01.09.2013 Views

Vi vann! The Nordic Case Competition är inte bara lärorik utan ...

Vi vann! The Nordic Case Competition är inte bara lärorik utan ...

Vi vann! The Nordic Case Competition är inte bara lärorik utan ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

EN ALUMNTIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOL AN<br />

4/12<br />

DETTA NUMMER:<br />

3 Ledaren: Paul Taimitarha<br />

4 Hänt på Hanken<br />

6 Robert Paulig, företagare i sjunde led<br />

8 Hanken får center för företagarutbildning<br />

9 Pia Arenius, professor i entreprenörskap<br />

10 Applikationen som gav Anders Wall-stipendiet<br />

11 Lokala aktörer spelar nyckelroll för krislogistik<br />

12 Hur etablera sig utomlands?<br />

14 <strong>Case</strong>kursen d<strong>är</strong> verkligheten kryper in<br />

under skinnet<br />

16 Hankens Vänner v<strong>är</strong>nar om vetenskapen<br />

18 Open Access-forskning får uppm<strong>är</strong>ksamhet<br />

19 Nordisk casekamp<br />

20 Partnersidan<br />

21 På jobb<br />

22 Brief in English<br />

<strong>Vi</strong> <strong>vann</strong>! <strong>The</strong> <strong>Nordic</strong> <strong>Case</strong><br />

<strong>Competition</strong> <strong>är</strong> <strong>inte</strong> <strong>bara</strong><br />

l<strong>är</strong>orik <strong>utan</strong> också viktig för<br />

att skapa kontakter. Sid 16


AVSNITTSBESKRIVNING<br />

HANKEN NETWORK – LÄTT ATT<br />

ANVÄNDA, MASSOR ATT ERBJUDA<br />

Att gå med i Hanken Network <strong>är</strong> ett ypperligt sätt<br />

att hålla kontakt med andra Hankenalumner och<br />

hålla sig ajour med vad som händer på Hanken.<br />

Nätverket erbjuder också en jobbanslagstavla enbart<br />

för alumner.<br />

Alumnkoordinator Maura Rosqvist <strong>är</strong> entusiastisk n<strong>är</strong> hon<br />

berättar om fördelarna med Hanken Network.<br />

– Nätverket har tre olika nivåer, en för alumner, en för<br />

studerande och en för företagsrepresentanter. Studenterna<br />

kan söka upp alumner i nätverket, medan företagsrepresentanter<br />

till exempel kan lediganslå praktikplatser. Alumnerna<br />

i nätverket kan själva avgöra hur mycket information om<br />

dem som studenterna ska få tillgång till.<br />

I alumnernas nätverk finns bland annat information om<br />

alumnverksamheten och om olika evenemang.<br />

En nyhet <strong>är</strong> att vissa inbandade<br />

föreläsningar läggs upp i<br />

Gör så h<strong>är</strong>:<br />

nätverket.<br />

Gå till www.hankennetwork.fi.<br />

Jobbanslagstavlan <strong>är</strong> en Tryck på ”Ny användare, registrera dig h<strong>är</strong>” på sidans<br />

av de nivåer i nätverket som högra kant och fyll i din e-postadress och den användargrupp<br />

endast finns till för alum- du tillhör. Följ länken i det e-postmeddelande som skickas till<br />

dig till den e-postadress du angivit.<br />

ner.<br />

Din registrering bekräftats inom några arbetsdagar.<br />

– <strong>Vi</strong> vill erbjuda alum-<br />

Efter det kan du fritt använda Hanken<br />

nerna ett eget ställe att lägga<br />

Network och dess tjänster.<br />

upp arbetsannonser på. Det kostar<br />

inget att annonsera på nätverkets<br />

jobbanslagstavla, och eftersom alla som ser annonsen<br />

också <strong>är</strong> Hankenalumner, <strong>är</strong> det ett bra sätt att tipsa<br />

om lediga jobb i en lite mindre krets.<br />

Numera erbjuder Hanken Network också ett expatriatenätverk,<br />

med kontaktuppgifter till personer i över 40 olika<br />

länder som man kan kontakta ifall man behöver information.<br />

– Den som ska flytta till ett nytt land men <strong>inte</strong> känner någon<br />

d<strong>är</strong> kan ta kontakt med en av våra <strong>inte</strong>rnationella kontaktpersoner.<br />

De hjälper med tips och råd av varierande art.<br />

I Hanken Network kan man också läsa det elektroniska<br />

alumnbrevet och tidningen Hanken i sin helhet.<br />

– Det <strong>är</strong> praktiskt ifall man <strong>inte</strong> hann läsa tidningen n<strong>är</strong><br />

den kom ut. Under rubriken Aktuellt finns fotoalbum från<br />

olika evenemang, som Hankendagen och andra alumnträffar.<br />

Filmsnuttar från vissa intressanta seminarier laddar vi<br />

också upp d<strong>är</strong>, berättar Maura Rosqvist.<br />

Hon tipsar om att man kan skapa olika grupper inom<br />

Hanken Network , till exempel med sin<br />

egen årskurs, och att man kan söka<br />

alumner enligt bransch.<br />

ÅN<br />

2<br />

Att annonsera på alumnernas<br />

jobbanslagstavla kostar inget.


SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN<br />

PB 479, 00101 Helsingfors<br />

tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404<br />

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN<br />

PB 287, 65101 Vasa<br />

tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

Nina Olin<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Eva Liljeblom<br />

REDAKTIONSSEKRETERARE<br />

Peter Nordling<br />

REDAKTIONSRÅD<br />

Inger Aaltonen<br />

Jens Alderin<br />

Patrick Furu<br />

Margareta Granholm<br />

Birgit Pauksztat<br />

Maura Rosqvist<br />

Pia Simons<br />

Björn Sundell<br />

REDAKTION OCH<br />

OMBRYTNING<br />

Oy Nordinfo AB<br />

Lillviksvägen 6, 02360 Esbo<br />

tfn (09) 888 60 17<br />

fax (09) 888 60 19<br />

E-post redaktionen@nordinfo.fi<br />

ANNONSFÖRSÄLJNING<br />

Oy Nordinfo Ab<br />

tfn (09) 888 60 18<br />

ADRESSFÖRÄNDRINGAR<br />

Gör adressförändringen själv på webben<br />

www.hankennetwork.fi eller kontakta<br />

alumnkoordinator Maura Rosqvist<br />

Tfn 050 552 7271<br />

e-post: maura.rosqvist@hanken.fi<br />

UPPLAGA 9 000 ex<br />

TRYCKERI<br />

Edita Prima Oy, Helsingfors<br />

ISSN 1795-1534<br />

Medlem i Tidskrifternas förbund<br />

UTGIVNINGSDAGAR 2013<br />

nr 1 13.3, nr 2 12.6, nr 3 30.10, nr 4 11.12<br />

PÄRMFOTO<br />

Patrik Lindström<br />

Alumnnätet ska fånga<br />

också utlänningar<br />

LEDAREN<br />

Nyligen bjöd Svenska Handelshögskolans Studentkår in till en<br />

trevlig middag på Casa, med temat SHS-Hanken Campus Dinner.<br />

Man ville skapa en sammankomst för många av de olika<br />

grupper som verkar inom Hanken-sf<strong>är</strong>en, med speciell betoning<br />

på Hankens l<strong>är</strong>are och personal. Den största behållningen<br />

var onekligen att lyssna på bordssällskapet, som i mitt fall omfattade<br />

en intressant blandning studerande.<br />

En bit ifrån satt en klunga magisterstuderande från Hong<br />

Kong, Kanada, Holland, Ryssland och Ukraina samt deras estniska<br />

v<strong>är</strong>dinna. Intill mig hade jag en magisterstuderande med<br />

examen från Haaga-Helia yrkeshögskola och en diger portion<br />

kompletterande kurser vid Åbo Akademi. Min bordsdam var en<br />

svenskspråkig kandidatstuderande och den unge herren mittemot<br />

en svenskspråkig magisterstuderande från den ”<strong>inte</strong>grerade<br />

kandidat-magisterutbildningen”.<br />

Samtliga var blivande alumner från vår svenskspråkiga högskola.<br />

Det h<strong>är</strong> gav upphov till en hel<br />

del reflektioner om de utmaningar<br />

som Hanken står inför idag pedagogiskt,<br />

identitetsmässigt och ur<br />

konkurrenssynpunkt. Hur tävla<br />

om de bästa finländska studenterna<br />

och om goda master’s studenter<br />

från utlandet? Hur konkurrera<br />

om meriterade toppl<strong>är</strong>are?<br />

Hur säkerställa att de hankeiter<br />

som utexamineras har en naturlig,<br />

proffsig och välartikulerad aff<strong>är</strong>ssvenska<br />

i bagaget? Hur bibehålla<br />

s<strong>är</strong>prägeln och identiteten i vår autonoma svenskspråkiga handelshögskola<br />

n<strong>är</strong> undervisningen i snabb takt blir engelskspråkig<br />

och webben på allvar revolutionerar undervisningen? Vem<br />

<strong>är</strong> morgondagens hankeit?<br />

För högskolan <strong>är</strong> alumnerna en nyckelresurs på många plan,<br />

och det inneb<strong>är</strong> att också alumnverksamheten måste utvecklas<br />

för att hantera dessa utmaningar. <strong>Vi</strong> måste kunna appellera till<br />

och vara relevanta för en allt mindre homogen alumnbas i framtiden.<br />

Benchmarking utvisar, att Hankens alumnverksamhet<br />

står på en mycket hög nivå ur ett nordiskt perspektiv, men den<br />

ribban räcker <strong>inte</strong> till i framtiden. Då Hanken i framtiden måste<br />

klara av ”både och”, att bibehålla sin svenskspråkiga s<strong>är</strong>prägel<br />

och samtidigt vara <strong>inte</strong>rnationellt konkurrenskraftig, måste<br />

Hankens alumnförening kunna samla såväl de svenskspråkiga<br />

som de utländska studenterna i sitt nätverk.<br />

PAUL TAIMITARHA<br />

ORDFÖR ANDE FÖR ALUMNR ÅDET<br />

3


HÄNT PÅ HANKEN<br />

NY STYRELSE FÖR HANKEN<br />

Svenska handelshögskolans universitetskollegium har vid<br />

sitt möte 20.11.2012 utsett en ny styrelse för högskolan för<br />

mandatperioden 1.1.2013–31.12.2015. Styrelsen <strong>är</strong> högskolans<br />

högsta besl<strong>utan</strong>de organ. Den har tio medlemmar, av<br />

vilka fem <strong>är</strong> anställda vid högskolan, fyra <strong>är</strong> externa och en<br />

representerar studenterna. Ordförande <strong>är</strong> alltid en extern<br />

medlem.<br />

Interna medlemmar<br />

Johan Knif<br />

Kicka Lindroos<br />

Charlotta Niemistö<br />

Tore Strandvik<br />

Susanna Taimitarha<br />

Rasmus Savander (studerande)<br />

Externa medlemmar<br />

Philip Aminoff<br />

Jannika Fagerholm<br />

Johanna Tidström<br />

Björn Wahlroos<br />

EXIT FINLAND?<br />

Så lät rubriken för seminariet som Hankens alumnrelationer<br />

och HankenES ordnade den 27 november. Under seminariet<br />

fick åhörarna, cirka 100 studenter och alumner svar på<br />

frågor som hur det <strong>är</strong> att vara företagare, hur goda idéer<br />

startar och hur man hittar rätt strategi n<strong>är</strong> man vill etablera<br />

sig utomlands.<br />

Huvudtalare under seminariet var William Wolfram, en<br />

ung entreprenör som <strong>är</strong> grundare av och vd för Deal Dash,<br />

Dag Sandås, CFO och vice vd på <strong>The</strong> Switch och Jan Sten,<br />

expert på innovationer, entreprenörskap och familjeföretagande<br />

i olika former.<br />

Under seminariet hade deltagarna en unik möjlighet att<br />

nätverka med andra alumner och studenter. Seminariet<br />

avslutades med en pitching session, d<strong>är</strong> både alumner och<br />

studeranden presenterade sina aff<strong>är</strong>sidéer för en erfaren<br />

jury.<br />

Läs mer om seminariet på sida 12.<br />

4<br />

NAMNGIVNINGAR<br />

OFFENTLIGGJORDES<br />

I samband med Hankens donatorkväll i december offentliggjordes<br />

en rad namngivningar i form av forskningscenter, tjänster,<br />

stipendier samt utm<strong>är</strong>kelser av magisteravhandlingar. Samtliga<br />

namngivningar <strong>är</strong> knutna till fundraisingkampanjen HANKEN<br />

100 och högskolans största donatorer.<br />

Under donatorkvällen redogjordes också för hur de insamlade<br />

medlen har förvaltats samt hur avkastningen successivt kommer<br />

högskolan till godo. Dessutom redovisades för hur Hanken<br />

placerat sig i undervisnings- och kulturministeriets nya finansieringsmodell<br />

samt vilka effekter det fått på Hankens ekonomi.<br />

Läs mer om Hankens fundraising på sida 16.<br />

STRANDVIK HEDERS-<br />

DOKTOR I KARLSTAD<br />

Tore Strandvik, professor i marknadsföring vid Hanken, har<br />

utnämnts till hedersdoktor<br />

vid Karlstads universitet,<br />

Fakulteten för ekonomi,<br />

kommunikation och IT, dit<br />

Handelshögskolan hör.<br />

<strong>Vi</strong>d Karlstads universitet<br />

utses vart annat år hedersdoktorer<br />

som bidragit<br />

till kunskapsutvecklingen<br />

och har speciell betydelse<br />

för universitetet. Utöver Tore Strandvik.<br />

Strandvik gavs utm<strong>är</strong>kelsen<br />

i år åt dokument<strong>är</strong>filmaren Stefan Jarl och Gert Nilsson,<br />

teknisk direktör.<br />

Tore Strandvik har besökt Centrum för tjänsteforskning,<br />

CTF och Karlstad universitet i många olika roller under en<br />

lång tid som föreläsare, forskare, vikarierande professor och<br />

som deltagare i konferenser. Han <strong>är</strong> också medlem i CTF:s<br />

styrelse samt i referensgrupper för CTF:s forskning.<br />

FOTO: PATRI K LINDSTRÖM


FÖRSTA<br />

FORSKARPROFESSORN<br />

Eero Vaara, prorektor och professor i företagsledning och<br />

organisation vid Svenska handelshögskolan, har utnämnts<br />

till högskolans första forskarprofessor. Vaara inleder sin tvååriga<br />

professur den 1 januari 2013.<br />

Eero Vaara deltar under sin mandatperiod varken i undervisning<br />

eller administrativa uppgifter och kan således<br />

fokusera till fullo på att bedriva forskning. För Vaaras ordinarie<br />

tjänst vid högskolan tillsätts en ny person för att garantera<br />

en fortsatt högklassig undervisning i ämnet.<br />

UTMÄRKELSER OCH PRISER<br />

Föreningen för strategisk ledning i Finland r.f. har tilldelat EM Heidi Huttunen vid Hanken<br />

årets Strategipris för bästa pro gradu-avhandling på temat strategi under åren 2010-2011.<br />

Heidi Huttunen skrev sin avhandling, Post-Merger Organizational Identification as a Discursive<br />

Phenomenon, vid instiutionen för företagsledning och organisation.<br />

ED Hertta Niemis doktorsavhandling, Managing in the Golden Cage, An Ethnographic<br />

Study of Work, Management and Gender in Parliamentary Administration har fått ett hedersomnämnande<br />

som en av de tio bästa publikationerna i EDAMBAs (European Doctoral<br />

Programmes Association in Management and Business Administration) och kommer att publiceras<br />

i en jubileumspublikation som organisationen utger.<br />

Sk<strong>är</strong>vik<br />

D E S I G N<br />

Fräscha lakan mot din kind,<br />

som ett minne av en sommarvind.<br />

Sk<strong>är</strong>vik Design har en läcker kollektion av<br />

sängkläder, kökstextilier, badrumsartiklar och<br />

dekorationskuddar för hem, stuga och båt.<br />

nätbutik: skarvik.fi<br />

KRISLOGISTIK<br />

-- KALENDERN<br />

FEBRUARI 2013<br />

M T O T F L S<br />

01 02 03<br />

04 05 06 07 08 09 10<br />

11 12 13 14 15 16 17<br />

18 19 20 21 22 23 24<br />

25 26 27 28<br />

7.2.2013<br />

Donatormiddag för Hankens<br />

Vänner<br />

Middagen <strong>är</strong> ett unikt tillfälle<br />

att nätverka tillsammans med<br />

Hankens rektor, styrelseordförande,<br />

partnerföretag samt<br />

andra intressanta gäster.<br />

Under middagen redovisar<br />

Hanken för de satsningar som<br />

Hankens Vänner möjliggjort.<br />

Dessutom offentliggörs större<br />

händelser inom högskolan.<br />

I oktober ordnande Hankens HUMLOG-institut ett avsl<strong>utan</strong>de<br />

seminarium för det av Finlands Akademi finansierade<br />

forskningsprojektet Relief Supply Chain Management. Under<br />

tillställningen lanserades också ett konkret resultat av<br />

forskningsprojektet, nämligen boken Relief Supply Chain<br />

Management for Disasters - Humanitarian Aid and Emergency<br />

Logistics.<br />

Läs mer om seminariet på sida 11.<br />

MIDDAGSTRÄFF<br />

Den årliga SHS-Hanken Campus Dinner serverades på Casa<br />

Academica i mitten av november. Den <strong>är</strong> en fortsättning på<br />

den tidigare l<strong>är</strong>arkårsmiddagen, d<strong>är</strong> personer med Hankenanknytning,<br />

såväl unga som gamla, samlades kring samma<br />

bord. Under middagen fick drygt 80 deltagare höra anekdoter<br />

av rektor, professorer, l<strong>är</strong>are, studenter och alumner varvade<br />

med ivriga diskussioner som fördes i sällskapen kring<br />

borden.<br />

ÅRSKURS 1977 SAMLADES<br />

Fredagen den 23 november hälsade Hankens rektor Eva<br />

Liljeblom årskurs 1977 välkommen tillbaka till Hanken under<br />

en cocktailtillställning på Hanken. Ett trettiotal alumner<br />

samlades åter på Hanken för att träffas och umgås och äta<br />

middag i sin alma maters huvudbyggnad.<br />

5


AVSNITTSBESKRIVNING<br />

ENTREPRENÖRSKAP<br />

<strong>Vi</strong>sioner, idéer och<br />

rätt tajmning<br />

För att bli en framgångsrik företagare eller entreprenör<br />

krävs det <strong>inte</strong> <strong>bara</strong> en bra aff<strong>är</strong>sidé. Det<br />

behövs också en rejäl dos jävlar anamma och en<br />

orubblig tro på den egna aff<strong>är</strong>sidén.<br />

Det vet Robert Paulig, företagare i sjunde generationen,<br />

med kaffe som specialgebit. En bedövande kaffedoft slår<br />

emot genast n<strong>är</strong> han öppnar dörren till kafferosteriet i Tolkis<br />

i Borgå, d<strong>är</strong> <strong>inte</strong>rvjun sker.<br />

– Jag har just kokat en panna mörkrostat, vill du ha?<br />

Sonen till anrika Pauligs kafferosteri bestämde sig för att<br />

förverkliga sin egen vision i mitten av 1980-talet och idag<br />

finns hans kaffeprodukter i de flesta välsorterade livsmedelsbutiker.<br />

Sin första Robert’s Coffee-kaffebar öppnade han i<br />

början av nittitalet. I år firar företaget 25-årsjubileum.<br />

– N<strong>är</strong> min far hade dött var det dags för mej att göra något<br />

eget. Jag hade rest runt i v<strong>är</strong>lden och kände på mej att<br />

något nytt kommer att hända i kaffebranscen. Man började<br />

igen se på kaffe som ett njutningsmedel och en f<strong>är</strong>skvara<br />

med olika ursprung. Jag kände att min enda möjlighet att<br />

göra det jag ville var att starta min egen firma. Tidpunkten<br />

var den rätta, och jag visste att om <strong>inte</strong> jag gör det jag tror på<br />

nu, så kommer det någon annan som gör det istället.<br />

LÄS MARKNADEN<br />

– Det har skett en förskjutning från bulkkaffe till specialkaffe<br />

i olika varianter; ljus- eller mörkrostat, espresso, och<br />

coffee shoparna har vuxit fram som vardagsrum <strong>utan</strong>för<br />

hemmet. Det gäller att läsa marknaden rätt, och jag såg vad<br />

marknaden ville ha.<br />

Många hushåll <strong>är</strong> singelhushåll, och efterfrågan på ställen<br />

att träffas på <strong>utan</strong>för hemmet har ökat. Robert Paulig var<br />

medveten om att det som kommer utifrån kan locka extra<br />

mycket.<br />

– Eftersom det ofta <strong>är</strong> så att det som kommer utifrån<br />

känns ”finare” än det vi har h<strong>är</strong> hemma, såg jag till att lansera<br />

de nya kaffetrenderna också i Sverige, vi öppnade våra<br />

första coffee shopar samtidigt både d<strong>är</strong> och i Finland under<br />

1990 och 1991.<br />

Idén till kaffebarerna kom från det behov han såg.<br />

– Jag byggde min första kafferost själv, den var konstruerad<br />

i Oregon i USA. Dit hade jag åkt för att med den expertis<br />

som fanns d<strong>är</strong> bygga en kaffemaskin som kunde göra sådana<br />

kaffen som var annorlunda och bättre, och som ska drickas<br />

f<strong>är</strong>ska. D<strong>är</strong> stod jag med mitt f<strong>är</strong>ska kaffe och funderade hur<br />

jag ska få ut det åt kunderna omedelbart, n<strong>är</strong> det <strong>är</strong> fräscht.<br />

Första julen vi hade öppet hade vi kö ut på gatan.<br />

LYCKLIGA FÖRETAGARE?<br />

Akademikercentralen Akava har gjort en arbetslivsundersökning<br />

som visar att företagare med akademisk utbildning<br />

6<br />

<strong>är</strong> nöjdare med sitt jobb och har för avsikt att jobba längre<br />

upp i åldrarna än akademiska löntagare.<br />

– <strong>Vi</strong>sst tror jag att det stämmer, det <strong>är</strong> en livsstil. Inte<br />

skulle jag kunna tänka mej att vara <strong>utan</strong> att jobba, även om<br />

kaffe också <strong>är</strong> min hobby.<br />

Paulig fungerar numera mest som en mentor för sina<br />

barn, och jobbar enbart med framtida projekt och visioner,<br />

på innovations- och kvalitetssidan, medan barnen sköter<br />

det löpande arbetet.<br />

– Jag har alltid sysslat med vad vi ska leva på imorgon.<br />

Utvecklingen går oerhört snabbt. Mina barn <strong>är</strong> också födda<br />

in i firman, jag <strong>är</strong> lyckligt lottad, det skulle vara ett skräckscenarie<br />

om jag <strong>inte</strong> hade någon som vill ta över.<br />

GENERATIONSVÄXLING PÅ GÅNG<br />

Inom de n<strong>är</strong>maste åren ska de genomföra ett generationsskifte,<br />

avsikten <strong>är</strong> att hans två barn småningom ska ta över<br />

hela företaget. Själva processen vållar huvudbry. Ett alternativ<br />

kan vara att flytta företagets hemort västerut.<br />

– I Sverige <strong>är</strong> det ingen sak alls att genomföra en generationsväxling.<br />

Min son föreslog faktiskt att vi skulle flytta<br />

företaget till Sverige. Det <strong>är</strong> ingen stor sak, vi kan ha verksamheten<br />

kvar h<strong>är</strong> ändå. H<strong>är</strong> skapar man jobb och allt möjligt,<br />

och vad får man för det? Stryk.<br />

– Inget <strong>är</strong> avgjort ännu, även om det <strong>är</strong> ett reellt alternativ<br />

att byta land. Att ha Sverige som hemort skulle också rent<br />

psykologiskt st<strong>är</strong>ka företagets ställning på en marknad som<br />

<strong>är</strong> tre gånger större än Finlands, funderar vision<strong>är</strong>en vidare.<br />

Sammanlagt sysselsätter företaget cirka 500 personer.<br />

Främst fungerar coffee shop-konceptet som franchising.<br />

Paulig räknar upp ett antal faktorer att beakta n<strong>är</strong> generationsväxlingen<br />

ska göras:<br />

– Ha noga reda på lagstiftningen och se till att den nya<br />

generationen verkligen kan jobbet innan de tar över. Växlingen<br />

måste ske kontrollerat och planerat, <strong>inte</strong> framtvingat<br />

via ett dödsfall. Det kan lätt bli en femårig process.<br />

BEAKTA VÄRLDEN RUNTOMKRING<br />

Etiska frågor och hållbarhet ligger Robert Pauligs hj<strong>är</strong>ta<br />

n<strong>är</strong>a.<br />

– För att lyckas i business måste du ta hänsyn till alla intressegrupper;<br />

<strong>inte</strong> <strong>bara</strong> kunden, <strong>utan</strong> också det samhälle vi<br />

lever i; lagar, anställda, ägare. En företagsledare måste kunna<br />

tolka samhället, och <strong>inte</strong> låta snålheten bedra visheten.<br />

Långsiktigt tänkande <strong>är</strong> viktigt, man ska <strong>inte</strong> ha för bråttom,<br />

och ansvaret <strong>är</strong> enormt.<br />

I framtiden hoppas Paulig att miljöfrågorna beaktas<br />

bättre och att man lyckas använda mer av kaffeplantans olika<br />

beståndsdelar.<br />

– Kaffeb<strong>är</strong>ets saft kan drickas som kall, söt dryck. Jag<br />

har patent på att göra tvättmedel på kaffeb<strong>är</strong>et. Dessutom<br />

har jag utvecklat ett system för att göra gott kaffe med min-


– Du kan slå dig i backen på att dagens etablerade system <strong>inte</strong> gäller i morgon, säger Robert Paulig.<br />

dre andel vatten. Hållbar utveckling skulle inneb<strong>är</strong>a att kafferosterierna<br />

finns på plantagerna. Man jag <strong>är</strong> realist, och<br />

inser att många av de idéer som jag haft kommer att kunna<br />

genomföras först av mina barn.<br />

Kan man l<strong>är</strong>a sig företagande eller entreprenörskap i teorin?<br />

– I viss mån, ja. Man måste komma ihåg att det oftast<br />

<strong>inte</strong> <strong>är</strong> eleverna med de bästa och högsta betygen som startar<br />

de framgångsrikaste företagen. Sociala talanger <strong>är</strong> avgörande.<br />

Man brukar ju säga att det <strong>är</strong> de som var busar och rötägg<br />

i skolan som har kommit längst. Åk ut till skolorna och<br />

rekrytera studerande, det krävs okonventionella metoder för<br />

att hitta framtidens entreprenörer.<br />

EGENSINNIG OCH NYTÄNKANDE<br />

Var du själv en buse i skolan?<br />

– Inte var jag väl någon riktigt normal unge, vissa klasser<br />

gick jag nog två gånger, ler han roat. Min regel har varit<br />

AVSNITTSBESKRIVNING<br />

FOTO: LEI F ROSAS<br />

”strunta i reglerna”. Du kan slå dej i backen på att det etablerade<br />

systemet <strong>inte</strong> kommer att vara morgondagens system.<br />

Tänk framåt och skissa upp för dej själv hur du tror att morgondagens<br />

system kommer att se ut. Tänk flera steg vidare.<br />

En entreprenör måste definiera sina ramar, och göra<br />

klart för sig om man ska satsa <strong>inte</strong>rnationellt eller på en begränsad<br />

marknad. Livserfarenhet <strong>är</strong> v<strong>är</strong>defullt och det gäller<br />

att <strong>inte</strong> ge upp fast det kommer bakslag.<br />

– Jag har fått på käften många gånger, men jag <strong>är</strong> så förbannat<br />

envis så jag ger <strong>inte</strong> upp. Den kortaste vägen mellan<br />

två punkter <strong>är</strong> oftast en stor omväg, det l<strong>är</strong> man sig snabbt.<br />

Då får man <strong>bara</strong> tackla det på ett nytt sätt. Och det som fungerade<br />

ifjol funkar <strong>inte</strong> om tio år. Det gäller att vara tjockhudad<br />

och <strong>inte</strong> ta omv<strong>är</strong>ldens reaktioner personligt. Ofta kan<br />

negativ kritik vara ett tecken på att du <strong>är</strong> på rätt väg.<br />

ÅSA NYM AN<br />

7


ENTREPRENÖRSKAP<br />

Nytt center för<br />

företagarutbildning<br />

Nu satsar Hanken stort på entreprenörskap. Genom<br />

att grunda Erling-Persson Centre for Entrepreneurship<br />

bäddar högskolan för effektivare utbildning och<br />

forskning på området och blir d<strong>är</strong>med en av tungviktarna<br />

inom finländsk företagarutbildning.<br />

– Det finns en klart ökande efterfrågan både bland studenterna<br />

och inom n<strong>är</strong>ingslivet, säger Professor Martin Lindell,<br />

som fått uppdraget att sparka i gång centret som inleder<br />

verksamheten genast efter årsskiftet. Högtidlig invigningsfest<br />

blir det i början av februari.<br />

I bakgrunden finns bland annat den kraftiga strukturomvandlingen<br />

inom n<strong>är</strong>ingslivet. Då till exempel skogsindustrin<br />

<strong>är</strong> på avmagringskur till följd av minskad efterfrågan<br />

på papper och Nokiafenomenet fått omvänt förtecken, måste<br />

allt fler sysselsätta sig själva.<br />

– Landets konkurrenskraft hänger <strong>inte</strong> längre på storindustrin,<br />

<strong>utan</strong> i allt högre grad på v<strong>är</strong>deskapande, innovativa<br />

småföretag, säger Martin Lindell.<br />

Enligt honom återspeglar detta sig på Hanken bland annat<br />

så att hela 40 av de 111 studerande som i år sökte till<br />

de sju svenskspråkiga magisterprogrammen i Helsingfors<br />

siktade på entreprenörskapsprogrammet. Men gallringen <strong>är</strong><br />

hård. Endast drygt 5 antas årligen till det programmet. Som<br />

huvudämne <strong>är</strong> entreprenörskap ett medelstort huvudämne.<br />

EGEN LINJE FÖR FORSKNING<br />

N<strong>är</strong> centret <strong>är</strong> fullt utbyggt sysselsätter det 6–7 personer.<br />

8<br />

FOTO: M ATIAS U USIKYL Ä<br />

Martin Lindell betonar<br />

vikten av en övergripande<br />

syn på företagandet.<br />

Idag sköts ämnet entreprenörskap i Helsingfors av två personer,<br />

Martin Lindell och överassistent Tom Lahti. En ny<br />

professur i entreprenörskap inrättas. Pia Arenius (se nästa<br />

sida) besätter den och får ytterligare sällskap av en forskardoktor<br />

på två år. Sören Kock, professor i entreprenörskap<br />

och forskardoktorn Ossi Pesämaa vid Vasaenheten knyts<br />

också till centret. Eventuellt får centret en egen direktör i ett<br />

senare skede.<br />

– Nu, säger Martin Lindell, kan vi bygga upp en egen<br />

klar, långsiktig linje för både forskningen och undervisningen.<br />

Tidigare har vi varit tvungna att komplettera med ett flertal<br />

samarbetspartner för att klara detta och d<strong>är</strong>med har det<br />

varit svårt att hålla ett eget fokus.<br />

Enligt honom <strong>är</strong> en av centrets uppgifter att st<strong>är</strong>ka samarbetet<br />

mellan Hankens entreprenörsutbildning i Helsingfors<br />

och i Vasa. En annan central uppgift <strong>är</strong> att odla de nordiska<br />

kontakterna. H<strong>är</strong> handlar det om Handelshögskolan i<br />

Stockholm, Jönköping International Business School och<br />

universiteten i Umeå och Luleå.<br />

– Dessutom <strong>är</strong> kontakterna med n<strong>är</strong>ingslivet viktiga och<br />

vi kommer att ordna workshopar för företag och företagsledare<br />

för att presentera våra forskningsresultat.<br />

HÖGSKOLEUTBILDNING VIKTIG<br />

Enligt Martin Lindell <strong>är</strong> det av största vikt att det finns adekvat<br />

företagarutbildning på akademisk nivå.<br />

– Det behövs en övergripande syn på företaget och företagandet<br />

för att kunna leda och styra ett företag. Ska man<br />

satsa <strong>inte</strong>rnationellt måste man kunna analysera marknaderna<br />

och konkurrenterna. Ju längre borta man <strong>är</strong> från sitt<br />

hemland, desto viktigare blir en akademisk examen, säger<br />

Lindell som rekommenderar företagare in spe att kombinera<br />

företagsledning och organisation med entreprenörskap.<br />

Han påpekar dock att en akademisk utbildning <strong>inte</strong> räcker<br />

som kvalifikation för att bli framgångsrik som företagare.<br />

På klassiskt manér talar han för att man först skaffar sig en<br />

tillräckligt bred erfarenhet genom att jobba för andra.<br />

– Den optimala åldern för att ge sig in på företagarbanan<br />

ligger antagligen mellan 35 och 40 år, säger han.<br />

Samtidigt noterar han att allt flera studenter driver företag<br />

vid sidan av studierna.<br />

– Det <strong>är</strong> också viktigt att skaffa sig småskalig erfarenhet<br />

i god tid.<br />

På frågan professorns egen företagarerfarenhet svarar<br />

Martin Lindell lite undvikande att han kommit in på entreprenörskapet<br />

så sent som för några år sedan, efter en lång<br />

karri<strong>är</strong> inom företagsledning och organisation<br />

– Och nu <strong>är</strong> det för sent. Om ungef<strong>är</strong> ett år <strong>är</strong> jag pension<strong>är</strong>.<br />

Men jag ser fram emot att följa med hur det nya centret<br />

utvecklas.<br />

PETER NORDLING


”Utbildning ska ge<br />

tillväxtföretag”<br />

Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> något av ett pionj<strong>är</strong>jobb, lite som att själv<br />

vara entreprenör. Det säger Pia Arenius strax innan<br />

hon etablerar sig på den nyinrättade professuren i<br />

entreprenörskap på Hanken. Hon kommer också att<br />

ha en framträdande roll i Erling-Persson Centre for<br />

Entrepreneurship.<br />

Teknologie doktor Pia Arenius kommer till Hanken vid årsskiftet.<br />

Till dess <strong>är</strong> hon anställd på Åbo universitet d<strong>är</strong> hon<br />

forskar och undervisar i företagande i egenskap av professor<br />

på institutionen för ledarskap. På Hanken <strong>är</strong> det framför allt<br />

kombinationen av småskalighet, hög forsknings<strong>inte</strong>nsitet<br />

och ett starkt <strong>inte</strong>rnationellt engagemang som attraherar<br />

henne.<br />

– Hanken bedriver en högklassig <strong>inte</strong>rnationell forskning<br />

som jag också vill delta i, säger hon.<br />

Hon ser fram också emot att få flera studenter att undervisa.<br />

– Det ger bättre möjligheter att planera kurser och att<br />

samarbeta aktivt med studenterna.<br />

N<strong>är</strong> det gäller förhållandet mellan forskning och undervisning<br />

säger Pia Arenius att hon egentligen <strong>är</strong> mera intresserad<br />

av att forska, men flaggar för en lämplig mix av forskning<br />

och undervisning.<br />

– I undervisningen kan man omsätta sina forskningsresultat<br />

i praktiken och diskutera dem med studenterna, säger<br />

Arenius som vill ge företagandet mera synlighet på Hanken<br />

och införa mera <strong>inte</strong>rnationell aktivitet i företagarundervisningen.<br />

TRE DIMENSIONER<br />

Enligt henne ska många faktorer genomsyra undervisningen<br />

i entreprenörskap och viktigt <strong>är</strong> bland annat att studenterna<br />

l<strong>är</strong> sig att själva lösa problem. D<strong>är</strong>med <strong>är</strong> hon inne på sitt<br />

sätt att ge företagandet tre dimensioner. För att studenterna<br />

ska l<strong>är</strong>a sig vidden av att verka som företagare betonar hon<br />

också vikten av att de l<strong>är</strong> sig definiera möjligheter, att de har<br />

initiativförmåga, att de kan hantera osäkerhetsfaktorer, <strong>är</strong><br />

flexibla, har förhandlingsförmåga och förmågan att fatta beslut.<br />

Den andra delen av företagandet utgörs av att l<strong>är</strong>a sig<br />

förstå fenomen, teorier och förklaringar, samt att företagaren<br />

kan planera förändringar.<br />

Till sist kommer själva företagandet, att starta upp ett<br />

företag, att produktifiera sitt eget kunnande. Företagare kan<br />

man också bli via ett forskningsresultat eller genom att köpa<br />

en befintlig verksamhet.<br />

ALLA KAN<br />

Pia Arenius anser att det <strong>inte</strong> krävs speciella egenskaper för<br />

att bli företagare.<br />

– Alla har förutsättningar för att bli det, men alla vill<br />

<strong>inte</strong>. Företagandet <strong>är</strong> ett val, i Finland oftast ett medvetet<br />

val, säger hon.<br />

PÅ JOBB<br />

Enligt henne <strong>är</strong> det inget fel på intresset att bli företagare.<br />

– Mellan fem och sex procent av den arbetsföra befolkningen<br />

grundar företag. Det torde räcka till. Men vi behöver<br />

flera tillväxtföretag, och högskoleutbildningen borde stöda<br />

detta.<br />

Arenius betonar att en avsikt med att högskoleutbilda<br />

företagare <strong>är</strong> att dessa ska grunda annorlunda företag än de<br />

som saknar utbildningen.<br />

– Det gäller att koppla ihop uppfinningsrikedom och innovationer<br />

till en växande verksamhet, men det <strong>är</strong> <strong>inte</strong> lätt.<br />

Att skaffa sig en andra examen på samma nivå och med<br />

liknande innehåll som komplement till företagarutbildningen<br />

anser Arenius vara att slösa med resurser.<br />

– Det <strong>är</strong> bättre att skaffa sig praktiska erfarenheter och<br />

jobba för andra för att till exempel l<strong>är</strong>a sig en viss bransch<br />

och samtidigt bygga upp ett nätverk. D<strong>är</strong>för <strong>är</strong> det viktigt att<br />

Hanken och det nya centret för entreprenörskap har ett gott<br />

samarbete med företagsv<strong>är</strong>lden.<br />

Pia Arenius ska ta fram<br />

företagare ur hankeiter.<br />

FOTO: O LLI HÄK Ä M I ES<br />

PETER NORDLING<br />

9


KOLUMN ENTREPRENÖRSKAP<br />

Entreprenören<br />

såg behovet<br />

Årets Anders Wall-stipendiat, Matias Lindroos <strong>är</strong><br />

Kimitokillen som fick idén till sin innovation under<br />

den dagliga promenaden till Hanken. Han vet att<br />

man måste våga gå sin egen väg.<br />

– Den som vill lyckas som entreprenör måste ha ett självförtroende<br />

och en självkänsla som <strong>är</strong> immuna mot materialism.<br />

Somliga bygger sitt självförtroende genom att mäta sig med<br />

andra människor. De köper större bilar och dyrare klockor,<br />

för att få bekräftelse av omgivningen. En entreprenör kan<br />

<strong>inte</strong> jämföra sig själv med största delen av sina vänner. N<strong>är</strong><br />

man inser att man <strong>inte</strong> kan jämföra sig själv med andra, har<br />

man plötsligt “råd” att vara smart. Då har man lyckats eliminera<br />

det största psykologiska hindret. Efter det <strong>är</strong> det <strong>bara</strong><br />

som att bygga ett pussel.<br />

TVÅÅRIG PROCESS<br />

Idén till parkeringsapplikationen ParkkiNappi för mo-<br />

bil telefoner fick Matias Lindroos – förstås – på en parke<br />

ringsplats. Han vidareutvecklade sin idé tillsammans<br />

med Mikko Juurmaa och Teemu Poikela, och startadesedan<br />

bolaget Neligrate Oy för att marknadsföra<br />

idén på allvar. Utvecklingsarbetet tog ungef<strong>är</strong> två år.<br />

Lindroos och hans kompanjoner tror att deras innovation<br />

kan lösa parkeringsproblem på många håll.<br />

10<br />

Parkerade bilar gav<br />

Matias Lindroos aff<strong>är</strong>sidén<br />

som resulterade i Anders<br />

Wall-stipendiet.<br />

FOTO: PATRI K LINDSTRÖM<br />

– N<strong>är</strong> vi utvecklade vår aff<strong>är</strong>sidé m<strong>är</strong>kte vi att parkeringsbranschen<br />

<strong>inte</strong> har förändrats sedan 1970-talet. <strong>Vi</strong> tror<br />

på allvar att vi kan lösa flera av de problem som städer och<br />

deras invånare har som följd av privatbilismen. Samtidigt l<strong>är</strong><br />

vi oss om ny teknologi som gör det möjligt för oss att skapa<br />

ännu mer speciella lösningar i framtiden.<br />

NY SYN PÅ GAMMAL TJÄNST<br />

– Bilister har betalat sina parkeringsavgifter med hjälp av<br />

mobiltelefonen i tio år. Det finns ett antal företag som erbjuder<br />

dessa tjänster. <strong>Vi</strong> gjorde helt enkelt en betydligt bättre<br />

tjänst, till en bråkdel av konkurrenternas pris. Och vi kommer<br />

att hålla samma standard framöver, hävdar Lindroos.<br />

Han anser att det <strong>är</strong> viktigt att göra skillnad mellan företagare<br />

och entreprenörer.<br />

– Företagare driver företag men skapar <strong>inte</strong> nödvändigtvis<br />

något nytt. En entreprenör <strong>är</strong> någon som <strong>är</strong> innovativ och<br />

vill skapa nya produkter eller tjänster. Jag blev entreprenör<br />

eftersom jag vill skapa sådant som andra människor kan använda<br />

och få nytta av i sitt dagliga liv. Det <strong>är</strong> det enda sättet<br />

för mig att vara riktigt lycklig.<br />

Hur hög <strong>är</strong> tröskeln att anställa folk n<strong>är</strong> man <strong>är</strong> ny som<br />

företagare?<br />

– Tröskeln att anställa folk <strong>är</strong> så hög i Finland, att det hotar<br />

hela landets framtid. Som entreprenör måste man göra en<br />

plan för hur man kan minimera antalet anställda i Finland,<br />

och göra så stora delar av arbetet som möjligt utomlands.<br />

Konkurrensen inom applikationsbranschen <strong>är</strong> stenhård,<br />

och det gäller att ligga rätt i tiden.<br />

– <strong>Vi</strong>sst <strong>är</strong> det tufft. Men marknaden <strong>är</strong> ännu ung och om<br />

man <strong>inte</strong> lyckas nu hinner man med till nästa våg av innovation.<br />

På 80-talet använde man datorer genom att skriva<br />

kommandon. På 90-talet kom det grafiska användargränssnittet.<br />

2010 slog det så kallade pekgränssnittet igenom på allvar.<br />

Nästa våg av innovation vad gäller kommunikation mellan<br />

datorer och människan kommer ganska snart och mobila<br />

applikationer <strong>är</strong> en bra inkörsport till nya möjligheter.<br />

Matias Lindroos tilldelades årets Anders Wall-stipendium<br />

för sitt entreprenörskap. Hans företag Neligrate Oy, som<br />

erbjuder parkeringsapplikationen ParkkiNappi, har ett tiotal<br />

anställda och anlitas av flera större städer i Finland. Nästa<br />

steg <strong>är</strong> att etablera sig utomlands.<br />

ÅSA NYM AN


KRISLOGISTIK KRÄVER<br />

LOKALA KONTAKTER<br />

Kostnaderna för transport av förnödenheter <strong>är</strong><br />

väldigt höga vid biståndsoperationer i krisdrabbade<br />

områden. För att biståndstransporterna ska lyckas<br />

bra krävs det att också lokala aktörer <strong>är</strong> engagerade<br />

i arbetet, <strong>inte</strong> <strong>bara</strong> influgna biståndsarbetare från<br />

de stora hjälporganisationerna.<br />

– Olika aktörers samarbete kring katastrofbistånd och utvecklingshjälp<br />

och transport av sjukvårdsförnödenheter till<br />

akut hjälpbehövande regioner <strong>är</strong> A och O i humanit<strong>är</strong> logistik,<br />

konstaterade professor Karen Spens, n<strong>är</strong> HUMLOG-institutet<br />

vid Hanken presenterade sitt största projekt hittills,<br />

en bok om bistånds- och krislogistik i katastrofområden.<br />

RETRÄTTPLANERING<br />

Milit<strong>är</strong>a styrkor kallas ofta in för att hjälpa till n<strong>är</strong> det blir<br />

kris, <strong>inte</strong> <strong>bara</strong> vid tropiska naturkatastrofer <strong>utan</strong> också på<br />

n<strong>är</strong>mare håll.<br />

– Om till exempel ett vattenförsörjningssystem fungerar<br />

i bra väder <strong>är</strong> det ingen som tänker på huruvida det klarar<br />

av att fungera under ett undantagstillstånd. Optimerade<br />

system har ingen säkerhetsmarginal. En liten hicka och hela<br />

systemet kollapsar, berättade professor Hannu Kari, forskningsdirektör<br />

vid Försvarshögskolan och ordförande för<br />

HUMLOG-institutets styrelse.<br />

Maximalt utnyttjade system av alla slag <strong>är</strong> sår<strong>bara</strong>, d<strong>är</strong>för<br />

kan armén rycka in d<strong>är</strong> det behövs extra hjälp.<br />

– <strong>Vi</strong> hjälpte till med vattendistributionen i Nokia för något<br />

år sedan, n<strong>är</strong> dricksvattnet d<strong>är</strong> blev kraftigt förorenat på<br />

grund av ett mänskligt misstag.<br />

– Innan man ger sig in i ett krisområde måste man ha<br />

klart för sig hur man ska göra n<strong>är</strong> projektet avslutas och man<br />

åker d<strong>är</strong>ifrån. Man måste också fundera på hur krisområdet<br />

ska klara sig efter att biståndet och organisationerna <strong>är</strong><br />

borta. Hur man ska sköta övergången från milit<strong>är</strong>t till civilt<br />

kommando <strong>är</strong> en svår fråga, sade Kari.<br />

– Samarbete mellan parterna både inom och <strong>utan</strong>för<br />

biståndsprojektet, <strong>är</strong> grundläggande för att räddnings- och<br />

biståndsoperationer ska vara framgångsrika, påpekade Ulla<br />

AVSNITTSBESKRIVNING<br />

Anttila, tidigare grön riksdagsledamot och den första civilisten<br />

som disputerat för doktorsgraden på Försvarshögskolan.<br />

NY ROLL<br />

Forskaren Jennifer Green vid Massachusetts Institute of<br />

Technology talade om det som sker efter katastrofen och om<br />

övergången från bistånd till lokal försörjning. Hon har tidigare<br />

jobbat bland annat som specialist på humanit<strong>är</strong> logistik<br />

för biståndsorganisationen Oxfam America och som volont<strong>är</strong><br />

i Benin för amerikanska fredskåren Peace Corps.<br />

– Olika biståndsorganisationer arbetar på olika sätt och<br />

handskas med kriser på olika sätt. <strong>Vi</strong>ssa sköts helt av utomstående<br />

medan andra har lokala samarbetsparter som omsätter<br />

biståndet i praktik, konstaterade Green.<br />

De stora och <strong>inte</strong>rnationella bistånds- och hjälporganisationernas<br />

roll i utvecklingsprojekten håller på att förändras.<br />

– Åtminstone bland amerikanska biståndsorganisationer<br />

går trenden klart mot mera samarbete med lokala aktörer<br />

än tidigare. Det blir också vanligare att privatpersoner<br />

hellre ger sitt bidrag direkt till lokala organisationer och att<br />

medlen kanaliseras till lokala beslutsfattare.<br />

DIGER BOK<br />

Gyöngyi Kovács, direktör för HUMLOG-institutet vid Hanken<br />

och professor Karen Spens har redigerat boken Relief<br />

Supply Chain Management for Disasters med underrubriken<br />

Humanitarian Aid and Emergency Logistics. I slutet av oktober<br />

var det dags för boksläpp och seminarium.<br />

Boken innehåller tolv kapitel, bland annat om att bygga<br />

kontaktnät för humanit<strong>är</strong>t arbete i katastrofområden, fallstudier<br />

i biståndsplanering på olika håll i v<strong>är</strong>lden, milit<strong>är</strong>t engagemang<br />

och utmaningar i humanit<strong>är</strong>t arbete. En frågeställning<br />

utreder hur man ska utveckla och bibehålla förtroendet<br />

mellan parterna i biståndsnätverk som kommit till i all hast.<br />

Forskningscentret HUMLOG, grundat av Hanken och<br />

Försvarshögskolan, koncentrerar sig på forskning i humanit<strong>är</strong><br />

logistik.<br />

ÅSA NYM AN<br />

FOTO: PATRI K LINDSTRÖM Gyöngyi Kovács och Karen Spens. Ulla Anttila.<br />

Jennifer Green.<br />

11


AVSNITTSBESKRIVNING<br />

ENTREPRENÖRSKAP<br />

12<br />

– Jag anställer <strong>bara</strong> folk som <strong>är</strong> smartare än jag själv,<br />

sade William Wolfram.<br />

För 20 år sedan var det lätt att veta hur man skulle gå tillväga<br />

för att få till stånd försäljning utomlands. Enligt Jan Sten,<br />

forskare och konsult inom innovation och entreprenörskap,<br />

var det <strong>bara</strong> att rikta blickarna mot Sverige och börja d<strong>är</strong>.<br />

Men i dagens v<strong>är</strong>ld finns det oändligt många vägar att välja<br />

mellan.<br />

– Varje företagare måste hitta sin egen väg, konstaterade<br />

han och lyfte fram exempel på olika sätt att vara <strong>inte</strong>rnationell<br />

redan från början.<br />

Sten nämnde Sayduck, som också deltog i pitchtävlingen,<br />

som exempel på ett företag som direkt från starten också har<br />

satsat på ett kontor i London, och Holvi med många olika<br />

<strong>inte</strong>rnationaliteter representerade i sin ledningsgrupp.<br />

MÅSTE TÅLA OSÄKERHET<br />

Dag Sandås, årets alumn, har en lång karri<strong>är</strong> bakom sig i<br />

entreprenöriella företag. Han var bland annat med om att<br />

utveckla Vaco som sedermera börslistades. Nu jobbar han<br />

på <strong>The</strong> Switch.<br />

För att klara sig som entreprenör måste man kunna tåla<br />

FOTO: PATRI K LINDSTRÖM<br />

Många vägar ut ur Finland<br />

Förr eller senare blir en <strong>inte</strong>rnationalisering aktuell<br />

för ett tillväxtföretag. Och d<strong>är</strong> börjar de riktigt stora<br />

utmaningarna. I november bjöds Hanken-alumnerna<br />

på ett seminarium om entreprenörskap och<br />

<strong>inte</strong>rnationalisering.<br />

osäkerhet. – Du måste se till att ha rätt sorts människor omkring<br />

dig. Om man <strong>är</strong> typen som alltid väljer det säkra före<br />

det osäkra ska man glömma entreprenörskap helt och hållet.<br />

William Wolfram, grundaren och vd för DealDash, <strong>är</strong> av<br />

samma åsikt. Det gäller att satsa på att få ett bra team.<br />

– Jag anställer alltid <strong>bara</strong> sådana som <strong>är</strong> smartare än jag<br />

själv och som på något sätt kompletterar mig och teamet.<br />

Bland annat Rovios huvudägare Kaj Hed har investerat<br />

i Dealdash och har enligt Wolfram varit en bra rådgivare på<br />

vägen.<br />

LÄR KÄNNA KUNDERNA<br />

Wolfram uppmanade också unga entreprenörer att l<strong>är</strong>a<br />

känna sina kunder. På Dealdash ser man till att någon från<br />

ledningsteamet träffar kunder åtminstone en gång i veckan.<br />

Man har också engagerat kunderna att ta ställning till hur<br />

tjänsten kan utvecklas.<br />

Hanna Stolt, som fick Anders Wall-stipendiet 2007 och<br />

nu <strong>är</strong> moderskapsledig från företaget MAD som hon har<br />

grundat, tycker att det viktigaste <strong>är</strong> att man har passion för<br />

vad man gör.<br />

– Man kan alltid anlita smarta personer att göra det man<br />

<strong>inte</strong> själv kan, sade hon.<br />

LENA BARNER- R ASMUSSEN


HÄLSOAPP VANN<br />

PITCHTÄVLINGEN<br />

Du går på gym regelbundet men m<strong>är</strong>ker ingen större skillnad<br />

på kroppshyddan. Det kan bero på att muskelmassa väger<br />

mer än fett. För att upprätthålla motivationen att fortsätta<br />

gå på gymmet kom entreprenören och Hanken-studeranden<br />

Kenneth Salonius på en idé. Man fäster ett bälte på det stället<br />

på kroppen d<strong>är</strong> man vill mäta fettprocenten och så får<br />

man all nödvändig data till sin smarttelefon.<br />

– Appen blir din personliga tränare, och du kan tävla mot<br />

dina vänner, förklarade Salonius för juryn på pitchtävlignen<br />

som ordnades under kvällen.<br />

Juryn, som bestod av Kioskeds grundare Antti Paasila,<br />

Catharina Stackelberg, Marketing Clinic, Torkel Tallqvist,<br />

Artefaktum, Anton Molander, tidigare Anders Wall stipendiat,<br />

och Tero Leikas, Ernst & Young, utnämnde Framgo till<br />

vinnare.<br />

De övriga företagen som deltog i tävlingen var Sayduck,<br />

Palm Opinion och Breakit. Alla hade tre minuter på sig att<br />

övertyga juryn.<br />

– Framgo hade den mest unika idén och den största<br />

marknadspotentialen. Också produkten <strong>är</strong> långt utvecklad,<br />

sade Catharina Stackelberg.<br />

Hon var nöjd med nivån på idéerna, men skulle g<strong>är</strong>na ha<br />

sett mer konkreta planer för kommersialiseringsprocessen.<br />

Salonius, som studerar entreprenörskap på Hanken, var<br />

glad över att få positiv feedback och uppmuntran.<br />

– Juryn kom också med jättebra frågor som hjälper mig<br />

att utveckla företaget.<br />

Officiellt grundade han sitt företag i september, men han<br />

har utvecklat idén i över ett och ett halvt år.<br />

Kenneth Salonius har utvecklat en app som fungerar likt en personlig<br />

tränare.<br />

L B - R<br />

Christian Kowalkowski <strong>är</strong> forskardoktor<br />

i marknadsföring.<br />

APP-TIPSET<br />

AVSNITTSBESKRIVNING<br />

F OTO: M AT I AS U US I K Y L Ä<br />

Tiden då mobilen endast var något som man ringde och skickade<br />

textmeddelanden med <strong>är</strong> som bekant förbi sedan länge. Idag<br />

<strong>är</strong> problemet snarare att sålla bland alla applikationer som finns<br />

tillgängliga.<br />

En app som jag alltid använder de (alldeles för få)<br />

gånger då jag ger mig ut för att springa <strong>är</strong> RunKeeper.<br />

Förutom tidtagning får jag under löprundan<br />

besked om snitthastighet och jag kan även, tack vare<br />

GPS, se min löprunda på en karta. Det sistnämnda<br />

tycker jag <strong>är</strong> s<strong>är</strong>skilt roligt n<strong>är</strong> jag springer på ett<br />

nytt ställe, t.ex. i samband med konferensresor.<br />

Man kan även sätta upp träningsprogram, följa<br />

sina vänners träning, ansluta en pulsmätare och,<br />

posta sina resultat på Facebook.<br />

Appen <strong>är</strong> naturligtvis <strong>inte</strong> begränsad<br />

till löpning men jag <strong>är</strong><br />

osäker på hur väl den fungerar<br />

om man tar med telefonen på en skidtur i<br />

sträng kyla.<br />

Som svensk med arbete i Finland tycker jag<br />

om att kunna lyssna på svensk radio och för<br />

det ändamålet <strong>är</strong> Sveriges radios app utm<strong>är</strong>kt.<br />

Man kan välja att lyssna direkt på, eller ladda<br />

ner, program såsom God morgon, v<strong>är</strong>lden. På<br />

samma sätt som det <strong>är</strong> behändigt att lyssna<br />

på radioprogram n<strong>är</strong> det bäst passar en själv<br />

<strong>är</strong> det skönt att slippa behöva anpassa sig till tvtablån<br />

n<strong>är</strong> man ska se ett program. Sveriges televisions app gör det<br />

möjligt att se bolagets program, även om utbudet<br />

<strong>utan</strong>för Sverige <strong>är</strong> begränsat till SVT:s egna<br />

produktioner.<br />

Trots allt som går att göra med en mobil <strong>är</strong><br />

storleken på sk<strong>är</strong>men onekligen en begränsning<br />

n<strong>är</strong> man vill se på film eller arbeta med<br />

dokument. Till all lycka finns det mängder av<br />

bra appar även till läsplattor. <strong>The</strong> Economists<br />

app <strong>är</strong> en väldigt trevlig läsupplevelse,<br />

även om man <strong>inte</strong> har fri tillgång till alla<br />

artiklar via appen.<br />

Om man som jag även läser många dokument<br />

och behöver kunna skriva kommentarer och göra markeringar<br />

i dessa rekommenderar jag iAnnotate PDF. Det finns flera liknande<br />

appar men av dem som jag har provat tycker jag att den h<strong>är</strong> har<br />

det bästa användargränssnittet.<br />

13


AVSNITTSBESKRIVNING<br />

Timo Korkeamäki och Sami Koskela var imponerade av studenternas sätt att lösa problem.<br />

NÄSTAN PÅ RIKTIGT<br />

I kursen <strong>Case</strong>s in Finance får studenterna någonting<br />

konkret att bita i.<br />

Två prydligt klädda unga män går igenom en powerpointpresentation.<br />

Blickarna <strong>är</strong> koncentrerade d<strong>är</strong> de presenterar<br />

olika scenarier på utm<strong>är</strong>kt engelska. De skulle kunna komma<br />

från vilken toppkonsultbyrå som helst.<br />

Det tycker också Sami Koskela, konsult på Deloitte. Han<br />

<strong>är</strong> en av åhörarna, och platsen <strong>är</strong> <strong>inte</strong> konferensrummet hos<br />

ett multinationellt börsbolag <strong>utan</strong> MBA-rummet i Casas<br />

femte våning. <strong>Case</strong>problemet d<strong>är</strong>emot <strong>är</strong> från verkliga livet.<br />

Det handlar om ett case i Sydamerika som konsulterna på<br />

Deloitte för tillfället tampas med.<br />

– Jag har varit mycket imponerad av de lösningar studenterna<br />

har kommit med, säger Koskela med högen av presentationerna<br />

framför sig.<br />

Det handlar om sista sessionen på kursen <strong>Case</strong>s in Finance<br />

som professor Timo Korkeamäki har planerat och<br />

dragit tillsammans med gästföreläsare från n<strong>är</strong>ingslivet.<br />

Totalt har fem företag, bland annat Hanken Partnerföreta-<br />

14<br />

FOTO: M ATIAS U USIKYL Ä<br />

get Ernst & Young och Hanken Premium Partnerföretaget<br />

PriceWaterhouseCoopers, presenterat existerande case som<br />

studenterna har fått lösa.<br />

Det <strong>är</strong> nu första året som kursen erbjuds. Idén till kursen<br />

fick Korkeamäki då han talade med sina studenter. Även om<br />

Hankens studenter med finansiell ekonomi som huvudämne<br />

har en gedigen teoretisk kunskap, räcker det <strong>inte</strong> alltid då<br />

man under arbets<strong>inte</strong>rvjuerna ska lösa invecklade case under<br />

hård tidspress. För att klara sig bra krävs det en viss erfarenhet<br />

och rutin.<br />

– Det blir allt vanligare att ha case med som en del av<br />

arbetssökningsprocessen. Det var klart att det fanns behov<br />

av en mer praktiskt upplagd kurs, säger Korkeamäki.<br />

Han har själv studerat i USA och d<strong>är</strong> jobbar man också<br />

mycket med att lösa case.<br />

– Alla program inom finansiell ekonomi har case inbakade<br />

i studierna på ett eller annat sätt, konstaterar Korkeamäki.<br />

Han började planera en kurs d<strong>är</strong> de studerande måste<br />

koppla sina teoretiska kunskaper till verkligheten. Bland<br />

Hankens många partner inom n<strong>är</strong>ingslivet fanns det flera in-


tressanta företag som kunde tänkas ställa upp. Det var heller<br />

inget problem att få gästföreläsare.<br />

– Det fanns långt fler intresserade företag än vad det<br />

fanns föreläsningar, säger Korkeamäki.<br />

NÄRMARE ARBETSLIVET<br />

Det finns klara synergifördelar för både de studerande och<br />

partnerskapsföretagen.<br />

– Våra studerande får möjlighet att visa vad de kan för<br />

potentiella arbetsgivare och Hanken får en möjlighet att ge<br />

information om kvaliteten på våra studenter. På det h<strong>är</strong> sättet<br />

kommer vi lite n<strong>är</strong>mare arbetslivet, säger Korkeamäki.<br />

För företagen <strong>är</strong> möjligheten att träffa studerandena under<br />

sådana h<strong>är</strong> tillfällen också mycket v<strong>är</strong>defull.<br />

Deloittes case handlar om att konsultera en så kallad<br />

non-governmental organization (NGO) i Sydamerika. Fallet<br />

<strong>är</strong> klart annorlunda än kursens tidigare case. Det finns inga<br />

rätta svar, och det <strong>är</strong> också meningen.<br />

– Studenterna har verkligen fått beträda okänt territorium,<br />

konstaterar Koskela.<br />

LITET ÄR BÄST<br />

För att formatet skulle fungera var det viktigt att undervisningsgruppen<br />

<strong>inte</strong> var för stor. Av den anledningen måste de<br />

studerande som antogs till kursen uppfylla vissa kvalitetskrav,<br />

bland annat minst vitsordet MG i kandidatuppsatsen.<br />

Gruppen på 10 personer visade sig vara ett ganska bra<br />

format. Gruppen har varit indelad i fem team om två personer.<br />

Studenterna har fått bakgrundsmaterial till case från<br />

olika företag och har sedan fått en vecka på sig att fundera<br />

på olika lösningar. Under föreläsningarna har de sedan för<br />

Lukas Eriksson uppskattade att få utnyttja sina teoretiska kunskaper<br />

i praktiken.<br />

Olga Neselevska.<br />

AVSNITTSBESKRIVNING<br />

företagen fått presentera vad de kommit fram till.<br />

Enligt Timo Korkeamäki har studenternas prestationer<br />

hållit en mycket hög standard.<br />

– En av gästföreläsarna sade att man kunde ha skickat<br />

presentationen direkt till kunden, berättar han.<br />

STUDENTERNA GILLADE<br />

Kursen var en succé också bland studenterna. Olga Neselevska,<br />

den enda kvinnan på kursen, uppskattade möjligheten<br />

att komma n<strong>är</strong>mare arbetslivet.<br />

– Alla fall var verkligen intressanta.<br />

Richard Cawén v<strong>är</strong>desatte möjligheten att få tillämpa<br />

sina teoretiska kunskaper på existerande fall.<br />

– Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> första kursen som <strong>inte</strong> <strong>bara</strong> handlar om<br />

teori.<br />

– Även om man vet hur det fungerar i teorin får man genom<br />

riktiga case en mycket bättre uppfattning om hur helheten<br />

fungerar, instämmer Lukas Eriksson.<br />

Under kursen har studerandena fått presentera totalt<br />

fem case, och de tycker alla att en av kursens stora behållning<br />

<strong>är</strong> att man verkligen fått öva sig på att hålla presentationer<br />

inför publik.<br />

De uppskattar också att antalet studerande begränsades.<br />

– På det viset säkerställer man att alla som deltar verkligen<br />

<strong>är</strong> motiverade, aktiva och vill diskutera, säger Emil Eklund.<br />

Samtliga studerande <strong>är</strong> inne på sitt fj<strong>är</strong>de – och förhoppningsvis<br />

sista – studieår, så det börjar bli aktuellt att se sig<br />

om sitt första heltidsjobb. Och nu n<strong>är</strong> de ska lösa case på<br />

arbets<strong>inte</strong>rvjun har de rutinen.<br />

LENA BARNER- R ASMUSSEN<br />

15


KOLUMN<br />

VÄNNERNA VÄRNAR<br />

OM VETENSKAPEN<br />

Hankens Vänner finner nu formerna för sin verksamhet.<br />

Fonden har två viktiga funktioner. Dels kan<br />

vännernas donationer balansera det krympande<br />

statsstödet, dels ger de möjlighet tillextra satsningar<br />

inom högskolan.<br />

Hankens Vänner <strong>är</strong> alla de – såväl företag som privatpersoner<br />

– som deltog i fundraisingkampanjen Hanken 100 samt<br />

de som fortsättningsvis donerar till skolan. Med den statliga<br />

matchningen inkluderad, resulterade kampanjen i 55 miljo-<br />

Camilla Wardi jobbar för nya donationer.<br />

HANKENS VÄNNER I KORTHET<br />

Våren 2012 instiftade Hanken<br />

insamlingsfonden Hankens<br />

Vänner. Avsikten med fonden<br />

<strong>är</strong> att oavkortat kunna rikta<br />

de inkomna donationerna till<br />

relevanta ändamål inom högskolan.<br />

Det inneb<strong>är</strong> att hela det<br />

insamlade kapitalet allokeras<br />

på årsnivå.<br />

– Syftet med Hankens Vänner<br />

16<br />

FOTO: M ATIAS U USIKYL Ä<br />

<strong>är</strong> att understöda <strong>inte</strong>rnationellt<br />

utbyte, en förbättrad skol- och<br />

arbetsmiljö samt å fondens<br />

vägnar visa uppskattning för<br />

utomordentliga prestationer.<br />

– Fonden står under Hankens<br />

styrelses regi och leds av ett utskott<br />

vars uppgift <strong>är</strong> att tillsammans<br />

med rektor allokera de<br />

inkomna medlen enligt fondens<br />

ner euro. Summan överträffade klart den ursprungliga målsättningen.<br />

– Pengarna <strong>är</strong> välkomna speciellt med tanke på att staten<br />

stramat åt kraven på finansiering av universiteten och fryst<br />

universitetsindexet för 2013, medan utgifterna, bland annat<br />

lönekostnaderna, följer den allmänna kostnadsutvecklingen,<br />

säger Camilla Wardi, fundraisingansvarig på Hanken.<br />

Kampanjen HANKEN 100 avrundades med en boklansering<br />

och donatorkväll i början av maj. Kvällen var samtidigt<br />

startskottet för den fortsatta insamlingsverksamheten som<br />

nu sker inom ramen för Hankens Vänner.<br />

Verksamheten handlar också mycket om att odla relationerna<br />

till donatorerna, både nuvarande och potentiella.<br />

I början av december offentliggjordes ett nytt forskningscenter,<br />

Erling-Persson Centre for Entrepreneurship<br />

(se artikeln på sida 8), ett center för företagande som fått<br />

namn efter en betydande donator, svenska Familjen Erling-<br />

Perssons stiftelse.<br />

Tidigare har forskningscentret CEFIR döpts om till Wallenberg<br />

Center for Financial Research (WCEFIR) efter en<br />

donation av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.<br />

Ytterligare ett 40-tal donatorer görs synliga genom stipendier<br />

och hedersutnämningar som uppkallas efter dem.<br />

Bland de studerande som åker på sin obligatoriska termin<br />

vid ett utländskt universitet delar Hanken ut 15 stipendier<br />

på våren och lika många på hösten. De namngivna donatorstipendierna<br />

går till de studerande som presterat bäst.<br />

Årligen ska också de nio bästa magisteravhandlingarna<br />

premieras med hedersutm<strong>är</strong>kelser som över tiden fördelas<br />

jämnt mellan Hankens fem institutioner.<br />

– Förhoppningsvis <strong>är</strong> detta början på en tradition som<br />

vi kan utveckla, säger Camilla Wardi och antyder att det <strong>är</strong><br />

möjligt också för framtida donatorer att se sitt namn leva i<br />

någon form.<br />

Hon påpekar att man kan öronm<strong>är</strong>ka nya donationer i<br />

och med att staten <strong>inte</strong> längre matchar dem. D<strong>är</strong>emot kvarstår<br />

statens vänliga gest att bevilja skatteavdrag på donationer<br />

mellan 850 och 250 000 euro tillsvidare. Dessutom blir<br />

alla som i år donerat minst 1 000 euro bjudna på en donatormiddag<br />

i februari.<br />

– Målet <strong>är</strong> 100 middagsgäster, säger Camilla Wardi.<br />

syfte, samt fungera som en<br />

förbindelse mellan donatorerna<br />

och högskolan.<br />

– Donationer mellan 850 och<br />

250 000 euro <strong>är</strong> tillsvidare<br />

berättigade till skatteavdrag.<br />

– De donatorer som stöder<br />

Hankens Vänner under 2012<br />

med minst 1000 euro blir<br />

inbjudna till ett unikt nätverks-<br />

PETER NORDLING<br />

tillfälle. Datumet för den första<br />

donatormiddagen <strong>är</strong> 7 februari<br />

2013 och inbjudan skickas till<br />

dem som donerat innan 31<br />

december 2012.<br />

– Privatpersoner och samfund<br />

kan öronm<strong>är</strong>ka större donationer.


NAMNGIVNINGAR BLAND<br />

HANKENS VÄNNER<br />

NAMNGIVNA HEDERSUTNÄMNINGAR 2012<br />

För att understryka sin tacksamhet namnger Hanken kontinuerligt<br />

forskningscenter, tjänster, magisteravhandlingar<br />

samt utbytesstipendier i sina största donatorers namn. Följande<br />

initiativ har offentliggjorts och uppm<strong>är</strong>ksammats under<br />

2012:<br />

FORSKNINGSCENTER<br />

Erling-Persson Centre for Entrepreneurship (EPCE)<br />

Wallenberg Centre for Financial Research (WCEFIR)<br />

PROFESSUR<br />

Ehrnrooth professur i företagsledning och organisation<br />

FORSKARDOKTOR<br />

Rettig Capital forskardoktor i entreprenörskap och företagsledning<br />

HEDERSUTNÄMNINGAR FÖR BÄSTA<br />

MAGISTERAVHANDLING<br />

Martina och Henrik Andersin<br />

Bergsrådet Tekn. och Ekon. Dr. h.c. Marcus Wallenbergs<br />

Stiftelse för Företagsekonomisk Forskning<br />

Familjen Hartwall<br />

Föreningen Konstsamfundet r.f.<br />

Huhtamäki Oyj<br />

Carita och Robin Langenskiöld<br />

Liikesivistysrahasto<br />

SEFE r.f.<br />

Björn Wahlroos<br />

$<br />

Mottagarens<br />

kontonummer<br />

Mottagare<br />

Betalare<br />

Från konto:<br />

Aktia<br />

IBAN: FI79 4055 0010 2698 80<br />

BIC: HELSFIHH<br />

Hanken Svenska handelshögskolan<br />

Arkadiagatan 22<br />

PO Box 479<br />

00101 Helsingfors<br />

Donation:<br />

10 €<br />

50 €<br />

100 €<br />

500 €<br />

1 000 €<br />

€ Annan summa<br />

Meddelande: Donation Hankens Vänner<br />

Förfallodag: 31.12.2013 Euro:<br />

Donationen kan även göras via Hankens onlinetjänst: http://hankennetwork.fi/onlinedonation/<br />

UTBYTESSTIPENDIER<br />

Ahlström-bolagen<br />

Aktia Abp<br />

Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla<br />

Algol Ab<br />

Magnus och Henrica Bargum<br />

Berner Ab<br />

Mona och Felix Björklund<br />

Riitta och Berndt Brunow<br />

Ann Marie Didrichsen<br />

Christina Diehl<br />

Göran J. Ehrnrooth<br />

Ekonomföreningen Niord rf.<br />

Oy Elfving Holding Ab<br />

Evli Bank<br />

Familjen Hartwall<br />

Familjen Melker Schörling<br />

Fazer Ab<br />

Goldman Sachs Gives<br />

Bar<strong>bara</strong> Hisinger-Jägerskiöld<br />

H. Kuningas & Co<br />

Ingman Group Ab<br />

Eva och Ole Johansson<br />

Nordea<br />

OP-Centralen<br />

Michael Rosenlew<br />

Hannu Ryöppönen<br />

Stiftelsen Tre Smeder<br />

UPM-Kymmene Oyj<br />

Veho Group Oy Ab<br />

Poju Zabludowicz<br />

AVSNITTSBESKRIVNING<br />

17


KOLUMN<br />

Open Access-forskning väcker<br />

<strong>inte</strong>rnationell uppm<strong>är</strong>ksamhet<br />

Internet har revolutionerat många branscher. Gratis programvara<br />

såsom Linux, Firefox och Skype utmanar på allvar<br />

traditionella avgiftsbelagda program från IT-industrins<br />

jättar. Tjänster som Facebook, Wikipedia och YouTube har<br />

hundratals miljoner användare och erbjuder alternativ till<br />

traditionell avgiftsbelagd medieproduktion. Aff<strong>är</strong>smodellerna<br />

för nyhetsförmedling <strong>är</strong> i turbulens.<br />

En liknande omvälvning <strong>är</strong> nu på gång inom vetenskapssamfundet<br />

d<strong>är</strong> missnöjet breder ut sig över att forskare gratis<br />

skriver och sakkunniggranskar varandras artiklar åt förlag<br />

som sedan ompaketerar dessa i sina tidskrifter och säljer tillbaka<br />

innehållet för dyra licenser till universitetsbiblioteken.<br />

En negativ konsekvens av den fortsatt dominerande prenumerationsmodellen,<br />

som alltmer framstår som en relikt<br />

från tryckpressens era, blir att forskningsresultaten sprids<br />

sämre och långsammare än om de skulle vara öppet tillgängliga<br />

på nätet, vilket med dagens teknik vore naturligt<br />

eftersom forskningen i huvudsak finansierats med offentliga<br />

medel. Forskare vid högskolor med sämre finanser och utvecklingsländer,<br />

produktutvecklare i innovativa småföretag,<br />

intresserade lekmän med flera har oftast svårt att komma åt<br />

informationen.<br />

Lösningen på detta dilemma verkar nu bli en ny aff<strong>är</strong>smodell<br />

för vetenskaplig publicering d<strong>är</strong> det blir artiklarnas<br />

författare och i sista hand forskningsfinansi<strong>är</strong>erna som beta-<br />

PROSEMINARIUM MED BUBBELVIN<br />

År 1977 genomfördes en studiereform som innebar att studietiden<br />

vid Hanken förlängdes från tre till fyra år. Våren<br />

1980 skrevs de första proseminarieuppsatserna. Bland dem<br />

som skrev sina uppsatser i marknadsföring noteras rubriker<br />

såsom Faktorer som påverkat Arteks exportframgångar, Reklamen<br />

i Sovjetunionen och finländska företags reklamverksamhet<br />

i landet samt Marknadsföringen av franska viner på<br />

den finländska marknaden.<br />

Uppsatserna höll genomgående hög kvalitet och både<br />

studenterna och examinatorn ansåg att kursen var trevlig<br />

och motiverande. De blev en sammansvetsad grupp. D<strong>är</strong>för<br />

beslöt examinatorn att ordna en extraordin<strong>är</strong> kursavslutning,<br />

en överraskning för studenterna. Platsen var studentkårens<br />

lokal på Casa Academica och tidpunkten 07.30 på<br />

valborgsmässoafton.<br />

18<br />

lar tidningarnas utgivare för att resultaten sprids med maximal<br />

effekt på <strong>inte</strong>rnet, s.k. Open Access-publicering (OA).<br />

Under de senaste åren har vårt forskningsteam etablerat<br />

sig som den <strong>inte</strong>rnationellt ledande forskningsgruppen<br />

gällande empiriska studier kring Open Access-fenomenet.<br />

Forskningen har bland annat berört frågan om hur snabbt<br />

olika typer av Open Access-journaler ökar sin marknadsandel<br />

jämfört med traditionella journaler. Forskningen har<br />

också gällt nya typer av prissättningsmekanismer, olika typer<br />

av innovationer i OA-journaler som utnyttjar de möjligheter<br />

nätet erbjuder, samt den vetenskapliga kvalitén på<br />

OA-journaler.<br />

<strong>Vi</strong> har under de två senaste åren publicerat ett tiotal artiklar<br />

om OA-fenomenet i högklassiga <strong>inte</strong>rnationella peerreview-journaler.<br />

De fyra artiklar, för vilka exakt statistik<br />

finns tillgänglig, har laddats ned över 70 000 gånger, och<br />

ledande tidskrifter och dagstidningar som Science, Nature,<br />

the Economist och Guardian har rapporterat om resultaten.<br />

Förutom att artiklarna flitigt citeras i vetenskapliga konferens-<br />

och journalartiklar har våra forskningsresultat också<br />

lett till en livlig debatt i sociala media.<br />

BO - CHRISTER BJÖRK<br />

PROFESSOR I INFORMATIONSBEHANDLING<br />

– Så fan heller, meddelade några som minsann <strong>inte</strong> tänkte<br />

ägna sig åt studier den tiden på dygnet, än mindre under<br />

just det dygnet.<br />

Men den finurlige examinatorn lät sig <strong>inte</strong> nedslås, <strong>utan</strong><br />

inhandlade småbröd i bageriet på Runebergsgatan och<br />

lämpliga mousserande drycker i en annan n<strong>är</strong>belägen Aff<strong>är</strong>.<br />

En bekant radioröst, senare även känd som muminsångare,<br />

stod för den musikaliska underhållningen.<br />

Sällan har en kursavslutning applåderats som detta avstamp<br />

till den studentikosa högtidsdagen.<br />

De enda som ångrade sig var sömntutorna som besvikna<br />

fick nöja sig med en påteckning i studieboken.<br />

NEDTECKNAT AV PETER NORDLING


Glada vinnare: Julia<br />

Fagerberg, Richard<br />

Cawén och Katrin<br />

Ahlbäck.<br />

Totalt 21 personer deltog, sju från varje högskola. Deltagarna,<br />

som hade valts ut bland över 80 sökande, vistades två<br />

dygn på Hanaholmen d<strong>är</strong> de fick bita i Ducati-fallet.<br />

Under den första dagen fick alla lag ta ställning till Ducatis<br />

aff<strong>är</strong>splan och priset för transaktionen. De tre bästa lagen<br />

gick vidare till final. Under den sista dagen presenterade de<br />

tre finalgrupperna sin investeringsstory och juryn, bestående<br />

av representanter från Danske Bank och Boston Consulting<br />

Group, valde ut en vinnare.<br />

SHS HUVUDARRANGÖR<br />

Tävlingen föddes som en följd av ett aktivt samarbete mellan<br />

Danske Bank och studentkårerna vid respektive högskola.<br />

– <strong>Vi</strong> ordnade en liknande tävling i Köpenhamn år 2011<br />

och ville hitta ett sätt att samarbeta med handelshögskolorna<br />

i övriga Norden, berättar Mikael Ahtokari, HRD-ansvarig<br />

på banken i Finland.<br />

Han diskuterade saken med Rasmus Ritamäki, styrelsemedlem<br />

i Svenska Handelshögskolans Studentkår och<br />

ansvarig för kontakter med n<strong>är</strong>ingslivet och man beslutade<br />

att ordna <strong>The</strong> <strong>Nordic</strong> <strong>Case</strong> <strong>Competition</strong>. SHS fungerade som<br />

huvudarrangör för tävlingen med stor hjälp av Helsingin<br />

kauppatieteiden ylioppilaat, KY.<br />

PÅ JOBB<br />

PROBLEMLÖSNING PÅ NORDISK NIVÅ<br />

Ett private equity-bolag funderar på att köpa Ducati,<br />

ett italienskt motorcykelföretag. Låter som ett fall<br />

för en investeringsbank eller en konsultbyrå, men<br />

den h<strong>är</strong> gången var det studenter vid Hanken, Aalto<br />

University School of Business och Handelshögskolan<br />

i Stockholm som skulle komma med en lösning. Det<br />

var dags för den andra <strong>Nordic</strong> <strong>Case</strong> <strong>Competition</strong><br />

som organiserades av studentkårerna vid Hanken<br />

och Aalto-universitetet.<br />

FOTO: PATRI K LINDSTRÖM<br />

BRED KOMPETENS<br />

Det blev lag nummer fem bestående av Richard Cawén och<br />

Katrin Ahlbäck, Hanken och Julia Fagerberg, Handels som<br />

kammade hem segern. Då lagen bildades var avsikten att<br />

ha en representant från varje högskola. (En deltagare från<br />

Aalto insjuknade och en hankeit fick hoppa in i sista minuten).<br />

Man strävade också efter att deltagarna skulle ha olika<br />

huvudämnen.<br />

Deltagarna i vinnarlaget var nöjda med hela tävlingen.<br />

– Det känns jättebra, vi lade ner mycket jobb på det h<strong>är</strong>,<br />

sade Julia Fagerberg vid Handels.<br />

– Det var verkligen en stor utmaning att lösa case-problemet<br />

med människor man <strong>inte</strong> kände från förut och under<br />

hård tidspress, tyckte Richard Cawén.<br />

– Man fick prova på mångsidig case-analys. Det var speciellt<br />

givande att vi <strong>inte</strong> alla läser samma huvudämne, sade<br />

Katrin Ahlbäck.<br />

VIKTIG NETWORKING<br />

För studerande <strong>är</strong> evenemang som <strong>Nordic</strong> <strong>Case</strong> <strong>Competition</strong><br />

viktiga tillfällen att presentera sig för potentiella arbetsgivare.<br />

Men minst lika viktig <strong>är</strong> networking-aspekten. Det har<br />

<strong>inte</strong> <strong>bara</strong> varit hårt jobb.<br />

– <strong>Vi</strong> har haft trevliga middagar och minglat. Det har varit<br />

roligt att träffa studenter från andra högskolor, sade Ahlbäck<br />

som tyckte att evenemanget var mycket bra organiserat.<br />

<strong>Vi</strong>nnarna fick förutom varsin flaska champagne också en<br />

arbets<strong>inte</strong>rvju hos BCG och en middag med representanter<br />

från Danske Banks ledning.<br />

Och så dyr<strong>bara</strong> kontakter, förstås.<br />

LENA BARNER- R ASMUSSÉN<br />

19


KOLUMN<br />

HANKEN PREMIUM<br />

PARTNER<br />

HANKEN PARTNER<br />

HANKEN VASA<br />

PARTNER<br />

Är du intresserad av att<br />

samarbeta med Hanken?<br />

Genom partnerprogrammet<br />

kan du vara med om<br />

att utveckla Hanken till en<br />

allt mer <strong>inte</strong>rnationell och<br />

framstående handelshögskola.<br />

För n<strong>är</strong>mare information:<br />

Partnerskapsansvariga<br />

Lena Jungell, 040 3521<br />

380, lena.jungell@hanken.<br />

fi eller n<strong>är</strong>ingslivskoordinatorn<br />

i Vasa Inger Aaltonen,<br />

050 53 50 197, inger.<br />

aaltonen@hanken.fi<br />

20<br />

HANKEN PREMIUM PARTNER KPMG:<br />

NYA MARKNADER KRÄVER<br />

GRUNDLIGA FÖRBEREDELSER<br />

Företag som vill in på till exempel den kinesiska<br />

eller ryska marknaden måste göra ett gediget<br />

förarbete. Marknaderna och konkurrensen<br />

utvecklas snabbare än i Europa, så företagen<br />

måste vara smidiga. Det <strong>är</strong> viktigt att känna<br />

till landets n<strong>är</strong>ingslivsstruktur, arbetsmarknadssituation,<br />

regelverk och politiska klimat.<br />

– Satsa på rekrytering lokalt, och se till att<br />

behålla goda anställda. Lönenivån har trissats<br />

upp, speciellt för personer som studerat och<br />

arbetat i västv<strong>är</strong>lden och som flyttat tillbaka<br />

till hemlandet. Skicka dit folk som <strong>är</strong> lyhörda<br />

och kan både er egen aff<strong>är</strong>sverksamhet och<br />

verksamhetsklimatet i det nya landet. Se till<br />

att ha koll på lokala regelverk, lagar och skattesystem,<br />

tipsar Christian Liljeström, chef för<br />

KPMGs rådgivningstjänster i Finland.<br />

Det <strong>är</strong> <strong>inte</strong> <strong>bara</strong> västerländska företag som<br />

vill in på marknader som <strong>är</strong> nya för dem.<br />

– <strong>Vi</strong> får se fler och fler europeiska företag<br />

som köps upp av kineserna i framtiden.<br />

FÖRETAGSANSVAR ÄR INNE<br />

Ansvarsfulla placeringar och håll<strong>bara</strong> lösningar<br />

blir allt viktigare för placerare.<br />

– Placerarna ser mer och mer på hur företagen<br />

i praktiken hanterar klimatfrågor, företagsansvar<br />

och hållbar utveckling. De väljer<br />

numera g<strong>är</strong>na fonder som innehåller företag<br />

som i sin strategi klart har sagt att de vill agera<br />

ansvarsfullt. Det kan handla om allt från logistikkedjor<br />

till att undvika barnarbetskraft och<br />

föroreningar.<br />

Liljeström tror att de flesta större företag<br />

inser hur viktigt det <strong>är</strong> med en strategi också<br />

för företagsansvar.<br />

– Storföretagen fäster i dag stor vikt vid<br />

att vara ansvarsfulla i sin verksamhet. Det blir<br />

så stora negativa följder för dem ifall deras<br />

bild utåt lider, det har de <strong>inte</strong> råd med. Den<br />

allmänna känslan <strong>är</strong> att de vill göra rätt, men<br />

PARTNERPROGRAMMET 2013<br />

Partnerprogrammet erbjuder bl.a.<br />

följande tjänster och evenemang:<br />

Hanken Finance Day 24.1.2013<br />

Rector’s List 29.5.2013<br />

Premium Partner-lunch 24.1.2013<br />

Hanken Network Day 19.9.2013<br />

Hanken Vasa Partner-lunch<br />

Karri<strong>är</strong>seminarier och -tjänster<br />

även väl uttänkta strategier <strong>är</strong> utmanande att<br />

fullt ut implementera globalt på företagets<br />

alla nivåer och genom hela v<strong>är</strong>dekedjan. Det<br />

<strong>är</strong> svårt att som ensam aktör förändra v<strong>är</strong>lden.<br />

Detta gäller till exempel megatrender som vattenförsörjning,<br />

klimatförändring och mineralutbrytning.<br />

D<strong>är</strong>till räcker det <strong>inte</strong> <strong>bara</strong> med<br />

att göra rätt, man måste även kunna kommunicera<br />

det utåt.<br />

KPMG <strong>är</strong> en av Hankens Premium Partner,<br />

själv <strong>är</strong> Christian Liljeström också Hankenalumn.<br />

– <strong>Vi</strong> har goda erfarenheter av deltagande i<br />

samarbetet, som seminarier och föreläsningar<br />

på Hanken. I framtiden kommer KPMG att<br />

behöva fler lednings- och skattekonsulter och<br />

revisorer och dem rekryterar vi g<strong>är</strong>na på Hanken.<br />

Synlighet i tidningen Hanken, Hanken Newsletter,<br />

hanken.fi, hankennetwork.fi och på Hanken<br />

campus i Helsingfors och Vasa.<br />

Dessutom erbjuds partnerföretagen möjlighet till<br />

företagsspecifika och skräddarsydda tillfällen<br />

för att nätverka med studerande och alumner<br />

och den vägen först<strong>är</strong>ka sitt arbetsgivarvarum<strong>är</strong>ke.<br />

ÅN


JENNY RÅHOLM<br />

Allt sedan lågstadietiden har Jenny Råholm drömt om motorcyklar<br />

– främst av m<strong>är</strong>ket Harley Davidson. Hon förstår<br />

<strong>inte</strong> själv varför, eftersom ingen i familjen eller kamratkretsen<br />

körde motorcykel.<br />

Hon började köra moped så fort det gick, övergick till<br />

lätt motorcykel vid 16, tungviktare vid 18 och n<strong>är</strong> hon var 21<br />

köpte hon sin första Harley Davidson.<br />

Jenny Råholm utexaminerades från Hanken i Vasa 2005<br />

med marknadsföring som huvudämne. Hon har anställning<br />

på Vasa Andelsbank som personalutvecklare och lånehandläggare,<br />

men <strong>är</strong> sedan 2009 vårdledig. <strong>Vi</strong> hittar henne i hennes<br />

hus i Solf, Korsholm, d<strong>är</strong> hon bor med sambon Michael<br />

och dottern Nellie. I en hall bakom huset finns ett antal motorcyklar,<br />

av vilka några <strong>är</strong> till salu, i v<strong>inte</strong>rförvar.<br />

Förutom jobbet på banken har Jenny en webbshop tillsammans<br />

med Michael. <strong>Vi</strong>a den säljer de reservdelar och<br />

tillbehör till Harley Davidson-fantaster i Finland.<br />

– Sommaren <strong>är</strong> lågsäsong för företaget, men i februarimars<br />

ökar ruljansen. Då ska motorcyklarna fixas till sommaren,<br />

berättar hon.<br />

Webbshopen var den första i sitt slag i Finland n<strong>är</strong> den<br />

startades 2004. Det visade sig att det fanns en stor efterfrågan<br />

på Harley Davidson-reservdelar. Numera finns det andra<br />

motsvarande webbshoppar i landet. Förutom att ta hand<br />

om Nellie ägnar Jenny en del tid åt företagets pappersarbete.<br />

Michael <strong>är</strong> den som främst sköter kundkontakterna.<br />

Varje år sedan 2007, med undantag för det år Nellie föddes,<br />

har Jenny och Michael åkt till Florida på Daytona Bike<br />

Week. D<strong>är</strong> hyr de en motorcykel, träffar tusentals andra entusiaster<br />

och åker runt i Florida en vecka.<br />

SAMMY LUNDBERG<br />

Efter drygt tio år i grossist- och importbranschen beslutade<br />

sig Sammy Lundberg för att börja studera ekonomi. Fyra år<br />

läste han entreprenörskap och företagsledning och fick sin<br />

magisterexamen år 2006. Sedan 2004 driver 39-åringen företaget<br />

Xmare Ab som transporterar människor i Helsingfors<br />

inre sk<strong>är</strong>gård.<br />

– Jag fick ihop ett bra koncept under studietiden och<br />

upptäckte att det <strong>är</strong> fint att vara företagare.<br />

Xmare opererar åtta båtar som kör folk bland annat<br />

till restauranger och simstränder på holmar såsom Klippan,<br />

Blekholmen och Ugnsholmen. Företaget sköter också<br />

hamnfunktionerna i NJK:s hem- och gästhamn. En vattenbuss<br />

trafikerar mellan Ärtholmen och Hagnäs, med på- och<br />

avstigningsmöjligheter vid Havshamnen, Salutorget och Tokoystranden.<br />

Passagerarna utgörs till stor del av turister från<br />

kryssningsfartyg.<br />

Medan Helsingfors stadsfullmäktige funderar över alternativa<br />

trafikmöjligheter över Kronbergsfj<strong>är</strong>den har Xmare<br />

beslutat starta en linje från Hagnäs genom Degerö kanal till<br />

Solvik i Nordsjö inkommande sommar. En båt <strong>är</strong> redan inköpt<br />

och den ska också köra charterturer och middagskryssningar.<br />

– D<strong>är</strong> bor tusentals människor, och många av dem åker<br />

hellre båt än metro till jobbet, säger Sammy.<br />

För honom <strong>är</strong> den största utmaningen i jobbet att ha tillräckligt<br />

med arbete för de 20 säsonganställda under den sju<br />

månader långa säsongen, också då vädret <strong>är</strong> dåligt och passagerarna<br />

få.<br />

DET HÄR GJORDE VI...<br />

PÅ JOBB<br />

Jenny Råholm trivs på sitt bankjobb och säger att hon<br />

nu har börjat längta tillbaka. I mars återgår hon till jobbet.<br />

– Människorna <strong>är</strong> det bästa med mitt jobb. Jag <strong>är</strong> en social<br />

person och gillar att jobba både med kunder och kolleger,<br />

säger hon.<br />

Den största utmaningen för henne <strong>är</strong> att ständigt hålla<br />

sig uppdaterad.<br />

– Jag måste få informationen som första så att jag kan ge<br />

den vidare till den övriga personalen. De hinner <strong>inte</strong> själva<br />

hålla sig à jour med allt som händer, säger hon.<br />

KD<br />

FOTO: JOHANNES TERVO<br />

HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som<br />

berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den h<strong>är</strong><br />

gången träffar vi Jenny Råholm och Sammy Lundberg.<br />

FOTO: M ATIAS U USIKYL Ä<br />

– Alla ska känna att de <strong>är</strong> viktiga för företaget.<br />

Årets säsong betraktar Sammy som hyfsad, men ändå<br />

klart sämre än den föregående då vädret var sällsynt vackert.<br />

– <strong>Vi</strong> varken står eller faller till följd av vädret. Folk ställer<br />

<strong>inte</strong> in sina fester och bröllop d<strong>är</strong>för att det regnar, säger<br />

han.<br />

Till säsongens höjdpunkter hör att se nöjda kunder återvända<br />

och att få diskutera med seglare från fj<strong>är</strong>ran länder.<br />

På minuskontot noterar Lundberg speciellt vädret. Han<br />

vill <strong>inte</strong> ens veta hur många regndagarna var.<br />

I höstrusket stör regnet honom <strong>inte</strong> längre. Båtarna <strong>är</strong><br />

dockade och en längre solsemester med familjen väntar.<br />

PN<br />

21


AVSNITTSBESKRIVNING<br />

BRIEF IN ENGLISH<br />

NEW CENTER FOR ENTREPRENEURIAL EDUCATION<br />

PH OTO: M ATIAS U USIKYL Ä<br />

Martin Lindell.<br />

22<br />

One of Hanken’s focus areas<br />

in the future will be entrepreneurship.<br />

By founding<br />

the Erling-Persson Centre<br />

for Entrepreneurship, the<br />

school is investing in efficient<br />

education and research<br />

in the field and will therefore<br />

be one of the heavyweights<br />

of Finnish entrepreneurial<br />

education.<br />

– <strong>The</strong>re is a clear increase<br />

in demand among<br />

both students and from<br />

the industry, says professor<br />

Martin Lindell, who has<br />

been assigned to found the<br />

center, which will begin its<br />

activities in January. A festive<br />

opening party will be<br />

organised in early February.<br />

Eventually, the centre<br />

will employ up to seven per-<br />

VISION, IDEAS AND RIGHT TIMING<br />

Becoming a successful entrepreneur not only requires a good<br />

business idea, but also a big dose of “damn it” and a firm belief<br />

in your own business idea. This is something that Robert<br />

Paulig, seventh-generation coffee entrepreneur knows.<br />

<strong>The</strong> son of Paulig´s coffee roaster decided to implement<br />

his own vision in the mid-1980s and today his coffee products<br />

are sold in almost all well-stocked grocery stores in<br />

Finland. He opened his first Robert’s Coffee coffee bar at<br />

the beginning of 1990s. This year the company celebrates its<br />

25th anniversary.<br />

– It was time for me to start something of my own after<br />

my father’s death. I had travelled the world and felt that something<br />

new would happen in the coffee business. People<br />

started seeing coffee as a stimulant and a fresh product with<br />

different origins again. I felt that my only chance to do what I<br />

wanted was to start my own company. <strong>The</strong> timing was right,<br />

and I knew that unless seized the opportunity, someone else<br />

would do so.<br />

A study of working life, conducted by Graduates Center<br />

Akava (Confederation of Unions for Professional and Managerial<br />

Staff in Finland står det på deras hemsida), shows that<br />

entrepreneurs with a university education are more satisfied<br />

with their jobs and <strong>inte</strong>nd to work longer than academic employees.<br />

– Sure, I believe the study is right; entrepreneurship is a<br />

way of life. I would not consider myself to be without work<br />

(vad betyder detta?), even though coffee is also my hobby.<br />

Paulig now works mostly as a mentor for his children,<br />

and only deals with future projects and visions on the innovation<br />

and quality side, while the children manage every-day<br />

business.<br />

sons. Today, Martin Lindell and Senior Assistant Tom Lahti<br />

are working in Helsinki with entrepreneurship. Pia Arenius<br />

has been appo<strong>inte</strong>d professor in entrepreneurship from the<br />

beginning of 2013.<br />

According to professor Lindell, one of the centre’s main<br />

tasks will be to strengthen cooperation between the entrepreneurial<br />

education of Hanken in Helsinki and that in Vaasa.<br />

Another key task is to strengthen <strong>Nordic</strong> contacts.<br />

– In addition, contacts with the industry are very important<br />

and we will be arranging workshops for companies<br />

and business leaders to present our research results.<br />

According to Martin Lindell, it is essential that there is<br />

adequate entrepreneurial education at an academic level.<br />

However, Lindell points out that an academic education is<br />

not a sufficient qualification to become successful as an entrepreneur.<br />

In a classic manner, he thinks that a sufficiently<br />

broad experience for entrepreneurship should be acquired<br />

by working for others<br />

– <strong>The</strong> ideal age to embark on an entrepreneurial path is<br />

probably between 35 and 40, he says. At the same time he<br />

notes that more and more students are running businesses<br />

alongside their studies.<br />

Within the next few years, a generation shift will be implemented;<br />

Paulig’s children will gradually take over the<br />

whole company. <strong>The</strong> process itself is causing headaches. One<br />

option might be to move the company’s domicile west.<br />

Ethical issues and sustainability are also close to Robert<br />

Paulig’s heart.<br />

– To succeed in business, you need to take all stakeholders<br />

into account, not just customers but also the society we<br />

live in; laws, employees and owners. A manager must be able<br />

to <strong>inte</strong>rpret society and not let greed defraud wisdom. Longterm<br />

thinking is important, you should not be too rushed,<br />

and the responsibility is also enormous.<br />

In the future Paulig hopes that environmental issues are<br />

taken into consideration to a greater extent and that we manage<br />

to use more of the different components of the coffee<br />

plant.<br />

When asked if he was a hooligan in school, Paulig<br />

answers that he might not have been a normal kid and that<br />

his rule has been “to screw the rules”. An entrepreneur must<br />

define his or her own limits, and be clear about whether to<br />

invest <strong>inte</strong>rnationally or in a limited market. Life experience<br />

is valuable and it is important not to give up even though<br />

there may be setbacks.<br />

- I have been beaten many times but I’m so stubborn I<br />

won’t give up. <strong>The</strong> shortest distance between two points is<br />

usually a big detour and you learn that quickly. And what<br />

worked last year will not work in ten years. You have to be<br />

thick-skinned and not take society’s reactions personally.<br />

Negative criticism is often a sign of you being on the right<br />

track.


MANY WAYS OUT OF<br />

FINLAND<br />

Sooner or later, <strong>inte</strong>rnationalisation will be on the agenda<br />

for a growing company. And then the really big challenges<br />

begin. In November Hanken alumni and students were invited<br />

to a seminar on entrepreneurship and <strong>inte</strong>rnationalisation.<br />

Twenty years ago it was easy to know how to proceed<br />

in order to achieve good sales figures abroad. According to<br />

Jan Sten, a consultant in entrepreneurship, simply going to<br />

Sweden and starting there was enough. But in today’s world,<br />

there are infinite paths to choose from.<br />

– Every entrepreneur needs to find his own way, Jan<br />

Sten noted.<br />

Dag Sandås, alumnus of the year, has a long career in<br />

entrepreneurial firms. Among other achievements, he has<br />

partaken in the development of Vacon, a company that was<br />

later publicly listed. Now he works at <strong>The</strong> Switch.<br />

To survive as an entrepreneur, you must be able to tolerate<br />

uncertainty.<br />

– You need to be sure to have the right kind of people<br />

around you. If you’re the type who always plays it safe, you<br />

should forget about entrepreneurship.<br />

William Wolfram, the founder and CEO of Deal Dash,<br />

is of the same opinion. <strong>The</strong> focus needs to be on building a<br />

good team.<br />

– I only hire people who are smarter than I and who somehow<br />

complement me and the team.<br />

After the actual seminar, a pitching competition was held<br />

and it was won by a health application by a company called<br />

Framgo.<br />

Do you go to the gym regularly but find no significant difference<br />

in your weight? It may be due to muscle mass weighing<br />

more than fat. In order to motivate yourself to keep going<br />

to the gym, entrepreneur and Hanken student Kenneth<br />

Salonius of Framgo had an idea. You attach a belt on your<br />

body and a watch shows you your fat percentage and all the<br />

necessary data is displayed on your smart phone.<br />

<strong>The</strong> other companies that participated in the pitching<br />

competition were Sayduck, Palm Opinion and Breakit. All<br />

had three minutes to convince the jury.<br />

William Wolfram.<br />

PH OTO: PATRI K LINDSTRÖM<br />

AVSNITTSBESKRIVNING<br />

BRIEF IN ENGLISH<br />

RELIEF SUPPLY CHAIN<br />

MANAGEMENT<br />

<strong>The</strong> cost of transportation in aid operations and of supplies<br />

in crisis areas is very high. To make aid deliveries succeed it<br />

is crucial that local actors are involved in the work, not just<br />

aid workers flown in from major aid organisations.<br />

– Cooperation between different actors in terms of disaster<br />

relief, development aid and transportation of medical<br />

supplies for emergency help to depressed regions is very important<br />

in humanitarian logistics, explains Professor Karen<br />

Spens.<br />

<strong>The</strong> research institute HUMLOG, founded by Hanken<br />

and the National Defence University of Finland (NDU), focuses<br />

on research in humanitarian logistics. In October the<br />

book Relief Supply Chain Management for Disasters: Humanitarian<br />

Aid and Emergency Logistics, edited by Gyöngyi<br />

Kovács, Director of the HUMLOG-institute and Professor<br />

Karen Spens, was published.<br />

<strong>The</strong> HUMLOG Institute was founded in 2008. <strong>The</strong> aim<br />

of the HUMLOG Institute is to share and disseminate knowledge<br />

in issues related to humanitarian logistics.<br />

THE NORDIC CASE COMPE-<br />

TITION BROUGHT OUT THE<br />

BEST PROBLEM SOLVERS<br />

A private equity firm is considering buying Ducati, an Italian<br />

motorcycle company. Sounds like a case for an investment<br />

bank or a consulting firm, but this time it was students from<br />

Hanken, Aalto University School of Business and Stockholm<br />

School of Economics who were to come up with a solution.<br />

It was time for the second <strong>The</strong> <strong>Nordic</strong> <strong>Case</strong> <strong>Competition</strong> organised<br />

by the student unions of Hanken and the Aalto University<br />

Business School. A total of 21 persons participated,<br />

seven from each school. Participants were selected from over<br />

80 applicants.<br />

On the first day, all teams commented on Ducati’s business<br />

plan and the price of the transaction. <strong>The</strong> three best<br />

teams went on to the finals. On the final day the three final<br />

groups presented their investment plan and the jury, consisting<br />

of representatives of Danske Bank and Boston Consulting<br />

Group, chose a winner.<br />

<strong>The</strong> competition was won by team number five, consisting<br />

of Richard Cawén and Katrin Ahlbäck from Hanken<br />

and Julia Fagerberg from SSE. <strong>The</strong> teams were formed combining<br />

students with different majors from different schools.<br />

Events like <strong>The</strong> <strong>Nordic</strong> <strong>Case</strong> <strong>Competition</strong> are very important<br />

opportunities for students to present themselves to<br />

potential employers, but the networking aspect is equally<br />

important.<br />

Besides a bottle of champagne, the winners of the competition<br />

also won a job <strong>inte</strong>rview at BCG and a dinner with<br />

representatives of the management of Danske Bank. And, of<br />

course, precious contacts.<br />

23


MP2 Itella Oyj<br />

Hanken önskar<br />

alla sina läsare<br />

God Jul<br />

och<br />

Gott Nytt År<br />

UTGIVNINGSDAGAR 2013<br />

nr 1 13.3<br />

nr 2 12.6<br />

nr 3 30.10<br />

nr 4 11.12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!