012-014 Kawasaki ZX-6R.indd

Kawan har skorstenen kaxigt
uppdragen under dynan.
För mig har Kawasaki alltid
stått för grymma motorer och
imponerande prestanda. Skulle
den nya ZX-6R motsvara mina
förväntningar? Enligt Kawa-folket som
välkomnar till Almeriabanan i Spanien,
där testkörning äger rum, är allt nytt på
ZX-6R men jag ska ta det viktigaste.
Effekten har ökat till imponerande
95,5 kW (130 hk) vid 14 000 varv utan
ram-air (renigade open airbox=trycksatt
luftburk) och 100 kW (136 hk) vid
14 000 varv med ram-air, dubbla injektorer,
större ventiler, högre kompression,
större ovala insug, förbättrat Ram-air, ny
topp samt nya cylindrar är de faktorer
som bidragit till de extra hästarna. Man
har dessutom lyckats behålla en jämn
effektkurva över hela registret genom att
framför ljuddämparen montera en ventil
som öppnar och stänger beroende på
varvtalet.
Kawasaki kan konsten att bygga
motorer. Lägg dock på minnet att ZX-6R
i gatversion är dopad. Den har 636 kubik
istället för racingmodellens 599 kubik;
en liten men ack så avgörande skillnad.
På chassifronten finner vi för första
gången en Showa-gaffel. Svingen och
ramen är helt nya och de lättade ”GPstyle”-fälgarna
är hämtade direkt från
storebror ZX-10R. Bromsskivorna fram
har vuxit till 300 millimeter. Hjulbasen
är kortare för att få en snabbare
kurvtagning.
Vindtunneln har också gått varm på
Kawasaki-fabriken. Aerodynamiken har
förbättrats markant och ZX-6R har det
Lättvikt rockar fett.
Bromsskivorna mäter numera
300 millimeter och fälgarna
har hämtats från storebror
ZX-10R
minsta luftmotståndet av alla Ninjor.
Justeringen ska vid 250 kilometer i
timmen motsvara tio hästkrafter.
Allt ser bra ut på papperet men nu
är det upp till bevis i praktiken, först
på landsvägen. Det slår mig direkt att
Kawan känns väldigt komfortabel men
ändå ”ready to race”. Hojen är inte
byggd för touring men jag skulle ändå
kunna lägga några mil bakom mig utan
gnäll. Ninjan är stabil och smidig på
samma gång. Vid omkörningar behöver
jag inte växla ner, det är bara att gasa.
När jag provsitter bönpallen
stramar det duktigt i skinnstället.
Nu sitter en smidig spätta mycket
bättre än vad jag gör men den här
hojen är gjord för en person. Punkt.
Designen är fräck: Ljuddämparen
mynnar kaxigt ut under dynan och
hojen har aggressiv front med spetsigt
luftintag; upp-och-nedvänd gaffel
med radialmonterade ok och sving
typ MotoGP. Tyvärr drar finishen
ned betyget. Kåpor sitter lite väl lösa
och genomgående skruvar sticker
ut – småsaker som är enkla att åtgärda.
Stunden vi alla väntat på är inne
– bankörningen. Det är nu motorn,
chassit och aerodynamiken ska bekänna
färg. Tack vare det fina mellanregistret
kan jag åka på trean i många kurvor och
ändå få bra drag ut ur böjarna . Hojen
känns lite mjuk först men efter några
klick på returen bak blir det bättre.
En vilsen italiensk journalist byter
plötsligt från innerspår till ytterspår där
Informationen från varvräknaren
syns inte. Det blir därför svårt att
veta när jag ska växla.
Vad glor du på? Nya
ZX-6R har det minsta
luftmotståndet av alla
ninjor.
jag ligger. Jag får under fullt nedlägg
bromsa och byta kurs. Hojen klarar det
utan någon som helst dramatik. Samma
sak är det när jag kommer lite för snabbt
in i den tvära chickanen. Utan att
protestera slinker hojen in i en alldeles
för tight kurva. Bra jobbat Kawasaki!
Den nya slirkopplingen fungerar
utmärkt vid nedväxlingarna. Istället
för ett hysteriskt hoppande bakhjul blir
motorbromsen mjuk och kontrollerad.
Den klarar till och med av raceförare
som råkar växla ned istället för upp …
Sorry!4
1/05 MC-FOLKET
13