Sammanställd redovisning - Varbergs kommun

More documents

Recommendations

Info

Varberg växer vidare Befolkningen i Varbergs kommun fortsätter att öka. Kommunen växer och utvecklas positivt. Under 2004 ökade befolkningen med 446 personer och vid årsskiftet hade kommunen totalt 54 338 invånare. Starkt inflyttningsöverskott Jämfört med 2003 minskade visserligen födelseöverskottet med 83, vilket berodde på en kombination av färre födda och att fler avlidit. Inflyttningen till kommunen var betydligt större än utflyttningen, precis som föregående år. Flyttningsnettot uppgick till 415 personer. Det var 1 832 personer som flyttade till kommunen, medan 1 417 flyttade här ifrån. Av de som valde att bosätta sig i kommunen under 2004 kom endast 82 från andra kommuner i Halland, medan 268 tidigare bott någon annanstans i Sverige och 65 kom från utlandet. Halva ökningen på landsbygden Under många år har befolkningen ökat påtagligt i kommunens tätorter, medan landsbygden minskat sin befolkning. Under perioden 1990–2003 har omkring 70% av ökningen skett i tätorterna. Men 2004 inträffade en markant förändring, då mer än halva ökningen skedde utanför tätorterna. När hela kommunens befolkning ökade med 446 invånare, steg landsbygdsbefolkningen med 242 personer. Det är en ökning med 1,6%. Under 2003 var ökningen av befolkningen utanför tätorterna 170 personer, vilket innebär att ökningstakten för landsbygdsbefolkningen under 2004 var drygt 42%. Nio tätorter ökar Förra året var det nio tätorter som uppvisade en stigande befolkning, medan fem tätorter minskade. Varberg ökade mest med 144 invånare. Träslövsläge ökade med 30, Veddige med 20 och Väröbacka med 19 invånare. Den största procentuella ökningen uppvisade däremot Tofta, som ökat med nära 5%. Väröbackas ökning innebar att befolkningen växte med 3,5%. Kungsäter är den tätort som hade störst negativ folkmängdsförändring. 10 färre invånare gjorde att tätorten minskade med 2,8%. Fler yngre men också fler äldre Befolkningens ålderssammansättning förändras genom inflyttning och variationer i antalet födda och döda. Jämfört med genomsnittet för hela Sverige har Varbergs kommun en större andel barn och ungdomar i åldersgruppen 6–18 år, som utgjorde 17,2% av befolkningen, jämfört med 16,3% för riket. Sedan 1990 har antalet barn i åldern 6–15 år ökat med 16,1% och för ungdomar 16–18 år är ökningen 11,6%. Däremot har antalet barn som är 5 år och yngre minskat med 14,2%. Invånare i åldrarna 18–64 år utgör 57,8% av kommunens totala befolkning, jämfört med 60% för hela riket. I Varberg har denna del av befolkningen ökat med 12,4%, vilket är nästan dubbelt så mycket som ökningen för hela landet. Kommuninvånare mellan 65 och 79 år utgör 12,8% av hela befolkningen, vilket nästan är en procentenhet större andel jämfört med hela landet. I Varberg har denna åldersgrupp ökat med nära 4% sedan 1990, medan gruppens andel av hela landets befolkning minskat med hela 7,3%. Antalet invånare 80 år eller äldre har ökat kraftigt de senaste 15 åren. För Varbergs kommun är ökningen nära 45%. Vid årsskiftet fanns det 3 139 människor som fyllt 80 år, jämfört med 2 167 år 1990. Människor som fyllt 80 år utgör 5,8% av hela kommunens befolkning. Folkmängd 1990–2004 12 1990 1995 2000 2004 Varberg 22 714 24 504 25 068 25 859 Träslövsläge 1 480 1 712 1 840 2042 Skällinge 632 661 622 618 Rolfstorp 567 547 524 505 Tvååker 2 281 2 396 2 303 2 320 Himle 239 236 254 251 Tofta 357 332 294 318 Trönninge 468 590 889 878 Tångaberg 420 384 365 402 Åsby 398 448 441 433 Veddige 2 252 2 162 2 081 2 102 Bua 1 901 1 701 1 703 1 806 Väröbacka 512 603 537 564 Kungsäter 344 390 345 345 Summa tätort 34 565 36 666 37 266 38 443 Landsbygd 14 453 15 236 15 382 15 895 Totalt 49 018 51 902 52 648 54 338 Åldersfördelning Varberg Varberg Andel% Andel% 1990 2004 Varberg Riket 0–5 år 4 078 3 498 6,4 6,4 6–15 år 6 099 7 080 13,0 12,5 16–18 år 2 023 2 258 4,2 3,8 19–64 år 27 955 31 410 57,8 60,0 65–79 år 6 696 6 953 12,8 11,9 80- år 2 167 3 139 5,8 5,4 Summa 49 018 54 338 100 100 Folkmängdsförändringar 2002 2003 2004 Inflyttade 1668 1820 1832 Utflyttade 1422 1383 1417 Netto 246 437 415 Födda 574 616 579 Döda 546 501 547 Netto 28 115 32 Överskott 274 546* 446* * Justering gjord av SCB
Jämställdhet & & Funktionshinder Uppföljning av två policyområden Kommunens jämställdhetsarbete Det jämställda arbetslivet kännetecknas av att såväl kvinnors som mäns synsätt och resurser tas tillvara i verksamheten. Kommunens grundläggande syn är att jämställdhetsarbetet ska integreras i all verksamhet, enligt den policy som kommunfullmäktige antog hösten 2003. Jämställdhetsplaner och åtgärder För kommunstyrelsens förvaltningar gäller en gemensam jämställdhetsplan antagen 2003. En arbetsgrupp har påbörjat förberedelserna för förvaltningsvisa planer, som ska vara klara före halvsårsskiftet 2005. Inom Barn-och utbildningsförvaltningen finns en aktuell jämställdhetsplan. Det personalekonomiska bokslutet belyser jämställdhetsaspekterna. En lärare med genuspedagogisk utbildning arbetar med jämställdhetsfrågorna och en manlig genuspedagog har Samverkan, bemötande och tillgänglighet Varbergs kommun ska vara en tillgänglig kommun, där man lever på likvärdiga villkor och har möjlighet att aktivt delta i samhällslivet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Med denna vision antog kommunfullmäktige i maj 2003 en handikapppolicy för kommunen. En uppföljning Handikappolicyn har presenterats i kommuntidningen ”Horisont Varberg” och på kommunens hemsida, samt i en trycksak. Nu sker en uppföljning, som bl a visar att arbetet med tillgänglighetsfrågorna utvecklats och att policyn utgör ett stöd för nämnder, styrelser och förvaltningar. Konkreta handlingsplaner finns tex för ökad tillgänglighet på offentlig plats och individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Flera förvaltningar har särskilda kontaktpersoner för frågor som rör funktionsnedsättningar. Aktuella frågor inom forskning och utveckling bevakas fortlöpande, bla av handikappomsorgsavdelningen. Kvinnors medellön i % av männens 2000–2004 År 2000 86,7% År 2001 86,4% År 2002 87,1% År 2003 87,2% År 2004 87,3% nyligen rekryterats. Dessutom planeras ett jämställdhetsprojekt inom förskolan. Socialförvaltningen reviderar sin jämställdhetsplan under våren 2005, men bedriver därutöver inget aktivt jämställdhetsarbete. Inom Serviceförvaltningen tillämpas policyn och jämställdhetsplanen från 2001. En reviderad plan utarbetas under våren.Vid omorganisationen av verksamheten har möjligheterna att öka sysselsättningsgrad särskilt beaktats. Ekonomibiträden, städpersonal och fastighetsskötare erbjuds kompetensutveckling, som ger möjlighet att gå vidare i arbetslivet. Bättre samverkan och ökad kunskap Samverkan mellan kommunen och handikapporganisationerna sker både genom kommunala handikapprådet och direkt mellan förvaltningar och organisationer. De funktionshindrades företrädare måste ges möjlighet att komma med i arbetet, så tidigt som möjligt. Synpunkter som framkommer sent i ett projekt uppfattas annars som klagomål. För att öka kunskapen och utbyta erfarenheter kommer kommunstyrelsen med början 2005 att ordna en årlig konferens för nämndernas presidier, berörda tjänstemän och representanter för handikapporganisationerna. Ett aktuellt tema väljs för varje konferens, som också blir ett tillfälle till ökad samverkan. Kommunens information, tillgänglighet till naturreservat och naturvårdsområden, val av material i stadsmiljön, astma och allergi, samt upphandlingsfrågor är exempel på områden där samverkan kan utvecklas. Information om funktionsnedsättning Ökad kunskap om funktionshinder och vad det kan innebära för individen, ger förutsätt- 13 På Stadsbyggnadskontoret ges möjlighet till kompetensutveckling, för att vidga arbetsinnehållet och byta arbetsuppgifter. Kultur- och fritidsförvaltningen har i samband med omorganisation internt rekryterat en kvinnlig arbetsledare och befordrat tre kvinnliga medarbetare. Gatuförvaltningen ser årligen över sin jämställdhetsplan och har jämställdhet som en del av samverkansarbetet. Miljö- och hälsoskyddskontoret har en aktuell plan och strävar efter att rekrytera medarbetare av det underrepresenterade könet. Räddningstjänsten, som endast har en kvinnlig brandman, uppmanar aktivt kvinnor att söka lediga tjänster. Gällande medicinska krav för personal i utryckningstjänst begränsar dock möjligheterna att öka andelen kvinnor. Fler aspekter på jämställdhet återfinns under ”Kommunen som arbetsgivare” på sidan 24. ningar för ett bra bemötande. Kontinuerlig information och utbildning ges till personal, barn, elever och andra som kommer i kontakt med människor med funktionsnedsättning. Dessa frågor är också en väsentlig del i skolans värdegrundsdiskussion. Bemötande och tillgänglighet har också diskuterats på arbetsplatsträffar. Många små steg för ökad tillgänglighet Det behövs många ytterligare åtgärder för att öka tillgängligheten till lokaler och allmänna platser. Kommunala lokaler, särskilda boenden och den yttre miljön förbättras vid ny- och ombyggnation, men också när funktionshindrade ska använda verksamhetslokaler mm. Dessutom sker en dialog med andra fastighetsägare, verksamhetsutövare mfl, för att stimulera dem att öka tillgängligheten. Att göra den kommunala informationen tillgänglig för funktionshindrade är ett annat angeläget område. Här krävs insatser för att göra innehållet tillgängligt och lättförståeligt, men också tekniska hjälpmedel.
Page 2 and 3: Korta fakta om Varbergs kommun Komm
Page 4 and 5: Innehåll Innehåll 1 2004 i samman
Page 6 and 7: Ekonomisk analys Export bidrar till
Page 8 and 9: Ekonomisk analys 5. Skatteunderlage
Page 10 and 11: 9. Finansiell profil Varbergs kommu
Page 12 and 13: Med framtiden i backspegeln i backs
Page 16 and 17: Förvaltningsberättelse Inriktning
Page 18 and 19: Boende och infrastruktur Miljöredo
Page 20 and 21: Lärande och personlig utveckling N
Page 22 and 23: 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 40
Page 24 and 25: Kultur och rekreation Kultur och re
Page 26 and 27: Kommunen som som arbetsgivare - Per
Page 28 and 29: Brandmän Drift, anläggn, underhå
Page 30 and 31: Definitioner & begrepp Anläggnings
Page 32 and 33: Finansieringsanalys Specifikation t
Page 34 and 35: Noter Not 15 Ackumulerade värden a
Page 36 and 37: Styrelsernas & nämndernas ekonomi
Page 42 and 43: Investeringsredovisning Investering
Page 44 and 45: Externa inkomster & utgifter & utgi
Page 46 and 47: 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0
Page 48 and 49: Varbergs Bostads AB AB 2000 1800 16
Page 50 and 51: Terminal West AB AB Tton 1250 1200
Page 52 and 53: Balansräkning Sammanställd redovi
Page 54 and 55: Organisation & & mandatfördelning
Page 56: Ekonomikontoret 432 80 Varberg Tele

Sammanställd redovisning - Varbergs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?