Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket

Vissa studenter efterlyser flera praktiska moment i seminarierummet: fallstudier,
tillämpningsövningar, muntlig framställning eller träning i att skriva dokument.
”Efter fyra års juridiska studier kan jag inte skriva ett överklagande”,
säger en student. En annan berättar hur hon engagerat sig i en ideell organisation
– bland annat för att få praktisk användning för och därmed också
fördjupa sina juridiska kunskaper.
Flera gånger återkommer formuleringar om just behovet av att rent konkret
kunna sätta upp avtal. Dessa krav kan placeras i ett större sammanhang,
nämligen i ett resonemang om vad som i Visioner & verklighet kalllas
domarperspektivet respektive partsperspektivet. Med domarperspektivet
förstås inte bara utbildningarnas rent ämnesmässiga inriktning mot rättsväsendet.
Med begreppet domarperspektiv syftar man också på ett sätt att behandla
juridiska problem: att tillämpa lagtexter på ett givet faktum eller en
given situation. Här är rättssal miljö eller modell. Partsperspektivet handlar
snarare om att parter i konflikt ska nå ett gemensamt mål. Här är förhandlingsrummet
– i näringslivet eller på advokatkontoret – miljö eller modell. En
tidigare student beskriver i Visioner & verklighet konflikten domarperspektiv
versus partsperspektiv:
26
Domareperspektivet betonar vikten av att besvara väl definierade frågeställningar
medan advokatperspektivet kräver att man ska definiera problem.
(s. 45)
Föreställningen om att utbildningen inte är tillräckligt praktisk kan också
uttryckas som att den är alltför teoretisk. Allmänt formulerat konstaterar en
tidigare student att studiemiljön var (underförstått: alltför) ”forskarvänlig”
och därmed (underförstått: alltför) teoretiskt orienterad. I andra sammanhang
kvalificeras dock resonemangen kring utbildningens teoretiska karaktär. De
intervjuade Stockholmsstudenterna förefaller å ena sidan se metodträningen
som en bra teoretisk dimension av utbildningen. Å andra sidan efterlyser de
fler praktiska inslag. I en tidigare undersökning, också från Stockholms universitet,
beskriver visserligen några studenter teorikurser som meningslösa och
tråkiga. Samtidigt efterlyser andra fler inslag av teori och metod och önskar
att utbildningen kunde hjälpa dem till ett kritiskt förhållningssätt. Med uttrycket
”alltför teoretisk” tycks dessa studenter snarare syfta på ett mekaniskt
inlärningsideal som mest går ut på att kunna ”rabbla kunskap”; en kunskapssyn
som hänger samman med den betygshets som genereras av konkurrensen
till notarietjänstgöring. 25
Orosmoment: notarietjänstgöring, betygshets,
okända utbildningar
I flera sammanhang behandlas relationen mellan juris kandidat-utbildningen
och notariemeritering. Utvärderingen Rätt juristutbildning? framhåller dels att
25. Studieavbrotts- och verksamhetsundersökning s. 38–39, 48, skriftserien nr 76, Juridiska fakulteten
vid Stockholms universitet.