Vaccination mot galtlukt - SLU

Vaccination mot galtlukt 

Erfarenheter av ett alternativ till smågriskastration 

Carl Brunius, tekn dr, SLU Inst för livsmedelsvetenskap 

Kerstin Lundström, professor, SLU Inst för livsmedelsvetenskap 

Johan Beck-Friis, leg vet, Sveriges veterinärförbund 

1 



Sammanfattning 

Bland tillgängliga alternativ till obedövad kastrering av hangrisar betraktas vaccination mot galtlukt 

allmänt som det mest djurvänliga och hållbara. Försök på SLU har visat att vaccinationen fungerar 

väl, resulterar i minimering av galtlukt och problembeteende samt erbjuder vinster ur både 

djurvälfärds- och hållbarhetsperspektiv. I dagsläget finns förutom de erfarenheter som nåtts genom 

SLU:s försök även praktiska erfarenheter av vaccination både från producent- och slakteriled. 

Därför vill vi genomföra ett informationsseminarium om vaccination mot galtlukt. Vår bedömning är 

att ett aktivt utbyte av resultat, idéer och erfarenheter mellan deltagare och föreläsare är det mest 

effektiva sättet att sprida kunskap och erfarenheter kring vaccination. Genom att bjuda in en bred 

samling intressenter inom de olika samhälls- och affärssektorer som berörs av kastrationsproblematiken 

tror vi oss kunna presentera fakta och avliva myter om tekniken. Vi ser det som mycket 

viktigt att belysa och utvärdera vaccination som en praktisk möjlighet samt dess potential som ett 

djurvänligt och hållbart alternativ till kirurgisk kastrering av smågrisar. Seminariet kommer även att 

web-sändas, med möjlighet till inspel från allmänheten, för att ytterligare öka tillgänglighet och 

informationsspridning. 

Bakgrund 

Kastrering av hangrisar 

I Sverige liksom i stora delar av världen kastreras majoriteten av de hangrisar som används för 

köttproduktion i tidig ålder (Bild 1). Kastreringen sker av två skäl: (a) för att undvika obehaglig lukt 

och smak vid tillagning av kött från vissa hangrisar, s.k. galtlukt och (b) för att dämpa aggressivt och 

sexuellt galtbeteende. Galtlukt orsakas i huvudsak av två ämnen, androstenon och skatol, som lagras 

i grisens fett. Halterna av dessa ämnen stiger kraftigt när hangrisar blir könsmogna (Zamaratskaia & 

Squires, 2009). 

Kastrering sker vanligtvis utan bedövning och innebär tveklöst både smärta, stress och obehag, men 

även ökad risk för sjukdom och dödlighet (Prunier et al., 2006; Fredriksen et al., 2009). Å andra sidan 

har intakta, okastrerade hangrisar ett mer aggressivt och sexuellt beteende (Rydhmer et al., 2010). 

Båda alternativen medför alltså negativa konsekvenser avseende djurvälfärd. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv 

har intakta hangrisar vissa fördelar. De utnyttjar fodret mer effektivt och ansätter mer 

protein och mindre fett. Därför hushållar de också bättre med kväve, vilket är viktigt ur 

miljösynpunkt.

Bild 1. Dagens kastrering av hangriskultingar sker utan bedövning innan 7 dagars ålder. 

Foto: Johanna Zingmark. 

2 



Alternativ till kastrering 

Politiker och allmänhet har på senare tid uppmärksammat djurvälfärdsproblemen kring kastrering av 

hangrisar och man är därför angelägen om att hitta alternativ. I Sverige finns ett riksdagsbeslut om 

förbud mot kastrering utan bedövning från 2016 och inom EU finns ett initiativ att på frivillig basis 

upphöra med kastrering till 2018. 

De tre alternativ som för närvarande diskuteras mest är: (a) olika sätt att föda upp intakta hangrisar, 

(b) kastrering med bedövning och/eller smärtlindring och (c) vaccination mot galtlukt, även kallat 

immunokastrering (von Borell et al., 2009). Eftersom galtlukt av många upplevs som mycket 

obehagligt måste alternativen i princip kunna garantera att det kött som når konsumenter är fritt 

från galtlukt. Därför anser många att uppfödning av intakta hangrisar inte är ett realistiskt alternativ. 

Riktad avel för att minska problemen med galtlukt och beteende kvarstår som en förhoppning inför 

framtiden. 

I en rapport till Jordbruksverket 2010 redovisade forskare vid SLU att en kombination av 

lokalbedövning och smärtlindring minskar smärtan både vid och efter kastrering (Hansson et al., 

2011). Man fann också att det inte räcker med antingen lokalbedövning eller smärtlindring för 

tillfredställande resultat. Ett problem med behandlingen är att djuren måste hanteras flera gånger 

vilket orsakar stress hos djuren och även tar längre tid. 


Vaccination mot galtlukt innebär att hangrisar vaccineras mot en kroppsegen substans (GnRH) som 

styr könsmognad. Vaccination i form av injektion är ett alternativ som innebär mindre lidande för 

grisen. I och med att testikelfunktionen stängs av minskar halterna av både androstenon och skatol. 

Förekomsten av galtlukt minimeras på så sätt mycket effektivt. Det kommersiellt tillgängliga vaccinet 

Improvac® (Pfizer Ltd) injiceras två gånger med en säkerhetsspruta som effektivt förhindrar ofrivillig 

självinjektion (Bild 2). Först efter den andra injektionen, vilken vanligtvis sker 4-6 veckor före slakt,

3 



uppnås kastreringseffekt. Tillverkaren hävdar att kontroll över galtlukt är god upp till tio veckor efter 

den andra injektionen. Att Improvac lyckas kontrollera galtlukt har undersökts grundligt världen över, 

bland annat vid SLU (Zamaratskaia et al., 2008a). 

Bild 2. Vaccinet injiceras med en säkerhetsspruta som är speciellt framtagen för att förhindra ofrivillig 

självinjektion. 

Vissa lantbrukare ställer sig tveksamma till att behöva vaccinera enligt standardschemat, eftersom 

grisarna vid tidpunkten för andra injektionen har hunnit bli såpass stora och vissa grisar redan har 

hunnit bli könsmogna. Det finns då risk för att de beter sig som galtar och därför är aggressiva och 

sexuellt aktiva. Därför skulle det vara en fördel att kunna vaccinera tidigare (Einarsson, 2006). 

Ytterligare en fördel skulle vara att man lättare kan kombinera vaccinationen med andra 

arbetsrutiner. Vid ett försök på SLU har man även rapporterat att effekten av vaccinering kan sitta i 

mycket längre, åtminstone 22 veckor efter den andra injektionen (Zamaratskaia et al., 2008b). Mot 

bakgrund av detta valde vi att studera en tidigarelagd vaccination. 

Försök med tidig vaccinering 

Försöksupplägg 

192 hangrisar delades in i fyra lika stora grupper: (a) kirurgisk kastrering utan bedövning innan 7 

dagars ålder, (b) tidig vaccination (vid 10 och 14 veckors ålder), (c) standardvaccination (vid 16 och 20 

veckors ålder och (d) intakta hangrisar. Grisarna slaktades vid 25 veckors ålder i ett kommersiellt 

slakteri enligt standardförfarande. 

Testikelfunktion 

Både tidig och standardvaccination ledde till att grisarnas testikelfunktion var effektivt avstängd. 

Varken produktion av spermier eller steroider (t ex androstenon, testosteron och östrogen) 

fungerade hos vaccinerade grisar. Avsaknaden av normal testikelfunktion var ännu tydligare för tidigt 

vaccinerade grisar jämfört med standardvaccination. Detta återspeglade sig även i testikelstorlek vid 

slakt, då medelvikt för testiklarna var 74, 226 och 539 g för tidigt vaccinerade, sent vaccinerade och 

intakta hangrisar (Bild 3).

Intakt hangris 

Tidig vaccination 

Bild 3. Vid slakt är testiklarna mindre hos vaccinerade grisar. Foto: Ulla Schmidt. 

4 



Galtlukt 

Det är väl känt att de leverenzym (cytokrom P450) som bryter ned skatol fungerar sämre i intakta 

hangrisar jämfört med kastrater (Zamaratskaia & Squires, 2009). Enzymfunktionen hos tidigt 

vaccinerade grisar liknade den hos kastrater, medan den hos standardvaccinerade grisar liknade den 

hos intakta hangrisar. Halterna av galtluktsämnena skatol och androstenon i fett var lika låga för 

vaccinerade grisar som för kastrater, medan intakta hangrisar hade högre nivåer (Bild 4). 

Sammanlagt 66% av intakta hangrisar låg över gränsvärden för androstenon och skatol, medan inga 

grisar från övriga grupper låg över dessa gränsvärden. 

μg/g fett 

1,2 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0 

Androstenon 

μg/g fett 

Skatol 

0 

Kastrat Tidig Standard Intakt 

Kastrat Tidig Standard Intakt 

vaccination vaccination 

0,08 

0,07 

0,06 

0,05 

0,04 

0,03 

0,02 

0,01 

Bild 4. Galtluktsämnena androstenon och skatol minskas effektivt med både kastrering och vaccinering. 

Produktion 

Varken tillväxt eller foderförbrukning skilde mellan grupperna. Slaktintäkterna var därför likartade för 

kastrerade och vaccinerade grisar, medan intakta hangrisar gav lägre intäkter p g a kostnaden för 

skatolanalys och lägre avräkningspris för de grisar som uppvisade galtlukt. Vaccinerade grisar hade 

högre halter av tillväxthormonet IGF-1 än kastrater, vilket innebär att de borde kunna växa snabbare 

om man optimerade foderstat och -norm.

5 



Beteende 

Kastrerade grisar var betydligt lugnare än intakta hangrisar under hela försöket med färre 

aggressioner och sexuella beteenden. Vaccinerade grisar betedde sig innan den andra 

vaccininjektionen som intakta hangrisar. Efter injektionen förändrades deras beteende och efter ett 

par veckor betedde de sig som kastrater (Bild 5). 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

13 veckor 19 veckor 

(tidig vaccination utförd) 

22 veckor 

(standardvaccination utförd) 

Problematiskt 

Icke-problematiskt 

Kastrat Tidig Standard Intakt Kastrat Tidig Standard Intakt Kastrat Tidig Standard Intakt 

vaccination vaccination vaccination 

Bild 5. Beteendet förändras efter vaccination. Innan den andra vaccinationen beter sig grisarna som intakta 

grisar. Efter vaccinationen beter de sig som kastrater. 

Slutsatser från försöken med tidig vaccination 

Den samlade bilden tyder på att effekten av tidig vaccination sitter i längre än 10 veckor, i alla fall 

under våra försöksförhållanden (Andersson et al., 2012; Brunius et al., 2011; 2012). Detta betyder att 

lantbrukare kan få större flexibilitet i användande av vaccination som alternativ till dagens kastrering 

utan bedövning, med vinster ur både djurvälfärds- och hållbarhetsperspektiv: 

− kirurgisk kastrering med tillhörande problem undviks 

− vaccinationen kan utföras så att den sammanfaller med grisarnas könsmognad vilket 

minimerar problematiskt galtbeteende 

− vaccinerade grisar bör kunna utnyttja fodret bättre 

Vid tidig vaccination är testikelstorlek ett bra verktyg för att kunna skilja vaccinerade från ickevaccinerade 

grisar (med risk för galtlukt). För standardvaccinerade grisar förekommer en viss 

överlappning i testikelstorlek gentemot intakta hangrisar. I tveksamma fall kan man där även 

använda sig av sädesblåsan, som är mycket liten hos vaccinerade grisar. 

Tidig vaccination mot galtlukt är ett möjligt alternativ till standardvaccination, men det behövs mer 

forskning på andra raser och produktionssystem innan allmänna slutsatser och rekommendationer 

kan ges. 

Praktiska erfarenheter 

Forskning i Sverige om vaccination mot galtlukt under kontrollerade betingelser har alltså visat att 

det är ett fullgott alternativ till kastrering m a p förekomst av galtlukt samt problematiskt beteende.

6 



Vaccinering har dessutom positiva effekter på djurvälfärd och hållbarhet i och med att kirurgiska 

ingrepp på kultingar undviks, infektionskänsligheten minskar och kväveutnyttjandet ökar. 

Slakteriet Lövsta Kött AB har därför nyligen beslutat ta emot och slakta vaccinerade grisar, vilket har 

fått Christer Hylander som första lantbrukare att välja att vaccinera sina hangrisar istället för 

kastrering (www, UNT, 2013). Det finns i dagsläget sålunda praktiska erfarenheter både från 

producent- och slakteriled av vaccination förutom de erfarenheter som nåtts genom SLU:s försök. 

Informationsspridning via seminarium 

Trots de positiva forskningsresultaten samt det faktum att vaccinet är godkänt för användning inom 

EU med noll dagars karenstid (EMEA, 2009) upplever många aktörer och intressenter viss osäkerhet 

kring vaccinationens utförande, effekter och konsumentacceptans. 

Vår avsikt är därför att bjuda in intressenter till ett heltäckande seminarium för att disseminera 

forskningsresultat och praktiska erfarenheter samt diskutera osäkerheter och andra frågor med 

berörda intressenter. Seminariet inleds med presentationer av forskningsresultat, praktiska 

erfarenheter och genomförbarhet vilket mynnar ut i en avslutande paneldiskussion, där en samlad 

panel med bred kompetens får möjlighet att diskutera frågan efter inspel från intressenter som är 

närvarande fysiskt eller via webben. 

Mål för seminariet 

Att redogöra för teoretiska grunder och praktiska erfarenheter från vaccination mot galtlukt som ett 

djurvänligt och hållbart alternativ till kirurgisk kastration av smågrisar. 

Målgrupper 

Rådgivare och veterinärer inom grissektorn, nyckelpersoner inom slakteribranschen och 

grisnäringen, myndighetsföreträdare, politiker, handelsföreträdare, intresseorganisationer, forskare 

med intresse för svinproduktion och kastrationsproblematiken, studenter från agronom- och 

veterinärprogrammen. 

Organisatörer 

SLU 

Vaccination mot galtlukt har studerats i svenska försök av forskare vid SLU vid Inst. för 

livsmedelsvetenskap och Inst. för husdjurens utfodring och vård med flera medverkande 

institutioner. SLU axlar en aktiv roll i att verka för högskolans tredje uppgift och ser det som viktigt 

och nyttoskapande för samhället och allmänheten att samverka och förmedla sin genererade 

kunskap. I de utförda försöken har Jordbruksverket varit huvudfinansiär. Delfinansiering har erhållits 

av läkemedelsföretaget Pfizer Animal Health (numera Zoetis), vilket har möjliggjort mer omfattande 

provtagning och analyser. 

Sveriges Veterinärförbund 

Sveriges Veterinärförbund engagerar sig i alla frågor som rör djurens hälsa och välfärd. 

Kastrationsfrågan har länge varit aktuell men fått ett större genomslag på senare tid, då både

7 



politiker och allmänhet börjat reagera kraftigare. Vi anser, mot bakgrund av de resultat som finns 

tillgängliga i internationell vetenskaplig litteratur, att vaccination är det mest djurvänliga alternativet 

till kastration. Vi vill därför verka för att sprida information om detta alternativ och dess praktiska 

genomförbarhet. 

Referenser 

Andersson, K., Brunius, C., Zamaratskaia, G. & Lundström, K. (2012). Early vaccination with Improvac®: Effects 

on performance and behaviour of male pigs. Animal 6(1), 87-95. 

von Borell, E., Baumgartner, J., Giersing, M., Jäggin, N., Prunier, A., Tuyttens, F.A.M. & Edwards, S.A. (2009). 

Animal welfare implications of surgical castration and its alternatives in pigs. Animal 3(11), 1488-1496. 

Brunius, C., Zamaratskaia, G., Andersson, K., Chen, G., Norrby, M., Madej, A. & Lundström, K. (2011). Early 

immunocastration of male pigs with Improvac ® - Effect on boar taint, hormones and reproductive organs. 

Vaccine 29(51), 9514-9520. 

Brunius, C., Rasmussen, M.K., Lacoutiére, H., Andersson, K., Ekstrand, B. & Zamaratskaia, G. (2012). Expression 

and activities of hepatic cytochrome P450 (CYP1A, CYP2A and CYP2E1) in entire and castrated male pigs. 

Animal 6(2), 271-277. 

Einarsson, S. (2006). Vaccination against GnRH: Pros and cons. Acta Veterinaria Scandinavica 48(Suppl.1), S10. 

Fredriksen, B., Font i Furnols, M., Lundström, K., Migdal, W., Prunier, A., Tuyttens, F.A.M. & Bonneau, M. 

(2009). Practice on castration of piglets in Europe. Animal 3(11), 1480-1487. 

Hansson, M., Lundeheim, N., Nyman, G. & Johansson, G. (2011). Effect of local anaesthesia and/or analgesia on 

pain responses induced by piglet castration. Acta Veterinaria Scandinavica, 34. 

Prunier, A., Bonneau, M., von Borell, E.H., Cinotti, S., Gunn, M., Fredriksen, B., Giersing, M., Morton, D.B., 

Tuyttens, F.A.M. & Velarde, A. (2006). A review of the welfare consequences of surgical castration in piglets 

and the evaluation of non-surgical methods. Animal Welfare 15(3), 277-289. 

Rydhmer, L., Lundström, K. & Andersson, K. (2010). Immunocastration reduces aggressive and sexual behaviour 

in male pigs. Animal 4(6), 965-972. 

Zamaratskaia, G., Andersson, H., Chen, G., Andersson, K., Madej, A. & Lundström, K. (2008a). Effect of a 

gonadotropin-releasing hormone vaccine (Improvac) on steroid hormones, boar taint compounds and 

performance in entire male pigs. Reproduction in Domestic Animals 43(3), 351-359. 

Zamaratskaia, G., Rydhmer, L., Andersson, H.K., Chen, G., Lowagie, S., Andersson, K. & Lundström, K. (2008c). 

Long-term effect of vaccination against gonadotropin-releasing hormone, using Improvac, on hormonal 

profile and behaviour of male pigs. Animal Reproduction Science 108(1-2), 37-48. 

Zamaratskaia, G. & Squires, E.J. (2009). Biochemical, nutritional and genetic effects on boar taint in entire male 

pigs. Animal 3(11), 1508-1521. 

Internetkällor 

EMA (2010). Improvac Summary of Product Characteristics (online) [22 april 2010]. Tillgänglig från: 

http://www.ema.europa.eu [19 feb 2013]. 

UNT (2013). Vaccinet tar bort galtlukten (online) [15 feb 2013]. Tillgänglig från: 

http://www.unt.se/enkoping/vaccinet-tar-bort-galtlukten-2277475.aspx [19 feb 2013].

Program 

Moderator: Professor Kerstin Lundström 

09.30 Samling med kaffe 



10.00 Välkomna. Kerstin Lundström och Carl Brunius, Sveriges Lantbruksuniversitet 

10.15 Kastrering av smågrisar. Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund 

10.30 Vaccination mot galtlukt. Carl Brunius och Kristina Andersson, Sveriges 

Lantbruksuniversitet 

11.00 Djurskydd, branschintresse och genomförbarhet. Gunnar Johansson, Svenska 

Djurhälsovården 

11.30 Research on quality pork and position of boar taint vaccine. Australian experience. 

Darryl D’Souza, Australian Pork Limited 

12.00 Lunch 

13.00 Praktiska erfarenheter från lantbrukaren och slakteriet. Christer Hylander, 

Strömsnäs Gård och Maria Lundesjö-Ahnström, Lövsta kött 

13.30 Allmänhetens reaktioner på kastrations-/vaccinationsskildringar i media. Helena 

Berg, SVT Rapport 

14.00 Paneldiskussion. Diskussionsledare: Helena Berg, SVT Rapport 

Kristina Nordéus, Landsbygdsdepartementet 

Carl Brunius, SLU 

Gunnar Johansson, SvDHV 

Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige 

Annica Hansson Borg, Bergendahls/City Gross 

Maria Lundesjö-Ahnström, Lövsta kött 

15.00 Avslut 

Möjlighet att följa seminariet erbjuds även via webben med möjlighet att skicka frågor till 

föredragshållare och paneldiskussionen. 

Mer information finns på webplaten: 

www.slu.se/galtvaccination2013 

Anmälan senast 10 april på: 

www.akademikonferens.se/galtvaccination2013 

Seminariet genomförs med ekonomiskt stöd av

Vaccination mot galtlukt - SLU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?