste alltså mikrofonen vara igång.
Upprepa frågor och stå synligt
Med några enkla åtgärder förutom att använda mikrofon blir det enklare för
hörselskadade att tillgodogöra sig undervisningen. Upprepa gärna alla frågor och
kommentarer från studenterna. Tänk på att hörselskadade kanske behöver läsa på
läpparna. Undvik därför att tala vänd mot tavlan och om möjligt att stå i motljus.
Ta raster och pauser
Ta regelbundna raster. Många funktionsnedsättningar medför att studenten
behöver koncentrera sig mer än andra och blir fortare trött och tappar
koncentrationen. Andra får besvär av att sitta länge utan att kunna röra på sig.
Hoppa därför inte över planerade raster.
Ge information både muntligt och skriftligt
All viktig information bör ges både muntligt och skriftligt. Studenter med
dyslexi kan ha lättare att ta till sig muntlig information, medan studenter med
neuropsykiatriska tillstånd behöver få den i skrift. Använd institutionens hemsida
och/eller Mondo.
Planera inför grupparbeten och redovisningar
Grupparbeten och redovisningar bör planeras med tanke på att studenter har
olika behov. Här följer två exempel: För en student med hörselskada fungerar
det bäst att arbeta i en mindre grupp i en lokal där hörselmiljön är optimal. Vid
redovisning bör gruppen stå framför de andra studenterna eftersom den studenten
med hörselskada uppfattar det som sägs lättare när han eller hon också kan se det
som sägs. För en student med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan det
vara särskilt viktigt att känna sig trygg i gruppen och att det i god tid ges tydliga
riktlinjer för grupparbetet och presentationen. I vissa fall kan det vara nödvändigt
att använda alternativa arbetsformer.

12
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal

Funktionsnedsättningar
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 13
Hur en funktionsnedsättning tar sig uttryck varierar stort individer emellan.
Behovet av stöd och anpassningar är därför individuellt. Olika diagnoser kan
överlappa varandra och det är inte ovanligt att en person kan ha flera diagnoser
samtidigt. Många studenter med funktionsnedsättning har utvecklat färdigheter
vilket gör att omvärlden kan ha svårt att förstå att hon eller han också har
svårigheter. Här beskrivs kortfattat de vanligaste funktionsnedsättningarna.
Dyslexi
Samlingsdiagnosen dyslexi innebär en varaktig störning av förmågan att avkoda
skriftspråket orsakad av en svikt i det fonologiska systemet. Feltolkningarna av
skriften skapar i sin tur ofta misstolkningar av innehållet i en text. Avkodningen
tar tid och studenter med dyslexi tvingas läsa texten med större noggrannhet och
kanske flera gånger för att uppnå god läsförståelse. Även skrivprocessen påverkas.
Flertalet studenter med dyslexi har svårt med stavning och satskonstruktion.
För mer information, Dyslexiförbundet FMLS: www.dyslexi.org
Dövhet och hörselskador
Ordet hörselskada är ett samlingsnamn för till exempel hörselnedsättning,
tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Den största gruppen är
personer med hörselnedsättning, som kan variera från lätt hörselnedsättning
till dövhet. En del personer med hörselnedsättning använder hörseltekniska
hjälpmedel som hörapparat eller cochlea-implantat.
Om vissa frekvenser i hörseln är borta kan dock inte en hörapparat kompensera
för bortfallet. En hörapparat förstärker alla ljud det vill säga även trafikbuller,
skrapljud av stolar, fläktsus från luftkonditionering och dataprojektorer
med mera. Många typer av hörselnedsättning försämrar hörandet av vissa
ljudfrekvenser vilket medför att vissa röster/ljud är lättare/svårare att uppfatta än
andra. Att inte kunna höra tillfredställande i studiesituationen påverkar studenten
negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna
och försöka hänga med. Det finns också en risk för missuppfattningar. Förutom
stress och trötthet kan anspänningen leda till värk i huvud, nacke och axlar. En
del hörselskadade och döva personer använder sig av teckenspråk. Teckenspråket
är både ett gestuellt och visuellt språk som uttrycks med hand-, kropps-, mun- och
ansiktsrörelser. Det har en egen tematisk och syntaktisk struktur.
För mer information, Hörselskadades Riksförbund: www.hrf.se och
Sveriges Dövas Riksförbund: www.sdr.org

14
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en sammanfattande beteckning
för olika tillstånd och diagnoser som till exempel ADHD, autismspektrumtillstånd,
tvångssyndrom och Tourettes syndrom. Diagnoser som ibland överlappar
varandra.
Inom autismspektrumtillstånd (AST) ryms bland annat diagnoserna autism och
aspergers syndrom. Valet av ordet spektrum i namnet autismspektrumtillstånd
syftar på den stora variation som ryms inom diagnosen AST. Personer med AST
kan ha svårt att tolka personer i sin omgivning och att förstå det som inte uttalas,
vilket kan leda till svårigheter i kommunikation och samspel. De kan också ha
tydligt inriktade intressen som de förvärvar stora kunskaper i.
Symptom för en person med diagnosen ADHD, Attention Deficit and
Hyperactivity Disorder, är problem med uppmärksamheten, impulskontroll och
överaktivitet. Symptomen kan förekomma i kombination med varandra eller var
för sig. Hon eller han kan till exempel ha lätt för att bli distraherad, glömma att ta
med sig saker eller missa möten och information.
För en person som har tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive
Disorder), är symptomen tvångstankar och tvångshandlingar. Tourettes syndrom
yttras genom tics, det vill säga återkommande ofrivilliga reflexliknande rörelser
och/eller läten. Många som har tourettes syndrom utvecklar en förmåga att dölja
sina tics när de är bland folk och låter dem bryta ut när de är ensamma.
För mer information, Riksförbundet Attention: www.attention-riks.se och
Autism och aspergerförbundet: www.autism.se
Psykiska funktionsnedsättningar
Gemensamt är att besvären är långvariga och återkommande. Till psykiska
funktionsnedsättningar räknas till exempel depression, tvångssyndrom, psykoser
och ångestsjukdomar. Dessa tillstånd kan innebära svårigheter i perioder, både i
det dagliga livet och i studiesituationen.
Bipolär eller manodepressiv sjukdom innebär kraftiga svängningar i
sinnesstämningen, ofta i distinkta perioder av depression eller mani. Ibland finns
symptomfria perioder däremellan. I en manisk period går personen på högvarv
och är mycket produktiv men kan ha svårt att hålla koncentrationen på det som
ska göras. Vid ett depressivt skov känner sig personen ofta tom och värdelös.
Dygnsrytm och sömn störs och periodvis kan personen bli oföretagsam och
långsam.

Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 15
Social fobi innebär att personen har en oproportionerligt stor rädsla för att bli
uppmärksammad av andra. Svåra situationer för en student kan vara till exempel
när han eller hon ska presentera sig i en ny grupp, delta i seminarier eller att tala
inför publik.
För mer information, Riksförbundet för social och mental hälsa: www.rsmh.se
Rörelsenedsättningar
Rörelsenedsättningar är ett samlingsbegrepp för skador eller sjukdomar som på
olika sätt påverkar rörelseapparaten. Det kan röra sig om en skada på hjärnan, på
det perifera nervsystemet eller på muskler, leder eller skelett.
Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som uppstått under
fosterutvecklingen, vid födelsen eller under de första levnadsåren. En cp-skada kan
variera i omfattning och svårighetsgrad. Ofta förekommer motoriska svårigheter,
till exempel spasticitet (ökad muskelspänning) och/eller ofrivilliga rörelser.
Förvärvade hjärnskador innebär att hjärnskadan inte är medfödd. Orsaken till
skadan kan vara yttre våld eller sjukdom till exempel trafikolyckor, fallolyckor,
misshandel, syrebrist, stroke, virus, tumör eller exponering för lösningsmedel.
Hjärnskadorna kan ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar
samt beteendemässiga störningar som kan vara både synliga och dolda.
Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller
till exempel minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering,
omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration.
Whiplashskador orsakas av stötvåld mot halsryggen. Den vanligaste orsaken
är bilolyckor men skadorna kan också orsakas av fall- och dykolyckor.
Whiplashskador ger upphov till kroniska smärttillstånd, rörelseinskränkning i
lederna och stelhet i muskulaturen. Personer med whiplashskada medicinerar ofta
mot smärta, vilket medför att de kan bli mycket trötta. Smärta påverkar också
uppmärksamheten och koncentrationsförmågan negativt.
Ryggmärgsskador är ofta orsakade av trafik- eller sportolyckor. Ryggmärgsbråck
är dock en medfödd skada. Beroende på var och i vilken grad ryggmärgen är
skadad får förlamningarna olika utbredning, allt från total förlamning till en lätt
svaghet i fotmuskulaturen. Förflyttnings- och balanssvårigheter är vanliga.
För mer information, De handikappades riksförbund: www.dhr.se

16
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Synskador
Ordet synskada omfattar grav synskada och synsvaghet, gränsen mellan grava
och lindriga synskador är flytande. En synnedsättning har alla som, även med
glasögon och god belysning, har svårt att läsa tryckt text eller att orientera sig
med hjälp av synen.
Vissa som är gravt synskadade kan svagt skönja färger och föremål eller ser med
ett starkt begränsat synfält. Andra ha svårigheter när det är mörkt eller när det är
skarpt solsken.
Lässvårigheterna vid en synskada varierar. Det kan vara möjligt att läsa tryckta
texter om texten är tillräckligt stor och om det finns god kontrast och logisk
layout som ökar läsbarheten. Andra behöver få texten som punktskrift, talbok
eller i elektronisk form för att läsa den med hjälp av dator och talsyntes eller
punktdisplay.
För mer information, Synskadades Riksförbund: www.srf.nu
Andra funktionsnedsättningar
Det finns många andra typer av funktionsnedsättningar utöver de som nämnts
ovan, till exempel epilepsi eller multipel skleros, MS. Även allergi kan vara ett
svårt hinder i studierna. Alla varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar
studiesituationen berättigar till stöd.
För mer information, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO): www.hso.se

Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 17

18
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
Litteratur
Henriksson, Ann-Sofie, 2003. Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för
likabehandling av studenter med funktionshinder. Kan laddas ner gratis.
http://uadm.uu.se/pu
Carstensen, Gunilla & Henriksson, Ann-Sofie, 2007. Undervisa tillgängligt.
Om funktionshinder och undervisning. Konkreta tips och övningar för lärare.
Kan beställas på: http://uadm.uu.se/pu
Teachability. Creating an Accessible Curriculum for Students with Disabilities.
Kan laddas ner: www.teachability.strath.ac.uk/originalteachabilitypage.html
Möjligheter till högre studier - för studenter med psykisk eller neuropsykisk
funktionsnedsättningar. En guide. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
ISBN 978-91-28-00382-7
Övrigt studentstöd
Studie- och språkverkstad
Alla studenter vid Stockholms universitet kan få hjälp och stöd i sitt skrivande och
med sin studieteknik vid Studie- och språkverkstaden som finns i Student-
huset, Universitetsvägen 2 B (intill Södra huset, hus A). Mer information finns på:
www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstad.
Studenthälsovård
Studenthälsan i Stockholm arbetar med hälsovård för studenter, framför allt med
studierelaterade problemställningar. Studenterna kan komma till en öppen mottagning
i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B (intill Södra huset, hus A), entréplan,
rum 228-230. Det finns också möjlighet att boka en tid. Basmottagningen
finns i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2. Där finns läkare, sjuksköterska, psykolog
och socionom som erbjuder kortare kontakter individuellt eller i grupp. Personalen
har tystnadsplikt och alla besök är avgiftsfria.
Mer information finns på: www.studenthalsanistockholm.se.
Studie- och karriärvägledning
En allmän studie- och karriärvägledning finns i Studenthuset, Universitetsvägen
2 B (intill Södra huset, hus A), plan 3. Dit kan studenter vända sig med allmänna
frågor om studier, utbildningsval och karriär.
Mer information finns på: www.su.se/studievagledning.

Kontakt
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 19
Kontaktpersoner för studenter med funktionsnedsättning finns på
Studentavdelningen. Besöksadress är Studenthuset, Universitetsvägen 2 B
(intill Södra huset, hus A).
Åsa Ferm
Samordnare för studenter med funktionsnedsättning
Telefon: 08-16 21 23
Rum: 234
E-post: studentstod@su.se
Anna Göthner
Samordnare för studenter med funktionsnedsättning
Telefon: 08-16 28 78
Rum: 235
E-post: studentstod@su.se
Elisabeth Åman
Dyslexipedagog
Telefon: 08-16 21 11
Rum: 236
E-post: elisabeth.aman@su.se
Jorge Moreno
Kontaktperson för resursrum och särskilda programvaror
Telefon: 08-16 17 13
Rum: 238
E-post: resursrum@su.se
Webbsida för personal:
www.su.se/medarbetare/tillganglighet
Webbsida för studenter:
www.su.se/funktionsnedsattning

20
Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal
För mer information besök www.su.se
Studentavdelningen
Stockholms universitet, 106 91 Stockholm
Tel: 08-16 20 00. E-post: info@su.se
Besökadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2 B
Telefon: 08-16 20 00, e-post: studentstod@su.se
Hur www.su.se/medarbetare/tillganglighet
långt vill du nå?