Varberg RSA 2011.pdf - Varbergs kommun

More documents

Recommendations

Info

Arbetsprocess och metoder Risk- och sårbarhetsanalyser är ett kontinuerligt arbete – en process. Denna rapport utgör en sammanställning och nulägesbild av kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalysarbete fram till och med september 2011. Arbetets gång I avsaknad på nationella (eller regionala) riktlinjer tills våren 2011 har Varberg, sedan 2006, arbetat utifrån ett underifrånperspektiv med stort fokus på verksamhetsbaserade analyser (förvaltningar och bolag). Målsättningen har sedan varit att resultatet från dessa analyser ska kunna aggregeras till en kommunövergripande analys. Arbetet påbörjades tidigt med att förankra syfte och mål politiskt och hos förvaltnings- och kommunala bolagsledningar. Arbetet kräver ett brett deltagande, att resurser avsätts och att slutprodukten, d.v.s. det beslutsunderlag som produceras, kommer till användning. Processförfarandet ser likadant ut för förvaltning/bolag som för den kommunövergripande analysen. Illustrationen nedan har för avsikt att försöka tydliggöra processen. Arbetsmaterial i Excel Fliksystem Utvärdering/uppföljning RSA-rapport Program Verksamhetsplan Arbetsmaterial sammanställs i en excellbaserad mall uppbyggd av ett fliksystem. En del flikar är generella, medan andra är anpassade för den specifika verksamheten. Exempel på innehåll i dessa flikar är: Riskkällor, Skyddsvärd verksamhet (inklusive samhällsviktig), Händelser och Förmåga. Förvaltningar och bolag har kommit olika långt i arbetet. En sammanställning, eller rapport, som beskriver ”nulägesbilden” och lyfter fram de händelser som identifierats, de risker, sårbarheter och beroenden som analyserats, samt presenterar behov av förebyggande och förberedande åtgärder ska årligen sammanställas och delges respektive ledning samt kommunens säkerhetsutvecklare. Dessa rapporter innehåller input till den kommunövergripande analysen. Efter beslut, hos respektive beslutande organ, behöver de valda åtgärderna preciseras i vem som ansvarar för genomförandet, vilka mål som ska nås, hur och när arbetet följs upp, etc. Detta bör göras i en verksamhetsplan (eller motsvarande). En viktig del är sedan utvärdering och uppföljning, vilket ska leda till såväl fortsatt utveckling av modell och metoder som till justerade bedömningar av händelser, sannolikheter, konsekvenser, beroendeförhållande, förmåga, etc. Metoder Kommunens risk- och sårbarhetsanalys är att betrakta som en grovanalys. Arbetet med att i hög detaljeringsgrad beskriva förutsättningar, risker, sårbarheter och beroenden i ett system så komplext som en kommun skulle bli mycket omfattande och inte nödvändigtvis mer användbart som beslutsstöd. All information som framkommit genom analysarbetet sammanfattas i en excellbaserad matris (enligt ovan). Inhämtning av information till den kommunövergripande analysen har, förutom input från verksamhetsspecifika analyser, skett på flera sätt, t.ex. genom ”riktade aktiviteter” eller erfarenhetsåterföring från olika typer av projekt. ”Riktade insatser” Under våren 2011 genomfördes tre temadagar där berörda aktörer träffades och diskuterade följande händelsetyper: Infrastruktursvikt/avbrott i viktiga samhällsfunktioner Social oro/obalans, psykisk/social ohälsa, hot & våld Smitta/sjukdomsspridning Diskussionerna ledde till större förståelse mellan de deltagande aktörerna hur system hänger ihop och hur beroenden ser ut, men också till insikt om att liknande träffar behövs framöver. Framförallt behövs träffar där en händelse i taget diskuteras, detta för en djupare analys. 8
Övriga källor Under arbetets gång har flera händelser och projekt pågått parallellt med analysarbetet. Nedan ges exempel på arbeten som bidragit till input till risk- och sårbarhetsanalyserna. I samband med A(H1N1) influensan 2009 genomfördes en omfattande pandemiplanering i kommunens verksamheter. Med en möjlig sjukfrånvaro på upp till 50% gjordes en prioritering av samtlig verksamhet i en tregradig skala för att säkerställa att personella resurser fördelades på rätt sätt. Det upprättades även en beredskap på hur personal vid behov ska kunna flyttas mellan olika verksamheter. Under 2011 har kommunen arbetat intensivt med projektet StyrEL 2 . En av huvudkomponenterna i arbetet har varit att identifiera samhällsviktiga verksamheter och funktioner på objektsnivå. Erfarenhet och inspiration har även hämtats från andrakommuner, framförallt inom Halland, och från studier, rapporter och rekommendationer. Bedömningskriterier I analysen ingår flera olika moment. En grov riskanalys presenteras där sannolikhet och konsekvens har bedömts för de olika händelser som identifierats. Uppskattningar och bedömningar av sannolikheter har baserats på statistik från bl.a. IDA 3 , statistik från sektorsmyndigheter samt statistik lokalt från bl.a. räddningstjänstinsatser och polisiära insatser, samt utifrån erfarenheter hos de som deltagit vid arbetet. Konsekvenser har framförallt bedömts utifrån erfarenheter och från rapporter från tidigare händelser. Målsättningen är att framöver i större utsträckning jämföra risker och sårbarheter i Varberg med ”likvärdiga” kommuner/6/. Vi som arbetat med analyserna Varje kommunal förvaltning och bolag har utsett ett (eller flera) säkerhetsombud som samordnar den egna verksamhetens risk- och sårbarhetsanalys. Hur arbetet i den egna verksamheten ser ut kan variera, men det mest framgångsrika tycks vara då arbetet skett i en ”säkerhetsgrupp” med representanter från all verksamhet. Kommunens säkerhetsutvecklare ansvarar för sammanställningen av den kommunövergripande analysen och samlar förvaltningarnas/bolagens 2 StyrEL står för styrning av el till prioriterad verksamhet vid akut effektbrist 3 Webbaserat informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ombud till regelbundna träffar för utbyte av erfarenheter och stöd i olika frågeställningar. Vid temadagarna deltog sammanlagt representanter från Varberg Energi, VIVAB, Serviceförvaltningen, Hamn- och gatuförvaltningen, Miljö- och Hälsosskyddsförvaltningen, Socialförvaltningen, Polismyndigheten, Kommunhälsan, Barn- och utbildningsförvaltningen, Räddningstjänsten, Ambulanssjukvården samt regionens Smittskyddsläkare. Under arbetets gång har information också inhämtats från olika håll, bl.a. genom telefonsamtal och mejlkonversationer. Avgränsningar och begränsningar Det är värt att ytterligare en gång poängtera att denna rapport är just en ögonblicksbild med avsikt att åskådliggöra hur långt arbetet med risk- och sårbarhetsanalys kommit – det är inget slutgiltigt resultat. Analysarbetet en kontinuerligt pågående process och det finns ständigt utrymme för förbättringar. Fler händelser kan identifieras, bättre statistik och underlag kan tas fram för att bedöma sannolikheter och konsekvenser, fler aktörer och åsikter kan inkluderas i diskussioner kring hanteringsförmåga och resurser, osv. Stort fokus har under de senaste åren varit på att implementera processen för risk- och sårbarhetsanalys i förvaltningar och bolag, detta något på bekostnad av den kommunövergripande analysen. Därtill har alla verksamheter ännu inte genomfört någon sammanställning av deras förmågebedömning i relation till olika typhändelser, varför en samlad bild av kommunens hanteringsförmåga är svår att ge. Arbetet har framförallt fokuserats på kommunal verksamhet och händelser som kan påverka kommunens arbete. Framöver finns behov av att utöka analysen till att i större utsträckning inkludera även andra aktörer och annan verksamhet. Då denna rapport endast sammanfattar resultaten av en grovanalys är det högst troligt att djupare analyser behövs inom de fokusområden som väljs för perioden 2012-2015. Kvalitetssäkring Målsättningen är att framtida rapporter ska cirkuleras på informella ”remissrundor” inom kommunen och till samverkande aktörer för input, korrigeringar och kompletteringar. Mer avstämningar och samarbete med länets övriga kommuner, Region Halland och Länsstyrelsen efterfrågas under arbetets gång. 9
Page 1 and 2: Risk- och Sårbarhetsanalys Varberg
Page 3 and 4: Sammanfattning Att arbeta med risk-
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 7: Målgrupp, rapportstruktur och sekr
Page 11 and 12: Förmåga Förmåga i detta sammanh
Page 13 and 14: Bostäder Det finns ungefär 26,370
Page 15 and 16: produktion. Övriga komponenter som
Page 17 and 18: Därtill är Varberg är en ”pend
Page 19 and 20: Brand Brand kan uppkomma genom olyc
Page 21 and 22: Sannolikhet och konsekvenser För a
Page 23 and 24: Resurser Nedan ges en översiktlig
Page 25 and 26: Scenarioanalys Ett stort antal hän
Page 27 and 28: Ingen enskild aktör leder framgån
Page 29 and 30: Samverkan Kommunen arbetar förebyg
Page 31 and 32: Ta fram ett risk- och sårbarhetssk
Page 33 and 34: Slutsatser Förhoppningen är att i
Page 35 and 36: Bilaga A: Identifierade oönskade h
Page 37 and 38: H47 Sportflygplan nödlandar utanf
Page 39: H95 Mobilt nät (en eller flera ope

Varberg RSA 2011.pdf - Varbergs kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?