Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket

är relativt stor. En okunskap som i vissa fall kombineras med viss skepsis.
Även vissa delar av arbetsmarknaden som teoretiskt kunde vara avnämare av
de nya juridiska utbildningarna, tycks ha en preferens för de traditionella yrkesutbildningarna.
Någon uttrycker farhågor om att studenterna som läser de
nya juristutbildningarna blir lurade då de på arbetsmarknaden lätt hamnar i
skuggan av de traditionella juristutbildningarna. Studenter från de nya utbildningarna
har en fördel av att vara mer näringslivsanpassade men är trots allt
tämligen okända på en arbetsmarknad som är mycket konservativ. Flera av de
arbetsgivare vi har talat med vittnar om att de helst anställer juris kandidater
även om det formellt inte behövs eftersom de känner till de utbildningarna.
Om den rekryterande chefen själv är jurist väljer han/hon gärna någon som
har läst samma utbildning – lika väljer lika – och gärna någon med notariemeritering
om det finns att tillgå. I de fall den rekryterande personen inte är jurist
tycks det snarare vara okunskapen om vad de nya utbildningarna kan erbjuda
som kan vara till nackdel för jurister med en generell examen. Arbetsgivarna
anger att man uppskattar den akademiska höjden som de traditionella utbildningarna
ger och även den kritiska massa av ämnen och kunskap som omger
dem. Det finns inga tecken på att arbetsgivarna har särskilda preferenser vad
gäller olika lärosäten. De stora skiljelinjerna går mellan traditionell kontra ny
utbildning och med eller utan notarietjänstgöring.
Några trender till förändring
Trots att juridiken är ett ämnesområde som har en relativt låg förändringstakt
så sker en viss utveckling, enligt våra intervjuer. En allmän ”juridifiering” och
ökad specialisering är två trender som pekas ut. Mer specifikt anses en ökad
internationalisering och EU-rätt ställa delvis andra krav på juridiken framöver.
Det bör här poängteras att Högskoleverket i sin utvärdering Rätt juristutbildning?
från 2000 konstaterar att samtliga lärosäten då gav kurser i EU-rätt.
Utvärderingen rekommenderar vidare att kunskaper i detta ämne skrivs in i
examensordningen för juris kandidat-examen.
Då offentlig sektor tros ha ett ökat behov av juridisk kompetens framöver
ökar även behovet av förvaltningskunskap. Några offentliga arbetsgivare anser
att utbildningarna gärna kunde innehålla mer förvaltningsrätt och sekretess.
Den ökade specialiseringen inom juridiken kan också ställa delvis andra krav
på utbildningen framöver. Arbetsgivarna är dock generellt relativt ointresserade
av forskarutbildade jurister, de anses vara för ”smala” och för ”akademiska”.
Någon poängterar dock vikten av att forskarutbilda inom juridik för
att de så småningom ska bli universitetslärare och därmed säkra återväxten av
bra jurister i framtiden. Det kan här noteras att juridik/rättsvetenskap är ett
ämnesområde där det enligt befintlig dimensionering av forskarutbildningen
ser ut att bli lärarbrist, enligt Högskoleverkets undersökning av det framtida
lärarbehovet vid universitet och högskolor 26 .
26. Högskoleverkets redovisning av regeringsuppdraget att utreda det framtida behovet av lärare
vid universitet och högskolor, finns även redovisad i Högskoleverkets årsrapport 2004,
s. 71.
30