Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket
Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket
Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rapport 2006:4 R<br />
<strong>Jurister</strong> <strong>–</strong> <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>arbetsmarknad</strong>
<strong>Högskoleverket</strong> • Luntmakargatan 13 • Box 7851, 103 99 Stockholm<br />
tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post hsv@hsv.se • www.hsv.se<br />
Rapportnamn<br />
Utgiven av <strong>Högskoleverket</strong> 2006<br />
<strong>Högskoleverket</strong>s rapportserie 2006:4 R<br />
ISSN 1400-948X<br />
Innehåll: <strong>Högskoleverket</strong>, utredningsavdelningen, Karin Holmvall, Maria Södling<br />
Formgivning: <strong>Högskoleverket</strong>s informationsavdelning<br />
Tryck: <strong>Högskoleverket</strong>s vaktmästeri, Stockholm, februari 2006<br />
Tryckt på miljömärkt papper
Innehåll<br />
Sammanfattning 5<br />
Inledning 7<br />
Metod <strong>och</strong> avgränsningar 9<br />
Om jurist<strong>utbildning</strong>en 11<br />
Utbildningens utformning 11<br />
Utbildningen har expanderat 13<br />
Om <strong>arbetsmarknad</strong>en 15<br />
Vad arbetar juristerna med? 15<br />
Arbetsmarknadsläget 16<br />
Bedömningar av framtida utbud av <strong>och</strong> efterfrågan<br />
på juridisk kompetens 19<br />
God tillgång av jurister på kort sikt … 19<br />
… <strong>och</strong> eventuellt ett visst överskott även på längre sikt 20<br />
Utbildningens innehåll <strong>och</strong> funktion 21<br />
Lärosätens perspektiv 21<br />
Studenters perspektiv 24<br />
Arbetsgivares perspektiv 27<br />
Avslutande reflektioner 31<br />
Utbildningens volym 31<br />
Utbildningens innehåll 32<br />
Utbildningens förändring 33<br />
Gamla <strong>och</strong> nya <strong>utbildning</strong>ar 34<br />
En <strong>arbetsmarknad</strong>sanpassad <strong>utbildning</strong>? 35<br />
Juridik <strong>och</strong> bildning 35<br />
Bilaga 1: Intervjuade 37
Sammanfattning<br />
De juridiska <strong>utbildning</strong>arna är i princip av två slag. De traditionella yrkes<strong>utbildning</strong>arna<br />
till juris kandidat instiftades ursprungligen för att fylla samhällets<br />
kompetensbehov till rättsväsendet. Juris kandidaterna utgör den stora<br />
majoriteten av alla jurister. Sedan ett tiotal år finns också jurist<strong>utbildning</strong>ar<br />
som siktar mot juristfunktioner även utanför rättsväsendet.<br />
Sett i ljuset av den allmänna expansionen av högre <strong>utbildning</strong> kan man<br />
konstatera att de juridiska <strong>utbildning</strong>arna har expanderat måttligt. År 2004<br />
examinerades närmare 1 300 jurister <strong>och</strong> av dessa tog två tredjedelar ut en<br />
juris kandidat-examen <strong>och</strong> en tredjedel en kandidat- eller magisterexamen i<br />
juridik.<br />
Det finns idag ca 27 000 yrkesverksamma jurister. Arbetsmarknadsläget<br />
för jurister är relativt gott för gruppen som helhet. Men situationen är svårare<br />
för nyexaminerade jurister. De korta prognoserna tyder på en fortsatt god<br />
tillgång på jurister de närmaste åren, inte minst när det gäller de yngre. De<br />
längre prognoserna ser en ökad efterfrågan på juridisk kompetens men räknar<br />
med att den kommer att kunna tillgodoses <strong>och</strong> eventuellt även resultera i ett<br />
visst överskott av arbetskraft. Situationen idag tillsammans med prognosernas<br />
bild av framtiden ger ingen anledning att förändra dimensioneringen av<br />
<strong>utbildning</strong>en.<br />
Också de arbetsgivare vi talat med vittnar om att det är god tillgång på<br />
jurister idag. De är även nöjda med den kompetens som juristerna har. Jurist<strong>utbildning</strong>en<br />
anses ge en bred <strong>och</strong> god grund för att arbeta såväl inom som<br />
utanför det strikt juridiska området. <strong>Jurister</strong>na uppfattas ha en god akademisk<br />
kompetens, det vill säga förmåga att identifiera, analysera <strong>och</strong> strukturera<br />
problem/material. De beskrivs även som skickliga i att formulera sig <strong>och</strong> att<br />
föredra ärenden samt att vara noggranna.<br />
De intervjuade lärosätesrepresentanterna anser sig ge en akademiskt solid<br />
<strong>utbildning</strong> som passar en bred <strong>arbetsmarknad</strong>. Att fokus till viss del ligger på<br />
ämnen som i första hand är relevanta för rättsväsendet anser de vara funktionellt<br />
även för andra yrken. Sammantaget vill de ge studenterna grundliga juridiska<br />
kunskaper förenat med ett analytiskt <strong>och</strong> metodiskt tänkande.<br />
De studenter vi har träffat med är nöjda med den <strong>utbildning</strong> de har fått<br />
men vissa önskar mer praktik för att omsätta sina teoretiska kunskaper. Den<br />
svåra <strong>arbetsmarknad</strong>en är dock något som oroar dem i hög grad.
Inledning<br />
<strong>Högskoleverket</strong> har regeringens uppdrag att ”lämna underlag för lärosätenas<br />
<strong>och</strong> regeringens planering av <strong>utbildning</strong>sutbudet i relation till <strong>arbetsmarknad</strong>ens<br />
behov”. 1 Som ett led i detta arbete har verket initierat ett antal studier om<br />
kopplingen mellan <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong> för utvalda grupper. Här<br />
ingår föreliggande rapport, <strong>Jurister</strong> <strong>–</strong> <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong>.<br />
Lärosätena har uppdraget att erbjuda högre <strong>utbildning</strong> som ”skall svara<br />
mot såväl <strong>arbetsmarknad</strong>ens behov som studenternas efterfrågan”. 2 I <strong>Högskoleverket</strong>s<br />
tolkning handlar denna formulering dels om kvantitet: Finns<br />
tillräcklig juridisk kompetens på <strong>arbetsmarknad</strong>en?; dels talar uppdraget om<br />
kvalitet: Finns rätt juridisk kompetens? Utifrån dessa två perspektiv kan man<br />
ställa frågan huruvida <strong>utbildning</strong>en är anpassad till vad som krävs av jurister<br />
i arbetslivet.<br />
Denna rapport inte är en allmän utvärdering av jurist<strong>utbildning</strong>arnas kvalitet,<br />
utan en undersökning specifikt inriktad på kopplingen mellan <strong>utbildning</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong>. Utvärderingar sker istället i <strong>Högskoleverket</strong>s löpande<br />
granskningar av ämnen <strong>och</strong> program. Den senaste utvärderingen av<br />
de juridiska <strong>utbildning</strong>arna genomfördes år 2000 3 <strong>och</strong> en uppföljning av den<br />
kommer att ske under 2006.<br />
Vår förhoppning är att rapporten <strong>Jurister</strong> <strong>–</strong> <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong> ska<br />
kunna fungera som planeringsunderlag för regering <strong>och</strong> lärosäten. Vi hoppas<br />
också att de resonemang som bygger på samtal med fältets aktörer ska kunna<br />
inspirera till en mer ingående diskussion om <strong>utbildning</strong>arnas inriktning <strong>och</strong><br />
innehåll än vad denna rapport rymmer. Slutligen önskar vi att rapporten <strong>Jurister</strong><br />
<strong>–</strong> <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong> ska kunna vara vägledande för presumtiva<br />
studenter i deras val av akademisk <strong>utbildning</strong>.<br />
1. Uppdrag till <strong>Högskoleverket</strong> att lämna underlag för regeringens <strong>utbildning</strong>suppdrag<br />
till universitet <strong>och</strong> högskolor <strong>och</strong> för lärosätenas planering av <strong>utbildning</strong>sutbudet.<br />
(U2004/1426/UH)<br />
2. Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Gemensamma bestämmelser för universitet<br />
<strong>och</strong> högskolor m.m.<br />
3. Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? Utvärdering av jurist<strong>utbildning</strong>ar, <strong>Högskoleverket</strong>s rapportserie<br />
2000:1 R
Metod <strong>och</strong> avgränsningar<br />
Rapporten består i princip av två delar: en kvantitativ <strong>och</strong> en kvalitativ. Underlaget<br />
för den kvantitativa delen utgörs av statistik samt prognoser över<br />
framtida behov av jurister:<br />
• Antal sökande per antagen<br />
• Antal antagna<br />
• Antal examinerade<br />
• <strong>Jurister</strong>s etablering på <strong>arbetsmarknad</strong>en<br />
• Arbetslöshet i olika <strong>utbildning</strong>sgrupper<br />
• Framtida behov av jurister<br />
Grunden för undersökningens kvalitativa del är samtal med representanter<br />
från lärosäten, studenter, arbetsgivare <strong>och</strong> en facklig organisation. När det<br />
gäller arbetsgivare har vi valt att tala med företrädare för områden som enligt<br />
statistik <strong>och</strong> sakkunniga rekryterar jurister:<br />
• Domstolsverket<br />
• Andra myndigheter<br />
• Bank<br />
• Försäkringsbolag<br />
• Advokatbyrå samt Advokatsamfundet<br />
Vi har även inkluderat kommentarer <strong>och</strong> resonemang från <strong>Högskoleverket</strong>s<br />
utvärdering Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? samt tillhörande arbetsrapport Visioner &<br />
verklighet 4 . I viss utsträckning är även underlag från lärosätena i form av studentuppföljningar<br />
använda.<br />
Syftet med rapportens kvantitativa del är dels att presentera aktuell statistik<br />
beträffande jurister inom <strong>utbildning</strong>en <strong>och</strong> på <strong>arbetsmarknad</strong>en, dels att<br />
presentera de prognoser som finns.<br />
Vad gäller den kvalitativa delen är syftet att lyfta fram teman, frågor <strong>och</strong><br />
problem som aktualiserats under arbetets gång, framförallt i våra möten med<br />
lärosäten, studenter, arbetsgivare <strong>och</strong> fack. Samtalen har haft tydliga mål <strong>och</strong><br />
har följt en frågeguide som skickats i förväg. Men vi har också velat vara lyhörda;<br />
vi har försökt fånga upp <strong>och</strong> föra vidare de frågor som våra samtalspartners<br />
tagit upp. Ambition har alltså varit att med hjälp av fältets aktörer<br />
”känna av” snittet mellan juristers <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> juristers <strong>arbetsmarknad</strong>.<br />
Vilka ämnen uppfattas som aktuella, viktiga <strong>och</strong> relevanta? Vilka frågor finns<br />
på agendan? Hur upplever arbetsgivarna att deras behov av juridisk kompetens<br />
uppfylls <strong>och</strong> hur arbetar lärosätena när de utformar <strong>utbildning</strong>arna?<br />
4. Visioner & verklighet. Idéer om jurist<strong>utbildning</strong>ens framtid. Intervjuer med juridikstuderande,<br />
Arbetsrapport juni 1999, <strong>Högskoleverket</strong>.
Kriterierna för val av frågor som diskuteras under rubriken ”Utbildningens<br />
innehåll <strong>och</strong> funktion” är således två: Vi har sett dem som angelägna, <strong>och</strong>/<br />
eller våra samtalspartners har sett dem som angelägna. Däremot gör vi inte<br />
anspråk på att med denna diskussion beskriva juridikens state of art, vare sig<br />
inom <strong>utbildning</strong>en eller på <strong>arbetsmarknad</strong>en. Inte heller påstår vi att de åsikter<br />
<strong>och</strong> uppfattningar som kommer fram är representativa eller generaliserbara i<br />
större mening. Att frågorna uppfattas som intressanta är det viktiga, inte hur<br />
många som uppfattar dem som intressanta.<br />
Detta innebär dock inte att valet av samtalspartners har varit godtyckligt.<br />
Utan att sträva efter strikt representativitet har vi ändå försökt få en rimlig fördelning<br />
<strong>och</strong> spridning <strong>–</strong> både vad gäller geografi, storlek på <strong>utbildning</strong>/arbetsplats<br />
<strong>och</strong> inriktning på <strong>utbildning</strong>/arbetsgivare. Vilka <strong>utbildning</strong>ar, studenter,<br />
arbetsgivare <strong>och</strong> fack som har intervjuats framgår av bilaga 1.<br />
Landets juridiska <strong>utbildning</strong>ar är av två slag. Den som leder till en juris kandidat-examen<br />
har en 150-årig historia. De <strong>utbildning</strong>ar som leder till en generell<br />
examen i rättsvetenskap, affärsjuridik <strong>och</strong> handelsrätt har vuxit fram sedan<br />
1980-talet. I denna rapport kommer vi tala dels om ”juris kandidat”, ”JK” eller<br />
”traditionella juridiska <strong>utbildning</strong>ar”; dels om ”rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga<br />
<strong>utbildning</strong>ar” eller ”nyare juridiska <strong>utbildning</strong>ar”. Det<br />
bör understrykas att valet av terminologi är rent pragmatiskt betingat <strong>och</strong> inte<br />
rymmer någon värdering.<br />
Fokus i rapporten kommer av naturliga skäl att ligga på juris kandidaterna<br />
<strong>och</strong> deras <strong>utbildning</strong> i relation till <strong>arbetsmarknad</strong>ens behov. Anledningen är<br />
att de utgör den överväldigande majoriteten av alla jurister på dagens <strong>arbetsmarknad</strong>.<br />
Fokus kommer även att ligga på grundutbildade jurister (minimum<br />
120 poäng) <strong>och</strong> i mycket begränsad omfattning på forskarutbildade. Andelen<br />
jurister som går vidare till en forskar<strong>utbildning</strong> är tämligen låg <strong>och</strong> många<br />
av dem fortsätter sin karriär inom akademin. Diskussionen om forskar<strong>utbildning</strong>ens<br />
relevans i relation till <strong>arbetsmarknad</strong>en utanför akademin blir följaktligen<br />
mycket begränsad.<br />
10
Om jurist<strong>utbildning</strong>en<br />
Utbildningens utformning<br />
I Sverige finns två slags juridiska grund<strong>utbildning</strong>ar. Juris kandidat (JK) är<br />
en yrkesexamen <strong>och</strong> <strong>utbildning</strong>en således en yrkes<strong>utbildning</strong>. 5 Den omfattar<br />
180 poäng. Utbildning som leder till JK-examen ges vid sex lärosäten: Göteborgs<br />
universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet,<br />
Uppsala universitet <strong>och</strong> Örebro universitet. 6 Utbildningar i rättsvetenskap,<br />
affärsrätt <strong>och</strong> handelsrätt leder till en generell examen på kandidat- eller<br />
magisternivå <strong>och</strong> sträcker sig från 120 till 200 poäng. De ges exempelvis vid<br />
Högskolan i Jönköping (handelsrätt), Linköpings universitet (affärsrätt) <strong>och</strong><br />
Luleå tekniska universitet (rättsvetenskap). Forskar<strong>utbildning</strong>en i juridik leder<br />
antingen till en juris doktors-examen eller till en filosofie doktors-examen i<br />
rättsvetenskap eller handelsrätt.<br />
Examensordningens krav för juris kandidat-examen är flerfaldiga. För det<br />
första styrs <strong>utbildning</strong>en av de allmänna målen i högskolelagen (1 kap. 9 §).<br />
Den grundläggande högskole<strong>utbildning</strong>en skall ge studenterna förmåga att<br />
göra självständiga <strong>och</strong> kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja,<br />
formulera <strong>och</strong> lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet.<br />
Inom det område som <strong>utbildning</strong>en avser skall studenterna, utöver kunskaper<br />
<strong>och</strong> färdigheter, utveckla förmåga att söka <strong>och</strong> värdera kunskap på vetenskaplig<br />
nivå, följa kunskapsutvecklingen, <strong>och</strong> utbyta kunskaper även med personer<br />
utan specialkunskaper på området.<br />
Utöver dessa allmänna mål styrs <strong>utbildning</strong>ens innehåll av examensordningen<br />
för juris kandidat-examen som anger att studenterna ska ha nått sådana<br />
teoretiska kunskaper <strong>och</strong> färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt,<br />
statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt <strong>och</strong> internationell rätt som behövs<br />
för att kunna komma i fråga för anställning som domare <strong>och</strong> verksamhet som<br />
advokat.<br />
Dessa formuleringar, i kombination med de enskilda lärosätenas egna mål,<br />
återspeglas i JK-programmens <strong>utbildning</strong>splaner <strong>och</strong> kursplaner. Mot slutet<br />
av <strong>utbildning</strong>en finns utrymme för fria val <strong>och</strong> studenterna kan fördjupa sig<br />
i frågor de är särskilt intresserade av. Men de första studieåren följer en strikt<br />
<strong>och</strong> obligatorisk ordning där kurserna i bland annat civilrätt <strong>och</strong> straff- <strong>och</strong><br />
processrätt är omfattande.<br />
5. Denna examen kommer under 2006/07 antagligen att få beteckningen juristexamen.<br />
6. Örebro fick rätt att examinera juris kandidater år 2005.<br />
11
Utbildningarna i rättsvetenskap, handelsrätt <strong>och</strong> affärsjuridik styrs av de<br />
krav som ställs på generella examina: målen i 1 kap. 9 § högskolelagen <strong>och</strong> de<br />
mål som varje högskola sätter.<br />
Således ser vi hur målbeskrivningarnas formuleringar påverkar <strong>utbildning</strong>arnas<br />
innehåll. Men de speglar också juristernas <strong>arbetsmarknad</strong>. När den<br />
moderna <strong>utbildning</strong>en till juris kandidat etablerades vid 1800-talets mitt stod<br />
rättsväsendets intressen i fokus. Samhället behövde åklagare, domare <strong>och</strong> advokater<br />
som förenade ett vetenskapligt tänkande med praktisk skicklighet.<br />
Rättsväsendets behov av jurister ligger bakom examensordningsskrivningar<br />
<strong>–</strong> som i sin tur styr JK-<strong>utbildning</strong>arna.<br />
Det juridiska fältet rymmer också ett antal <strong>utbildning</strong>ar som leder till en<br />
generell examen i rättsvetenskap/affärsjuridik/handelsrätt. I bakgrunden till<br />
dessa nyare <strong>utbildning</strong>ar fanns uppfattningen att <strong>arbetsmarknad</strong>en hade behov<br />
av jurister med annan kompetens än den som de traditionella JK-<strong>utbildning</strong>arna<br />
bidrog med. Tanken var att skapa alternativ till den traditionella<br />
juris kandidat-<strong>utbildning</strong>en, framfört allt med siktet inställt mot näringslivets<br />
behov av affärsjuridisk kompetens.<br />
För att komma i fråga för tjänst som domare <strong>och</strong> åklagare, <strong>och</strong> för att godkännas<br />
som medlem i Advokatsamfundet, krävs en JK-examen. För blivande<br />
domare <strong>och</strong> åklagare gäller också att studenten ska ha gjort en tvåårig notarietjänstgöring,<br />
förlagd till tingsrätt eller länsrätt. 7 Det är alltså bara studenter<br />
med en juris kandidat-examen som kan ansöka om notarietjänst. Ungefär<br />
en tredjedel av varje årskull examinerade JK-studenter antas som notarier,<br />
dvs. runt 300. Av dessa kommer ungefär 100 jurister att fortsätta på domarbanan.<br />
<strong>Högskoleverket</strong>s utvärdering Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? framhåller att det finns<br />
en obalans mellan antalet studenter som genomgått en JK-<strong>utbildning</strong> inriktad<br />
mot rättsväsendet (ca 900/år) <strong>och</strong> antalet personer (ca 300) som gör notarietjänst<br />
<strong>och</strong> som sedan fortsätter som domare eller åklagare 8 . Majoriteten av<br />
JK-studenterna kommer i stället att verka inom andra områden:<br />
12<br />
Enligt <strong>Högskoleverket</strong>s mening återspeglas inte den förändring som <strong>arbetsmarknad</strong>en<br />
för jurister genomgått under det senaste decenniet i examensordningen.<br />
Det är snarare så att målbeskrivningens första strecksats låser fast<br />
<strong>utbildning</strong>en i den traditionella inriktningen mot det statliga rättsväsendet.<br />
Detta stämmer dåligt med det verkliga förhållandet (s. 9).<br />
Till denna diskussion återkommer vi senare i rapporten.<br />
7. Begreppet ”notarietjänstgöring” ersätter numera ”tingstjänstgöring” för att även inkludera<br />
tjänstgöring vid länsrätter.<br />
8. Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? Utvärdering av jurist<strong>utbildning</strong>ar, <strong>Högskoleverket</strong>s rapportserie<br />
2000:1 R.
Utbildningen har expanderat<br />
I enlighet med den allmänna expansionen av högre <strong>utbildning</strong> har även yrkes<strong>utbildning</strong>en<br />
till jurist, juris kandidat-<strong>utbildning</strong>en eller den tidigare jurist<strong>utbildning</strong>en,<br />
blivit större. Antalet examina har de senaste 15 åren ökat med ca<br />
20 procent, från strax under 800 till närmare 1 000 stycken (figur 1). Under<br />
denna period har även antalet generella examina i juridik ökat <strong>och</strong> en stor<br />
del av dessa studenter har gått någon av de nya juridiska <strong>utbildning</strong>arna. År<br />
2004/2005 togs 375 generella examina i juridik ut vilket sammantaget innebär<br />
att drygt 1 300 examina inom juridik utfärdades det läsåret.<br />
Den ökade examinationen under åren 1999<strong>–</strong>2001 förklaras av att det då var<br />
sista chansen att ta ut en examen enligt den gamla examensordningen. Detta<br />
innebar att många som i praktiken redan avslutat sin <strong>utbildning</strong> men inte tagit<br />
ut en examen tog tillfället i akt innan det var för sent.<br />
Figur 1. Antal examina inom juridik<br />
1 600<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
1990/91<br />
1991/92<br />
1992/93<br />
1993/94<br />
1994/95<br />
1995/96<br />
1996/97<br />
1997/98<br />
1998/99<br />
1999/00<br />
Kandidatexamen <strong>–</strong> juridik Magisterexamen <strong>–</strong> juridik<br />
Juris kandidatexamen/motsv Totalt<br />
Källa: <strong>Högskoleverket</strong>s officiella statistik<br />
Andelen kvinnor som tar ut en generell examen har de senaste fem åren legat<br />
runt 60 procent <strong>och</strong> vissa år till <strong>och</strong> med närmat sig 70 procent. Andelen<br />
kvinnor som tar ut en juris kandidat-examen har de senaste 15 åren ökat från<br />
cirka hälften till strax över 60 procent.<br />
… men examinationen kommer troligen att plana ut framöver<br />
Som visas i figur 2 har antagningen till juris kandidat-<strong>utbildning</strong>en varit relativt<br />
konstant de senaste åren vilket troligen kommer att innebära en fortsatt<br />
stabil nivå av antalet examinerade framöver. Antagningen till de generella<br />
jurist<strong>utbildning</strong>arna har under perioden 1998 ökat från strax under 200 till<br />
närmare 400 år 2005.<br />
2000/01<br />
2001/02<br />
2002/03<br />
2003/04<br />
2004/05<br />
13
Figur 2. Antal antagna studenter till <strong>utbildning</strong>sprogram i juridik<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
14<br />
0<br />
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Juris kandidatexamen Juridik <strong>och</strong> rättsvetenskap<br />
Källa: <strong>Högskoleverket</strong>s officiella statistik<br />
Söktrycket till båda typerna av <strong>utbildning</strong> har fluktuerat de senaste åtta åren<br />
<strong>och</strong> är generellt sett dubbelt så högt till juris kandidat-<strong>utbildning</strong>arna som till<br />
de rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga programmen (tabell 1).<br />
Höstterminen 2005 var det drygt fem förstahandssökande per plats till juris<br />
kandidat-<strong>utbildning</strong>en <strong>och</strong> motsvarande siffra för de nya <strong>utbildning</strong>arna i juridik<br />
var drygt två förstahandssökande per plats.<br />
Tabell 1. Antal förstahandssökande per antagen i juridik<br />
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Juris kandidatexamen 4,3 4,3 3,6 3,5 4,0 4,6 5,2 5,2<br />
Övr. juridik <strong>och</strong> rättsvetenskap 2,8 2,1 1,6 1,4 1,5 1,4 1,8 2,1<br />
Källa: <strong>Högskoleverket</strong>s officiella statistik
Om <strong>arbetsmarknad</strong>en<br />
Vad arbetar juristerna med?<br />
Det finns idag ca 27 000 yrkesverksamma jurister. De senaste åtta åren har<br />
antalet jurister ökat med ca 40 procent <strong>och</strong> den ökningen har skett inom alla<br />
sektorer undantaget rättsväsendet, skatteväsendet <strong>och</strong> kommunerna 9 .<br />
<strong>Jurister</strong>nas <strong>arbetsmarknad</strong> är bred <strong>och</strong> till viss del unik. De konkurrerar delvis<br />
även med ekonomer, samhällsvetare med flera. Den delen av <strong>arbetsmarknad</strong>en<br />
som är tillgänglig enbart för jurister <strong>och</strong> mer specifikt då juris kandidater<br />
är den som rör vårt rättssystem. Cirka 5 000 jurister arbetar inom rättsväsendet<br />
som domare, åklagare <strong>och</strong> kronofogdar. Även för att bli advokat krävs en<br />
juris kandidat-examen <strong>och</strong> det är idag ca 6 000 jurister verksamma inom detta<br />
yrke. För att arbeta inom rättsväsendet är genomgången notarietjänstgöring<br />
inte ett formellt krav för alla tjänster men väl en stark praxis 10 . För att arbeta<br />
som advokat finns inget formellt krav på notarietjänstgöring men praxis har<br />
ändå varit att del flesta är notariemeriterade. Andelen advokater som har notariemeritering<br />
minskar dock idag enligt Advokatsamfundet. Man kan även<br />
säga att själva notarietjänstgöringen är en del av <strong>arbetsmarknad</strong>en som enbart<br />
är tillgänglig för juris kandidater <strong>och</strong> där finns det för närvarande omkring<br />
600 platser årligen jämfört med 750 för fem år sedan. Detta innebär att platserna<br />
idag räcker till ungefär en tredjedel av de examinerade.<br />
Inom offentlig förvaltning arbetar många jurister med både juridiska arbetsuppgifter<br />
<strong>och</strong> handläggning, utredning, förhandling m.m. I statlig förvaltning<br />
arbetar juristerna på exempelvis departement, affärsverk, försäkringskassor<br />
<strong>och</strong> skatteverk. Den statliga förvaltningen, undantaget rättsväsendet,<br />
sysselsätter ca 6 000 jurister <strong>och</strong> inom kommunal förvaltning finns ca 1 500<br />
jurister 11 .<br />
I privat sektor arbetar en växande andel jurister med alltifrån rent juridiska<br />
uppgifter som exempelvis bolagsjurist, till mer administrativa <strong>och</strong> ekonomiska<br />
uppgifter. De arbetar främst inom banker, försäkringsbolag, finansbolag, organisationer<br />
<strong>och</strong> företag. En ökande andel jurister arbetar inom information,<br />
media <strong>och</strong> IT, <strong>och</strong> även som fastighetsmäklare eller i bevaknings- <strong>och</strong> inkassoföretag.<br />
Arbetsuppgifterna varierar mellan branscherna. Det kan röra sig om<br />
upprättande <strong>och</strong> granskande av rättsliga handlingar såsom kontrakt, olika typer<br />
av förhandlingar, beredning av ärenden m.m. Några viktiga rättsområden<br />
9. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek, 2005.<br />
10. För åklagare finns ett formellt krav på notariemeritering, för kronofogde finns ett formellt<br />
krav med möjlighet till undantag, <strong>och</strong> för domare finns inget formellt krav men väl ett<br />
starkt informellt.<br />
11. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek, 2005.<br />
1
i den privata sektorn är arbetsrätt, immaterialrätt <strong>och</strong> affärsrätt. För ytterligare<br />
information om vad jurister arbetar med hänvisas till Juseks 12 hemsida.<br />
Arbetsmarknadsläget<br />
Ett sätt att få en uppfattning om i vilken utsträckning <strong>arbetsmarknad</strong>ens behov<br />
av arbetskraft idag tillfredsställs ur en kvantitativ aspekt är att undersöka<br />
arbetslösheten.<br />
Sedan år 2001 registrerar AMS <strong>utbildning</strong>snivån <strong>och</strong> <strong>utbildning</strong>sinriktningen<br />
enligt svensk <strong>utbildning</strong>snomenklatur 2000 (SUN 2000) hos alla arbetssökande.<br />
<strong>Jurister</strong>na återfinns i <strong>utbildning</strong>sgruppen juridik <strong>och</strong> rättsvetenskap.<br />
Figur 3 visar arbetslösheten 13 bland utvalda <strong>utbildning</strong>sgrupper som har<br />
minst en tvåårig eftergymnasial <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> inkluderar allt från tvååriga<br />
kvalificerade yrkes<strong>utbildning</strong>ar (KY), högskoleutbildade <strong>och</strong> även forskarutbildade.<br />
För juristernas del innebär det att de allra flesta inom gruppen juridik<br />
<strong>och</strong> rättsvetenskap är jurister med en grund<strong>utbildning</strong> från högskolan. Som<br />
jämförelse visas arbetslösheten bland samtliga med minst en tvåårig eftergymnasial<br />
<strong>utbildning</strong>, <strong>och</strong> även grupper som delvis konkurrerar om samma arbeten<br />
som juristerna: ekonomerna i företagsekonomi, handel <strong>och</strong> administration<br />
<strong>och</strong> samhällsvetarna i samhälls- <strong>och</strong> beteendevetenskap.<br />
Under perioden 2001<strong>–</strong>2004 har arbetslösheten bland jurister ökat från 3,0<br />
till 3,9 procent. Den senare siffran är lägre än den över arbetslösheten för samtliga<br />
individer med minst en tvåårig eftergymnasial <strong>utbildning</strong> som år 2004 var<br />
4,6 procent. Inom företagsekonomi, handel <strong>och</strong> administration <strong>och</strong> samhälls- <strong>och</strong><br />
beteendevetenskap år 2004 var motsvarande siffror 6,6 respektive 5,5 procent.<br />
Figur 3. Arbetslöshet i utvalda <strong>utbildning</strong>sgrupper med minst två års eftergymnasial <strong>utbildning</strong><br />
%<br />
16<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
2001 2002 2003 2004<br />
Samhälls <strong>och</strong> beteendevetenskap Företagsek, handel <strong>och</strong> administration<br />
Juridik <strong>och</strong> rättsvetenskap Totalt arbetslöshet i befolkningen<br />
Eftergy 2 år el längre<br />
Källa: AMS, bearbetning <strong>Högskoleverket</strong><br />
12. Jusek är fackförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare <strong>och</strong> samhällsvetare.<br />
13. Med arbetslöshet avser vi i denna rapport både öppet arbetslösa <strong>och</strong> personer i olika typer<br />
av <strong>arbetsmarknad</strong>sprogram.
En analys av samma material uppdelat på ålder visar att arbetslösheten bland<br />
jurister i åldersgruppen 26<strong>–</strong>30 år är något högre (5,5 procent) än för gruppen<br />
som helhet, vilket tyder på att <strong>arbetsmarknad</strong>en är svårast för de nyexaminerade.<br />
Svårare för nyexaminerade jurister att hitta arbete<br />
Bilden av en svår <strong>arbetsmarknad</strong> för unga jurister konfirmeras även av Juseks<br />
årliga uppföljning av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare med<br />
flera 14 . Bland de nyexaminerade juristerna som svarade på enkäten var den<br />
öppna arbetslösheten 11 procent. Detta innebär en ökad arbetslöshet jämfört<br />
med undersökningen 2001 men en minskning jämfört med år 1994. Denna<br />
årliga undersökning har gjorts sedan 1990 <strong>och</strong> visar på stora variationer på<br />
<strong>arbetsmarknad</strong>ssituationen för nyexaminerade jurister. Bottennoteringen var<br />
1994 med en öppen arbetslöshet på 15 procent vilket kan jämföras med 1 procent<br />
år 2001. Siffrorna bör dock tolkas med viss försiktighet då svarsfrekvenserna<br />
är relativt låga (54 procent år 2005). Jusek konstaterar även generellt att<br />
fler <strong>och</strong> fler läser vidare efter examen <strong>och</strong> det gäller även de nyexaminerade<br />
juristerna där 5 procent valde att läsa vidare efter examen, i den senaste undersökningen.<br />
Juseks senaste undersökning genomfördes i mars 2005 <strong>och</strong> vände<br />
sig till personer som tagit ut en examen under perioden september 2003 till<br />
augusti 2004 <strong>och</strong> vilket innebär att det hade gått minst ett halvår <strong>och</strong> maximalt<br />
ett <strong>och</strong> ett halvt år sedan examen när de svarade på enkäten.<br />
<strong>Högskoleverket</strong>s årliga studie av i vilken utsträckning olika <strong>utbildning</strong>sgrupper<br />
har etablerat sig på <strong>arbetsmarknad</strong>en visar liknande resultat 15 . Andelen<br />
juris kandidater som ett år efter examen hade etablerat sig på <strong>arbetsmarknad</strong>en<br />
har minskat de senaste två mätåren, 2002 <strong>och</strong> 2003, <strong>och</strong><br />
var 2003, 79 procent för examinerade 2001/02. Tidigare var det en stadigt<br />
uppåtgående trend där drygt 60 procent av juris kandidaterna examinerade<br />
1994/94 var etablerade 1996 för att sedan öka till 82 procent etablerade<br />
år 2001. <strong>Jurister</strong> med en generell examen finns inte särredovisade i dessa studier<br />
utan ingår i grupperna magister- eller kandidatexaminerade i samhällsvetenskap<br />
där de utgör ungefär en femtedel. Generellt sett är mönstret för magistrarna<br />
i samhällsvetenskap detsamma som för juris kandidaterna, men etableringsgraden<br />
är lägre. För de magisterexaminerade var andelen ca 10 procent<br />
lägre, <strong>och</strong> för de kandidatexaminerade var etableringen ca 20 procent lägre,<br />
vilket innebär att 68 procent respektive 57 procent var etablerade på <strong>arbetsmarknad</strong>en<br />
i den senaste undersökningen. Det är strax under medelvärdet för<br />
samtliga med en magister- eller kandidatexamen.<br />
Även <strong>Högskoleverket</strong>s undersökning visar situationen ca ett år efter examen.<br />
Den skiljer sig dock från Juseks undersökning genom att vara heltäck-<br />
14. Jobb <strong>och</strong> löner för nyexaminerade 2005, en undersökning av <strong>arbetsmarknad</strong>släget bland jurister,<br />
civilekonomer, systemvetare, personalvetare <strong>och</strong> samhällsvetare, Jusek.<br />
15. Etablering på <strong>arbetsmarknad</strong>en <strong>–</strong> examinerade 2001/02, <strong>Högskoleverket</strong>s rapportserie<br />
2005:42 R.<br />
1
ande eftersom den baseras på registerstatistik från Statistiska centralbyrån<br />
(SCB) 16 . Ytterligare en skillnad är att den visar situationen två år tidigare; det<br />
vill säga, den senaste rapporten visar i vilken utsträckning personer examinerade<br />
2001/02 var etablerade på <strong>arbetsmarknad</strong>en år 2003.<br />
Ovanstående statistik visar på en relativt god <strong>arbetsmarknad</strong> för gruppen<br />
jurister i sin helhet. De senaste åtta åren har antalet yrkesverksamma jurister<br />
ökat med 40 procenten med årlig examination på ca 1 200 varav de flesta<br />
har fått arbete. Sveriges akademikers centralorganisations (SACO) månatliga<br />
undersökning av arbetslösheten i olika <strong>utbildning</strong>sgrupper visar dessutom att<br />
juristernas arbetslöshet i december 2005 endast var 7 procent vilket är lägre<br />
än i december 2004 17 . Den positiva trenden har varit densamma i de senaste<br />
månadernas undersökningar.<br />
En intressant fråga är om juristerna i större utsträckning än tidigare går in<br />
på den inte strikt juridiska <strong>arbetsmarknad</strong>en. Vi har ingen information om<br />
det men konstaterar att juristerna över lag har arbeten med höga kvalifikationskrav<br />
enligt SCB:s senaste Trender <strong>och</strong> prognoser 18 . 84 procent av männen<br />
<strong>och</strong> 74 procent av kvinnorna har arbeten som kräver lång högskole<strong>utbildning</strong>.<br />
Motsvarande siffror för ekonomer är 73 respektive 62 procent <strong>och</strong> för samhällsvetare<br />
78 respektive 69 procent.<br />
16. SCB:s databas Louise <strong>–</strong> en longitudinell databas med uppgifter om <strong>utbildning</strong>, inkomst <strong>och</strong><br />
sysselsättning.<br />
17. Akademikerarbetslösheten i december 2005, SACO<br />
18. Trender <strong>och</strong> prognoser 2005 <strong>–</strong> befolkning, <strong>utbildning</strong>, <strong>arbetsmarknad</strong> med sikte på år 2020,<br />
SCB.<br />
18
Bedömningar av framtida utbud<br />
av <strong>och</strong> efterfrågan på juridisk kompetens<br />
Det finns ett antal <strong>arbetsmarknad</strong>srapporter <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong>sprognoser<br />
från SCB, fackförbund m.fl. Att redogöra för tillgång <strong>och</strong> efterfrågan i dagsläget<br />
är naturligtvis relativt okomplicerat. När det gäller bedömningar av utvecklingen<br />
på lite längre sikt bör man vara medveten om att dessa är baserade<br />
på allt ifrån rena fakta, exempelvis befolkningens ålderssammansättning, till<br />
mer osäkra antaganden <strong>och</strong> förenklingar, exempelvis ett oförändrat <strong>utbildning</strong>smönster.<br />
Detta är en förutsättning för att kunna skissa en bild av framtiden<br />
<strong>och</strong> det leder naturligtvis till en osäkerhet i bedömningarna som läsaren<br />
bör ha i åtanke. Exempel på andra osäkerhetsfaktorer i bedömningarna<br />
är hur eventuella obalanser på <strong>arbetsmarknad</strong>en påverkar individers val av<br />
<strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>utbildning</strong>arnas dimensionering. Arbetsgivarnas efterfrågan<br />
antas vara opåverkad av tillgången på kompetens. Uppkomsten av nya yrken<br />
<strong>och</strong> <strong>utbildning</strong>ar <strong>och</strong> hur dessa påverkar <strong>arbetsmarknad</strong>en är okänt. I vilken<br />
utsträckning skapar ett stort utbud sin egen efterfrågan? Det finns även en<br />
stor anpassningspotential bland högskoleutbildade vilka är användbara inom<br />
olika områden.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att ingen hänsyn kan tas till det totala<br />
systemets, <strong>och</strong> dess olika parters, förmåga till anpassningen. Den framtida<br />
ekonomiska utvecklingen är naturligtvis ytterligare en faktor som kommer att<br />
påverka den framtida <strong>arbetsmarknad</strong>en <strong>och</strong> som inte är möjlig att ta hänsyn<br />
till i bedömningarna.<br />
God tillgång av jurister på kort sikt …<br />
Arbetskraftsbarometern ’05 19 baseras på den enkätundersökning bland ett urval<br />
av arbetsgivare 20 som SCB gör årligen. Den ger information om det rådande<br />
<strong>arbetsmarknad</strong>släget <strong>och</strong> även utsikterna för olika <strong>utbildning</strong>sgrupper på ett<br />
respektive tre års sikt. Arbetskraftsbarometern ’05 rapporterar att det under<br />
2005 är god tillgång på yrkeserfarna jurister <strong>och</strong> mycket god tillgång på nyexaminerade.<br />
19. Arbetskraftsbarometern ’05, utsikterna på <strong>arbetsmarknad</strong>en för 70 <strong>utbildning</strong>ar,<br />
Information om <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong> 2005:5, SCB.<br />
20. I urvalet ingick 7 032 arbetsställen <strong>och</strong> antalet enkäter var 10 491 (samma arbetsställe kan<br />
ingå i urvalet för flera <strong>utbildning</strong>sgrupper). Svarsfrekvensen var 78 procent.<br />
1
… <strong>och</strong> eventuellt ett visst överskott<br />
även på längre sikt<br />
Publikationen Trender <strong>och</strong> prognoser 2005 är SCB:s långa prognos, <strong>och</strong> den jämför<br />
tillgången <strong>och</strong> efterfrågan på arbetskraft fram till år 2020 utifrån ett antal<br />
förutsättningar <strong>och</strong> antaganden. Dessa är bland andra ett ökat antal personer<br />
i arbetsför ålder, ökat antal förvärvsarbetande, generellt ökad sysselsättning,<br />
oförändrad andel ungdomar som läser vidare på gymnasium <strong>och</strong> högskola<br />
samt oförändrad fördelning på <strong>utbildning</strong>sinriktningarna. Beträffande <strong>utbildning</strong>sstrukturen<br />
på <strong>arbetsmarknad</strong>en görs två alternativa antaganden. Den<br />
ena är att <strong>utbildning</strong>sstrukturen ändras i samma takt som under perioden<br />
1990<strong>–</strong>2002, <strong>och</strong> den andra att förändringstakten halveras. Författarna betonar<br />
att det som prognoserna presenterar är en sannolik utveckling utifrån rådande<br />
situation <strong>och</strong> befintliga trender.<br />
Efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft förväntas öka inom<br />
samtliga <strong>utbildning</strong>sinriktningar <strong>och</strong> det gäller även juristerna. Denna ökade<br />
efterfrågan av jurister kommer dock att kunna tillgodoses <strong>och</strong> eventuellt även<br />
resultera i ett visst överskott beroende på vilket prognosmodell som används.<br />
Om man antar en halverad förändringstakt av <strong>utbildning</strong>ssammansättningen<br />
hos de förvärvsarbetande, <strong>och</strong> i övrigt en relativt oförändrad utveckling, skulle<br />
det innebära ett överskott av jurister. Men om man å andra sidan förutsätter<br />
att <strong>utbildning</strong>ssammansättningen fortsätter att förändras i samma takt som<br />
under perioden 1990<strong>–</strong>2002 så blir slutsatsen en balanserad <strong>arbetsmarknad</strong>ssituation.<br />
Det ökade behovet av jurister ligger främst inom företagstjänster <strong>och</strong> även<br />
inom offentlig förvaltning. En förklaring till expansionen inom den statliga<br />
förvaltningen är att Sveriges anslutning till EU har skapat ett ökat behov<br />
av jurister. Inom rättsväsendet blir det troligen ingen ökning av antalet jurister<br />
men väl en hel del nyrekryteringar pga. stora pensionsavgångar. En<br />
i huvudsak åldrande manlig juristkår kommer successivt att ersättas av de nyexaminerade<br />
juristerna varav ca 60 procent är kvinnor idag.<br />
SACO:s årliga skrift om att välja yrke vänder sig i första hand till blivande<br />
studenter för att ge information om <strong>utbildning</strong>ar <strong>och</strong> yrken. Varje yrkesbeskrivning<br />
innehåller <strong>–</strong> förutom information om <strong>utbildning</strong>arnas innehåll,<br />
längd, löneläge, antal yrkesverksamma m.m. <strong>–</strong> även ett stycke om hur den<br />
framtida <strong>arbetsmarknad</strong>en väntas se ut. Dessa scenarier baseras på arbetslöshetsstatistik,<br />
befintliga prognoser <strong>och</strong> fackförbundens <strong>och</strong> deras medlemmars<br />
erfarenheter. I årets rapport tror man att dagens överskott av jurister inom<br />
fem år övergår till en balanserad <strong>arbetsmarknad</strong>ssituation med en tendens till<br />
brist på erfarna jurister 21 .<br />
21. Välja yrke 2006, SACO<br />
20
Utbildningens innehåll <strong>och</strong> funktion<br />
Lärosätens perspektiv<br />
Akademisk kvalitet är relevant för arbetslivet<br />
Utbildning till juris kandidat ges vid sex lärosäten. Vid tre av dessa utgör den<br />
juridiska institutionen en egen fakultet. I samtal med lärosäten har den stora<br />
akademiska miljön i form av egen fakultet eller stor institution förts fram<br />
som ett argument för <strong>utbildning</strong>ens kvalitet. Och i sin tur även relevans för<br />
arbetslivet. Vad gäller bredden sägs fakultetens olika delämnen belysa fenomenet<br />
juridik ur olika perspektiv. Det ena delämnet, menar man, berikar det<br />
andra. Beträffande djupet framhåller man den närhet till aktuell <strong>och</strong> relevant<br />
forskning som en forskande akademisk miljö kan erbjuda. Undervisningens<br />
forskningsanknytning sägs alltså tillgodoses <strong>–</strong> bland annat <strong>–</strong> av disputerade<br />
<strong>och</strong> forskande lärare. Utbildningens djup garanteras också av varje delämnes<br />
arbete med tolkning <strong>och</strong> analys <strong>–</strong> ”den juridiska metoden” <strong>–</strong> som sägs ge studenterna<br />
en genuin förståelse för ämnet i din helhet.<br />
Begreppet ”den juridiska metoden” har återkommit i samtalen. Utan att<br />
göra anspråk på att ge en uttömmande definition kan man säga att den juridiska<br />
metoden handlar om en konsensus kring hur man förstår <strong>och</strong> behandlar<br />
juridiska problem. Inte sällan framställs den juridiska metoden som själva<br />
essensen i juridiken, både som vetenskap <strong>och</strong> som praktisk tillämpning. Nya<br />
lagar kommer, kunskap åldras, men den juridiska metoden består.<br />
En kommentar till resonemangen om den juridiska metoden kommer från<br />
Linköpings universitet. Att tala om den juridiska metoden, i bestämd form<br />
singularis, skapar en illusion av att juridisk teori <strong>och</strong> praktik är ett homogent,<br />
harmoniskt <strong>och</strong> okontroversiellt fenomen. Givet rätt metod skulle man alltid<br />
kunna nå det rätta svaret. Men, snarare borde man tala om juridiska metoder,<br />
påpekar man. En alltmer komplicerad omvärld kräver flera juridiska metoder<br />
<strong>och</strong> ett samspel mellan olika metoder.<br />
Tidigare såg vi att examensordningens krav skiljer sig för JK-<strong>utbildning</strong>arna<br />
respektive de rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga <strong>utbildning</strong>arna,<br />
vilket påverkar deras utformning. JK-<strong>utbildning</strong>arna framhåller det<br />
kompletta <strong>–</strong> bredd, djup, forskningsanknytning <strong>–</strong> i sin undervisning. Utbildningen<br />
beskrivs som en yrkes<strong>utbildning</strong> med hög akademisk klass. De jurister<br />
som kommer ut, är dels grundligt förtrogna med juridikens sakfrågor, dels har<br />
de tränats i den juridiska metoden <strong>och</strong> även fått övning i både skriftlig <strong>och</strong><br />
muntlig framställning. In summa menar alltså JK-<strong>utbildning</strong>arna att deras<br />
studenter kommer ut i arbetslivet med solida juridiska kunskaper samt med<br />
förmågan att tänka analytiskt, att göra rimliga bedömningar av komplexa<br />
problem <strong>och</strong> att formulera sig stringent i svåra frågor. Detta är kunskaper <strong>och</strong><br />
21
färdigheter, menar man, som studenterna har nytta av såväl inom som utanför<br />
rättsväsendet.<br />
Hur möter man en breddad <strong>arbetsmarknad</strong>?<br />
I <strong>Högskoleverket</strong>s utvärdering Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? kritiserades JK-<strong>utbildning</strong>arna<br />
för att vara alltför inriktade på rättsväsendets behov. Möjligen kan<br />
man läsa <strong>utbildning</strong>arnas hemsidor som svar på dessa synpunkter. Samtliga<br />
betonar nämligen spännvidden i juristens arbetsuppgifter: ”rättskipning, planering,<br />
administration eller utredning inom offentlig förvaltning, näringsliv<br />
eller organisationsväsende” (Umeå universitet). Vidare har flera lärosäten valt<br />
att formulera den egna <strong>utbildning</strong>splanens målskrivningar vidare än examensordningens.<br />
På så vis markerar man att <strong>utbildning</strong>en leder till en bredare <strong>arbetsmarknad</strong><br />
än den som examensordningen beskriver. 22<br />
Vid juridiska institutionen på Stockholms universitet, slutligen, påpekar<br />
man att utvärderingens kritik är gammal <strong>och</strong> ger en alltför föråldrad bild.<br />
Dagens <strong>utbildning</strong> till juris kandidat är alls inte domarbanecentrerad såsom<br />
utvärderingen skildrar den, utan innehåller många <strong>och</strong> viktiga moment med<br />
relevans för exempelvis affärsjuridik <strong>och</strong> förhandling. Men man menar också<br />
att en inriktning mot rättsväsendet aldrig kan vara fel i en juridisk <strong>utbildning</strong>.<br />
Rättsväsendet utgör både grund <strong>och</strong> norm för juridiken; ett faktum som man<br />
omöjligt kan bortse ifrån.<br />
Också <strong>utbildning</strong>ar i rättsvetenskap/affärsjuridik/handelsrätt lyfter, å ena<br />
sidan, fram de generella juridiska kunskaperna som studenterna får. Vid det<br />
affärsjuridiska programmet vid Linköpings universitet understryker man vikten<br />
av att hålla en hög akademisk nivå, till exempel genom att låta studenterna<br />
skriva flera stora uppsatser. Å andra sidan påpekar man att <strong>utbildning</strong>en ger<br />
en ”spetskompetens” som är direkt formad efter <strong>arbetsmarknad</strong>ens intressen.<br />
Exempelvis etablerades <strong>utbildning</strong>en vid Linköpings universitet utifrån ett<br />
behov som nuvarande professorn Ingrid Arnesdotter tyckte sig se, nämligen<br />
en dubbel kompetens i ekonomi <strong>och</strong> juridik. Här är formuleringen ”tyckte sig<br />
se” viktig. För Ingrid Arnesdotter är det lärosätenas uppgift att utifrån en egen<br />
omvärldsanalys skapa <strong>och</strong> tillhandahålla <strong>utbildning</strong>ar. Dels är det varken möjligt<br />
eller rimligt att arbetsgivarna ska kunna ”beställa” något som inte finns,<br />
<strong>och</strong> som de därför inte kan känna till. Dels har lärosätet, <strong>och</strong> ingen annan<br />
instans, ansvaret att garantera <strong>utbildning</strong>ens akademiska lödighet. Liknande<br />
tankegångar som dessa finns i <strong>Högskoleverket</strong>s rapport Visioner & verklighet.<br />
En annan fråga i utvärderingen Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? gällde <strong>utbildning</strong>ens<br />
konkreta anknytning till arbetslivet. Hur förbereds studenterna för sina kommande<br />
yrken i praktiken? Dagens JK-<strong>utbildning</strong>ar förefaller hantera detta<br />
problem på olika sätt. Inledningsvis kan man konstatera att samtliga JK-<strong>utbildning</strong>ar<br />
på sina hemsidor väljer att presentera sig med skrivningar om <strong>utbildning</strong>ens<br />
relevans för <strong>arbetsmarknad</strong>en. Överfört till <strong>utbildning</strong>ens vardag<br />
kan det handla om praktik (Umeå <strong>och</strong> Uppsala universitet), <strong>och</strong> att bjuda in<br />
22. <strong>Högskoleverket</strong>s utvärdering Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? ger exempel på sådana skrivningar.<br />
22
föreläsare med gedigen <strong>och</strong> aktuell erfarenhet från fältet, till exempel advokater,<br />
poliser <strong>och</strong> domare. Stockholms universitet har exempelvis en stor andel<br />
praktiker som föreläsare. Det finns även andra exempel på samverkan mellan<br />
<strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> avnämare. I Linköpings universitet gör studenterna uppgifter<br />
i kontakt med fadderföretag, <strong>och</strong> flera <strong>utbildning</strong>ar har rådgivande grupper<br />
med representanter från arbetslivet kopplat till sig. Man menar också att den<br />
allmänna samhällsdebatten tillåts påverka innehållet i <strong>utbildning</strong>en<br />
Ett annat sätt att träna sig praktiskt, <strong>och</strong> därmed möta <strong>arbetsmarknad</strong>ens<br />
behov, består i att låta studenterna delta i rättegångsspel eller träna sig i förhandling.<br />
Flera <strong>utbildning</strong>ar framhåller att de arbetar med problembaserad<br />
undervisning som anses borga för en praktisk <strong>och</strong> konkret förståelse av juridiska<br />
problem.<br />
Flera lärosäten betonar vikten av att studenterna inte bara utbildas till skickliga<br />
jurister i teknisk mening, utan också får möjlighet att utveckla den etiska<br />
mognad <strong>och</strong> ansvarskänsla som de juridiska professionerna kräver. Vid Lunds<br />
universitet vill man främja ”studenternas personliga utveckling” <strong>och</strong> ge ”insikt<br />
i yrkesetiska problem”. Göteborgs universitet påpekar att <strong>utbildning</strong>en ska få<br />
studenterna att ”förstå juristens olika roller <strong>och</strong> ansvar”. När Göteborgs <strong>och</strong><br />
Örebro universitet ringar in målet för sin JK-<strong>utbildning</strong> beskriver de också<br />
hur det ska uppnås:<br />
Målet för <strong>utbildning</strong>en är att ge dig goda juridiska kunskaper som du kan<br />
tillämpa praktiskt. Detta mål nås inte bara genom studier av lagar <strong>och</strong> andra<br />
juridiska texter utan kräver också förståelse för samhället, mänskliga relationer<br />
<strong>och</strong> andra vetenskapliga discipliner än juridiken.<br />
Resonemang om kommunikation <strong>och</strong> etik möter man också i de ”nyare” juridiska<br />
<strong>utbildning</strong>arna. Linköpings universitet skriver:<br />
Utmärkande för <strong>utbildning</strong>en är betoningen på rättens samspel med etik <strong>och</strong><br />
kultur. Dessutom uppmuntras du till kritiskt <strong>och</strong> självständigt tänkande. Du<br />
lär dig också vad som krävs för en fungerande kommunikation mellan affärsjuristen<br />
<strong>och</strong> dennes motparter i arbetslivet.<br />
Traditionella kontra nya <strong>utbildning</strong>ar<br />
Relativt lakoniskt konstaterar lärosätena att landets JK-<strong>utbildning</strong>ar respektive<br />
rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga <strong>utbildning</strong>ar skiljer sig åt. 23<br />
Utan att resonera i termer av bra eller dåligt tycks man helt enkelt betrakta<br />
dem som olika, med olika innehåll, inriktning <strong>och</strong> funktion. Vid några tillfällen<br />
har dock tonfallen varit mer reserverade. Vissa menar att <strong>utbildning</strong>arna i<br />
affärsjuridik/rättsvetenskap/handelsrätt inte innehåller tillräckligt av vare sig<br />
juridiskt stoff eller metod för att kunna betraktas som juridiska <strong>utbildning</strong>ar<br />
23. Däremot framhåller Uppsala <strong>och</strong> Göteborgs universitet på sina hemsidor att landets JK-<strong>utbildning</strong>ar<br />
är relativt olika. Detta bör rimligen tolkas som ett försök att profilera sig gentemot<br />
andra lärosäten.<br />
23
i reell mening. Kunskaperna blir ytliga <strong>och</strong> sätts inte in i ett större sammanhang.<br />
De som är skeptiska till juris kandidat-<strong>utbildning</strong>en anser å sin sida att<br />
den är konservativ, stelbent <strong>och</strong> alltför fokuserad på rättsväsendet. 24<br />
Sammantaget får vi en bild där <strong>arbetsmarknad</strong>en sägs påverka <strong>utbildning</strong>arnas<br />
innehåll (kvalitet) på olika sätt. Från JK-<strong>utbildning</strong>arnas håll finns exempel<br />
på hur man <strong>–</strong> å ena sidan <strong>–</strong> aktivt försöker bredda <strong>utbildning</strong>en, från<br />
examensordningens fokus på en blivande domar-, åklagar- <strong>och</strong> advokatbana<br />
till ett vidare juridiskt yrkesfält. Å andra sidan framhålls att inriktningen mot<br />
rättsväsendet lägger <strong>utbildning</strong>en på en rimlig juridisk nivå eftersom rättsväsendet<br />
alltid kommer att vara juridikens probersten. Från de nya <strong>utbildning</strong>arnas<br />
håll påpekar man att upplägg <strong>och</strong> innehåll nyskapats efter krav som en<br />
bred (också utanför rättsväsendet) <strong>och</strong> föränderlig <strong>arbetsmarknad</strong> ställer. Vad<br />
gäller volymen (kvantitet) har <strong>utbildning</strong>arna inte lika mycket att säga; ett<br />
faktum vi får anledning att återkomma till.<br />
Studenters perspektiv<br />
Följande avsnitt bygger huvudsakligen på samtal med studenter från universiteten<br />
i Stockholm <strong>och</strong> Linköping. Studenterna befinner sig i slutet av sin<br />
<strong>utbildning</strong>. Vid några tillfällen har vi också lyft in röster från arbetsrapporten<br />
Visioner & verklighet <strong>och</strong> från några studentuppföljningar. Detta är texter<br />
med några år på nacken, <strong>och</strong> de kan därmed inte uppfattas som redogörelser<br />
för det aktuella läget vid landets lärosäten. Mycket kan ha <strong>–</strong> <strong>och</strong> har <strong>–</strong> hänt<br />
sedan slutet av 90-talet. Skälet till att vi ändå har valt att låta detta material<br />
komplettera studentsamtalen är att det också kan tolkas som studenters tankar<br />
kring den juridiska <strong>utbildning</strong>en i princip. Vad är bra? Vad är dåligt? Läst<br />
på så vis kan materialet förtydliga eller berika synpunkter som kommer fram<br />
i studentsamtalen.<br />
Studenter är nöjda med <strong>utbildning</strong>en men oroliga inför framtiden<br />
När studenterna i Stockholm valde <strong>utbildning</strong> var siktet för en del långt, <strong>och</strong><br />
för andra kort. För någon hägrade redan från början en karriär som advokat,<br />
<strong>och</strong> för att nå dit var en juris kandidat-examen det enda alternativet. Andra<br />
hade ett kortare perspektiv <strong>och</strong> valde <strong>utbildning</strong>, inte så mycket som väg till<br />
framtida yrke som för dess egen skull. Alla är överens om att de går en både<br />
bred <strong>och</strong> djup <strong>utbildning</strong> som dessutom håller hög internationell klass. Det<br />
är, säger någon, en ”extremt heltäckande” <strong>utbildning</strong> som ger inblick i hur alla<br />
delar av samhället fungerar. På det viset fungerar också JK-<strong>utbildning</strong>en bra<br />
för dem som vill ”jobba i samhället”, men som inte riktigt vet på vilket sätt.<br />
En JK-<strong>utbildning</strong> öppnar åt många håll: ”Ingen väg är stängd.”<br />
Också studenterna i Linköping är nöjda med sin <strong>utbildning</strong>. De sökte den<br />
utifrån en önskan om att få arbeta med affärsjuridik <strong>och</strong> tycker att utbild-<br />
24. Denna kritik refereras bl.a. av universitetsadjunkt Monica Burman i Visioner & verklighet,<br />
s.11.<br />
24
ningen givit dem de kunskaper som dessa yrken kräver. De menar att de gått<br />
igenom en kvalificerad spets<strong>utbildning</strong> (mot affärsjuridik) som samtidigt givit<br />
dem en god allmän juridisk kompetens.<br />
Vi minns att lärosätena gärna lyfter fram den juridiska metoden som central<br />
i de juridiska <strong>utbildning</strong>arna. Studenter i slutet av <strong>utbildning</strong>en instämmer.<br />
Förmågan att tänka metodiskt samt att formulera sig är bestående färdigheter<br />
från JK-<strong>utbildning</strong>en. Metodläran är vad ”<strong>utbildning</strong>en går ut på”, säger<br />
en Stockholmsstudent. Också Linköpingsstudenterna beskriver den juridiska<br />
metoden som central i <strong>utbildning</strong>en. Uppfattningen att studietiden har givit<br />
träning i metod <strong>och</strong> analytiskt tänkande återkommer också i Visioner & verklighet.<br />
Detta framhålls också av studenter som i övrigt är kritiska till <strong>utbildning</strong>ens<br />
sätt att förbereda för arbetslivet.<br />
I samtal med studenter, i rapporten Vision & verklighet <strong>och</strong> i studentuppföljningar,<br />
möter man också en oro inför det framtida yrkeslivet. Studenterna<br />
i Linköping är tillfreds med sin <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> anser att den väl matchar arbetsgivarnas<br />
intressen. Men de upplever att <strong>arbetsmarknad</strong>en är trång överhuvudtaget<br />
<strong>och</strong> konkurrensen hård. <strong>Jurister</strong> konkurrerar inte bara sinsemellan,<br />
utan också med ekonomer <strong>och</strong> andra samhällsvetare. Rent allmänt är det svårt<br />
för nyexaminerade att komma in i yrkeslivet, menar studenterna från Linköping.<br />
Studenterna i Stockholm uttrycker liknande farhågor. För deras del hör<br />
denna oro, vilket vi återkommer till under nästa rubrik, också samman med<br />
frågan om notariemeritering.<br />
Ibland kopplas oron för framtida jobb till frågan om <strong>utbildning</strong>ens dimensionering.<br />
Studentuppföljningar från Stockholms universitet ger exempel.<br />
Åren 1994<strong>–</strong>95 var arbetslösheten bland nyexaminerade jurister över 15 procent<br />
(Jusek). Då ter sig kommentaren från en före detta student logisk: ”Begränsa<br />
intagningen! Arbetsmarknaden är övermättad.” (1997) Men också 2002, då<br />
arbetslösheten låg under 5 procent, beskrev tidigare studenter en trög <strong>och</strong> svårforcerad<br />
<strong>arbetsmarknad</strong>. ”Folk med dubbla examina konkurrerar om obetalda<br />
praktikplatser” heter det i uppföljningen (2005). Här förmedlas alltså en bild<br />
av hur en begränsad <strong>arbetsmarknad</strong> leder till att jurister är överkvalificerade<br />
för sina poster.<br />
Studenter efterlyser fler praktiska inslag<br />
Studenters oro inför att de ska ha svårt att etablera sig yrkesmässigt återspeglas<br />
också i deras önskemål om tätare kontakt med arbetslivet också under<br />
<strong>utbildning</strong>ens gång. Ett särskilt värde tycks både nuvarande <strong>och</strong> före<br />
detta studenter tillmäta praktikperioder. Linköpingsstudenterna menar att<br />
de har haft/har stor nytta av <strong>utbildning</strong>ens fadderföretagssystem som ger<br />
dem insikt <strong>och</strong> insteg i yrkeslivet. Studenterna i Stockholm påpekar att övning<br />
i metod <strong>och</strong> retorik under <strong>utbildning</strong>en förbereder dem för arbetslivet.<br />
Avsaknaden av praktik är dock något som bekymrar dem. Studentröster i<br />
Visioner & verklighet föreslår mentorer <strong>och</strong> nätverk som andra konkreta<br />
exempel för att underlätta övergången mellan <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> arbetsliv.<br />
2
Vissa studenter efterlyser flera praktiska moment i seminarierummet: fallstudier,<br />
tillämpningsövningar, muntlig framställning eller träning i att skriva dokument.<br />
”Efter fyra års juridiska studier kan jag inte skriva ett överklagande”,<br />
säger en student. En annan berättar hur hon engagerat sig i en ideell organisation<br />
<strong>–</strong> bland annat för att få praktisk användning för <strong>och</strong> därmed också<br />
fördjupa sina juridiska kunskaper.<br />
Flera gånger återkommer formuleringar om just behovet av att rent konkret<br />
kunna sätta upp avtal. Dessa krav kan placeras i ett större sammanhang,<br />
nämligen i ett resonemang om vad som i Visioner & verklighet kalllas<br />
domarperspektivet respektive partsperspektivet. Med domarperspektivet<br />
förstås inte bara <strong>utbildning</strong>arnas rent ämnesmässiga inriktning mot rättsväsendet.<br />
Med begreppet domarperspektiv syftar man också på ett sätt att behandla<br />
juridiska problem: att tillämpa lagtexter på ett givet faktum eller en<br />
given situation. Här är rättssal miljö eller modell. Partsperspektivet handlar<br />
snarare om att parter i konflikt ska nå ett gemensamt mål. Här är förhandlingsrummet<br />
<strong>–</strong> i näringslivet eller på advokatkontoret <strong>–</strong> miljö eller modell. En<br />
tidigare student beskriver i Visioner & verklighet konflikten domarperspektiv<br />
versus partsperspektiv:<br />
26<br />
Domareperspektivet betonar vikten av att besvara väl definierade frågeställningar<br />
medan advokatperspektivet kräver att man ska definiera problem.<br />
(s. 45)<br />
Föreställningen om att <strong>utbildning</strong>en inte är tillräckligt praktisk kan också<br />
uttryckas som att den är alltför teoretisk. Allmänt formulerat konstaterar en<br />
tidigare student att studiemiljön var (underförstått: alltför) ”forskarvänlig”<br />
<strong>och</strong> därmed (underförstått: alltför) teoretiskt orienterad. I andra sammanhang<br />
kvalificeras dock resonemangen kring <strong>utbildning</strong>ens teoretiska karaktär. De<br />
intervjuade Stockholmsstudenterna förefaller å ena sidan se metodträningen<br />
som en bra teoretisk dimension av <strong>utbildning</strong>en. Å andra sidan efterlyser de<br />
fler praktiska inslag. I en tidigare undersökning, också från Stockholms universitet,<br />
beskriver visserligen några studenter teorikurser som meningslösa <strong>och</strong><br />
tråkiga. Samtidigt efterlyser andra fler inslag av teori <strong>och</strong> metod <strong>och</strong> önskar<br />
att <strong>utbildning</strong>en kunde hjälpa dem till ett kritiskt förhållningssätt. Med uttrycket<br />
”alltför teoretisk” tycks dessa studenter snarare syfta på ett mekaniskt<br />
inlärningsideal som mest går ut på att kunna ”rabbla kunskap”; en kunskapssyn<br />
som hänger samman med den betygshets som genereras av konkurrensen<br />
till notarietjänstgöring. 25<br />
Orosmoment: notarietjänstgöring, betygshets,<br />
okända <strong>utbildning</strong>ar<br />
I flera sammanhang behandlas relationen mellan juris kandidat-<strong>utbildning</strong>en<br />
<strong>och</strong> notariemeritering. Utvärderingen Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? framhåller dels att<br />
25. Studieavbrotts- <strong>och</strong> verksamhetsundersökning s. 38<strong>–</strong>39, 48, skriftserien nr 76, Juridiska fakulteten<br />
vid Stockholms universitet.
examensordningens inriktning på rättsväsendet riskerar att snäva in <strong>utbildning</strong>arna.<br />
Dels argumenterar man för att den flaskhals som notarietjänstgöringen<br />
innebär (bara en tredjedel antas) påverkar <strong>utbildning</strong>en till det sämre.<br />
Konkurrens <strong>och</strong> betygshets blir följden.<br />
Denna syn delas av de studenter vi träffade vid Stockholms universitet. De<br />
förmedlar en bild där notarietjänstgöringen mer fungerar som en allmän kvalitetsstämpel<br />
än som uttryck för ett reellt intresse för en framtid som domare<br />
eller åklagare. ”Många sitter ting <strong>och</strong> sen gör de något annat.” Det tycks också<br />
finnas en underförstådd men tydlig värdeskala där vissa tingsrätter/länsrätter<br />
har högre status än andra. Att arbetsgivarna drar nytta av denna situation<br />
är uppenbart, menar studenterna. Vid rekrytering kan de använda sig av den<br />
sållning som Domstolsverket redan gjort: Bara högsta betyg plus andra meriter<br />
kvalificerar för notarietjänst.<br />
Att konkurrensen om notarieplatserna leder till en hård betygshets är välkänt,<br />
en beskrivning som bekräftas av de intervjuade studenterna. De påpekar<br />
det absurda i att det inte ens med högsta betyg i 4,5 år är möjligt att uppnå<br />
det antal poäng som krävs för att antas till notarietjänstgöring på de mest eftertraktade<br />
platserna. Studieklimat <strong>och</strong> förmåga till samarbete är naturligtvis<br />
ingenting som främjas av denna hets, menar studenterna. Studenterna menar<br />
också att många av dagens studenter vill avskaffa de graderade betygen, dvs.<br />
det betygssystem som Domstolsverket använder sig av i sitt antagningsförfarande.<br />
Detta stämmer överens med den bild som ges i Visioner & verklighet.<br />
Samtidigt uttrycker Stockholmsstudenterna skepsis till alternativa antagningsmodeller,<br />
exempelvis intervjuer. Det kan, menar de, leda till subjektivitet <strong>och</strong><br />
godtycke.<br />
För studenterna vid rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättliga <strong>utbildning</strong>ar<br />
är frågan om notarietjänstgöring inte aktuell. Det innebär mindre<br />
betygshets <strong>och</strong> mer samarbete, menar Linköpingsstudenterna. Däremot finns<br />
andra problem. Om studenterna i Linköping är tillfreds med <strong>utbildning</strong>ens<br />
arbetslivsrelaterade innehåll <strong>–</strong> specialiseringen, fadderverksamhet, uppsatsskrivande<br />
<strong>–</strong> så är de desto oroligare för hur arbetsgivarna från sitt håll ser<br />
på deras <strong>utbildning</strong>. Studenterna menar att när man väl har kommit in på<br />
en arbetsplats, gjort sig känd <strong>och</strong> visat vad man kan får både man själv <strong>och</strong><br />
<strong>utbildning</strong>en uppskattning. De upplever dock att jämfört med de traditionella<br />
JK-<strong>utbildning</strong>arna är de nya juridiska <strong>utbildning</strong>arna relativt okända för<br />
många arbetsgivare. Studenterna är alltså oroliga för att arbetsgivarna, i tider<br />
av överskott på examinerade jurister, väljer det säkra före det osäkra, dvs. en<br />
person med JK-examen.<br />
Arbetsgivares perspektiv<br />
Intrycket av de arbetsgivare vi talat med är att de är påtagligt nöjda med landets<br />
juridiska <strong>utbildning</strong>ar, både beträffande <strong>utbildning</strong>arnas innehåll <strong>och</strong><br />
även utbudet i form av tillgänglig arbetskraft. En genomgående synpunkt är<br />
2
att jurist<strong>utbildning</strong>en är en bra yrkes<strong>utbildning</strong> med hög akademisk kvalitet<br />
som gör juristerna lämpliga att arbeta såväl inom det strikt juridiska området<br />
som utanför.<br />
Som beskrivs i avsnittet om var juristerna arbetar så är delar av den juridiska<br />
<strong>arbetsmarknad</strong>en, främst inom rättsväsendet, enbart tillgänglig för juris<br />
kandidater. Andra delar av <strong>arbetsmarknad</strong>en, utanför rättsväsendet, har stort<br />
fokus på juridik <strong>och</strong> där kan både juris kandidater <strong>och</strong> jurister med en generell<br />
examen vara aktuella. Utöver det finns många typer av arbeten som har både<br />
juridiska arbetsuppgifter <strong>och</strong> allmän handläggning, ekonomi, utredning m.m.<br />
i olika proportioner. Inom det senare området konkurrerar juristerna även med<br />
andra <strong>utbildning</strong>sgrupper.<br />
Arbetsgivare är nöjda med tillgången på jurister<br />
De arbetsgivare vi har talat med anser att det i dagsläget är lätt att hitta jurister<br />
med lämplig kompetens, framförallt när de söker nyexaminerade utan krav på<br />
någon viss arbetslivserfarenhet. Även om det är arbetsgivarnas <strong>arbetsmarknad</strong><br />
så finns tecken på att det är skillnader i utbudet av arbetskraft i olika delar av<br />
landet. Huvuddelen av juristerna arbetar inom storstadsregionerna <strong>och</strong> det är<br />
även där som det är lättast för arbetsgivarna att hitta juridisk kompetens. Det<br />
förefaller inte heller vara några uppenbara problem att hitta rätt personal för<br />
arbetsgivare utanför Stockholm <strong>och</strong> Skåne men tillgången är inte lika god.<br />
Det finns även tecken på en viss rädsla bland arbetsgivare utanför storstadsregionerna<br />
att anställa en person som tar ett arbete enbart i väntan på att något<br />
annat ska dyka upp på en annan ort. Att rekrytera en person <strong>och</strong> sedan lära<br />
upp dem är en dyr investering <strong>och</strong> då vill man vara tillräckligt säker på att investeringen<br />
ger avkastning i form av ett antal arbetade år inom företaget.<br />
Arbetsgivares syn på juristernas kompetens<br />
Som nämns ovan är de intervjuade arbetsgivarna nöjda med den kompetens<br />
som juristerna har. Det faktum att juridiken är ett område som inte genomgår<br />
så snabba förändringar, <strong>och</strong> att tillgången på jurister idag är god, underlättar<br />
naturligtvis för arbetsgivarna vid rekrytering. Men utöver detta har flera personer<br />
med lång erfarenhet inom juridiken poängterat att dagens unga jurister<br />
verkligen är duktiga <strong>och</strong> ofta, utöver sin examen, har ytterligare intressanta<br />
kurser <strong>och</strong> erfarenheter såsom språk <strong>och</strong> utlandsstudier. Antagningspoängen<br />
till juris kandidat-<strong>utbildning</strong>en är idag betydligt högre än den var tidigare <strong>och</strong><br />
det ses som en tänkbar förklaring till den höga nivån på studenterna.<br />
Graden av kännedom om hur <strong>utbildning</strong>en ser ut varierar naturligtvis bland<br />
de intervjuade representanterna. De som anser sig insatta nog att uttala sig<br />
om hur <strong>utbildning</strong>en matchar kraven på <strong>arbetsmarknad</strong>en anser generellt att<br />
<strong>utbildning</strong>en ger en bred <strong>och</strong> god grund i att arbeta såväl inom som utanför<br />
det strikt juridiska området. <strong>Jurister</strong>na anses ha generellt god akademisk<br />
kompetens, det vill säga god förmåga att identifiera, analysera <strong>och</strong> strukturera<br />
problem/material. De anses generellt vara duktiga på att skriva <strong>och</strong> att föredra<br />
28
ärenden samt att vara noggranna. Å andra sidan har vissa kommentarer framkommit<br />
om en bristande förmåga hos unga jurister att göra självständiga <strong>och</strong><br />
mogna utredningar. Det är oklart om det primärt handlar om en oförmåga till<br />
analys <strong>och</strong> presentation eller en osäkerhet i att ta beslut. En av de intervjuade<br />
menar att <strong>utbildning</strong>en fallerar här samtidigt som det naturligtvis måste råda<br />
att stort mått av learning by doing. Det är inte möjligt för <strong>utbildning</strong>arna att<br />
ge exakt de färdigheter som enskilda arbetsgivare efterfrågar.<br />
Vissa av de har vi talat med efterlyser mer praktik i <strong>utbildning</strong>en <strong>och</strong> skulle<br />
gärna se ett större samarbete mellan <strong>utbildning</strong>arna <strong>och</strong> dess avnämare. Ytterligare<br />
någon anser att det förvisso är bra med praktik men ifrågasätter vad som<br />
i sådana fall skulle prioriteras bort. Det kan också ifrågasättas hur mycket en<br />
praktik i <strong>utbildning</strong>en egentligen kan ge jämfört med att arbeta på riktigt.<br />
Utöver den formella juridiska kompetensen hos juristerna understryker flera<br />
av de intervjuade arbetsgivarna att de personliga egenskaperna är mycket viktiga<br />
vid rekrytering. Det är viktigt att vara smidig <strong>och</strong> kommunikativ för att<br />
kunna arbeta i grupp inom företaget, <strong>och</strong> även att fungera väl i externa kontakter.<br />
Ny kontra traditionell <strong>utbildning</strong>, med eller utan<br />
notariemeritering <strong>–</strong> en osynlig hierarki?<br />
Några av de intervjuade arbetsgivarna anställer både personer från juris kandidat-<strong>utbildning</strong>ar<br />
<strong>och</strong> andra juridiska <strong>utbildning</strong>ar, <strong>och</strong> ser ingen särskild<br />
kvalitetsskillnad dem emellan. För många är endast juris kandidater aktuella<br />
när det är dags att rekrytera. Att så är fallet med exempelvis Domstolsverket<br />
är inte förvånande, eftersom notarietjänstgöring <strong>och</strong> även andra tjänster<br />
inom rättsväsendet förutsätter en juris kandidat-examen. Men också en privat<br />
arbetsgivare som bankens huvudkontor anställer bara juris kandidater,<br />
dessutom med notarietjänstgöring bakom sig. Vi återkommer till detta, men<br />
kan redan här notera bevekelsegrunden: i princip, <strong>och</strong> vid konstruktionen av<br />
texter, måste en bank ha en beredskap för att argumentera i rätten. Till detta<br />
anser de att det krävs personer med juris kandidat-<strong>utbildning</strong> plus erfarenhet<br />
av arbete inom rättsväsendet. Samma argumentation gäller även andra typer<br />
av tjänster utanför rättsväsendet, exempelvis inom myndighetsvärlden. Det<br />
stora värdet av en notarietjänstgöring är, enligt dem vi har talat med, den<br />
praktik som tjänstgöringen ger, inblicken i <strong>och</strong> erfarenheten av rättsväsendet<br />
samt träningen i att skriva formella juridiska texter. Utöver erfarenheter <strong>och</strong><br />
lärdomar fungerar notarietjänstgöringen som en kvalitetsstämpel för arbetsgivare<br />
utanför rättsväsendet. Antagningen till notarietjänstgöring går enbart på<br />
betyg <strong>och</strong> följaktligen antas idag endast studenter med toppbetyg, på grund<br />
av den extremt hårda konkurrensen som råder om notarieplatserna.<br />
Från våra samtal med olika arbetsgivare utkristalliserar sig grovt tre grupper<br />
vid rekrytering: juris kandidater med notarietjänstgöring, juris kandidater<br />
utan notarietjänstgöring <strong>och</strong> jurister med en generell examen. Anslående från<br />
samtalen med olika arbetsgivare är att okunskapen om de nya <strong>utbildning</strong>arna<br />
2
är relativt stor. En okunskap som i vissa fall kombineras med viss skepsis.<br />
Även vissa delar av <strong>arbetsmarknad</strong>en som teoretiskt kunde vara avnämare av<br />
de nya juridiska <strong>utbildning</strong>arna, tycks ha en preferens för de traditionella yrkes<strong>utbildning</strong>arna.<br />
Någon uttrycker farhågor om att studenterna som läser de<br />
nya jurist<strong>utbildning</strong>arna blir lurade då de på <strong>arbetsmarknad</strong>en lätt hamnar i<br />
skuggan av de traditionella jurist<strong>utbildning</strong>arna. Studenter från de nya <strong>utbildning</strong>arna<br />
har en fördel av att vara mer näringslivsanpassade men är trots allt<br />
tämligen okända på en <strong>arbetsmarknad</strong> som är mycket konservativ. Flera av de<br />
arbetsgivare vi har talat med vittnar om att de helst anställer juris kandidater<br />
även om det formellt inte behövs eftersom de känner till de <strong>utbildning</strong>arna.<br />
Om den rekryterande chefen själv är jurist väljer han/hon gärna någon som<br />
har läst samma <strong>utbildning</strong> <strong>–</strong> lika väljer lika <strong>–</strong> <strong>och</strong> gärna någon med notariemeritering<br />
om det finns att tillgå. I de fall den rekryterande personen inte är jurist<br />
tycks det snarare vara okunskapen om vad de nya <strong>utbildning</strong>arna kan erbjuda<br />
som kan vara till nackdel för jurister med en generell examen. Arbetsgivarna<br />
anger att man uppskattar den akademiska höjden som de traditionella <strong>utbildning</strong>arna<br />
ger <strong>och</strong> även den kritiska massa av ämnen <strong>och</strong> kunskap som omger<br />
dem. Det finns inga tecken på att arbetsgivarna har särskilda preferenser vad<br />
gäller olika lärosäten. De stora skiljelinjerna går mellan traditionell kontra ny<br />
<strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> med eller utan notarietjänstgöring.<br />
Några trender till förändring<br />
Trots att juridiken är ett ämnesområde som har en relativt låg förändringstakt<br />
så sker en viss utveckling, enligt våra intervjuer. En allmän ”juridifiering” <strong>och</strong><br />
ökad specialisering är två trender som pekas ut. Mer specifikt anses en ökad<br />
internationalisering <strong>och</strong> EU-rätt ställa delvis andra krav på juridiken framöver.<br />
Det bör här poängteras att <strong>Högskoleverket</strong> i sin utvärdering Rätt jurist<strong>utbildning</strong>?<br />
från 2000 konstaterar att samtliga lärosäten då gav kurser i EU-rätt.<br />
Utvärderingen rekommenderar vidare att kunskaper i detta ämne skrivs in i<br />
examensordningen för juris kandidat-examen.<br />
Då offentlig sektor tros ha ett ökat behov av juridisk kompetens framöver<br />
ökar även behovet av förvaltningskunskap. Några offentliga arbetsgivare anser<br />
att <strong>utbildning</strong>arna gärna kunde innehålla mer förvaltningsrätt <strong>och</strong> sekretess.<br />
Den ökade specialiseringen inom juridiken kan också ställa delvis andra krav<br />
på <strong>utbildning</strong>en framöver. Arbetsgivarna är dock generellt relativt ointresserade<br />
av forskarutbildade jurister, de anses vara för ”smala” <strong>och</strong> för ”akademiska”.<br />
Någon poängterar dock vikten av att forskarutbilda inom juridik för<br />
att de så småningom ska bli universitetslärare <strong>och</strong> därmed säkra återväxten av<br />
bra jurister i framtiden. Det kan här noteras att juridik/rättsvetenskap är ett<br />
ämnesområde där det enligt befintlig dimensionering av forskar<strong>utbildning</strong>en<br />
ser ut att bli lärarbrist, enligt <strong>Högskoleverket</strong>s undersökning av det framtida<br />
lärarbehovet vid universitet <strong>och</strong> högskolor 26 .<br />
26. <strong>Högskoleverket</strong>s redovisning av regeringsuppdraget att utreda det framtida behovet av lärare<br />
vid universitet <strong>och</strong> högskolor, finns även redovisad i <strong>Högskoleverket</strong>s årsrapport 2004,<br />
s. 71.<br />
30
Avslutande reflektioner<br />
Rapporten <strong>Jurister</strong> <strong>–</strong> <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong> har skrivits utifrån två<br />
perspektiv: kvantitet <strong>och</strong> kvalitet. Också våra avslutande reflektioner tar sin<br />
utgångspunkt i denna distinktion.<br />
Utbildningens volym<br />
Arbetsmarknaden för jurister visar en relativ men inte total balans. Framförallt<br />
finns anledning att notera den ökande arbetslösheten för nyexaminerade<br />
jurister. Detta har dock inte givit lärosätena anledning att anta <strong>och</strong> examinera<br />
färre studenter 27 .<br />
Här kan man tänka sig flera förklaringar. För det första har inte de senaste<br />
årens arbetslöshetssiffror givit lärosätena något entydigt budskap om vad som<br />
är en rimlig volym. Under denna tid har statistiken svängt betydligt. Och<br />
även om nya jurister har svårare att etablera sig på <strong>arbetsmarknad</strong>en är kårens<br />
arbetslöshet inte generellt sett hög. Båda dessa faktorer kan fungera som ickeincitament<br />
för att justera antalet studieplatser. För det andra är de juridiska<br />
<strong>utbildning</strong>arna <strong>–</strong> trots möjliga farhågor om en väntande arbetslöshet <strong>–</strong> fortfarande<br />
attraktiva <strong>utbildning</strong>ar med högt söktryck. På så vis kan lärosätena<br />
hävda att de helt enkelt svarar mot studenternas intresse <strong>och</strong> efterfrågan. För<br />
det tredje kan man anta att <strong>utbildning</strong>arna värjer sig inför tanken att laborera<br />
med antalet studieplatser, eftersom det kan leda till sämre stabilitet <strong>och</strong><br />
kontinuitet i institutionens/<strong>utbildning</strong>ens arbete. Slutligen ger det rådande<br />
resurstilldelningssystemet inte heller något ekonomiskt motiv för att dra ned<br />
<strong>utbildning</strong>ens volym.<br />
Arbetslöshetsstatistik berättar om hur situationen på <strong>arbetsmarknad</strong>en ser<br />
ut <strong>och</strong> har sett ut. Däremot säger den inte hur framtidens efterfrågan <strong>och</strong> behov<br />
av arbetskraft kommer att bli. Denna statistik är alltså inte ett tillräckligt<br />
underlag när lärosätena ska planera på längre sikt. Här krävs att man också<br />
lyfter in material som är direkt framåtblickande. Vi vet att prognosers antaganden<br />
i viss mån alltid är osäkra. Men givet denna ovisshet ger prognoser<br />
sådan information som är användbar för lärosätenas planering av <strong>utbildning</strong>ens<br />
volym. Här kan framhållas att <strong>Högskoleverket</strong> <strong>och</strong> SCB just nu utvecklar<br />
en anpassad version av SCB:s långa prognoser som ett planeringsunderlag för<br />
lärosätena.<br />
I detta sammanhang kan man naturligtvis resonera kring lärosätenas ansvar<br />
för <strong>utbildning</strong>ens dimensionering överhuvudtaget. Vi anser att det på<br />
kort sikt varken är nödvändigt eller bra om lärosätena låter storleken på sina<br />
27. Det ska noteras här att exempelvis Stockholms respektive Lunds universitet har minskat<br />
antagningen till sina jurist<strong>utbildning</strong>ar. Samtidigt har Örebro universitet tillkommit vilket<br />
gör att antagningen på nationell nivå inte har gått ned.<br />
31
studentkullar följa <strong>arbetsmarknad</strong>släget. I synnerhet kan det sägas gälla för<br />
ett fält som juristernas, där arbetslöshetssiffrorna för nyexaminerade gått upp<br />
<strong>och</strong> ned ganska dramatiskt. Men om lärosätena också på längre sikt bortser<br />
från hur eventuella obalanser ser ut <strong>och</strong> förväntas se ut framöver när de antar<br />
studenter får detta besvärliga konsekvenser <strong>–</strong> inte minst för studenterna. Vår<br />
bedömning är att dagens dimensionering inte behöver justeras.<br />
Situationen på <strong>arbetsmarknad</strong>en bekymrar däremot studenterna. Dels är<br />
de allmänt oroliga för att komma ut på en kärv <strong>arbetsmarknad</strong> där de konkurrerar<br />
både med andra jurister <strong>och</strong> även med ekonomer <strong>och</strong> samhällsvetare.<br />
Dels känner de ett tvång att maximera sina meriter för att överhuvudtaget bli<br />
attraktiva på <strong>arbetsmarknad</strong>en.<br />
Att slutligen arbetsgivarna är nöjda med tillgången på jurister är inte ägnat<br />
att förvåna.<br />
Utbildningens innehåll<br />
I våra samtal med arbetsgivare <strong>och</strong> studenter har innehållet i de juridiska<br />
<strong>utbildning</strong>arna fått gott betyg. Arbetsgivarna uppskattar de nyexaminerade<br />
juristernas kunskaper, analytiska skicklighet <strong>och</strong> förmåga att uttrycka sig <strong>–</strong><br />
även om de ibland önskar sig mer av den varan. Studenterna tycker att de gått<br />
igenom en bred <strong>utbildning</strong> som ger metodträning <strong>och</strong> utblick över samhället<br />
i stort <strong>–</strong> även om i synnerhet JK-studenterna önskar fler praktiska moment.<br />
Studenter vid en av de nyare <strong>utbildning</strong>arna framhåller att de förutom en allmän<br />
juridisk kompetens fått de spetskunskaper de utlovats.<br />
En kritisk punkt i <strong>Högskoleverket</strong> utvärdering Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? gällde<br />
JK-<strong>utbildning</strong>ars fokus. Styrda som de är av examensordningens skrivningar<br />
riskerar <strong>utbildning</strong>arna att inrikta sig alltför exklusivt mot rättsväsendet. De<br />
samtal vi har haft med lärosäten, arbetsgivare <strong>och</strong> studenter ger delvis en annan<br />
<strong>och</strong> mer positiv bild av JK-<strong>utbildning</strong>arnas inriktning <strong>och</strong> innehåll. Lärosätena<br />
argumenterar för att <strong>utbildning</strong>en är både bredare <strong>och</strong> mer anpassad<br />
till en <strong>arbetsmarknad</strong> utanför rättsväsendet än vad kritikerna beskriver. De<br />
tycks dessutom mena att en uppläggning efter rättsväsendets behov är både<br />
rimlig <strong>och</strong> funktionell.<br />
Intressant nog är detta en uppfattning som delas av flera arbetsgivare som vi<br />
talat med. När våra samtalspartners redogör för sina förväntningar på jurister<br />
återkommer formuleringar om bredd, analytisk förmåga <strong>och</strong> förmåga att argumentera<br />
<strong>och</strong> formulera sig. Och detta är, menar de, egenskaper som de nuvarande<br />
JK-<strong>utbildning</strong>arna just med sin inriktning mot rättsväsendet ger sina<br />
studenter. Det metodiska, noggranna <strong>och</strong> precisa arbetssätt som rättsväsendet<br />
kräver <strong>och</strong> som <strong>utbildning</strong>en strävar efter är en kompetens som också andra<br />
arbetsgivare (till exempel myndigheter) önskar. Vi såg också hur de intervjuade<br />
representanterna från huvudkontoret på en bank uppfattar domarperspektivet<br />
som relevant även för en privat arbetsgivare. Allt det som skrivs i banken måste<br />
kunna hålla i rätten. Ytterligare ett argument möter vi i resonemanget om ad-<br />
32
vokaters kompetens. Många advokater har rättssalen som sin arbetsplats. För<br />
att kunna företräda sin klient på ett bra sätt måste advokaten kunna bemöta<br />
åklagarens argumentation med samma kunskap. Alltså bör domare, åklagare<br />
<strong>och</strong> advokat ha samma <strong>utbildning</strong>.<br />
Slutligen tycks inte heller de JK-studenter vi talat med betrakta sin <strong>utbildning</strong><br />
som snävt domarinriktad <strong>och</strong> att den därmed inte skulle förbereda dem<br />
för ett yrkesliv utanför rättsväsendet. Tvärtom menar dessa studenter att de<br />
gått igenom en bred <strong>utbildning</strong> som öppnar åt många håll på <strong>arbetsmarknad</strong>en.<br />
Desto mer kritiska är studenterna till den effekt som konkurrensen om notarietjänsterna<br />
får. Trycket på de eftertraktade platserna skapar ett tävlingsinriktat<br />
klimat (historier om hur JK-studenter gömmer kursböcker för varandra<br />
är legio) <strong>och</strong> en hård betygshets. Det för också med sig omåttliga krav på dubbel<br />
<strong>och</strong> tredubbel meritering i form av examina, andra kurser eller statusmättad<br />
praktik eller yrkeserfarenhet.<br />
Uppfattningen att <strong>utbildning</strong>ens betygshets leder till mekanisk kunskap,<br />
stress, psykisk ohälsa <strong>och</strong> fusk är inte ny. Denna kritik var stark i utvärderingen<br />
Rätt jurist<strong>utbildning</strong>? För att dämpa betygshetsen föreslog utvärderingen att<br />
JK-<strong>utbildning</strong>arna informerar mer om <strong>arbetsmarknad</strong>en utanför rättsväsendet.<br />
Utvärderingen rekommenderade även Domstolsverket att överväga andra<br />
urvalsinstrument till notarietjänstgöringen än enbart genomsnittsbetyg.<br />
Under våra samtal har dock flera röster <strong>–</strong> <strong>och</strong> från olika håll <strong>–</strong> argumenterat<br />
för det nuvarande betygssystemet. Med intervjuer eller presentationsbrev som<br />
urvalsinstrument till notarietjänsterna riskerar man att premiera ett informellt<br />
<strong>och</strong> socialt knowhow snarare än kunskap <strong>och</strong> prestationsförmåga. I det meritokratiska<br />
system som betygen representerar blir däremot ett utländskt efternamn<br />
eller bristande kontakter i branschen inte ett hinder. I ett av samtalen<br />
påpekades att ”betygen är arbetarbarnens bästa vän”. Det finns anledning att<br />
resonera kring i vilken utsträckning detta gäller också för kvinnor <strong>och</strong> studenter<br />
med utländsk bakgrund.<br />
En sista kommentar om betygshetsen som ett resultat av notariemeriteringen<br />
gäller arbetsgivarnas inställning. Så länge arbetsgivare också utanför<br />
det statliga rättsväsendet föredrar notariemeriterade jurister kommer presssen<br />
på studenterna att kvarstå. Så blir det även om <strong>utbildning</strong>arna lägger sig<br />
vinn om att informera bättre om <strong>arbetsmarknad</strong>en utanför rättsväsendet.<br />
Utbildningens förändring<br />
Det juridiska området, inklusive dess <strong>arbetsmarknad</strong>, framstår i våra samtal<br />
som ganska stabilt. Det borgar å ena sidan för kvalitet <strong>och</strong> säkerhet i denna<br />
centrala samhällsfunktion. Å andra sidan kan man tänka sig att stabiliteten<br />
blir konserverande <strong>och</strong> hindrar utveckling inom fältet.<br />
Arbetsmarknaden för jurister är relativt okänslig för konjunktursvängningar<br />
<strong>och</strong>, enligt många, relativt oföränderlig till sin natur, framförallt inom<br />
33
ättsväsendet. Det finns dock några övergripande trender till förändring som<br />
pekas ut i våra intervjuer: en allmän juridifiering <strong>och</strong> en ökad specialisering.<br />
Frågan är dock vilka krav dessa trender eventuellt ställer på den framtida utformningen<br />
av jurist<strong>utbildning</strong>arna. Ökad specialisering <strong>–</strong> ska det motsvaras<br />
av en mer specialiserad <strong>utbildning</strong> med fokus på metodkunskaper? Eller snarare<br />
en bred akademisk <strong>utbildning</strong> som ger en beredskap att anpassa sig på en<br />
föränderlig <strong>arbetsmarknad</strong>?<br />
Gamla <strong>och</strong> nya <strong>utbildning</strong>ar<br />
Frågan om förhållandet mellan de traditionella <strong>utbildning</strong>arna <strong>och</strong> de nyare<br />
juridiska <strong>utbildning</strong>arna har återkommit i rapporten. I samtalen säger några<br />
arbetsgivare, som rekryterar jurister från båda grupperna, att de inte ser någon<br />
skillnad i kvalitet mellan <strong>utbildning</strong>arna. Andra arbetsgivare uttrycker skepsis<br />
eller ointresse för de nyare <strong>utbildning</strong>arna. Här är dock viktigt att notera<br />
kritikens natur. De tveksamma rösterna talar inte om konkreta <strong>och</strong> upplevda<br />
problem, utan formulerar snarare principiella frågor om behovet av en tillräcklig<br />
akademisk höjd <strong>och</strong> bred juridisk omgivning.<br />
Förmodligen beror denna distanserade hållning delvis på att arbetsgivarna<br />
är tillfreds med JK-<strong>utbildning</strong>en. Delvis handlar det säkert om det juridiska<br />
fältets omvittnade konservatism eller skråtänkande. ”Lika anställer lika”,<br />
seniora juris kandidater rekryterar gärna yngre juris kandidater. Slutligen är<br />
det antagligen så att en ”jurist” i arbetsgivarens ögon oftast är en juris kandidat.<br />
För tio år sedan var kandidat- eller magisterexamina i juridik fortfarande<br />
ovanliga. Även om andelen generella examina ökat (år 2004 utgjorde de närmare<br />
30 procent av samtliga examinerade jurister) utgör de fortfarande en begränsad<br />
del av det totala antalet jurister. Givet detta kan man helt enkelt anta<br />
att okunskapen om de nyare juridiska <strong>utbildning</strong>arna är ganska stor, något<br />
som vi också förstått av våra samtal med arbetsgivare.<br />
Även om det finns förklaringar till arbetsgivarnas okunskap så kvarstår faktum:<br />
många föredrar att anställa juris kandidater, helst med notarietjänstgöring<br />
bakom sig. Denna preferens ställer naturligtvis till problem för studenter<br />
från de nya <strong>utbildning</strong>arna, men också för JK-studenter som inte är notariemeriterade.<br />
Både i våra intervjuer <strong>och</strong> från annat håll har vi fått tydliga tecken<br />
på att en sådan hierarki bland jurister finns <strong>och</strong> att den spelar stor roll.<br />
Denna hierarki kan innebära att studenter från de nyare <strong>utbildning</strong>arna<br />
har färre valmöjligheter än vad de kanske trodde när de valde <strong>utbildning</strong>. Att<br />
rättsväsendet enbart anställer juris kandidater eller att advokatyrket kräver en<br />
JK-examen är väl kända formella krav. Men att vissa företag föredrar att rekrytera<br />
just advokater för sin affärsjuridiska verksamhet är kanske inte lika känt.<br />
I praktiken försvårar detta en karriär inom affärsjuridiken för de nya affärsjuristerna.<br />
Ett annat exempel på detta slags informella hinder har vi redan tagit<br />
upp: det faktum att rekryterande chefer ofta är själva juris kandidater <strong>och</strong> vill<br />
anställa personer med en <strong>utbildning</strong> som de känner igen.<br />
34
Sammantaget ser vi alltså hur det kan krävas informell kunskap att för göra<br />
ett initierat (”rätt”) val av juridisk <strong>utbildning</strong>. Det är naturligtvis något som<br />
främjar studenter som har akademisk bakgrund eller som på andra sätt är förtrogna<br />
med hierarkin i den juridiska världen.<br />
En <strong>arbetsmarknad</strong>sanpassad <strong>utbildning</strong>?<br />
Frågan om den juridiska <strong>utbildning</strong>ens <strong>arbetsmarknad</strong>sanpassning har redan<br />
berörts i avsnitten om volym <strong>och</strong> innehåll. Sammantaget kan vi konstatera<br />
att de studenter vi talat med, särskilt i Linköping, anser att <strong>utbildning</strong>en<br />
skolar dem på ett bra sätt för arbetslivet. De nämner fadderföretag <strong>och</strong> uppsatsskrivning<br />
som exempel. Just konkret arbetslivsanknytning är något som<br />
Stockholmsstudenterna önskar mer av, även om de i princip är nöjda med sin<br />
<strong>utbildning</strong>.<br />
Att de nyare juridiska <strong>utbildning</strong>arna har ett vaket öga för <strong>arbetsmarknad</strong>ens<br />
behov är givet. Exempelvis visar Linköpings universitet hur ett konkret<br />
samarbete med det lokala näringslivet kan se ut. Men också röster från de traditionella<br />
JK-<strong>utbildning</strong>arna framhåller att <strong>utbildning</strong>en är anpassad efter <strong>arbetsmarknad</strong>ens<br />
önskemål <strong>och</strong> att deras studenter både får jobb <strong>och</strong> rätt sorts<br />
(juridiska) jobb. Här måste man dock konstatera att studentuppföljningar<br />
förefaller vara mer undantag än regel. Redan utvärderingen Rätt jurist<strong>utbildning</strong>?<br />
rekommenderade fler systematiska uppföljningar av tidigare studenters<br />
erfarenhet av studier <strong>och</strong> yrkesliv. <strong>Högskoleverket</strong>s styrelse har nyligen beslutat<br />
att skicka in en skrivelse till regeringen där vikten av att lärosätena gör systematiska<br />
uppföljningar av tidigare studenter betonas. Studentuppföljningar är<br />
ett stöd för lärosätenas arbete med utveckling av <strong>utbildning</strong>arna <strong>och</strong> ökad kvalitet.<br />
Även för blivande studenter kan de ge värdefull information om <strong>utbildning</strong>arna<br />
de väljer emellan <strong>och</strong> hur arbetslivet efter <strong>utbildning</strong>en kan se ut.<br />
Ofta tänker man sig att <strong>arbetsmarknad</strong>sanpassning av <strong>utbildning</strong>ar innebär<br />
specialisering <strong>och</strong> ”nischning”. I våra samtal med arbetsgivare har andra<br />
synpunkter kommit fram. Det är påfallande att de egenskaper som våra samtalspartner<br />
söker inte är expertens eller specialistens. Snarare väljer de att lyfta<br />
fram <strong>utbildning</strong>ens förmåga att utbilda analytiska <strong>och</strong> metodiska generalister.<br />
Detta är önskemål som väl harmonierar med högskolelagens formuleringar:<br />
att lärosätena ska ge studenterna förmågan att tänka kritiskt, självständigt <strong>och</strong><br />
vetenskapligt. Vad vi har mött är alltså arbetsgivare som på frågan ”Vilken<br />
slags <strong>utbildning</strong> vill ni ha?” givit ett klassiskt akademiskt svar: ”Vi vill ha en<br />
<strong>utbildning</strong> som är bred <strong>och</strong> djup, <strong>och</strong> som lär studenterna att tänka.”<br />
Juridik <strong>och</strong> bildning<br />
I rapporten <strong>Jurister</strong> <strong>–</strong> <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbetsmarknad</strong> fokuseras på tre parter:<br />
lärosäten, studenter <strong>och</strong> arbetsgivare. Men det finns anledning att vidga perspektivet<br />
<strong>och</strong> också betrakta samhällets förväntningar på den juridiska utbild-<br />
3
ningen. Många vardagliga funktioner förutsätter juristers medverkan, såväl<br />
privat (företag, bank, försäkringsbolag) som offentligt (rättsväsendet, myndigheter,<br />
kommuner). En del av varje årskull juris kandidater går också vidare till<br />
uppgifter med direkt betydelse för rättsäkerhet <strong>och</strong> demokrati. Som åklagare<br />
<strong>och</strong> domare ska jurister garantera allas rätt till en korrekt rättslig behandling<br />
<strong>och</strong> trygga medborgarnas säkerhet.<br />
I dessa skilda sammanhang ställs höga krav på kunskap, omdöme, mognad<br />
<strong>och</strong> integritet. På olika sätt försöker de juridiska <strong>utbildning</strong>arna möta dessa<br />
förväntningar. Exempelvis har vi sett hur man framhåller vikten av att främja<br />
studenternas personliga utveckling <strong>och</strong> ge dem insikt i juristers yrkesetiska<br />
dilemman.<br />
Sedan några år har <strong>Högskoleverket</strong> en särskild satsning på bildning som en<br />
kvalitet i <strong>utbildning</strong>en. Bildning är ett mångfacetterat fenomen. Ingalunda<br />
handlar det bara om att läsa viss litteratur eller lyssna till viss musik. Lika<br />
mycket är bildning ett förhållningssätt <strong>och</strong> en handlingsberedskap, en medveten<br />
<strong>och</strong> uppövad förmåga att fatta självständiga <strong>och</strong> omdömesgilla beslut.<br />
Varje dag ställs människor i nya <strong>och</strong> okända situationer, ofta etiskt laddade,<br />
där de måste lita till sin egen förmåga att handla klokt <strong>och</strong> moraliskt.<br />
Inte minst gäller detta i arbetslivet. Aldrig så bra litteratur, föreläsningar <strong>och</strong><br />
seminarier kan ändå inte utrusta studenterna med en manual för hur de ska<br />
agera i olika sammanhang. Däremot kan <strong>utbildning</strong>en förbereda sina studenter<br />
för yrkeslivets komplikationer: öva kritisk tänkande, argumentera <strong>och</strong> dra<br />
slutsatser, se konsekvenser <strong>och</strong> ta ansvar för sina ställningstaganden.<br />
Avslutningsvis kan vi återvända till beskrivningen av de juridiska <strong>utbildning</strong>arna<br />
som yrkesinriktade <strong>och</strong> med hög akademisk klass. I en sådan förståelse<br />
ställs inte <strong>utbildning</strong>arnas yrkesförberedande <strong>och</strong> akademiska inslag mot<br />
varandra. Vi menar att inte heller yrkes<strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> bildning ska tolkas<br />
som ett motsatspar. Snarare visar de juridiska <strong>utbildning</strong>arna att en god yrkesförberedelse<br />
förutsätter en bildningsambition. På så vis blir bildning <strong>–</strong> som<br />
förhållningssätt <strong>och</strong> handlingsberedskap <strong>–</strong> en viktig dimension av lärosätenas<br />
uppdrag att utbilda sådana jurister som arbetsliv, medborgare <strong>och</strong> samhälle<br />
behöver.<br />
36
Bilaga 1: Intervjuade<br />
Vi har träffat följande organisationer <strong>och</strong> personer:<br />
Lärosäten: <strong>utbildning</strong>sanordnare <strong>och</strong> studenter<br />
• Uppsala universitet <strong>–</strong> Hans Eklund, studierektor<br />
• Linköpings universitet <strong>–</strong> Ingrid Arnesdotter, professor<br />
<strong>och</strong> initiativtagare till det affärsrättsliga programmet<br />
samt Johannes Lerm, <strong>utbildning</strong>sansvarig<br />
• Stockholms universitet <strong>–</strong> Ronnie Eklund, prefekt<br />
<strong>och</strong> Marie Sandström, stf prefekt<br />
• Linköpings universitet <strong>–</strong> sex studenter i slutet av sin <strong>utbildning</strong><br />
eller nyexaminerade<br />
• Stockholms universitet <strong>–</strong> fem studenter i slutet av sin <strong>utbildning</strong><br />
Arbetsgivare<br />
• Domstolsverket <strong>–</strong> Richard Ekstrand, chef för notarieavdelningen<br />
• Föreningssparbankens huvudkontor <strong>–</strong> Lena Gentili, chef juridik <strong>och</strong><br />
Hans Brolin, stf chef juridik<br />
• Advokatfirman Delphi & Co i Linköping <strong>–</strong> Oscar Brandin,<br />
advokat<br />
• Advokatfirman Mannheimer Swartling <strong>–</strong> Andr Andr Andersson, advokat<br />
• Luftfartsstyrelsen i Norrköping <strong>–</strong> Lena Byström Möller, chef för<br />
juridiska avdelningen<br />
• Försäkringskassan Östergötland <strong>–</strong> Elsy Söderberg Holberg,<br />
personalchef<br />
• Försäkringsbolaget Östgöta Brandstodsbolag <strong>–</strong> Anders Karlsson, skadechef<br />
• Advokatsamfundet <strong>–</strong> Ragnar Palmkvist, chefsjurist<br />
Facklig organisation<br />
• Jusek <strong>–</strong> Göran Boldt, ansvarig för <strong>arbetsmarknad</strong>s- <strong>och</strong> <strong>utbildning</strong>sfrågor<br />
3