Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket

En analys av samma material uppdelat på ålder visar att arbetslösheten bland
jurister i åldersgruppen 26–30 år är något högre (5,5 procent) än för gruppen
som helhet, vilket tyder på att arbetsmarknaden är svårast för de nyexaminerade.
Svårare för nyexaminerade jurister att hitta arbete
Bilden av en svår arbetsmarknad för unga jurister konfirmeras även av Juseks
årliga uppföljning av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare med
flera 14 . Bland de nyexaminerade juristerna som svarade på enkäten var den
öppna arbetslösheten 11 procent. Detta innebär en ökad arbetslöshet jämfört
med undersökningen 2001 men en minskning jämfört med år 1994. Denna
årliga undersökning har gjorts sedan 1990 och visar på stora variationer på
arbetsmarknadssituationen för nyexaminerade jurister. Bottennoteringen var
1994 med en öppen arbetslöshet på 15 procent vilket kan jämföras med 1 procent
år 2001. Siffrorna bör dock tolkas med viss försiktighet då svarsfrekvenserna
är relativt låga (54 procent år 2005). Jusek konstaterar även generellt att
fler och fler läser vidare efter examen och det gäller även de nyexaminerade
juristerna där 5 procent valde att läsa vidare efter examen, i den senaste undersökningen.
Juseks senaste undersökning genomfördes i mars 2005 och vände
sig till personer som tagit ut en examen under perioden september 2003 till
augusti 2004 och vilket innebär att det hade gått minst ett halvår och maximalt
ett och ett halvt år sedan examen när de svarade på enkäten.
Högskoleverkets årliga studie av i vilken utsträckning olika utbildningsgrupper
har etablerat sig på arbetsmarknaden visar liknande resultat 15 . Andelen
juris kandidater som ett år efter examen hade etablerat sig på arbetsmarknaden
har minskat de senaste två mätåren, 2002 och 2003, och
var 2003, 79 procent för examinerade 2001/02. Tidigare var det en stadigt
uppåtgående trend där drygt 60 procent av juris kandidaterna examinerade
1994/94 var etablerade 1996 för att sedan öka till 82 procent etablerade
år 2001. Jurister med en generell examen finns inte särredovisade i dessa studier
utan ingår i grupperna magister- eller kandidatexaminerade i samhällsvetenskap
där de utgör ungefär en femtedel. Generellt sett är mönstret för magistrarna
i samhällsvetenskap detsamma som för juris kandidaterna, men etableringsgraden
är lägre. För de magisterexaminerade var andelen ca 10 procent
lägre, och för de kandidatexaminerade var etableringen ca 20 procent lägre,
vilket innebär att 68 procent respektive 57 procent var etablerade på arbetsmarknaden
i den senaste undersökningen. Det är strax under medelvärdet för
samtliga med en magister- eller kandidatexamen.
Även Högskoleverkets undersökning visar situationen ca ett år efter examen.
Den skiljer sig dock från Juseks undersökning genom att vara heltäck-
14. Jobb och löner för nyexaminerade 2005, en undersökning av arbetsmarknadsläget bland jurister,
civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare, Jusek.
15. Etablering på arbetsmarknaden – examinerade 2001/02, Högskoleverkets rapportserie
2005:42 R.
1