Jurister – utbildning och arbetsmarknad - Högskoleverket

Utbildningarna i rättsvetenskap, handelsrätt och affärsjuridik styrs av de
krav som ställs på generella examina: målen i 1 kap. 9 § högskolelagen och de
mål som varje högskola sätter.
Således ser vi hur målbeskrivningarnas formuleringar påverkar utbildningarnas
innehåll. Men de speglar också juristernas arbetsmarknad. När den
moderna utbildningen till juris kandidat etablerades vid 1800-talets mitt stod
rättsväsendets intressen i fokus. Samhället behövde åklagare, domare och advokater
som förenade ett vetenskapligt tänkande med praktisk skicklighet.
Rättsväsendets behov av jurister ligger bakom examensordningsskrivningar
– som i sin tur styr JK-utbildningarna.
Det juridiska fältet rymmer också ett antal utbildningar som leder till en
generell examen i rättsvetenskap/affärsjuridik/handelsrätt. I bakgrunden till
dessa nyare utbildningar fanns uppfattningen att arbetsmarknaden hade behov
av jurister med annan kompetens än den som de traditionella JK-utbildningarna
bidrog med. Tanken var att skapa alternativ till den traditionella
juris kandidat-utbildningen, framfört allt med siktet inställt mot näringslivets
behov av affärsjuridisk kompetens.
För att komma i fråga för tjänst som domare och åklagare, och för att godkännas
som medlem i Advokatsamfundet, krävs en JK-examen. För blivande
domare och åklagare gäller också att studenten ska ha gjort en tvåårig notarietjänstgöring,
förlagd till tingsrätt eller länsrätt. 7 Det är alltså bara studenter
med en juris kandidat-examen som kan ansöka om notarietjänst. Ungefär
en tredjedel av varje årskull examinerade JK-studenter antas som notarier,
dvs. runt 300. Av dessa kommer ungefär 100 jurister att fortsätta på domarbanan.
Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? framhåller att det finns
en obalans mellan antalet studenter som genomgått en JK-utbildning inriktad
mot rättsväsendet (ca 900/år) och antalet personer (ca 300) som gör notarietjänst
och som sedan fortsätter som domare eller åklagare 8 . Majoriteten av
JK-studenterna kommer i stället att verka inom andra områden:
12
Enligt Högskoleverkets mening återspeglas inte den förändring som arbetsmarknaden
för jurister genomgått under det senaste decenniet i examensordningen.
Det är snarare så att målbeskrivningens första strecksats låser fast
utbildningen i den traditionella inriktningen mot det statliga rättsväsendet.
Detta stämmer dåligt med det verkliga förhållandet (s. 9).
Till denna diskussion återkommer vi senare i rapporten.
7. Begreppet ”notarietjänstgöring” ersätter numera ”tingstjänstgöring” för att även inkludera
tjänstgöring vid länsrätter.
8. Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar, Högskoleverkets rapportserie
2000:1 R.