teaterhögskolans årsberättelse 2011

teaterhögskolans
årsberättelse
2011
teaterhögskolans årsberättelse 2011 1

LOKKI | Foto: KIRA LESKINEN
Scenkonsten i olika former har en given
plats i alla kulturer och samhällen
och har ett värde som är fritt från
instrumentalisering.
teaterhögskolans
årsberättelse
2011
Med sikte på Konstuniversitetet
– idéer för en förnybar strategi
Vision, verksamhetsidé, värden
Siffror | sidorna 2–3
Ledningens översikt
sidorna 4–7

sidorna 8–13
studier
Inför Konstuniversitet
utvecklas antagningen
Kurs i barn- och ungdomsteater:
också annat än Pippi
Ljud- och ljusdesigners
ute i världen: Prag
Den stora scenen kan man ta till sig
endast genom praktiskt arbete
Koreograferna i ett europeiskt
samarbetsprojekt
sidorna 8–13
forskning
Det sjuder i kastrullen
Summer Academy
sidorna 14–17
personal
Bättre kvalitet med enkätundersökningar
| sidorna 18–19
föreställningar
Funderingar kring teaterlokaler
och föreställningsspecifika lokaler
inKL./exSKL. och mötesrum 701
sidorna 20–23
sidorna 27–31
sidorna 14–17
sidorna 24–26
studentkåren
Ny aktivitet och större gemenskap
De utexaminerade är nöjda
med sina studier
sidorna 24–26
samhällsrelationer
Djupare, bredare, mångsidigare
Teater och ekologi
Familjedagen blev en succé
Teakon och trapetsen
sidorna 27–31
Konstuniversitetet | sidan 32
Organisation | sidan 33

2
Med sikte på Konstuniversitetet
– idéer för en förnybar strategi 2013–2016
siffror
Grundstuderande 315
Påbyggnadsstuderande 50
Årsverken 151
Premiärer 29
verksamhetsidé
Konsuniversitetets Teater högskola
svarar för den högsta
undervisningen och forskningen
inom teater, dans och performance
samt stärker konstens
samhälleliga genomslagskraft.
Teaterhögskolan bereder utrymme
för dynamisk polemik och
konstruktivt samarbete.

teaterhögskolans årsberättelse 2011 3
värden Gemenskap Förtroende Kroppslighet
vision
Konstuniversitetets Teaterhögskola
är en djärv förnyare
av konsten och en europeisk
föregångare inom utbildning
och konstnärlig forskning
inom sitt område.
front of me | foto: marika turtiainen

4
foto: antti luostarinen
paula tuovinen Rektor
Ledningens
översikt
År 2011 var det framför allt förhandlingarna
och det preliminära
planeringsarbetet kring
Konstuniversitetet som bidrog till en
ny stämning på Teaterhögskolan. Den
väsentliga förutsättningen för att grunda
Konstuniversitetet var statens tilläggsfinansiering
som säkrades på hösten.
Efter finansieringsbeskedet nådde
Bildkonstakademin, Sibelius­Akademin
och Teaterhögskolan enighet om att
tillsammans bilda Konstuniversitetet.
Sammanslagningen bekräftades den
15.11.2011 med ett avtal mellan universiteten,
varefter förberedelserna kom
igång.
under 2011 anpassade vi oss till att fungera
som ett offentligträttsligt universitet.
Den nya statusen gjorde det möjligt
att bl. a. förkorta rekryteringsprocesserna
för lärare och forskare. Arbetet
fortsatte och vi prövade smidigheten i de
nya processerna. Förändringarna hade
knappast någon betydelse för Teaterhögskolans
kärnverksamhet. Diskussionen

om Konstuniversitetet aktiverade bl. a.
studentkåren att delta i strategiprocessen
som började på hösten. På Teaterhögskolan
råder det ett gott samförstånd
och det finns en vilja att tillsammans
med de and ra konstuniversiteten dra åt
samma håll.
statens grundfinansiering för Teaterhögskolans
verksamhet år 2011 var totalt
14,6 miljoner euro. Under våren 2012
förhandlar konstuniversiteten med
undervisnings­ och kulturministeriet
om Konstuniversitetets finansiering för
åren 2013–2016. Konstuniversiteten har
tillsammans utarbetat en preliminär
strategi och den kommer att fungera
som utgångspunkt för förhandlingarna.
teaterhögskolans strategiska målsättning
på lång sikt är att fortsättningsvis
utveckla den konstnärliga forskningen
och internationaliseringen samt ett
proaktivt arbete för att grunda Konstuniversitetet.
teaterhögskolans årsberättelse 2011 5
Under de närmaste åren
kommer det en ström av
doktorsavhandlingar.
ett bra exempel på utvecklingen av
verk samheten vid Forskningscentret
för teater, dans och performance (Tutke)
är Teaterhögskolans doktorandprogram
i konstnärlig forskning. De andra
konstuniversiteten och Aalto­universitetet
deltar samt Leena Rouhiainens
forskningsprojekt Havainnosta ilmaisuun
(Från iakttagelse till uttryck),
som finansieras av Finlands Akademi.
I samarbete med de andra konstuniversiteten
är en post doc­ forskningskultur
under utveckling.
under de senaste åren har Teaterhögskolan
satsat på handledningen för påbyggnadsstuderande.
År 2011 avlades två
doktorsexamina och under de närmaste
åren kommer det en ström av doktorsavhandlingar.
Tukte internationaliseras
med god fart: Teaterhögskolan antog fyra
nya påbyggnadsstuderande och av dem
kommer tre från utlandet. Mer än hälften
av undervisningen sker på engelska.
teaterhögskolans verksamhet är internationell:
utbildningsprogrammen

6
totala utgifter och f inansiering 2009–2011 (1000 euro)
Totala utgifter 2009 2010 2011 %
Löner 7 429 7 858 7 837 57
Resekostnader 315 267 319 2
Material och förnödenheter 524 262 318 2
Hyror 3 140 3 268 3 285 24
Externa tjänster 1 409 1 831 1 631 12
Investeringar 50 69 173 1
Stipendier och övriga utgifter 221 236 226 2
utgifter totalt 13 088 13 791 13 789 100
Finansiering 2009 2010 2011 %
ledningens översikt
kostnader 2009–2011 (1000 euro)
2009 2010 2011
Utbildning 9 656 10 027 9 448
Forskning 1 821 1 868 1 898
Konstnärlig verksamhet 40 72 143
Samhälleliga tjänster 1 184 1 824 2 124
kostnader totalt 12 701 13 791 13 613
Undervisningsministeriets
finansiering 12 548 12 042 12 856 91
Extern finansiering 1 219 1 603 1 182 9
f inansiering totalt 13 767 13 645 14 038 100
internationellt samarbete 2009–2011
Studerande 2009 2010 2011
Utresande, över 1 vecka 36 29 12
Utresande, över 3 mån. 23 10 8
Inresande, över 1 vecka 30 17 10
Inresande, över 3 mån. 4 11 8
Lärar­ och forskarutbyte 2009 2010 2011
Utresande, över 1 vecka * 11 32
Utresande, över 3 mån.
Lärar- och forskarutbyte från utländska
2 1
högskolor, över 1 vecka
Övriga gäster (lärare, konstnärer),
12 5
över 1 vecka 14 15
Utländska sturedande 2009 2010 2011
Närvarande 19 15 18
* Ingen tillgänglig information

i pedagogik har tre utlänningar som
studerar för examen. Utbildningsprogrammen
i ljus­ och ljuddesign
deltog med 20 studerande i Prag
Quadrennialens världsutställning
och institutionens alla professorer
och lektorer gav föreläsningar på det
jättelika branschevenemanget. Utbildningsprogrammet
i koreografi deltog i
ett treårigt Erasmus IP­ projekt i Berlin
tillsammans med fem andra europeiska
magisterprogram i koreografi från
följande universitet. hzt/University of
the Arts Berlin, ArtEZ/Arnhem, Nederländerna,
Academy of Dramatic Arts/
University of Zagreb, TrinityLaban/
London. Av Svenska kulturfonden fick
Teaterhögskolan en betydande donation
som gjorde det möjligt att öka det
nordiska samarbetet.
målet för utbildningen för grundexamen
är att öka samarbetet mellan utbildningsprogrammen.
De studerande i
teaterpedagogik, skådespelararbete,
regi och dramaturgi fick god kontakt
teaterhögskolans årsberättelse 2011 7
med varandra i ett nordiskt projekt om
barn­ och ungdomsteater. Enligt en
enkät som rektor lät göra är de studerande
mycket nöjda med kvaliteten
på undervisningen och på högskolans
tjänster. En annan enkätundersökning
riktades till utexaminerade och också
den gav vid handen att man i det stora
hela är nöjd med utbildningen, men man
önskade att studierna hade innehållit
mer arbetslivsträning och entreprenörskunnande.
Studierna slutförs i rask takt
och studieavbrotten är sällsynta. År 2011
utexaminerades 52 magistrar. Föreställningsverksamheten
är fortfarande
omfattande och når ut långt utanför
Teaterhögskolan.
situationen för Teaterhögskolans
närings verksamhet, projektverksamhet
och fortbildning undersöktes grundligt
och ledde till åtgärder. Näringsverksamheten
bolagiserades som ett socialt
företag i Kokos Oy och man beslöt att
föra utvecklings­ och projektverksamheten
närmare Forskningscentret för
teater, dans och performance (Tutke).
En långsiktig utveckling av fortbildningen
får ännu vänta på riksomfattande
lösningar och på att Konstuniversitetet
har grundats.
teaterhögskolan fortsatte dialogen med
sina referensgrupper: konstuniversiteten,
teatrarna och alumnerna. Den
samhälleliga interaktionen kom alltmer
till uttryck också i undervisningsinnehållen.
Studerande i skådespelararbete
och dramaturgi gjorde förundersökningar
och förde ut gästföreställningar
till vårdinstitutioner, flyktingcentraler
och fängelser. På stadsteatern i Lahtis
(Lahden kaupunginteatteri) organiserades
kursen Den stora scenen, som
förenade nästan alla utbildningsprogram
på Teaterhögskolan, Metropolia­
yrkeshögskolan och Aalto­universitetet.
Utbildningsprogrammen i dans inledde
ett samarbete med Träskända stad
(Järvenpää) och dess dansinstitut.

front of me | foto: marika turtiainen
8
studier
Inför Konstuniversitet
utvecklas antagningen
År 2011 flyttades tyngdpunkten
i utvecklingsarbetet till utgångspunkten,
antagningsprocessen.
Med projektet ville Teaterhögskolan
säker ställa att även i fortsättningen
som få de mest begåvade och lämpade
individerna som studerande.
För att utveckla processen användes
en enkät som riktades till sökande som
hade nått det tredje skedet i antagningen.
Förra gången en liknande utredning gjordes
var år 2003. Enkätsvaren 2011 visade
att antagningsprocessen fungerade och
motsvarade sitt syfte. Det fanns ändå
moment som måste finslipas.

Teaterhögskolan gjorde en särskild
satsning på marknadsföring och information
om antagningen. I praktiken
innebar det att nätsidorna om antagningen
förbättrades så att de ansökandes
perspektiv prioriterades samtidigt som
antagningsproven avmystifierades.
Reformen ledde också till en ny praxis
som innebär att de ansökande inför
varje uppgift skall få information om vad
antagnings juryn kommer att iaktta och
bedöma i prestationen. Det kan leda till
färre missförstånd och onödiga frågor.
Under året förberedde vi oss också för
konstuniversitetet. Teaterhög skolans,
Sibelius­Akademins och Bildkonstakademins
lärare och studerande träffades
på möten som i tur och ordning
arrangerades på de tre högskolorna.
I de konkreta diskussionerna presenterades
utbildningsprogrammen och visionerna
om en kommande gemenskap.
Kontakterna till Aalto­universitetets
utbildningsprogram i scenografi och
filmkonst stärktes. Tillsammans har
man kartlagt nuläget och redogjort för
teaterhögskolans årsberättelse 2011 9
visioner och samarbetsidéer på kort
och lång sikt. På det praktiska planet
har man behandlat de gemensamma
studieperiodernas relation till
konstuniversitetet.
För utbildningsprogrammens
del präglades året av en kraftig internationalisering
och flera samarbetsprojekt
i hemlandet. Forskningsgreppet
stärktes och kunde skönjas i flera
seminarier och publikationer. Centret
för den gemensamma undervisningen
samlade forskare och studerande för att
undersöka Konstantin Stanislavskijs
arbete och betydelse. Institutionen för
ljus­ och ljuddesign firade sitt 25­årsjubileum
och jubileumsseminariets
tema var Yhä muuttuva skenografia
(Scenografin i konstant förändring).
Institutionen för dans lanserade en
ny publikationsserie Kinesis och institutionen
för dans­ och teaterpedagogik
gav ut publikationen Taiteen jälki
(Konstens spår).
1 643
sökande och antagna 2008–2011
1 828
79 68
antagna
sökande
1 829 1 805
60
2008 2009 2010 2011
kandidat- och magisterexamen
i teater- och danskonst 2008–2011
120
66
magister
(mål 55)
kandidat
(mål 30)
42
34 28
81
58 52
45
2008 2009 2010 2011

10
foton: aura nurmi
case
kurs i barn- och ungdomsteater:
också annat än pippi
På hösten 2011 arrangerade Teaterhögskolan
en femveckors kurs i teater för barn och
ungdom. Kursen leddes av Susanne Osten,
politisk aktivist från Sverige, långvarig
professor i regi vid Dramatiska institutet
och Unga Klaras grundare.
Målet var att lära deltagarna att behandla
svåra saker på ett sätt som anpassas
till målgruppen. Samtidigt utmanades den
traditionella uppfattningen om barn- och
ungdomsteater. Ostens karriär har handlat
om just precis detta. Hennes ämnen har
handlat om allt från föräldrar med psykiska
störningar till barnsoldater som begår självmord.
En del av hennes projekt har uppstått
på Västbanken och på lägren för föräldra -
lösa aids-drabbade barn i Afrika.
För Susanne Osten innebär barnteater
också en resa till den egna barndomen, till
dess minnen och känslighet. Forskningsgreppet
leder till att man kan gå utanför
sig själv. Samtal med experter från olika
områden hör till rutinen.
– Vi tänkte inte på barnteater som ett
rättesnöre, då kan det lätt bli en börda. Osten
bryter upp barndomen och låter de personliga
erfarenheterna definiera den: hur känns det att
vara t. ex. tio år. Det är en helt annan utgångspunkt
än att föreställa sig en fiktiv målgrupp
i den åldern och sedan försöka göra något för
dem, berättar Saana Lavaste som fungerade
som lärare på kursen.
Föreställningens mål- och åldersgrupp definierades
under resans gång när materialet
testades på provpublik. I salongen satt det tre
grupper i åldern fem till tretton år.
Det centrala arbetssättet var mångprofes sionellt
och bröt ner de konventionella yrkesrollerna. Alla i
gruppen gjorde allt. Kursen var också ett exempel
på högskolesamarbete och samlade studerande från
Teaterhögskolan och sceno grafer och dräktdesigners
från Aalto-univer sitetets utbildningsprogram.
Teaterfältet var med på ett hörn, dels som initiativtagare
till kursen, men också som en aktiv
part. Teaterchefer och representanter för organisationerna
deltog i seminarierna och såg arbetsdemonstrationerna.
Kursen ledde till arbetserbjudanden
och pjäsmotiv.

foto: milla martikainen
case
ljud- och ljusdesigners
ute i världen: prag
teaterhögskolans årsberättelse 2011 11
Prag Quadrennialen har arrangerats vart fjärde år sedan 1967
och fungerar som en världsutställning för teaterarkitektur och
scenografi. Där samlas studerande och toppexperter kring
workshops, utställningar och live-evenemang. År 2011 var
temat Performance Design and Space. Ca 70 länder deltog
och ca 40.000 besök registrerades. Institutionen för ljus-
och ljuddesign har varit på plats sedan år 1987.
Studerande från institutionerna för ljud- och ljusdesign och
koreografi samt från Konstindustriella högskolans institution för
scenografi och dräktdesign hade med sig en performativ ägg-
installation. Verket illustrerade deras tankar om utrymme och
föreställning samt presenterade högskolornas resurser och
tekniska kunnande. Inne i ägget utvecklades verket från ett
gemensamt utrymme där man fick vänta och ställa in sig på
att få uppleva en resa i ljud och ljus i ett individuellt utrymme.
Publiken närmade sig ägget med samma humor som en tillfällig
flanör betraktar två vitklädda människor i ett vitt utrymme framför
ett ägg som är ett par meter högt. Det var lätt att närma sig det
absurda jättestora verket, men det förblev oförklarligt och mångtydigt.
Samtidigt fungerade det som ett vilorum och som motvikt
till den hektiska utställningsmiljön.
Verket illustrerade de
studerandes tankar om
utrymme och föreställning.

12
case
den stora scenen kan man ta till sig
endast genom praktiskt arbete
Man kan inte lära sig något om ett stort utrymme i teorin, man måste
uppleva det. I juni 2011 flyttade 70 teater- och dansstuderande och
13 lärare till Lahtis för två veckor. Stadsteatern i Lahtis hade inbjudit
dem för att de skulle få bekanta sig med den stora scenens möjligheter
och utmaningar och öva sig i att hantera dem.
Kursen omfattade alla yrkesgrupper och samtidigt raserades
barriärerna mellan de deltagande läroinrättningarna. Teaterhögskolans
skådespelare, regissörer, dramaturger, ljus- och ljuddesigners
och koreografer deltog vid sidan om skådespelarna från Tammerfors
universitets institution för skådespelararbete, Aalto-universitetets
scenografer samt Metropolias studerande i ”special effects”.
Efter föreläsningsserien i Helsingfors gick man vidare till praktiken.
Enligt Maarit Ruikka, professor i regiarbete, var målet att lära
sig behärska den rumsliga gestaltningen och dispositionen av scenen
och att organisera en stor grupp och dess interna kommunikation.
Det centrala är övergångarna mellan scenerna, från en plats och
stämning till en annan med hjälp av scenografiska element, disposition
av scenrummet, skådespelarnas rörelser och ljus och ljud.
Kursen arbetade i tre grupper från kl 9 på morgonen till kl 10
på kvällen och resultatet visades i sju arbetsdemonstrationer.
Det var andra gången som kursen arrangerades och den kulmi -
nerade i en arbetsdemonstration med tre scener ur Woyzeck.
inför konstuniversitet utvecklas antagningen
330
grund- och påbyggnadsstuderande 2008–2011
grundexamen
325 310 315
påbyggnadsexamen
56 50 52 50
2008 2009 2010 2011
medeltal för magisterexaminas omfattning (300 sp)
och studietid år 2008–2011
omfattning (sp)
304 323 315 316
11,7
Studietid
(år)
5,5 5,6
2008 2009 2010 2011
5,8

case
koreografer i ett europeiskt samarbetsprojekt
På hösten 2011 startade ett treårigt projekt
som involverar fem europeiska konsthögskolor
– Practicing Composition: Making
Practice. Projektet erbjuder nya infallsvinklar,
verktyg och nätverk för studerande, lärare
och det professionella fältet. Den första
fasen av projektet inleddes med två veckor
i Berlin i oktober.
hzt/University of the Arts i Berlin tog
initiativ till det 3-åriga Erasmusprojektet.
Projektet producerar dokumenterat material
om konstnärlig praxis och pedagogiskt
utvecklingsarbete som stöd för den aktuella
konstdiskussionen.
– Under den första veckan presenterades
de deltagande högskolornas program i
för hållande till projektets tema. Under den
andra veckan gick vi vidare till workshops,
arbetsdemonstrationer och diskussioner.
Det var väsentligt att allt doku menterades.
Erasmus-projektet förutsätter konkreta
resultat, som t.ex. nätsidor och publikationer,
berättar professor Kirsi Monni, som anser att
ett gediget forskningsgrepp hör till Teaterhögskolans
starka sidor.
Men samarbete är inte alltid lätt, även
om det är intressant och lärorikt.
– Varje begrepp och verktyg diskuteras
och definieras, dels på grund av språkproblemen.
Läroinrättningarna är sinsemellan
mycket olika och deltagarna har olika ålder,
konstaterar Monni.
Övningarna fortsätter i Helsingfors i
november 2012.
foto: kirsi monni

14
forskning
Det sjuder i
kastrullen
För forskningscentret för teater,
dans och performance (Tutke)
innebar det gångna året att forskningsprojekten
som fått finansiering
kunde inleda det praktiska arbetet.
Planerna började ta form som resultat.
Under året granskades två doktorsavhandlingar.
tkm Maya Tångeberg­
Grischins forskning The Techniques of
Gesture Language – a Theory of Practice
jämförde fransk pantomim och indisk
traditionell mim. gik Seppo Kumpulainens
arbete Hikeä ja harmoniaa. Liikunnan ja
fyysisen ilmaisun opetus Suomen Teatterikoulun
ja Teatterikorkeakoulun näyttelijänkoulutuksessa
vuosina 1943–2005.
Traditio välineenä näyttelijän koulutuksen
kehittämisessä. (Svett och harmoni.
Undervisning i rörelse och fysiskt uttryck i
lokki | foto: anna niskanen

Suomen Teatterikoulu (Finlands teaterskola)
och Teaterhögskolan under åren
1943–2005. Traditionen som redskap i utvecklingen
av skådespelarutbildningen).
Under kalenderåret var femtio
påbyggnadsstuderande anmälda som
närvarande. För påbyggnadsstudiernas
del var året som en kastrull som närmar
sig kokpunkten. De som studerar enligt
den gamla examensstadgan måste lämna
sina arbete till förhandsgranskning
under år 2012 och det kommer att synas
i antalet avhandlingar under de kommande
åren.
Samtidigt förbättrades påbyggnadsstudiernas
innehåll i inlednings­ och
avslutningsfaserna. Forskarna har
mycket varierande bakgrund och därför
var det nödvändigt att stärka basfärdigheterna.
Det innebar t. ex. handledning
i att skriva abstrakt, rådgivning i
käll angivning och i att sammanställa
portfolio, skriva stipendieansökningar
och meritförteckningar.
Åtgärderna påkallades också av
internationaliseringen. Antalet ansök­
teaterhögskolans årsberättelse 2011 15
ningar från utlandet fortsatte att stiga.
År 2011 kom det 18 ansökningar. Fyra
godkändes för påbyggnadsstudier och
av dem var tre från utlandet. Undervisningsspråket
engelska innebar
inte några problem i synnerhet som
samarbetet med Bildkonstakademin
fungerade bra. Studiehelheter som tex.
metodologi och akademiskt skrivande
arrangerades i samarbete med
Bildkonstakademin. För förvaltningen
innebar internationaliseringen ett
omfattande arbete med att översätta
alla instruktioner och blanketter.
Fyra påbyggnadsstuderande slutförde
de konstnärliga och praktiska
delarna som hör till deras avhandlingar.
Tre av dem behandlade barn och
genomfördes också med barn. Anita
Valkeemäki producerade ett dansverk
med flickor i åldern 12–13 år. I den
praktiska delen av Isto Turpeinens
forskning deltog en grupp 5­åriga pojkar.
Maaret Salminen i sin tur byggde
en utställning där barn fick uttrycka
sina känslor och stämningar med hjälp
doktorexamen i teater-
och danskonst 2009–2011
2
målnivå: 3
2009 2010 2011
1
För påbyggnadsstudiernas
del var
året som en kastrull
som närmar sig
kokpunkten.
2

16 det sjuder i kastrullen
case
summer academy
I augusti 2011 arrangerade Teaterhögskolan
den första internationella sommarskolan
– Summer Academy – som riktades till
påbyggnadsstuderande. De andra arrangörerna
var Bildkonstakademin och Aaltouniversitetets
institution för scenografi.
Genom ett öppet ansökningsförfarande
valdes 16 deltagare. Ett par studerande på
magisternivå godkändes också. Gruppen
bestod av finländska studerande, utländska
studerande vid finländska högskolor och
konstnärer-forskare från Irland, Kanada,
Belgien och Israel.
Målet var att främja deltagarnas
forskning. Deltagarna presenterade sina
på förhand levererade texter, som sedan
behandlades av hela gruppen och i mindre
grupper. Dagarna inleddes med att alla
samlades för att på eftermiddagarna spridas
i mindre grupper enligt intresse.
Summer Academy inleddes med tre
dagars arbete i Helsingfors varefter gruppen
vistades en vecka på Själö i Åbo skärgård.
Gruppen med fyra professorer representerade
fyra kontinenter: Annette Arlander, professor
i performance och teori vid Teaterhögskolan,
Kathleen Irwin från Kanada, Mick Wilson från
Irland och Dorita Hannah från Nya Zeeland.
Enligt Arlander var den första sommarskolan
en positiv erfarenhet och resulterade i
nya arbetsmetoder. I Finland finns det redan
erfarenhet av konstnärlig forskning och det
i kombination med den överväldigande
naturen på Själö bidrog till att den första
sommarskolan för forskare blev lärorik
på många nivåer.
- Det var en övning i mångkultur.
Det var också uppenbart att samarbetet
mellan de performativa konstarterna
och bildkonsten inte nödvändigtvis är
problemfritt. Det krävs rådplägning
mellan olika typer av sensibilitet och
färdigheter.
Det krävs rådplägning mellan olika
typer av sensibilitet och färdigheter. foto: pessi parviainen

20
8
vetenskapliga publikationer 2009–2011
vetenskapliga publikationer
internationella
referee­publikationer
24
6
2009 2010 2011
av ljus, skugga, färg och material. Den
praktiska delen i Satu Olkkonens forskning
var kursen Draamakasvatuksen
aineopinnot: Äänenkäytön jatkokurssi.
(Ämnesstudier i dramafostran: Fortsättningskurs
i röst).
År 2010 hade Finlands Akademi säkrat
finansieringen till Teaterhögskolans
och Bildkonstakademins forskningsprojekt
Vaihtuvat dialogit – turkimusprojekti
Aasian esitys- ja kuvataiteesta
(Shifting Dialogues: Asian Performance
and Fine Arts) och projektet kunde
inledas. Forskningsprojektet granskar
den asiatiska bildkonstens, teaterns och
dansens filosofiska och socio­kulturella
teaterhögskolans årsberättelse 2011 17
26
3
delfaktorer och hur de överförs med
pedagogiska medel. I centrum står den
performativa konstens psykofysiska
praxis och frågeställningar kring kropp/
själ i bildkonsten, miljökonsten eller på
mikro­områden i den politiska aktivismen
och vardagen i diktatoriska miljöer.
Det andra akademiprojektet som löper
åren 2012–2015 gick enligt planerna.
Akademiforskare, doktor i danskonst
Leena Rouhiainen utvecklar i sitt
projekt en konstnärlig metod på basen
av Maurice Merleau­Pontys fenomenologiska
metod och Wilheilm Reichs
vegetoterapeutiska karaktärsanalys.
Målsättningen är att främja den samtida
dansarens sinnliga, iakttagande och
uttryckstekniska funktioner. Ämnesområdet
undersöks med den konstnärliga
forskningens metoder, genom
att pröva och utveckla metoden i det
konstnärliga arbetet.
Under året gjordes förberedelser
för doktorsprogrammet i konstnärlig
forskning som finansieras av Finlands
Akademi och som inleds år 2012. Nio
doktorander antogs.
Tillsammans med de andra konstuniversiteten
arrangerades en första
post doc­ träff, där man bl.a. diskuterade
idéer för ett gemensamt forskningsinstitut.
Det andra carpa­ kollokviet (Colloquium
on Artistic Research in Performing
Arts) hade Artistic Research
in Action som tema och granskade
gränsytorna för konstnärlig forskning
och konstnärlig verksamhet.

18
personal
Bättre kvalitet med
enkätundersökningar
År 2011 präglades av flera enkäter.
Efter förra årets evaluering av
ledarskaps­ och förmansfunktionerna
och arbetstrivseln var det dags
att utveckla stödtjänsterna. Det var första
gången som det gjordes en enkätundersökning
om hur stödtjänsterna fungerar.
”Informell konsensus, rak kommunikation,
en lyssnande och diskuterande
atmosfär, låg tröskel för att ta upp problem,
lätt att be om råd”. Så definierades
Teaterhögskolan i enkätens del för fritt
formulerade kommentarer.
Enkätsvaren visade att personalen
är mer nöjd än missnöjd med förvaltnings­
och stödtjänsterna. Enkäten
kartlade åsikterna på skalan 1–5
(1= missnöjd, 5= nöjd). Svarens numeriska
medeltal var 3,5.
Särskilt mycket beröm fick de sk.
serviceyrkena inom förvaltnings­ och
stödtjänsterna. Vitsord över 4 fick
ekonomiförvaltningens kassatjänster,
bibliotekets kundservice, biljettförsäljningen,
infopunkten och vaktmästarna,
postgången och postningen,
Illustrationer från Pandora-intranet
som förnyades år 2011.
användastödet för telefonerna samt
evenemangen inom Green Office­
verksamheten.
Det största missnöjet gällde datasystemen
för undervisning och ekonomiförvaltning,
de ekonomiska resurserna
och en del ändringar i lokalerna.
Ingen professor rekryterades år 2011.
Nio nya lektorer och fem doktorander
utsågs. Under året valde Teaterhögskolan
32 andra arbetstagare.
En annan enkät riktades till de studerande.
I den sk. rektorsenkäten kunde

årsverken 2008–2011
teaterhögskolans årsberättelse 2011 19
2008 2009 2010 2011 kvinnor 2011 män 2011
Undervisningspersonal* 41 39 - - - -
Undervisnings- och forskningspersonal* - - 45 45 56 % 44 %
Övrig personal 82 89 83 82 59 % 41 %
totalt
(utan timundervisning) 123 128 128 127 58 % 42 %
Timlärare** 13 14 24 24 - -
totalt 136 142 152 151
*) Fr.o.m. 2010 undervisnings- och forskningspersonalens antal istället
för undervisningspersonalens antal
**) Fr.o.m. 2010 ändrades beräkningsgrunderna för timlärarnas årsverken
I rektorsenkäten
kunde de studerande
ge feedback till
högskolans ledning.
de ge feedback till högskolans ledning.
Enkäten var en del av LaatuTeak­processen
med vilken man utvecklar Teaterhögskolans
verksamhet.
Enkätens frågor gällde undervisningen
för grundexamen, påbyggnadsstudierna
och forskningen, tjänsterna,
ledningen och den allmänna atmosfären.
Skalan var 1–5 och svarens medeltal var 3,7.
På basen av svaren prioriterades följande
utvecklingsprojekt: de studerandes psykiska
välbefinnande, Pandora­intranet
och info­tv, utveckling av hops­praxis
(individuell studieplan) och WebOodi.

20
föreställningar
Funderingar
kring teaterlokaler
och
föreställningsspecifika
lokaler
År 2011 skedde det en förändring
i Teaterhögskolans
före ställningslokaler. Förändringen
var liten men principiellt
stor. Efter långa diskussioner målades
en traditionell black box­studio
vit. Den bakom liggande orsaken var
den nya teater generationens förhållande
till traditionella teater lokaler.
Enligt rådande tänkesätt görs
före ställningarna i lokaler där den
yttre världen ska försvinna till
förmån för det som skapas på scenen.
Under året blev det uppenbart att
en black box inte längre var nog för
att tillfredsställa idén om lokalens
neutralitet.
inkl./exskl. | foton: ina saarinen

Det fanns ett behov att få arbeta i lokaler
som inte uttryckligen är planerade
och tillrättalagda för föreställningsverksamhet.
I stället ville man välja
lokaler och utrymmen på grund av deras
egenskaper och som med sin arkitektur,
sina dimensioner och sitt ljus reflekterar
föreställningens världsbild. I bakgrunden
kunde man skönja skådespelarens
förändrade hållning till drama, text,
publik och andra medverkande.
Ett generationsskifte kunde ses i
förhållandet till lokaler men också i
att de skarpa gränserna mellan olika
yrkeskårer blev suddiga och överskreds.
Ännu i slutet av 1990­ talet då Teaterhögskolan
flyttade till sina nuvarande
Enligt rådande tänkesätt görs föreställningarna
i lokaler där den yttre
världen ska försvinna till förmån
för det som skapas på scenen.
teaterhögskolans årsberättelse 2011 21
lokaler var det 60­ och 70­talisterna och
de som studerade under Jouko Turkkas
tid som var tongivande. Tiden och
arbetssättet präglade teatrarnas professionella
verksamhet och yrkeskårernas
klara avgränsningar, som var ett resultat
av utbildningen. Visst samarbetade
man, men var och en skötte sitt. Också
produktionssätten var kanoniserade
och toppstyrda. Alla beslut fattades av
chefen och regissören. Allt detta gjordes
i för ändamålet planerade och byggda
teaterhus med en klar gräns mellan scen
och salong.
Småningom steg en ny generation
fram. Den har tagit intryck av performance
och samtidsteater, av visuell och
non­verbal kommunikation och den tar
avstånd från det traditionella dramat och
texten. Den globala verkligheten och det
internationella är nånting självklart. Man
ifrågasätter professionalismen och man
frågar inte efter vilken utbildning som
kvali ficerar för det ena eller andra, för intressegruppernas
och yrkeskårernas revir
är sekundära.
Den nya generationens produktionsmodell
bygger på dialog. Det gemensamma
arbetet är som en spelplattform som samlar
deltagarna. Var och en bidrar med sin
livserfarenhet och sina idéer och tankar.
Kunskap är inte längre nånting som endast
en skulle sitta inne med och den karismatiske
ledarens tid är förbi. Ett auktoritärt
framställningssätt och ett frontalt tilltal
är inte nog för åskådare som är vana med
nya medier och användargränssnitt.
Teaterhögskolans undervisningsteater
var djupt involverad i paradigmskiftet 2011.
Att producera föreställningar i anpassade
lokaler innebär många utmaningar, för lokalerna
måste utrustas med modern trådlös
AV­ teknologi, mycket el, kopplingar, upphängningar,
kablering och projektioner.

22 funderingar kring teaterlokaler och föreställningsspecifika lokaler
inkl./exskl.- föreställningen i regi
av Heidi Väätänen hade premiär
den 13.10.2011 i Teaterhögskolans
black box som målats ljus.
case
inkl./exskl. och
mötesrum 701
På hösten 2011 ville dramaturgistuderande Heidi
Väätänen regissera Taija Helminens lärdomsprov
i dramaturgi inkl./exskl. utanför en egentlig
föreställningslokal. Föreställningen handlade
om två män på den yttersta randen av var sin
värld och arbetsgruppen bad att få använda
Teaterhögskolans mötes- och seminarierum 701.
Situationen var helt ny och ledde till en konstfilosofisk
diskussion.
Arbetsgruppens idé om att använda mötesrummet
handlade inte om att de ville göra teater
utanför studion. Orsaken var textens ”flytande”
karaktär och att personernas förhållande till
varandra var monologiskt och inte dramatiskt.
Det ledde till frågan om scen dynamik. Motiven
för personernas handlingar på scenen stod att
söka utanför texten. För detta ändamål var
ett konkret och realistiskt rum en intressant
utgångspunkt för arbetsgruppen.

Enligt regissören Heidi Väätänen var mötesrummet och
det angränsande köket lätta att känna igen och om man
kunde placera föreställningens situationer och handlingar där
skulle det vara möjligt att få syn på vardagens absurditeter.
Till slut var det ändå omöjligt att tillmötesgå arbetsgruppens
önskan för det gick inte att kringgå säkerhetsproblemen. Mötesrummet
stod inför renovering och föreställningarna skulle ha lett
till att rummet inte kunde ha använts under lång tid. Dessutom
hade Teaterhögskolan precis fått en ny studio, en black box
som målats ljus. Lösningen var att bygga det önskade rummet
inne i studion.
– Studion var en tillfredsställande plats för inkl./exskl.,
men frågan om lokal var inte oskyldig. I stället för att vi genast
från början kunde ha utgått från ett befintligt rum och tillfört
det olika lager av visuella betydelser stod vi inför att lösa frågan
om en antilokal – studion. Huruvida studion var ett bättre eller
sämre alternativ är att ställa fel fråga, men ett är säkert, och det
är att det gällde två olika föreställningar, konstaterar Väätänen
som svarade för regin.
teaterhögskolans årsberättelse 2011 23
233
föreställningsstatistik 2008–2011
föreställningar
191
33 32
premiärer*
231
2008 2009 2010 2011
8 697
åskådare och beläggningsgrad 2008–2011
åskådare
35
6 660 6 706
5 704
beläggningsgrad
80 % 85 % 86 % 87 %
2008 2009 2010 2011
197
*) Statistiken gäller endast föreställningar som
haft premiär och spelats på TeaK. Utöver dessa
hade TeaK 15 gästspels- och samproduktioner.
29

24
studentkåren
Ny aktivitet
13 – tanssiteos improvisaatiosta | foto: sanna käsmä

teaterhögskolans årsberättelse 2011 25
och större gemenskap
År 2011 tog Teaterhögskolans
studentkår ett aktivt och professionellt
grepp om verksamheten.
En kampanj riktades till medlemskåren
och den ledde till insikten
om att studentkåren kan användas
som ett redskap för att få inflytande.
De demokratiska verksamhetsformerna
stabiliserades: nu är det studentkårens
representantskap som väljer studentkårens
representanter i högskolans
förvaltningsorgan. Diskussionerna
och det ökade inflytandet gjorde sig
också gällande i undervisningsprogrammens
ämnesorganisationer.
Den nya aktiviteten berodde dels
på interna orsaker som representantskapets
minskade inflytande samt
brist fällig ekonomiförvaltning. De yttre
orsakerna för att utveckla verksamheten
var planerna på det kommande Konstuniversitetet.
Kontakterna till de andra
konsthögskolorna blev ännu tätare.
Studentkåren ville också få en bättre
kommunikation med högskolans ledning
och lärarkår. I samarbete med
rektorn organiserade studentkåren en
paneldiskussion om konstuniversitetet
och studentkåren gav sina kommentarer
till högskolestyrelsens utlåtande om
konstuniversitetet. Även i andra ärenden
ökade kontakterna mellan ledningen och
studentkåren.
I takt med att studentkåren fick mera
inflytande blev också gemenskapen djupare
och fick nya former. Vid sidan om
Diskussionerna
och det ökade
inflytandet gjorde
sig också gällande
i undervisningsprogrammens
ämnesorganisationer.
diskussioner, fester och städtalkon
växte det fram en palett av idrottsgrenar,
vi spelade både futsal och innebandy.
I den traditionella fotbollsturneringen
för Finlands teatrar i Kotka kom vi på
fjärde plats.

26
De flesta
fungerar
huvudsakligen i
arbetsuppgifter
som motsvarar
utbildningen,
de fick snabbt
arbete och var
nöjda med sin
livssituation.
ny aktivitet och större gemenskap
case
de utexaminerade är nöjda med sina studier
En enkät som riktades till utexaminerade
från Teaterhögskolan kartlade deras syn -
punkter på studietiden, nuvarande situa -
tion på arbetsmarknaden och deras fortbildningsbehov.
Hur upplevde de utbildningens
kvalitet och vilka arbetsmöjligheter
har utbildningen gett dem? Enligt kartläggningen
var man mycket nöjd med båda.
Mest positiva omdömen fick utvecklingen
mot ett konstnärskap och utbildningens
betydelse för uttrycksförmågan
och yrkesskickligheten. Mycket positiva
bedömningar fick också sammanhållningen
bland de studerande och undervisningens
kvalitet. I det stora hela upplever de
utexaminerade att utbildningen röner
uppskattning.
Sysselsättningen visade sig vara god
och de flesta fungerar huvudsakligen i
arbetsuppgifter som motsvarar utbildningen,
de fick snabbt arbete och var nöjda
med sin livssituation. Bland svaren var det
endast två procent som inte hade arbetat
i branscher som motsvarade studierna.
Branschens starka sidor är variationsrikedomen
och mångsidigheten i arbetsuppgifterna,
friheten att få skapa och göra.
Bland utmaningarna nämndes osäkerheten,
de oregelbundna arbetstiderna och
avlöningen. Den ekonomiska situationen
delade åsikterna kraftigt, men endast en
knapp fjärdedel uttryckte missnöje med
sin ekonomiska situation. Vidare kom det
fram att Teaterhögskolan inte i tillräcklig
utsträckning hade förberett dem för
den vardag de mött som företagare eller
frilansare.
Dessutom hade man förväntat sig mer
internationella inslag i undervisningen.
Kartläggningen genomfördes som
telefonintervjuer med 150 utexaminerade.
Kartläggningen var den första i sitt slag och
genomfördes av Innolink Research Oy.
you’re my hit and you’re my shit | foton: matilda nieminen & timo nenonen

samhällsrelationer
Djupare,
bredare,
mångsidigare
År 2011 gick arbetet med referensgrupperna
vidare från utredningar
till praktiska åtgärder.
Samarbetet med teater­ och dansfältet
blev djupare, bredare och mångsidigare.
Teaterhögskolan arrangerade möten
med hela fältet, allt från producenter
till chefer och organisationer.
Samarbetet med teatrarna fortsatte.
Dessutom genomfördes kampanjen
Biljett till framtiden! som innebar att
teater besökaren för en extra euro på
entrébiljetten kunde köpa ”en biljett
till framtiden”. Medlen dirigerades till
Teater högskolans framtidsfond. Kampanjens
galjonsfigurer var Ismo Kallio, Vesa
Vierikko, Krista Kosonen och Katri Soini.
Ca 50 teatrar deltog i kampanjen. På ett
par teatrar hade man insamlingsbössor.
För alumnföreningen var år 2011
föreningens andra verksamhetsår.
Föreningens alumnklubbar samlade
mycket folk. Inför riksdagsvalet arrangerades
en paneldiskussion där en stor
grupp riksdagskandidater fick belysa
sina kulturpolitiska visioner.
Verksamheten fördes också ut på institutionerna.
Institutionen för ljus­ och
ljuddesign arrangerade sitt 25­årsjubileum
som en alumnklubb. Under året fick
institutionerna besök av många professionella
som berättade om yrkeslivet. Bron
Vesa Vierikko, Katri Soini, Ismo Kallio
och Krista Kosonen lånade sina ansikten
till kampanjen Biljett till framtiden!
över generationsklyftorna breddades
och stärktes.
För första gången valde alumnföreningen
Årets alumn. Den som utses
skall vara en konstnär, pedagog eller
konstnärligt meriterad person som på
ett synnerligen betydelsefullt sätt har
fungerat inom scenkonstens område
nationellt eller internationellt. Årets
alumn var skådespelaren Seela Sella.
foton: antti luostarinen

28
case
teater och ekologi
År 2011 började Teaterhögskolan kompensera
koldioxidutsläppen från sina flygresor
som en del av teaterns Green Office-
verksamhet. Utsläppsrätterna skaffades
från Damaons vindkraftsprojekt i Kina.
Teatrarnas vardag präglas alltmer av
ekologiska hänsyn och modellen kommer
från Storbritannien.
– I London har teatrarna förbundit
sig till hållbar utveckling och kämpar mot
miljöförändringen genom att minska på
energikonsumtionen. Målet är att minska
kolutsläppen med mer än hälften fram till
år 2025, berättar Koukes utbildnings-
och utvecklingschef Kai Lehikoinen.
Teaterhögskolan främjade grön teaterverksamhet
genom att arrangera ett seminarium
om ekologisk teater i samarbete
med British Council, Suomen Teatterit
– Finlands Teatrar ry, Suomen Teattereiden
Käyttöpäälliköt ry och Kokos. Seminariet
var avgiftsfritt och samlade teaterchefer,
tekniska chefer och andra med intresse
för ekologisk teater.
Det fanns massor av frågor. Vilka
möjligheter kan ekologin erbjuda teatrarna?
Är motivationen inbesparingar, image
eller ett bättre samvete? Leder ekologisk
teater till kostnader och till att arbetet
kompliceras? Kan hållbar utveckling
fungera som tematiskt innehåll?
Sian Alexander från organisationen
Julie’s Bicycle presenterade den ekologiska
verksamheten på teatrarna i
London och Green Theatre- programmet.
Direktör Riku Suokas från Tammerfors
arbetarteater och miljöteaterplanerare
Sami Rannila från Linnateatteri i Åbo
belyste erfaren heterna i Finland.
foto: ilkka paloniemi

Teakons före ställ nings ­
tekniska planeringsbyrå
bolagiserade sin
affärsverksamhet och
genomförde projekt
både på den offentliga
och privata sektorn.
Teaterhögskolans Utbildnings­ och
utvecklingstjänster (Kouke) och Teakon,
planeringsbyrån för föreställningsteknik,
fungerar under namnet Kokos.
Under 2011 deltog Koukes personal i flera
nationella och internationella projekt.
taika­projektet (Taide kohtaamisalustana
sektorirajat ylittävälle kulttuuriselle
innovaatiolle / Konsten som plattform
för sektorsöverskridande kulturell
innovation) utvecklade konstbaserade
metoder för att främja arbetshälsa. I
projektet deltog också Helsingfors universitets
utbildnings­ och forsknings­
teaterhögskolans årsberättelse 2011 29
center Palmenia, yrkesskolan Diakonia,
yrkeshögskolan i Lahtis, Lapplands
universitets institution för samhällsforskning
samt konstakademin vid Åbo
yrkeshögskola. I projektets artikelserie
behandlade Satu­Mari Korhonen konstbaserade
metoder och affärsverksamhet.
Projektet Quality of Life: Creative
Pathways of Family Learning samlade
erfarenheter och kunskap om konstbaserat
arbete med personer med minnessjukdomar.
På basen av det insamlade
materialet lades grunden för en undervisningsplan
för utbildarutbildningen
och Teaterhögskolan arrangerade ett internationellt
seminarium om projektet.
Projektet Training Artists för innovation
har fått stöd av EU:s kulturprogram
och har deltagare från fem europeiska
länder. Projektet undersöker hur
konst närernas kreativa kunnande kan
användas i företag. Koukes personal utvecklade
ett ramverk med kompetenser
som behövs när konstnärer arbetar med
konstbaserade interventioner i företag
och andra arbetsgemenskaper.
Koukes personal deltog i att utveckla
universitetsfortbildningen i nätverket
för vuxenutbildning (ucef) samt i projektet
Taidealojen erityispätevyyspaletti
(Konst branschernas palett med specialkompetenser).
Fortbildningen utvecklades
i european network for Continuing
education in Performing Arts. Theatre
Works ­projektet i sin tur hjälpte teatrarna
att hantera förändringarna i
verksamhetsmiljön.
Teakons föreställningstekniska
planeringsbyrå bolagiserade sin
affärsverksamhet och genomförde projekt
både på den offentliga och privata
sektorn. Teakons kunder år 2011 var
bl. a. Helsingfors stad (lux­ljusevenemanget),
Finlands Nationalteater, Helsingfors
stadsteater, Fazer, Metro polia­
yrkeshögskolan och CSC (IT­centret för
vetenskap). Teakon planerade och realiserade
ljusdesignen till Forst styrelsens
Pilke­skogsutställning och till verken
Juntta och Kamp – möten i natten, som
båda hörde till programmet för Åbo 2011
Europas kulturhuvudstad.

30
bibliotekets utlåningsstatistik
2008–2011
39 863 39 783
förnyade lån
28 454 28 262
utlån
40 361
28 986
36 122
26 785
2008 2009 2010 2011
bibliotekets nya brukare
och andelen av utlån till
utomstående 2008–2011
338
nya
brukare
308
294
235
andelen av utlån till utomstående
62 % 63 % 64 % 66,5 %
2008 2009 2010 2011
antalet studerande vid
den öppna högskolan och
fortbildningen 2008–2011
982
620
djupare, bredare, mångsidigare
öppna
högskolan
765
565
1 258
fort
637
bildning
709
421
2008 2009 2010 2011
För flera anhöriga
var studiedagens
intensitet
och längd en
överraskning.
case
familjedagen
blev en succé
Teaterhögskolan lade grunden för en ny tradition
och inbjöd de nya studenternas anhöriga
till en familjedag i början av läsåret. Det visade
sig att det fanns efterfrågan och ca 80 personer
anmälde sig – föräldrar, mor och farföräldrar,
äkta hälfter och samboende.
Rektor Paula Tuovinen inledde och berättade
om planerna för Konstuniversitetet och
prorektor Maarit Ruikka informerade om
studiernas innehåll och om de konkreta dags-
och veckoprogrammen. Gästerna fick också en
rundtur i undervisningslokalerna, kostymlagret
och biblioteket. För de svenskspråkiga studenternas
anhöriga arrangerades ett eget program.
Dagen kulminerade i läsårets inskription.
- Vi har fått mycket positiv feedback på
Familjedagen. Den svarade på ett uppenbart
behov och dagen bidrog till att ändra på vår
image som en sluten institution. För flera anhöriga
var studiedagens intensitet och längd
en överraskning. Liknande dagar kommer också
att arrangeras i framtiden, lovar PR-chefen
Raija Vuorio.

teaterhögskolans årsberättelse 2011 31
case
teakon och trapetsen
År 2011 fick Finland ett nytt center för
cirkuskonst, Cirko, som finns i Södervik i
Helsingfors i en byggnad från 1940-talet.
Byggnaden har fått en föreställningslokal på
240 kvadratmeter med plats för 150 åskådare.
Helheten omfattar också en repetitionslokal
som kan rymma upp till 250 åskådarplatser.
Teakon ansvarade för Cirkos föreställningsteknik.
Projektet var krävande.
– Vi har aldrig tidigare planerat cirkuslokaler.
Speciellt besvärliga var fästningarna
i tak och golv. Det blir en helt annan sak
när folk skall flyga, konstaterar Teakons
verksamhets ledare Ilkka Paloniemi.
Teakon deltog i projektet från att man
skaffade finansiering till att den sista spiken
var på plats. Ibland arbetade vi också med
arkitektritningar.
– I början av varje projekt tar vi först
kontakt med arkitekterna. Men de har sällan
erfarenhet av föreställningsbyggnader.
Det vore bra om vi kunde komma in i
projekten samtidigt som arkitekterna,
säger Paloniemi.
Projektet var lärorikt och ledde till
att Teakons filosofi blev klarare.
-Vi har gjort renoveringar och planerat
nybyggen. Nu breddades vår kompetens
och omfattar olika faser i livscykeln. Vi vill
komma med i planeringen redan från starten,
vi ska vara med och bygga och också
vara på plats när renoveringen börjar.
I Cirkos byggnad fungerar flera
nycirkus grupper och Informationscentralen
för cirkus och där finns deras kontor,
bibliotek, videoarkiv och en restaurang.
Huset används också av andra proffs- och
amatörgrupper som arbetar med cirkus
och performance och av Teaterhögskolans
undervisningsproduktioner.
salong giraff: euphoria | foto: jussi eskola / cirko – uuden sirkuksen keskus

32
konstuniversitetet
Konstuniversitetet inleder sin verksamhet
i början av år 2013 då Bildkonstakademin,
Sibelius­Akademin
och Teaterhögskolan sammanslås.
Med sin verksamhet kommer
universitetet för fri konst att stärka
konstutbildningen, konstens ställning
och autonomi i samhället samt hela
Finlands konst­ och kulturliv. Konstuniversitetet
består av tre akademier
som till utbildningsinnehåll och kulturell
betydelse är likvärdiga.
De nuvarande universitetens
personal och studerande överförs till
Konstuniversitetet när dess verksamhet
inleds, totalt gäller det ca 2000
studerande och 600 årsverken.
13 – tanssiteos improvisaatiosta | foto: sanna käsmä

Organisation
styrelsen
Maria­Liisa Nevala (ordförande)
Nils Gesterberg (viceordförande)
Tua Harno
Helena Hiilivirta
Leif Jakobsson
Kimmo Karjunen
Raija Koskivaara
Kirsi Monni
Markku Uimonen
teaterhögskolans årsberättelse 2011 33
Kokos­tjänster
(utbildnings­,
konsult­ och
utvecklingstjänster)
Kollegium
Styrelse
Rektor
ledningen
Paula Tuovinen Rektor
Maarit Ruikka Prorektor
Esa Kirkkopelto Prorektor
Esa Hämäläinen Förvaltningsdirektor
(till 30.9.2011)
Undervisningsrådet Forskningsrådet
Rekryteringsrådet
Institutionen för teaterkonst (Teta)
Institutionen för danskonst (T)
Svenska institutionen för skådespelarkonst (S)
Institutionen för ljud­ och ljusdesign (väs)
Institutionen för dans­ och
teaterpedagogik (Peda)
Centret för gemensam undervisning (Opek)
Forskningscentret för teater,
dans och performance (Tutke)
konst vetenskap
Enheten för
förvaltning och
stödtjänster
Förvaltningstjänster
Studie­ och
forskningstjänster
Undervisningsteatern
Tekniska tjänster
professorerna
Eeva Anttila Danspedagogik
Annette Arlander Performance och teori
Dick Idman Skådespelararbete
(svenskspråkig professur)
Juhani Liimatainen Ljuddesign
Kirsi Monni Koreografi
Esa Kirkkopelto Konstnärlig forskning
Kati Outinen Skådespelararbete
Maarit Ruikka Regi
Laura Ruohonen Dramaturgi
Ari Tenhula Samtida dans
Markku Uimonen Ljusdesign
Vesa Vierikko Skådespelararbete

34
Teaterhögskolan
Aspnäsgatan 6
pb 163,
fi­00531 Helsingfors
www.teak.fi
text: Pekka Vänttinen
redaktion: Saija Aalto
och Alina Savolainen
översättning: Marianne Möller
grafisk design:
Hahmo Design Ab
tryck: Unigrafia Ab
issn: 1456­0828
frampärm: ägg­installation, foto: milla martikainen.
bakpärm: 13 – dansverk på improvisationer, foto: sanna käsmä