Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket

studentkullar följa arbetsmarknadsläget. I synnerhet kan det sägas gälla för
ett fält som juristernas, där arbetslöshetssiffrorna för nyexaminerade gått upp
och ned ganska dramatiskt. Men om lärosätena också på längre sikt bortser
från hur eventuella obalanser ser ut och förväntas se ut framöver när de antar
studenter får detta besvärliga konsekvenser – inte minst för studenterna. Vår
bedömning är att dagens dimensionering inte behöver justeras.
Situationen på arbetsmarknaden bekymrar däremot studenterna. Dels är
de allmänt oroliga för att komma ut på en kärv arbetsmarknad där de konkurrerar
både med andra jurister och även med ekonomer och samhällsvetare.
Dels känner de ett tvång att maximera sina meriter för att överhuvudtaget bli
attraktiva på arbetsmarknaden.
Att slutligen arbetsgivarna är nöjda med tillgången på jurister är inte ägnat
att förvåna.
Utbildningens innehåll
I våra samtal med arbetsgivare och studenter har innehållet i de juridiska
utbildningarna fått gott betyg. Arbetsgivarna uppskattar de nyexaminerade
juristernas kunskaper, analytiska skicklighet och förmåga att uttrycka sig –
även om de ibland önskar sig mer av den varan. Studenterna tycker att de gått
igenom en bred utbildning som ger metodträning och utblick över samhället
i stort – även om i synnerhet JK-studenterna önskar fler praktiska moment.
Studenter vid en av de nyare utbildningarna framhåller att de förutom en allmän
juridisk kompetens fått de spetskunskaper de utlovats.
En kritisk punkt i Högskoleverket utvärdering Rätt juristutbildning? gällde
JK-utbildningars fokus. Styrda som de är av examensordningens skrivningar
riskerar utbildningarna att inrikta sig alltför exklusivt mot rättsväsendet. De
samtal vi har haft med lärosäten, arbetsgivare och studenter ger delvis en annan
och mer positiv bild av JK-utbildningarnas inriktning och innehåll. Lärosätena
argumenterar för att utbildningen är både bredare och mer anpassad
till en arbetsmarknad utanför rättsväsendet än vad kritikerna beskriver. De
tycks dessutom mena att en uppläggning efter rättsväsendets behov är både
rimlig och funktionell.
Intressant nog är detta en uppfattning som delas av flera arbetsgivare som vi
talat med. När våra samtalspartners redogör för sina förväntningar på jurister
återkommer formuleringar om bredd, analytisk förmåga och förmåga att argumentera
och formulera sig. Och detta är, menar de, egenskaper som de nuvarande
JK-utbildningarna just med sin inriktning mot rättsväsendet ger sina
studenter. Det metodiska, noggranna och precisa arbetssätt som rättsväsendet
kräver och som utbildningen strävar efter är en kompetens som också andra
arbetsgivare (till exempel myndigheter) önskar. Vi såg också hur de intervjuade
representanterna från huvudkontoret på en bank uppfattar domarperspektivet
som relevant även för en privat arbetsgivare. Allt det som skrivs i banken måste
kunna hålla i rätten. Ytterligare ett argument möter vi i resonemanget om ad-
32