Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

att juristutbildningen är en bra yrkesutbildning med hög akademisk kvalitet som gör juristerna lämpliga att arbeta såväl inom det strikt juridiska området som utanför. Som beskrivs i avsnittet om var juristerna arbetar så är delar av den juridiska arbetsmarknaden, främst inom rättsväsendet, enbart tillgänglig för juris kandidater. Andra delar av arbetsmarknaden, utanför rättsväsendet, har stort fokus på juridik och där kan både juris kandidater och jurister med en generell examen vara aktuella. Utöver det finns många typer av arbeten som har både juridiska arbetsuppgifter och allmän handläggning, ekonomi, utredning m.m. i olika proportioner. Inom det senare området konkurrerar juristerna även med andra utbildningsgrupper. Arbetsgivare är nöjda med tillgången på jurister De arbetsgivare vi har talat med anser att det i dagsläget är lätt att hitta jurister med lämplig kompetens, framförallt när de söker nyexaminerade utan krav på någon viss arbetslivserfarenhet. Även om det är arbetsgivarnas arbetsmarknad så finns tecken på att det är skillnader i utbudet av arbetskraft i olika delar av landet. Huvuddelen av juristerna arbetar inom storstadsregionerna och det är även där som det är lättast för arbetsgivarna att hitta juridisk kompetens. Det förefaller inte heller vara några uppenbara problem att hitta rätt personal för arbetsgivare utanför Stockholm och Skåne men tillgången är inte lika god. Det finns även tecken på en viss rädsla bland arbetsgivare utanför storstadsregionerna att anställa en person som tar ett arbete enbart i väntan på att något annat ska dyka upp på en annan ort. Att rekrytera en person och sedan lära upp dem är en dyr investering och då vill man vara tillräckligt säker på att investeringen ger avkastning i form av ett antal arbetade år inom företaget. Arbetsgivares syn på juristernas kompetens Som nämns ovan är de intervjuade arbetsgivarna nöjda med den kompetens som juristerna har. Det faktum att juridiken är ett område som inte genomgår så snabba förändringar, och att tillgången på jurister idag är god, underlättar naturligtvis för arbetsgivarna vid rekrytering. Men utöver detta har flera personer med lång erfarenhet inom juridiken poängterat att dagens unga jurister verkligen är duktiga och ofta, utöver sin examen, har ytterligare intressanta kurser och erfarenheter såsom språk och utlandsstudier. Antagningspoängen till juris kandidat-utbildningen är idag betydligt högre än den var tidigare och det ses som en tänkbar förklaring till den höga nivån på studenterna. Graden av kännedom om hur utbildningen ser ut varierar naturligtvis bland de intervjuade representanterna. De som anser sig insatta nog att uttala sig om hur utbildningen matchar kraven på arbetsmarknaden anser generellt att utbildningen ger en bred och god grund i att arbeta såväl inom som utanför det strikt juridiska området. Juristerna anses ha generellt god akademisk kompetens, det vill säga god förmåga att identifiera, analysera och strukturera problem/material. De anses generellt vara duktiga på att skriva och att föredra 28
ärenden samt att vara noggranna. Å andra sidan har vissa kommentarer framkommit om en bristande förmåga hos unga jurister att göra självständiga och mogna utredningar. Det är oklart om det primärt handlar om en oförmåga till analys och presentation eller en osäkerhet i att ta beslut. En av de intervjuade menar att utbildningen fallerar här samtidigt som det naturligtvis måste råda att stort mått av learning by doing. Det är inte möjligt för utbildningarna att ge exakt de färdigheter som enskilda arbetsgivare efterfrågar. Vissa av de har vi talat med efterlyser mer praktik i utbildningen och skulle gärna se ett större samarbete mellan utbildningarna och dess avnämare. Ytterligare någon anser att det förvisso är bra med praktik men ifrågasätter vad som i sådana fall skulle prioriteras bort. Det kan också ifrågasättas hur mycket en praktik i utbildningen egentligen kan ge jämfört med att arbeta på riktigt. Utöver den formella juridiska kompetensen hos juristerna understryker flera av de intervjuade arbetsgivarna att de personliga egenskaperna är mycket viktiga vid rekrytering. Det är viktigt att vara smidig och kommunikativ för att kunna arbeta i grupp inom företaget, och även att fungera väl i externa kontakter. Ny kontra traditionell utbildning, med eller utan notariemeritering – en osynlig hierarki? Några av de intervjuade arbetsgivarna anställer både personer från juris kandidat-utbildningar och andra juridiska utbildningar, och ser ingen särskild kvalitetsskillnad dem emellan. För många är endast juris kandidater aktuella när det är dags att rekrytera. Att så är fallet med exempelvis Domstolsverket är inte förvånande, eftersom notarietjänstgöring och även andra tjänster inom rättsväsendet förutsätter en juris kandidat-examen. Men också en privat arbetsgivare som bankens huvudkontor anställer bara juris kandidater, dessutom med notarietjänstgöring bakom sig. Vi återkommer till detta, men kan redan här notera bevekelsegrunden: i princip, och vid konstruktionen av texter, måste en bank ha en beredskap för att argumentera i rätten. Till detta anser de att det krävs personer med juris kandidat-utbildning plus erfarenhet av arbete inom rättsväsendet. Samma argumentation gäller även andra typer av tjänster utanför rättsväsendet, exempelvis inom myndighetsvärlden. Det stora värdet av en notarietjänstgöring är, enligt dem vi har talat med, den praktik som tjänstgöringen ger, inblicken i och erfarenheten av rättsväsendet samt träningen i att skriva formella juridiska texter. Utöver erfarenheter och lärdomar fungerar notarietjänstgöringen som en kvalitetsstämpel för arbetsgivare utanför rättsväsendet. Antagningen till notarietjänstgöring går enbart på betyg och följaktligen antas idag endast studenter med toppbetyg, på grund av den extremt hårda konkurrensen som råder om notarieplatserna. Från våra samtal med olika arbetsgivare utkristalliserar sig grovt tre grupper vid rekrytering: juris kandidater med notarietjänstgöring, juris kandidater utan notarietjänstgöring och jurister med en generell examen. Anslående från samtalen med olika arbetsgivare är att okunskapen om de nya utbildningarna 2
Page 1 and 2: Rapport 2006:4 R Jurister - utbildn
Page 3: Innehåll Sammanfattning 5 Inlednin
Page 7: Inledning Högskoleverket har reger
Page 10 and 11: Kriterierna för val av frågor som
Page 12 and 13: Utbildningarna i rättsvetenskap, h
Page 14 and 15: Figur 2. Antal antagna studenter ti
Page 16 and 17: i den privata sektorn är arbetsrä
Page 18 and 19: ande eftersom den baseras på regis
Page 20 and 21: … och eventuellt ett visst övers
Page 22 and 23: färdigheter, menar man, som studen
Page 24 and 25: i reell mening. Kunskaperna blir yt
Page 26 and 27: Vissa studenter efterlyser flera pr
Page 30 and 31: är relativt stor. En okunskap som
Page 32 and 33: studentkullar följa arbetsmarknads
Page 34 and 35: ättsväsendet. Det finns dock någ
Page 36 and 37: ningen. Många vardagliga funktione

Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?