Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet 

Inbjudna som anmält att de kommer: 

Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården 

Leif Göransson, HUV/SLU 

Maria Neil, HUV/SLU 

Linda Engblom, HGEN/SLU 

Rebecka Westin, HMH/SLU, Svenska Djurhälsovården 

Barbro Mattson, Svenska Pig 

Lina Hidås, Svenska Pig 

Ingemar Olsson, Sveriges Grisföretagare 

Anders Olsson, HIR Malmö 

Kerstin Sigfridsson, Lantmännen 

Maria Eriksson, Quality Genetics 

Susanne Meijer; Svenska Foder 

Tid: 09.45-15.30, torsdagen den 26 april, 2012 

Plats: Samlingssalen, Animalienborg, Sundsvägen 3, Alnarp 

KAFFE 

Kort om funderingarna bakom initiativet 10.00- 10.10 

Jos Botermans/A-C Olsson, LBT/SLU 

Smågrisdödlighet i Sverige- utveckling, nuläge, i jämförelse med andra länder 10.10- 10.35 

Barbro Mattsson/Lina Hidås, Svenska Pig 

Minskad smågrisdödlighet och avel 10.35- 11.00 

Linda Engblom, HGEN/SLU 

Minskad smågrisdödlighet och foder 11.00- 11.25 

Leif Göransson/Maria Neil, HUV/SLU 

Minskad smågrisdödlighet och beteende hos smågrisar och sugga 11.25- 11.50 

Rebecka Westin, HMH/SLU 

Minskad smågrisdödlighet, inhysning och management- känd kunskap 11.50- 12.15 

A-C Olsson/Jos Botermans, LBT/SLU 

LUNCH 12.15- 13.10 

Minskad smågrisdödlighet, inhysning och management- nya rutiner 13.10- 13.35 

A-C Olsson/Jos Botermans LBT/SLU 

Minskad smågrisdödlighet och djurhälsoaspekter 13.35- 14.00 

Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården 

Diskussion om vad som kan göras och vad som bör prioriteras 14.00- 15.00 

KAFFE OCH AVSLUTNING 

1

Kortfattade minnesanteckningar från Workshop om smågrisdödlighet, 

26 april 2012 

Vid mötet samlades inbjudna deltagare från olika håll i Sverige med anknytning till svensk 

grisproduktion. På plats fanns ordföranden för Sveriges Grisföretagare, Ingemar Olsson, 

representanter från Svenska Pig (Barbro Mattson och Lina Hidås), forskarna Leif Göransson 

och Maria Neil från HUV och Linda Engblom från HGEN i Uppsala. Från HMH i Skara kom 

doktoranderna Rebecka Westin och Emma Andersson. Foderindustrin deltog genom Kerstin 

Sigfridsson, Lantmännen och Susanne Meijer, Svenska Foder. Nordic Genetics 

representerades av Maria Eriksson och Monica Hansson. Från HIR i Malmö deltog Anders 

Olsson, som arbetar med byggrådgivning. Djurhälsoveterinär Benedicta Molander 

representerade Svenska Djurhälsovården. Dessutom deltog två lantmästarstudenter, Anna 

Nilsson och Lina Larsson, som f n gör examensarbete kring den aktuella problematiken. Från 

LBT medverkade Jos Botermans, Mats Andersson och Anne-Charlotte Olsson. 

Jos Botermans (se presentation sid 4) inledde med att hälsa alla välkomna till mötet. Han 

visade också några sammanställningar över utvecklingen av produktionsresultat och 

smågrisdödlighet i Sverige jämfört med i Nederländerna och Danmark. 

Barbro Mattson och Lina Hidås (se presentation sid 5-6), talade allmänt om 

smågrisdödligheten och visade data som pekar mot att dödligheten fortsätter att öka i Sverige. 

Barbro reflekterade över hur lätt det tycks vara för skötaren att komma åt att hantera 

smågrisarna i grisningsboxar utomlands, när suggan är fixerad och boxens väggar kan vara 

låga. I detta sammanhang är de svenska grisningsboxarna mer arbetskrävande. 

Linda Engblom (se presentation sid 7-11) diskuterade möjligheterna att avla för ökade 

smågrisöverlevnad. Det finns vissa möjligheter till detta men aveln på allt magrare slaktgrisar 

påverkar smågrisöverlevnaden negativt. Dessutom befinner sig den svenska grisaveln för 

tillfället ”i gungning” och inget vet riktigt vad som kommer att hända. 

Satsningar på en ökad födelsevikt hos smågrisarna och en minskad variation i födelsevikt 

inom kullarna bör dock vara vad som ska prioriteras inom aveln för att få en bättre 

smågrisöverlevnad. 

Leif Göransson (se presentation sid 12-13) och Maria Neil (se presentation sid 14-15) 

presenterade olika resultat kring utfodringens inverkan på smågrisdödligheten. 

2 

Rebecka Westin (se presentation sid 16-18) 

Rebecka Westin berättade om sitt doktorandprojekt ”Strategisk halmning”. Vid stategisk 

halmning tillför man rikligt med halm i boxen inför grisning. Suggan får möjlighet att utföra 

bobyggnadsbeteende och miljön för smågrisarna blir skonsammare när spaltgolvet täcks över 

med en halmbädd. Enligt Rebecka borde detta vara positivt för smågrisarnas överlevnad. 

Dock finns inga färdiga resultat ännu. I sina studier har dock Rebecka konstaterat att svält är 

den vanligaste orsaken till smågrisdödlighet. 

Anne-Charlotte Olsson (se presentation sid 19-22) 

Anne-Charlotte Olsson talade om smågrisdödlighet, inhysning och management. LBT 

arbetade med projekt kring smågrisdödlighet på 80- och 90 talen och det finns redan mycket 

”känd” kunskap. Möjligen finns en del kvar att göra vad gäller att tillämpa denna kunskap i 

vissa besättningar. Den svenska djurskyddslagstiftningen försvårar också i viss utsträckning 

möjligheterna till en fullt optimal skötselinsats vid grisning. Å andra sidan menade ACO att

3 

problemet kring smågrisdödligheten i många topp-besättningar idag är att antalet levande 

födda smågrisar helt enkelt är för stort och att suggorna inte har tillräckligt många 

funktionsdugliga spenar för att kunna försörja alla grisar som föds. Detta leder till en oönskad 

smågrisdödlighet och nya rutiner för att få dessa ”överskottgrisar” att överleva, såsom system 

med amsuggor eller ”rescue-boxar” vore intressant att utvärdera. 

Benedicta Molander(presentationen utelämnad) höll med om att smågrisdödligheten är ett 

bekymmer som vi måste fortsätta att arbeta vidare med på alla nivåer och i alla sammanhang. 

Benedicta diskuterade bl a mer hänsyn till sinsuggorna vad gäller individuell utfodring och 

hull så att varje individuell sugga är i bästa form vid grisningen och klarar av den stora 

mjölkproduktion försörjningen av de allt större kullarna kräver.

Jämförelse resultat smågrisproduktion 

29,0 

27,0 

25,0 

23,0 

21,0 

19,0 

17,0 

15,0 

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 

Sverige 

Danmark 

Nederländerna 

Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp 

Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 2010) 

NL-topigs 

10% bästa 

NL-topigs 

Genomsnitt 

S-Pigwin 

25% bästa 

Antal besättningar 75 748 42 171 

Suggor per besättning 561 449 355 277 

Kullar/år 2,46 2,40 2,28 2,20 

Avvanda/sugga/år 30,9 28,1 25,9 23,5 

Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 12,8 

Smågrisdödlighet (%) 10,4 11,9 14,6 17,2 

Avvanda/kull 12,6 11,8 11,4 10,6 

Vad beror detta på: 

S-Pigwin 



- Genetik? 

- Lösgående suggor i samband med grisning och digivning? 

- Utfodring? 

- Hela infrastrukturen? 

- Jag tror inte på skillnader i yrkesskicklighet mellan länder. 

- Nya rutiner för omhändertagande av överskottsgrisar 


4 


NL-topigs 

10% bästa 

NL-topigs 


S-Pigwin 

25% bästa 



Kullar/år 2,46 2,40 2,28 2,20 




Avvanda/kull 12,6 11,8 11,4 10,6 

S-Pigwin 




NL-topigs 

10% bästa 

NL-topigs 


S-Pigwin 

25% bästa 



Kullar/år 2,46 2,40 2,28 2,20 




Avvanda/kull 12,6 11,8 11,4 10,6 

S-Pigwin 



1

Smågrisdödlighet, utveckling, 

nuläge och i jämförelse med 

andra länder 

Lina Hidås 

Barbro Mattsson 

Alnarp, 26 april 2012 

Svenska Pig AB ägs av: 

Smågrisdödlighet 


Antal avvanda grisar per kull, 2003- 

2010 Källa: InterPig 


5 

Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap 

till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att 

stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. 

Använd potentialen 

- effektivare grisproduktion 

Spädgrisdödlighet 2003-2009 

Källa: InterPig 

Digivningstid, dagar 2003-2010 

Källa: InterPig 

2012-05-02 




1

Levande födda grisar per kull och 

spädgrisdödlighet 

Källa: Nutritional physiology of pigs, kap 2 sid 5, www.vsp.lu.dk 

PigWin Sugg 2010 


Totalt Bästa 25 % Sämsta 25 % 

Kullar/årssugga 2,2 2,28 2,05 

Andel gyltkullar, % 23,9 22,8 28,4 

Levande födda/kull 12,8 13,3 12,3 

Dödfödda/kull 1,05 0,99 1,1 

Antal avvanda/kull 10,6 11,4 9,8 

Dödlighet födselavv., 

% 

Producerade 

grisar/årssugga 

Sammanfattning 

17,2 14,6 19,8 

23,5 25,9 19,1 

• Svenska resultat sticker ut 

• Kullstorleken vid födelse ökar 

• Antal avvanda grisar per kull ökar 

• Ökningen i kullstorlek vid födelse är 

större än ökningen i antal avvanda 

grisar per kull, 

= spädgrisdödligheten ökar 



6 

PigWin Sugg 2010 och 2011 

2012-05-02 


2011 2010 Skillnad 

Kullar/årssugga 2,2 2,2 

Andel gyltkullar, % 23,9 23,9 

Levande födda/kull 13,1 12,8 + 0,3 

Dödfödda/kull 1,10 1,05 

Antal avvanda/kull 10,7 10,6 + 0,1 

Dödlighet födselavv., 

% 

Producerade 

grisar/årssugga 

18,3 17,2 

23,8 23,5 

Svenska Pig, c/o LRF Sydost 

Box 974, 391 29 KALMAR 

info@svenskapig.se www.svenskapig.se 



2

Minskad 

smågrisdödlighet 

och avel 

Linda Engblom 

Inst. för husdjursgenetik, SLU 

Många smågrisar per sugga och år 

• Avel för kullstorlek (Haley et al., 1998) och 

smågrisöverlevnad är möjligt (Knol, 2001) 

• Inga fysiologiska begränsningar (Meisham), 

utan en fråga om resursfördelning 

– Om vi avlar för större kullar utan att ge 

mer resurser så ökar smågrisdödligheten 

– Avelsmål för magra slaktkroppar kan försvåra 

(Kerr and Cameron, 1995; McKay, 1993) 

Studier har visat 

• Gynnsam (negativ) genetisk korrelation mellan antal 

levande födda och andel dödfödda (Y) 

(Damgaard et al., 2003) 

• Kullstorlek och smågrisöverlevnad har en 

negativ ogynnsam genetisk korrelation 

(Rotschild and Bidanel, 1998; Knol, 2001; Hermesch et al., 2001; 

Grandinson et al., 2002, Lund et al., 2002) 

– Därför är det nödvändigt att även inkludera 

smågrisöverlevnad i avelsvärderingen 

• Olika genetisk bakgrund till smågrisdödlighet hos 

lantras och yorkshire (Lund et al., 2002; Ibanez‐Escriche et al., 2009) 

7 

Smågrisdödlighet och avel 

• Många smågrisar per år 

• Avel för minskad smågrisdödlighet 

• Grisavel i Sverige 

• Svenska suggdatabasen 

– studie om smågrisdödlighet 

Egenskaper 

• Kullstorlek vid födsel, h 2 = 0,11 

– Lätt att registrera 

• Kullstorlek vid avvänjning, h 2 =0,07 

– Hanterar både kullstorlek och dödlighet 

– Problem med kullutjämning 

• Smågrisöverlevand till avvänjning, h 2 =0,05 

– Låg arvbarhet 

– Hög fenotypisk varians 

(Rotschild and Bidanel, 1998; Damgaard et al., 2002) 

Födelsevikt 

Den främsta faktorn som 

påverkar smågrisöverlevnaden 

(Roehe och Kalm, 1998) 

• Ökad födelsevikt 

– Styrs av suggan (Roehe, 1999) 

• Minskad variation 

– Färre små och stora 

• Ökad överlevnad 

– Variation mellan raser 

och inom raser 

2012‐05‐02 

Överlevnad 

Födelsevikt 

Överlevnad 

Födelsevikt 

1

Kopplingar till födelsevikt 

• Låg genetisk korrelation mellan 

födelsevikt och smågrisöverlevnad 

– Högre födelsevikt medför ökad risk för dödfödsel 

(Grandinsson et al., 2005; Lund et al., 2002) 

– Andel ihjälklämda smågrisar och smågrisvikt 

har dock en positiv korrelation 

(Grandinsson et al., 2002) 

• Så att öka de enskilda smågrisarnas vikter är 

inte lösningen utan att minska spridningen 

mellan dem (Damgaard et al., 2002; Knol, 2001). 

Modersegenskaper 

• Aggression har negativ genetisk korrelation till 

modersegenkaper 

• Suggor med höga avelsvärden för 

modersegenskaper är/har: 

– Lugna 

– Uppmärksamma 

– Tillräckligt många spenar 

– Spenar med hög kvalitet 

– Jämna kullar vid födsel och avvänjning 

Hitta generna 

• Ganska många QTL för reproduktion har 

identifierats 

• Genomic selection skulle kunna snabba på 

avelsframstegen 

– Vilken genvariant har djuret i upp till 60.000 lokus 

– Selektion av de bästa djuren kan ske efter födelsen, 

istället för att behöva vänta på att de grisar in. 

– Dessutom får man avelsvärden för galtarna. 

8 

Direkt och maternell effekt 

• Vems är felet att en smågris dör? 

– Gener från smågrisen 

(vitalitet) 

– Gener från suggan 

(livmoderskvalitet) 

– Gener från foster suggan 

(omvårdnad) 

• Suggans påverkan minskar när smågrisen blir äldre 

(Solanes et al., 2004) 

• Båda direkta och maternella effekter behöver inkluderas 

i avelsvärderingar 

Vilka smågrisar överlever? 

• Jämförelse av kullar efter suggor och galtar med olika 

avelsvärden för smågrisöverlevnad. 650 smågrisar 

dissekerade efter kejsarsnitt. (Levenhouwers, 2001) 

• Smågrisar med högt avelsvärde för överlevnad hade 

– Mindre placentor och mindre kullvariation 

– Högre kortisolhalt (dag 111 av dräktigheten) 

– Tyngre lever, mer glykogen i levern och i musklerna 

– Mer fett, tyngre tunntarm och tyngre magsäck 

• Selekterar bort de största placentorna och de största 

smågrisarna och därmed blir kullarna jämnare 

• Får starkare smågrisar, inte tyngre 

Avel för smågrisöverlevnad 

• Skötsel och selektion 

• Avel för överlevnad är möjligt. Problemet är nog 

den negativa genetiska korrelationen mellan 

sidspäck och överlevnad 

• De flesta avelsföretagen gör det men med olika 

verktyg 

• Avel för överlevnad via jämnare placentastorlek och 

längre dräktighet ger lägre variaton i födelsevikt, 

men inte tyngre smågrisar 

2012‐05‐02 

2

Antal smågrisar 

Avelsframsteg, Nordic Genetics 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

2005 2006 2007 2008 2009 

Varför skiljer de sig åt? 

• Olika miljö i avels/hybrid och bruksbesättningar 

– Inte säkert att de rankas lika 

• Yorkshire selekteras för kullstorlek. 

Avelsvärderingen bör kompletteras med 

smågrisöverlevnad, både som smågrisegenskap 

(direkt) och suggegenskap (maternell). 

• Hamphire selekteras idag endast för produktions‐ 

egenskaper, men utgör hälften av generna i 

smågrisarna. Därför bör smågrisöverlevnad även 

inkluderas i hampshires avelsvärdering 

Svenska 

Suggdatatabasen 

• Samla in data från bruksbesättningar (SLF projekt) 

• Studie av 18 besättningar, 2009‐10, 28.000 kullar 

• Smågrisdödlighet i studien påvekades av 

– Besättning 

– Kullnummer 

– Dräktighetlängd 

– Antal levande födda smågrisar 

– Säsong 

– Laktationslängd 

– Kullutjämning 

Lev födda 

(Y) 

Avvanda 

(Y) 

Lev födda 

(HB) 

Avvanda 

(HB) 

Lev födda 

(H) 

Avvanda 

(H) 

9 

Antal dödfödda 

Bruksbesättningar 

Ingen grisavel i Sverige 

• Avelspoolen (Norsvin) 

Nordic genetics (QG+Finnpig) 

Nordic 

genetics 

(NG) 

• Samarbete de senaste åren 

– Svensk Yorkshire och Norsk Lantras 

– Samarbetet mellan NG och Norsvin avbröts dec 2011 

• Ägarna till Nordic Genetics beslutade 

ut att lägga ner Yorshireaveln i mars 2012 

• Norsvin köper in Yorkshire från Topigs 

• Nordic genetics skall köpa in allt avelsmaterial (utom 

Hampshire) från utländska aktörer… 

2 

1,6 

1,2 

0,8 

0,4 

0 

Besättning 

Antal dödfödda Andel döda under diperioden 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 

Besättningsnummer 

2012‐05‐02 

Norsvin 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 


3



2 

1,6 

1,2 

0,8 

0,4 

0 

3 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

Andel döda under diperioden 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Kullnummer 


1 2 3 4 5 6+ 

Kullnummer 

Kullstorlek, lev födda 


50% 

1‐5 6‐7 8‐9 10‐11 12‐13 14‐15 16‐17 18‐19 20+ 

Antal smågrisar i kullen 

Laktationslängd 

21‐27 28‐29 30‐31 32‐33 34‐35 36‐37 38‐40 

Laktationslängd, dagar 

0% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

40% 

30% 

20% 

10% 



10 



2 

1,6 

1,2 

0,8 

0,4 

0 

25% 

20% 

15% 

10% 


5% 

0% 

Dräktighetslängd 


104‐113 114 115 116 117 118 119‐128 

Dräktighetslängd, dagar 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Säsong 

mar‐maj jun‐aug sep‐nov dec‐feb 

Säsong 

Kullutjämning 

Minst 1 borttagen 0 Minst 1 tillagd 

Kullutjämning 

2012‐05‐02 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 


4

Lämpliga avelsmål 

• Lagom antal levande födda 

• Hög smågrisöverlevnad vid grisning 

och de första veckorna 

• Lagom smågristillväxt fram till avvänjning 

• Jämna smågrisar vid avvänjning 

(Rydhmer, 2010) 

Hampshire 

• Produktionsegenskaper 

– Ålder i dagar vid 100 kg 

– Sidspäck i mm, mätt vid ekolodning 

– Ålder i dagar vid 35 kg, stationstestade djur 

– Antal dagar mellan 35 och 100 kg, stationstestade djur 

– Kg foder mellan 35 och 100 kg, stationstestade djur 

• Exteriör och Hållbarhetsegenskaper 

– Benställningar och rörelser registrerat i samband med 

ekolodning i avelsbesättningarna 

– Benställningar och rörelser registrerat på stationstestade 

djur 

– Osteochondros i armbågsled samt knäled, 

stationstestade djur 

11 

Yorkshire 

• Modersegenskaper 

– Kullvikt vid 3 veckor 

– Normala, funktionsdugliga spenar 

• Reproduktionsegenskaper 

– Ingrisningsålder 

– Intervall från avvänjning till ny betäckning 

• Kullstorlek 

– Levande födda 

• Produktions‐ och exteriöregenskaper (se Hampshire) 

• Avel för ökad kullstorlek bland möss gav dubbelt 

så stora kullar men som födde omogna ungar och 

dubbelt så många ungar dog (Rauw et al., 1999) 

• Ogynnsamt genetiskt samband mellan smågris‐ 

tillväxt och överlevnad 

(Grandinsson et al., 2005; Knol, 2001) 

2012‐05‐02 

5

Inverkan av foder och utfodring på 

spädgrisdödligheten 

Utfodring - Hull – Inverkan på grisning och smågrisarnas vitalitet 

Utfodring – Foder – inverkan på klinisk och subklinisk difeber 

Inverkan av olika fettkällor i fodret på smågrisarnas vitalitet 

Inverkan av utfodring under dräktighet på 

födelsevikten 

Göransson, 1989 

Från 14 dagar före 

grisning 

3,4 

kg/dag 

Vikt vid 1,42 

födelse, kg 

1,0 

kg/dag 

1,38 

Effekt av foderbyte på hög rektaltemp (>39,5) 

2012‐05‐02 

Lantmännen, 

1986 

Från 21 dagar fore 

grisning 

Ad lib 

8 kg/dag 

1,48 

2,2 

kg/dag 

1,51 

Lantmännen, 

1994 

Dag 0- 80 under 

sinperioden 

2,2 3,0 

kg/dag kg/dag 

1,44 a 

1,48 a 

1,59 b 

1,56 b 

Difoder dagen efter grisning Difoder från 4 dagar före gr 

Difoder från 8 dagar före gr. 

20,0% 

15,0% 

10,0% 

5,0% 

0,0% 

16,1% 14,0% 

>39,5 C 

7,4% 

12 

©Lantmännen SUG96 2012‐05‐02 

Effekt av suggans energireserv på smågrisarnas 

vitalitet 

• Högt fettmått under sen dr. –få dödfödda (Maes et al.2004) 

• Ökningen i fett under dr. pos. korr. med födelsevikt (Quesnel et 

al., 2008). 

• Färre dödfödda och högre kullvikt relaterade till högre fettmått 

vid grisning Beyga & Rekiel (2010) . 

• Fettmått vid betäckning positivt korrelerat till kullvikten vid 

födelse (Matysiak et al., 2010). 

• Ingen effekt av höjd dräktighetsgiva om medeltalet för 

födelsevikten var över 1,5kg (King et al. 2006). 

• Höga fettmått vid grisning korrelerade till utdragen grisning och 

högre spädgrisdödlighet (Oliviero et al., 2010). 

Foder – utfodring och difeber 

Byte av foder 8 jmf med 3 d. före gr. gav högre tillväxt hos nyfödda (Papadopoulus 

et al., 2009). 

Högre viktökning de första fem levnadsdagarna efter suggor som fått foder med 7% 

jmf med 3% växttråd (Oliviero et al. 2009) 

Smågrisar efter suggor med hög fiberhalt i dräktighetsfodret hade högre tillväxt 

under första levnadsveckan (Guillemet et al. 2007) 

Hög fodergiva under sen dräktighet ökar risken för difeber (Göransson, 1989 ; 

Lantmännen 2002) 

Hög giva veckorna före grisning påverkar inte antal sjuka suggor (Miller et al., 

2000). 

Det finns samband mellan rekt.temp. och smågrisdödlighet även hos synbart friska 

suggor 

Effekt av utfodring under sen dr.- och tidig lakt. 

på MMA behandlingar 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

% 

16,3 

©Lantmännen SUG86 

68,4 

45,2 

1 

2 

3 

Sen dr. Tidig lakt. 

-21 dag 10 dag 

27 MJ +6MJ/dag Adlib (96 MJ) 

Ad lib 

27 MJ Ad lib 

2,3 

13,2 

Oxytocin Antibiotika 

2,4 

2012‐05‐02 

1

Effekt av sen dr.utfodr. och tidig lakt.utfodr 

på dödligheten 

2012‐05‐02 

% 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

©Lantmännen SUG86 

9,6 

15 

1 

2 

3 

18,4 

12,1 11,7 12,3 

0-7 dagar 0-35 dagar 

Sen dr. Tidig lakt 

-21 dagar 10 dagar 27 MJ 

+6MJ/dag 

Ad lib (96 MJ) Ad lib 

27 MJ Ad lib 

13 

Framtida forskning kring utfodring och smågrisdödlighet 

Hur påverkar utfodringsstrategin (suggans hull), födelsevikt, spridning 

i vikt och dödlighet? 

Hur påverkar fodersammansättningen grisarnas vitalitet vid födelse? 

Hur påverkar foder och fodersammansättning subklinisk difeber? 

Hur diagnostisera subklinisk difeber? 

2012‐05‐02 

2

•Smågrisen liten jf m SUGGAN 

~1.5 kg jf. 150‐300 kg 

•Smågrisen små energireserver 

•Stora kullar, ~ 12 grisar 

•Många spenar, minst 14 

•Inga cisterner –mjölk direkt från alveolerna 

(”on demand”) 

•Smågrisar växer snabbt, ~250 g/dag, 

potentialen ännu större 

Fixar fett i fodret förlusterna? 

Fett 

fleromättat fett 

essentiella fettsyror 

omega‐3 och omega‐6 

Fleromättade essentiella fettsyror 

• Linolsyra 

(‐> arakidonsyra m fl omega‐6) 

• (Alfa‐)Linolensyra 

(‐> EPA, DHA m fl omega‐3) 

Omega 6 

Omega 3 

14 

Nyfödd: Liten, blöt, inga fettreserver, ingen hjälp från suggan (hon grisar fortfarande) … 

Mission No 1 –dia !!! 

Fett 

Grisar som överlevde dog 

Tid (min) för att 

..nå juvret 13.7 36.1 

..dia 26.9 54.7 

Tuchsherer et al. 2000 

• Amerikanska försök 70‐80‐talet 

• Mer fett i fodret från slutet av dräktigheten 

• Mjölk 

• Smågrisvikt 

• Smågrisöverlevnad 

• Särskilt vid låg födelsevikt och hög dödlighet 

Omega 3 (n‐3) 

• EPA DHA – fiskolja 

• Linolensyra – linfröolja rapsolja sojaolja 

Omega 6 (n‐6) 

• Linolsyra – sojaolja, rapsolja, linfröolja 

men även spannmål 

5/2/2012 

1

Omega 3 och omega 6 

• Från ca 1990 

• Kvoten n‐6/n‐3 anses viktig 

• Substrat prostaglandiner etc 

– inflammationer, glatt muskulatur, … 

• Byggsten i fosfolipider 

‐ membranrik vävnad (näthinna, nervvävnad, …) 

• Gris(foster) hjärna ögon SNABB utveckling runt 

födsel 

Fett i fodret fixar förluster 

FAST 

fler frågor finns 

• Mängd n‐3, n‐6 ? 

• Kvoten n‐6/n‐3 ? 

• Tidpunkter? 

• Samma eller olika för olika perioder ? 

• Linolensyra i st f ”marina n‐3” dvs EPA, DHA ? 

15 

Fiskolja (menhaden, tonfisk, lax, …) 

• Hjärna, fettsyraprofil – mer EPA och DHA 

• Födelsevikt ‐ lägre 

• Tid födsel till juverkontakt ‐ kortare 

• Dräktighetstid ‐ längre 

• Överlevnad ‐ högre 

• Avvänjningsvikt ‐ ? 

• Nästa kull –större 

5/2/2012 

2

Strategisk halmning och 

smågrisdödlighet 

Seminarium i Alnarp, 26 april 2012 

Tillfredställt behov 

av bobyggnad 

Kortare förlossning 

Rebecka Westin 

doktorand 

Bobyggnad helt avslutad 

före förlossningen startar 

Lugnare under 

grisning 

Doktorandprojekt 

Stor besättningsstudie i 

samarbete med SvDHV 

4 gårdar x 2 omgångar 

Strategisk halmning 

vs. ca 0,5 kg daglig giva + 

ca 2kg vid grisning 

Totalt 365 grisningar 

120 suggor har grisat i 

båda systemen 

Uttrycker U sina modersegenskaper 

tydligare 

16 

Begränsade mängder fint strömedel 

under resten av diperioden 

Produktionsdata – 

Suggor som grisat i båda systemen 

Kontroll Halm 

Levande födda 13,58 13,58 

Dödfödda 1,25 0,77 

Kull ef utj 13,38 13,80 

Antal dag 5 11,32 11,26 

Antal avv 10,48 10,86 

Smågrisdödlighet 21,7 % 21,3 % 

Obs! ”Råa” medeltal

Vad dör smågrisar av? 

English & Smith 1975 

236 smågrisar 

Svält 42 % 

-11,4 % agalacti 

-31,4 % normal digivning 

Trauma 18 % 

Infektioner m.m 12 % 

Missbildningar 12 % 

(Svagfödda 15 %) 

Extensive supplie of straw 

Unknown 

9% 

Other 

7% 

Enteritis 

27% 

Starvation 

24% 

Trauma 

33% 

Dyck & Swiestra 1987 

569 smågrisar 

Svält 41% 

Trauma 36 % 

Infektioner 0,1 % 

Missbildningar 0,1% 

Okänd 21 % 

Unknown 

4% 

Other 

9% 

Enteritis 

21% 

Conventional 

Trauma 

22% 

Starvation 

46% 

Risken att dö av svält var hälften så stor i boxar med strategisk 

halmning (OR=0,5). Risken att dö av trauma eller diarré var dock 

något högre (OR=1,7). 

Svält + hypotermi = sant 

Temperature 8h 

40 

39 

38 

37 

36 

Weight class 

Treatment 

Individual temperature of piglets at 8h 

Frågor som söker svar? 

Den optimala grisningsboxen –hur ser den ut? 

Hur mycket material behövs för att se positiva 

effekter av bobyggnad? 

18 

Tack!

Smågrisdödlighet- inhysning och 

management 

Smågrisdödlighet- orsaker 

Smågrisdödlighet- suggan 

- Modersegenskaper 

- Kondition 

- Antal funktionsdugliga spenar 

- Ålder 

- Hälsa (MMA, benhälsa m m) 

Lantbrukets byggnadsteknik (LBT), Alnarp 



19 

Smågrisdödlighet- orsaker 


Smågrisdödlighet- sammansatt problem 

● Suggan 

● Kullen/smågrisarna 

● Råmjölk/hygien 

● Värme 

● Omgångsgrisning och kullutjämning 

● Management och skötsel 

● Inhysningssystem 


Smågrisdödlighet- suggans ålder 

Dödlighet, % 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1 2 3-4 5-6 >6 

Övr infektioner 

Mag/tarm 

Trampning 

Fläk 

Svält 

Svaga 

Kullnummer 


1

Smågrisdödlighet- suggans hälsa 

Dödlighet, % 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

ingen MMA MMA 


Mag/tarm 

Trampning 

Fläk 

Svält 

Svaga 


Smågrisdödlighet- kullen/smågrisarna 

Födelsejuverkontakt, 

min 

Dödlighet under 

de 3 första 

levnadsdygnen, % 

Medelvikt, kg 

40 22 1,30 

Ingen juverkontakt 100 1,07 


Smågrisdödlighet- råmjölk/hygien 

Nedsatt kroppstemperatur 

 

Dåligt kolostrumintag (råmjölk) 

 

Blodsockerbrist 

 

Dålig passiv immunisering 

Nedsatt 

kroppstemperatur 

Infektiösa sjukdomar 

 

Sjukdom/död 


20 

Smågrisdödlighet- kullen/smågrisarna 

Dödlighet, % 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

14 

Smågrisdödlighet- värme 


Mag/tarm 

Trampning 

Fläk 

Svält 

Svaga 

Antal 'at risk' 



Smågrisdödlighet- råmjölk/hygien 


2

Smågrisdödlighet- råmjölk 

Smågrisdödlighetmanagement 

och skötsel 



Smågrisdödlighet- 

Dagens problem är för många födda! 


21 

Smågrisdödlighetomgångsgrisning 

och kullutjämning 

Smågrisdödlighetinhysningssystem 

(+ skötsel) 

Smågrisdödlighet- nya rutiner 

System med amsuggor 



Nygrisade 2-2,5 v 4v 


3


System med amsuggor 

+ Lägre smågrisdödlighet 

- Stör ”allt in allt ut”-systemet? 

- Överföring av smittor? 

- Avvänjningsvikter/pellegrisar? 

- Effekter på suggorna? 

- Arbetsinsats? 

- Andra kostnader (byggkostnader etc)? 

Djurskyddsföreskrifter kring avvänjningsålder? 


(Rescue Deck) 


+ 3-5 % lägre smågrisdödlighet? 

+ Bättre avvänjningsvikter? 

+ Stör inte ”allt in allt ut”-systemet 

- Arbetsinsats? 

- Andra kostnader (utrustning, energi, 

mjölkersättningar etc)? 

Djurskyddsföreskrifter kring avvänjningsålder? 


22 


(Rescue Deck) 


Smågrisdödlighet- andra alternativ? 

Kombination amsugga och Rescue Deck? 

Nygrisade 2-2,5 v 


4

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?