VISION 2015 - Enköping

VISION 2015 

Vision och Strategier för Enköpings kommun 

Fullständig rapport 

2004-02-27 

Förutsättning 

Att hela Enköping 

hjälps åt 

Visst vill DU vara med!

Vår vision 

Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45 000 invånare. 

Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande 

centrum, en rik kulturbygd och närhet mellan människor ger livskvalitet, 

medmänsklighet, trygghet och värme. 

Vinterträdgården, attraktiva utbildningar och de stora utvecklingsprojekten, 

särskilt inom trädgård, kretslopp och miljöteknik, sätter sin tydliga prägel. Det 

företagsvänliga klimatet och det nära samarbetet med universitet och högskolor 

lockar allt fler utvecklingsinriktade företag att etablera sig i Enköping 

Enköping är det gröna livsrummet, rikt på aktiva nätverk, upplevelser, 

kulturevenemang och fritidsaktiviteter, vilket lockar många att besöka, bosätta 

och etablera sig här. 

3

Innehållsförteckning 

VÅR VISION...................................................................................................................................3 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING .............................................................................................................4 

SAMMANFATTNING...................................................................................................................5 

INLEDNING ...................................................................................................................................8 

METODER......................................................................................................................................9 

KORT HISTORISK ÅTERBLICK ............................................................................................11 

TRENDER.....................................................................................................................................13 

METOD .......................................................................................................................................13 

TRENDBESKRIVNING SÄKRA TRENDER........................................................................................13 

CENTRALA OSÄKERHETER OCH SCENARIER................................................................22 

SCENARIO 1: DE TRE TORNEN .....................................................................................................23 

SCENARIO 2: BANANEN, PAPAYAN OCH APELSINEN....................................................................24 

SCENARIO 3: RADBANDET ..........................................................................................................25 

SCENARIO 4: VATTENHÅLEN ......................................................................................................26 

TRENDBESKRIVNING OSÄKRA TRENDER........................................................................27 

TILLGÅNGSINVENTERING ÅR 2003.....................................................................................29 

VISION FÖR ENKÖPING ÅR 2015...........................................................................................32 

VÅR VISION.................................................................................................................................32 

HÖRNSTENAR TILL VISIONEN ......................................................................................................32 

STRATEGIER ..............................................................................................................................34 

UTVÄRDERING AV STRATEGIERNA...................................................................................37 

BILAGOR......................................................................................................................................40 

4

Sammanfattning 

Under våren 2003 har det i Enköpings kommun pågått ett arbete som syftat till att 

ta fram ett nytt visions- och strategidokument med fokus på år 2015. För att kunna 

arbeta på ett strukturerat sätt har konsulterna Karin Andersson och Göran Krafft 

från Kairos Future fungerat som processledare under huvuddelen av arbetet och 

därmed svarat för arbetsmetod och arbetsgång. 

Arbetet har skett i två grupperingar, dels en breddgrupp bestående av politiker och 

tjänstemän, dels en analysgrupp som arbetat i en process bestående av ett antal 

steg som finns beskrivna i rapporten och som dessutom utgör rubrikerna i denna. 

För att få perspektiv på arbetet startade vi med en historisk återblick på ca 20 år. 

Breddgruppens uppgift var att ta fram händelser i omvärld, närvärld och invärld. 

Beskrivningen visar att mycket har hänt under dessa 20 år som starkt påverkat 

vårt samhälle men även den offentliga verksamheten. IT-utvecklingen, 

miljömedvetandet och internationaliseringen som följd av inträdet i EU har allt 

mer och allt påtagligare präglat utvecklingen under denna 20-årsperiod. 

Med detta historiska perspektiv som utgångspunkt fortsatte arbetet med att 

identifiera säkra och osäkra trender. Trend betyder riktning och beskriver en 

långsiktig förändring i samhället. Många av trenderna som breddgruppen 

identifierade är säkra medan några är osäkra vilket innebär att utvecklingen kan gå 

åt olika håll. I rapporten beskrivs alla dessa trender. I den efterföljande analysen 

av vilka trender som påverkar andra framkom att några trender har en starkt 

pådrivande effekt på samhällsutvecklingen. De starkast drivande trenderna är 

”ökningen av andelen äldre”, ”den snabba IT-utvecklingen”, 

”internationaliseringen” och ”ökade krav på livskvalitet”. När det gäller de 

kommunala förutsättningarna visar analysen att alla dessa trender drivs av yttre 

trender. 

Nästa steg i arbetsprocessen var att studera centrala osäkerheter och scenarier. För 

att underlätta arbetet utgick vi ifrån de fyra scenarier som beskrivs i boken 

”Fördel Sverige – en tankebok om regioner, drivkrafter och möjligheter” utgiven 

av Kairos Future och skriven av Karin Andersson, Christian Lundberg och Mats 

Lindgren. De fyra scenarier som beskrivs utgår från variationen i framtida boende 

och i företagslokalisering. Analysgruppen har i rapporten försökt att beskriva 

konsekvenserna för Enköping om respektive scenario blir verklighet i sin yttersta 

form. Här kan man tydligt se att de olika scenarierna får stora konsekvenser för 

såväl boende som företagande i Enköping. Nu är emellertid inte 

ytterlighetsscenarierna särskilt troliga men dessa ger ändå ett underlag för 

kommunens strategiska vägval. Vilken utveckling vill kommunen se och hur skall 

vi strategiskt arbeta för att öka förutsättningarna för att det önskvärda scenariot 

blir verklighet? 

5

För att få en känsla för var vi befinner oss i relation till trenderna och de olika 

scenarierna så gjordes som nästa steg en tillgångsinventering. Sjutton olika 

tillgångar identifierades som i varierande grad kan stödja våra strategier och 

därmed hjälpa oss att möta de olika scenarierna. Detta är naturligtvis inte alla 

tillgångar utan de som bedömdes vara av störst vikt för utvecklingen av Enköping. 

Med ovanstående grundmaterial påbörjades därefter arbetet med att formulera 

hörnstenarna till en vision för Enköping år 2015. En vision är en positivt laddad 

bild av en önskad framtid som målad ”med grova penseldrag” ger ledning och 

inspiration, och uttrycker vart vi vill nå. Fem hörnstenar har identifierats varav 

den ena, ”Sveriges närmaste stad”, utgör navet som håller ihop de övriga fyra 

stenarna. Dessa fyra stenar beskriver boendet, utbildningen, tillväxt och 

företagande samt upplevelser. Dessa har sedan sammanfattats i visionen för 

Enköping år 2015. 

För att kunna förverkliga den formulerade visionen måste Enköping arbeta med 

ett antal strategier som tar sin utgångspunkt i de säkra trenderna men även i de 

olika scenarierna. Tretton olika strategier blev resultatet av detta arbete. 

Strategierna skall möta de säkra trenderna och bygga på de tillgångar vi 

identifierat, d.v.s. vad vi kan göra. De skall även hjälpa oss att möta de osäkra 

trenderna och framför allt de olika scenarierna, d.v.s. vad vi bör göra. Sist men 

inte minst skall de hjälpa oss att nå visionen och dess hörnstenar, d.v.s. vad vi vill 

göra. Strategierna omfattar näringslivet, den politiska arenan men även de 

kommunala verksamheterna. 

För att få ett grepp om i vilken mån våra strategier har bärighet för framtiden så 

genomfördes ett analysarbete som visar att några av strategierna, främst 

strategierna ”samhällsbyggande och infrastruktur”, ”bra IT-tjänster”, ”näringsliv” 

och ”kompetensfokusering” är de som bäst hjälper oss att nå visionens hörnstenar. 

Dessa strategier bygger mycket väl på våra tillgångar samtidigt som de möter de 

olika scenarierna. Dessa strategier är därför viktiga för oss att vidareutveckla eller 

förädla. Andra strategier, främst med kommunalt verksamhetsfokus, fungerar bra 

som redskap för att möta scenarierna men hjälper oss inte direkt att uppfylla 

visionen. De är därför mer att betrakta som indirekta förutsättningar. 

Sammanfattningsvis visar denna analys att alla de tretton strategierna hjälper oss 

att uppfylla visionen och skapa beredskap för att möta de olika scenarierna. 

Utöver den ovanstående analysen studerade vi även hur strategierna påverkar 

varandra för att få fram i vilken ordning strategierna bör utvecklas. Här 

framkommer det tydligt att näringslivets utveckling driver de flesta övriga 

strategierna och bör därför vara den strategi som utgör startpunkten men som 

också måste prioriteras i det fortsatta arbetet. Starkt drivande är även 

kompetensfokuseringen, IT-tjänster och regional samverkan. Dessa strategier bör 

alltså få högst prioritet medan de övriga snarare skall ses som konsekvenser som 

bör läggas längre fram i utvecklingsarbetet. 

6

Denna rapport skall ses som ett arbetsmaterial och ett grunddokument för 

kommunens fortsatta utvecklingsarbete. Vad detta innebär kan översiktligt 

beskrivas av nedanstående bild. 

Visionen och de formulerade strategierna utgör den yttre ramen och den samlade 

huvudriktningen för det fortsatta arbetet. Detta dokument bör därför vara väl känt 

och förankrat såväl politiskt som hos näringsliv och allmänhet för att verkligen 

vara den strategiska utgångspunkten. Det är sedan kommunstyrelsens och 

fullmäktiges uppgift att, med detta dokument som utgångspunkt, formulera de 

olika inriktningsmålen för respektive mandatperiod. Varje inriktningsmål bör 

därmed noggrant prövas mot visions- och strategidokumentet för att säkerställa att 

de olika målen verkligen harmonierar med varandra. För varje inriktningsmål 

formuleras sedan de årliga effektmålen på samma sätt men även relaterade till de 

tillgängliga ekonomiska resurserna. Ett framgångsrikt arbete kräver, i enlighet 

med bilden, att visionen, strategierna och de formulerade målen är sammanfallande 

i alla sina delar. 

7

Inledning 

Det är mycket viktigt för såväl företag som organisationer att regelbundet försöka 

spana in i framtiden. Vi behöver skapa en bild av vad som kan förväntas hända så 

att vi kan förbereda oss och agera för att påverka vår utveckling. 

Enköpings kommun tog under 2001 fram ett strategidokument ”Enköping – vision 

2010”, som beskrev den önskade framtidsbilden som den uppfattades då. Detta 

dokument har sedan dess legat till grund för sex olika framtidsprojekt som i 

varierande grad har genererat aktiviteter under tiden som gått. Projekten är idag i 

hög grad levande och några kommer att ha stor betydelse för kommunens fortsatta 

utveckling och tillväxt. 

Nu har vi ett nytt strategidokument för Enköpings utveckling. Många 

upplever att mycket har hänt sedan det förra dokumentet togs fram. En av 

ambitionerna med detta arbete har varit att försöka se längre in i framtiden för att 

få till stånd robusta och kreativa strategier som gör Enköping till en ännu 

attraktivare kommun år 2015. 

Vi i analysgruppen (fyra politiker och tre tjänstemän) som har arbetat med att 

vaska fram och dokumentera de tankar och idéer som breddgruppen (se nedan) 

har haft hoppas att Du som läsare har behållning av dokumentet och att den röda 

tråd som finns från början till slut är tydlig och kan följas på ett bra sätt. 

Analysgruppen 

8

Metoder 

För att ta fram Enköpings strategidokument 2015 har vi haft hjälp av konsulter 

från Kairos Future som är ett konsultföretag fokuserat på framtids- och 

omvärldsanalys. Tyngdpunkten i deras kompetens ligger på strategisk orientering, 

d v s i gränslandet mellan framtid och strategi. Karin Andersson och Göran Krafft 

från Kairos Future har varit processledare (till och med aktiviteterna framtagande 

och analys av strategier). Metodiken utgår från en bred omvärldsanalys och 

scenarioanalys via strategiutveckling till förändring på bredden. 

Två olika grupperingar har arbetat med att identifiera, diskutera, analysera och 

dokumentera nuläge och framtid, dels en större ”breddgrupp”, dels en mindre 

”analysgrupp”. Processledarna från Kairos har hållit i arbetssätt, struktur och 

analysmetoder. 

Vi har arbetat efter i huvudsak följande arbetsgång. Dessa moment utgör också 

huvudrubrikerna i dokumentet: 

Analysera 

Trender 

Analysera 

osäkerheter/ 

scenarier 

Identifiera 

tillgångar 

Formulera 

Vision/ 

hörnstenar 

De olika grupperna som hittills har deltagit i arbetet är: 

Generera 

strategier 

Breddgruppen – bestående av kommunens förvaltningschefer, stabschefer samt 

bolagschefer och de politiker som är ordförande och vice ordförande i 

förvaltningarnas nämnder och styrelser (c, m, fp, kd, s), fullmäktiges ordförande 

samt ledamöterna i KSAU. Dessutom har representanter för övriga partier (v, mp 

och spi) varit med under delar av processen. 

Analysgruppen – bestående av Leif Hallström/Åsa Byman-Falck, Staffan Viberg, 

Ulrika Thilén, Margareta Rinman, Jessika Vilhelmsson, Tomas Rådkvist, Anneli 

Djurklou samt Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future. 

Speglingsgruppen – bestående av Tina Lind, Maria Lindgren, Patrik Holm och 

Tobias Viberg. 

Breddgruppen har träffats vid fyra tillfällen för att arbeta med alla stegen i 

processen. Analysgruppen har sedan träffats för att bearbeta det material som 

breddgruppen tagit fram och dokumenterat arbetet idetta sammanhållna 

strategidokument. 

Speglingsgruppen har till uppgift att granska och kommentera materialet ur främst 

ett ”ungdomsperspektiv”. 

9

Den processplan som lades fast tillsammans med Kairos Future och som sedan har 

följts ser ut på följande sätt: 

Definitioner i dokumentet 

I detta dokument har vi använt följande definitioner på Enköping och Enköpings 

kommun: 

Enköping = det geografiska området i hela kommunen, med alla invånare och 

verksamheter 

Enköpings kommun = den juridiska personen med förvaltningar och verksamheter 

10

Kort historisk återblick 

Lagstiftning 

Ekologi, 

miljö och 

hälsa 

Media 

Teknik, medicin 

& vetenskap 

Behov 

Distribution 

Substitut 

OMVÄRLD (trender, fjärrvärld) 

NÄRVÄRLD (trender, arena) 

Regering & 

riksdag 

Sociala förändringar 

och livsstilar 

Invärld 

(Enköpings kommun) 

Andra 

myndigheter 

Medborgare 

Institutioner 

& organisationer 

Samarbetspartners 

Leverantörer 

Ekonomi 

& 

marknad 

Politik 

Breddgruppens första uppgift var att se historiskt på vad som hänt och vad som 

påverkat Enköping. 

Omvärld 

Under 1980-talet befann vi oss fortfarande i ett utpräglat industrisamhälle. Landet 

blev allt mer mångkulturellt som följd av en kraftig flyktinginvandring. De första 

mobiltelefonerna började användas. De var stora och knappt mobila. Under denna 

tid genomfördes även en folkomröstning om kärnkraften som innebar att 

kärnkraften skulle avvecklas. Viktiga och genomgripande lagar under denna tid 

var medbestämmandelagen (MBL), plan- och bygglagen (PBL) och en ny 

socialtjänstlag. 

Under 1990-talet blev begreppet kunskapssamhället allt påtagligare. Internet och 

e-mail blev allt vanligare företeelser, men under slutet av 1990-talet spricker ITbubblan. 

Det blev även en krasch på bygg- och fastighetsmarknaden. Sverige gick 

med i EU och vi fick även uppleva en rekordhög ränta, 500 % och en mycket hög 

arbetslöshet och även en babyboom. Vi fick en ädelreform och långtidssjukvården 

överfördes från landstinget till kommunen, och psykiatrireformen genomfördes. 

1999-01-01 infördes miljöbalken. 

Under 2000-talets inledning kom ett antal statliga reformer, bl.a. maxtaxan som 

minskat kommunens självstyre. Internet spelar allt större roll med allt fler tjänster 

inom bank, försäkring och handel. 

11

Närvärld 

Under 1980-talet läggs regementet P1 ner och ersätts med S1. BAHCO genomför 

omfattande rationaliseringar och VAFAB bildas. De första flyktingarna anländer 

till kommunen. 

Under 1990-talet ökar flyktingströmmarna. Bostadspriserna skjuter i höjden och 

kommunen blir en av 28 kommuner som genomför IT-skolprojekt med stöd av 

KK-stiftelsen. Mälarbanan (för tågtrafik) börjar byggas. 

Under 2000-talets inledning får vi en kraftig reducering av polisen. KYutbildningar 

inom IT startas och kommunen får statligt stöd från ITiS för fortsatt 

IT-utveckling i skolan. FläktWood läggs ner och C-framåt bildas. 

Invärld 

Under 1980-talet ses fortfarande kommunen som en myndighet. I Enköping 

minskas antalet förvaltningar från 13 till 7. Den första PC:n och mobiltelefonen 

införskaffas. Grundläggande datautbildning genomförs för alla kommunalt 

anställda administratörer. Ett nytt museum invigs. 

Under 1990-talet införs målstyrningen. Biblioteket byggs ut, Elbolaget säljs och 

Enköpings parker börjar växa fram. Socialnämnden delas i två nämnder, social- 

nämnd och vård- och servicenämnd. Kommunen får också en egen hemsida. 

I inledningen till 2000-talet bildas Enköping Nämndhus AB. Den första större 

friskolan etableras och servicehuset Orion blir det första entreprenaddrivna 

äldreboendet. EHB startar försäljningen av ett antal hyreshus. Det börjar nu bli 

bostadsbrist och intresset och planeringen av nya sjönära områden startar. Ett stort 

kommunövergripande GIS-projekt startas. Kommunens skatteintäkter börjar plana 

ut och 2003 är ESK med i allsvenskan. 

12

Trender 

Trend betyder riktning och är en långsiktig förändring i samhället inom t.ex. 

ekonomi, demografi, politik eller värderingar. En trend har alltid en viss riktning 

(exempelvis ökande, minskande, större). Trender kan ses som mönster i 

utvecklingen, som kan identifieras i nuet och som kan utgöra en plattform för 

resonemang kring framtiden. Några trender utgörs av så kallade strategiska 

osäkerheter som innebär att utvecklingen kan gå åt olika håll, t.ex. ekonomisk 

tillväxt. Osäkra trender utgör grunden för scenarioplanering. 

Metod 

Framtagning av trender gick till så att deltagarna i breddgruppen var och en fick 

identifiera de trender man uppfattade i omvärlden. Som ledning för detta användes 

omvärldsrubrikerna Ekonomi & marknad, Politik, Institutioner & organisationer, 

Sociala förändringar och livsstilar, Teknik, Ekologi, Lagstiftning och Media. 

Frågeställningen var: ”Vilka omvärldsförändringar påverkar Enköpings 

kommuns förutsättningar att skapa utveckling och kvalitet för medborgare, 

företagare och besökare?” Tidshorisonten var år 2015. 

De föreslagna trenderna diskuterades sedan i grupper. Trenderna grupperades och 

värderades utifrån hur relevanta de var för frågeställningen och hur säkra de var. 

Detta gjordes i flera steg för att vaska fram de mest relevanta. Analysgruppen 

behandlade sedan dessa vidare för att beskriva dem djupare och för att på olika 

sätt analysera hur trenderna påverkar varandra och vilka samband som finns 

mellan olika trender. 

Resultatet av dessa djupare beskrivningar och analyser följer nedan: 

Trendbeskrivning säkra trender 

(se också bilaga 1 för utökad beskrivning med exempel, drivkrafter och 

konsekvenser) 

Trend 1: Småföretagandet ökar inom service och tjänstesektorn 

Beskrivning: I takt med strukturförändringar, avregleringar och företagsflytt 

blir de stora globala företagen större och färre. De koncentrerar sig allt mer på 

kärnverksamheten, vilket leder till att de får ett ökat behov av att köpa in tjänster. 

Även stat, kommun och landsting kommer att i större utsträckning använda sig av 

alternativa driftsformer (se trend 14). 

De flesta av framtidens arbeten i Sverige kommer att finnas inom tjänstesektorn. 

För detta talar inte minst den demografiska förändring som innebär att vi får en 

allt större andel äldre i befolkningen (se trend 4). 

Behovet av att styra sin egen situation leder till att fler väljer att vara egna 

företagare. Kommuner är i behov av ökad tillväxt för att klara de ökade 

kostnaderna. Möjlighet finns att påverka det lokala företagsklimatet; en 

företagsvänlig kommun genererar många företag. Nya företag skapar ett behov av 

kompetent arbetskraft. Idag saknar småföretagare personal med yrkesinriktad 

gymnasieutbildning. 

13

Trend 2: Intresset för det traditionella politiska systemet och 

föreningslivet minskar 

Beskrivning: I riksdagsvalet 2002 gick 80,1 % av de röstberättigade till 

valurnorna och vid kommunfullmäktigevalen var andelen som röstade 77,9 %. 

Röstandet minskade mest i riksdagsvalet där andelen röstande sjönk med 1,3 

procentenheter jämfört med valet 1998. I kommunalvalet sjönk valdeltagandet 

med 0,7 procentenheter och i landstingsvalet sjönk det med 0,6 procentenheter. 

Vidare har medlemssiffrorna i de politiska partierna under lång tid minskat. 

Trots lägre valdeltagande och färre medlemmar i partierna har inte intresset för 

politiken minskat. Människor deltar i namninsamlingar och köpbojkotter, 

demonstrerar och talar på offentliga möten och tar kontakt med ansvariga 

politiker. Många människor känner en stor misstro mot det politiska systemet, 

och detta gäller en omsvängning i hela samhället. 

Istället för att engagera sig i ett etablerat politiskt parti ägnar man sig åt 

”subpolitik”, d v s individuella politiska handlingar. Detta styrks av starka 

proteströrelser men också av människors starka känsla av att vilja ta ansvar i 

vardagen. Stödet för lokala partier /enfrågepartier minskade i valet 2002, trots att 

människor i högre grad tenderar att sprida sina röster i de tre olika valen. 

Trend 3: Ökade krav på kompetens i arbetslivet 

Beskrivning: Det samhälle vi lever i förändras allt snabbare och därmed 

förändras även arbetslivet. Till följd av ökande konkurrens, ny teknik och nya 

informationssystem, marknadsorientering, nya kundkrav m.m. behöver företagens 

organisation ständigt utvecklas mot ökad flexibilitet, decentralisering och 

delegering av ansvar. Detta ställer nya och annorlunda krav på arbetstagarna vad 

gäller kunskap och utbildning. 

Behovet av social kompetens, språkkunskaper och breda kompetenser som kan 

hantera hela processer från början till slut blir allt mer påtagligt. Detta innebär att 

alla behöver ha en högre grundutbildning som sedan kontinuerligt ”byggs på” och 

fördjupas. 

Kompetensutveckling innebär inte längre att man sporadiskt och godtyckligt 

skickar någon på kurs, utan idag måste valet av utbildning ske utifrån företagets 

och individens behov. När man tidigare talat om utbildning, så har tanken oftast 

gått till skola eller kurser, men när man idag talar om kompetensutveckling så är 

det ofta i ett mycket vidare perspektiv. Här lägger man in intern överföring av 

kunskap mellan medarbetare, såväl som rena utbildningar och samverkan på olika 

nivåer. Rätt kompetens och en fortlöpande kompetensutveckling kommer att 

förväntas och krävas av såväl arbetsgivare som arbetstagare under hela 

arbetslivets gång för att företag och organisationer skall kunna fungera på den allt 

mer globala och konkurrensutsatta marknaden. 

14

Trend 4: Andelen äldre ökar 

Beskrivning: De stora barnkullarna på 1940-talet kommer att gå i pension 

under perioden 2005-2015. När denna stora grupp går i pension har en annan 

grupp som utgör befolkningspyramidens midja ett stort försörjningsuppdrag. 

Denna ”midja” är idag gruppen 25-35-åringar. Midjan är särskilt smal i Enköpings 

befolkningspyramid, men den är också klart markerad i rikets. Tendensen är att 

gruppen pensionärer håller sig friskare längre upp i åldern än tidigare. Idag är 

personer som är 85 år och äldre stora vårdtagare. 50 % av denna åldersgrupp 

behöver vård och omsorg. Trenden är att vårdbehovet kommer allt högre upp i 

åldern, men när vårdbehovet verkligen behövs så är vårdinsatserna stora. Det är de 

två till tre sista åren i livet som är vårdkrävande. Våra vård- och omsorgskostnader 

kommer att öka dramatiskt liksom självfallet pensionskostnaderna. 

Trend 5: Ökad regional integration 

Beskrivning: I det allt mer globaliserade samhälle som vi idag lever i blir det 

alltmer betydelsefullt att vara en del i en region för att vara internationellt attraktiv 

och konkurrenskraftig. Informationstekniken och minskade hinder för 

internationell företagsamhet har gjort det lättare för företag att hålla samman stora 

produktionsnätverk. Produktionen kan delas upp i tid och rum och de bästa 

lokaliseringsorterna kan väljas för tjänsteproduktion och tillverkning. De olika 

delarna i dessa stora och löst sammanhängande produktionssystem är rörliga och 

regioner runt om i världen konkurrerar om dem. 

Stockholmsregionen har Sveriges i särklass största och tätaste hemmamarknad 

med starka förbindelser med viktiga regioner utomlands. Till följd av detta har 

regionen den största näringsbredden i landet. Regionen har också långt fler 

importerande och exporterande näringar än någon annan region. Detta ger 

förutsättningar för att efterfrågan på nya varor och tjänster ska uppstå. På så sätt 

kan nya näringar och verksamheter etableras och så småningom spridas till andra 

regioner i landet. 

Trend 6: Krav på livskvalitet ökar 

Beskrivning: Människor ställer allt högre krav på att skapa en livssituation där 

arbete kan balanseras av en rik fritid och där individens/familjens önskemål om 

boendekvalitet, social samvaro, trygghet och möjlighet till utveckling utifrån 

individuella behov kan tillgodoses. 

Människor bosätter sig inte nära arbetsplatsen utan söker andra värden i boendet. 

En del söker upplevelser i resor, äventyr, kulturevenemang m.m. Andra söker 

tystnaden och lugnet. Många försöker hitta kombinationen mellan tillgång till 

både puls och tystnad genom att välja bostadsort som ger tillgång till båda. 

15

Trend 7: Hälsointresset ökar 

Beskrivning: Många ställer idag större krav på livskvalitet. Den stora gruppen 

40-talister är nu i en ålder då risken för åkommor och sjukdomar ökar. SPAanläggningar 

växer upp som svampar ur jorden. Alternativa mediciner och 

hälsopreparat blir snabbt storsäljare. Förståelsen för triangeln ”kost- motionarbete” 

och den balans som måste finnas ökar. Risken för så kallad utbrändhet har 

medfört ett ökat intresse för förebyggande hälsoarbete i företag och 

organisationer. Intresset för friskvårdsaktiviteter såväl under arbetstid som på 

fritiden har ökat. Här har stimulansinsatser spelat viss roll. Numera är det vanligt 

att så kallad functional foods marknadsförs som nyttig och hälsosam mat. 

Drygt tre fjärdedelar av befolkningen anser sig ha god hälsa, men fler yngre 

personer upplever sig ha hälsoproblem. Antalet år med lätt ohälsa ökar. 

Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Förändringar i vår 

omvärld påverkar folkhälsan. Riksdagen har antagit elva nationella folkhälsomål. 

En regional folkhälsopolicy för Uppsala län har antagits av landstinget och 

kommunerna. 

Trend 8: Välfärdssjukdomarna ökar 

Beskrivning: Läkemedelsforskare påstår att 75-80 % av alla läkemedel som 

förskrivs har en anknytning till fetma. Tidigare var det passiva medelålders och 

äldre personer som ådrog sig så kallade välfärdssjukdomar p.g.a. fetma. Nu är det 

allt vanligare att barn och tonåringar lider av fetma och får ”åldersdiabetes”. 

Folkhälsoinstitutet bedömer att antalet fall av åldersdiabetes kommer att 

fördubblas under de närmaste 5-10 åren. Cirka 2,5 miljoner svenskar är idag 

överviktiga. 

Hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes samt belastningssjukdomar är vanliga 

fetmarelaterade sjukdomar. Snabbmatskultur bidrar till felaktig kostsammansättning. 

Så kallade långsamma kolhydrater och kostfibrer finns inte med 

i de menyer som erbjuds av hamburgerkedjor och snabbmatbutiker. 

Allt färre barn och ungdomar deltar i idrottsliga aktiviteter och på skolschemat har 

antalet undervisningstillfällen i idrott och hälsa minskat. Idag är 20% av 

befolkningen över 65 år och de utnyttjar 50% av sjukhusens vårdtillfällen samt 

svarar för 50% av läkemedelskostnaderna. 

Tobaksrökning är en av de allra största hälsoriskerna vi har. Den mångdubblar 

risken för ett stort antal sjukdomar. Mer än 7.000 dödsfall årligen orsakas av 

tobaksrökning. Passiv rökning utgör stor hälsofara särskilt för små barn och 

astmatiker/allergiker. Enligt den nya tobakslagen måste alla restauranger och 

serveringar ha områden som är rökfria. 

Samband finns mellan bruk av tobak, narkotika och alkohol särskilt bland 

ungdomar. Debuten sker allt tidigare och attityden till droger är idag mer liberal. 

16

Trend 9: Ökade krav på individuella lösningar 

Beskrivning: Människor bejakar i allt större utsträckning sina personliga 

önskemål och vill inte inordna sig i allmänna mönster. Man uttrycker sin egen 

individuella identitet, väljer sitt eget boende, är noggrann i valet av arbetsgivare, 

väljer barnomsorg och skola efter barnets behov, väljer äldreomsorgsform m.m. 

Överhuvudtaget är kraven på den offentliga servicen mer och mer att den skall 

vara anpassad till individens behov. Antalet singelhushåll ökar stadigt och denna 

grupp är särskilt van att söka egna lösningar. 

Man vill kunna välja var och hur man skall bo. Föräldrar vill ha möjlighet att ha 

barnen på dagis på tider som passar arbetstiderna, även för nattarbetare. Äldre vill 

kunna anpassa sitt äldreboende efter egen förmåga och aktivitetsbehov. 

Trend 10: Ökade krav på trygghet 

Beskrivning: Människor upplever en allt högre otrygghet och behovet att 

skydda sig ökar. Media rapporterar om en brottslighet som kännetecknas av allt 

grövre våld. Samhällets resurser för övervakning blir allt mindre vilket bland 

annat resulterar i färre poliser och att allt färre brott klaras upp. Människors 

förtroende för samhällets förmåga att skydda medborgarna samt tilliten till 

rättssystemet avtar. 

Trend 11: Rörligare arbetskraft 

Beskrivning: Människor byter bostadsort och/eller arbetsplats flera gånger i 

livet. Allt fler byter karriär, vilket är lättare i dag då det finns många olika 

utbildningsvägar. Allt fler arbetar i projekt och lösare organisatoriska former. 

Många väljer att distansarbeta någon dag i veckan, vilket ställer större krav på 

arbetsgivare och arbetsplatser. 

Trend 12: Snabb IT-utveckling 

Beskrivning: IT-utvecklingens möjligheter har medfört genomgripande 

förändringar i förutsättningarna för så gott som alla samhällssektorer. Särskilt 

påtagligt har detta hittills varit för den finansiella sektorn och teleindustrin men 

även för utbildningssektorn och sjukvården. 

De geografiska avståndens hinder för samarbete och gemensamt arbete blir allt 

mindre. Internet och de digitala nätverken ger nya förutsättningar för 

kommunikation och dialog. Kunskapsnätverk och virtuella organisationer med IT 

som främsta arbetsverktyg kommer att vara en stark drivkraft för 

samhällsutvecklingen. Kommande generationer, som använt IT i skolan och 

hemmet, ställer nya och starkt ökade krav på snabb tillgång till information och 

service oberoende av tid och rum. 

17

Det är också troligt att IT-industrin i sig blir en allt större och viktigare 

samhällssektor bl.a. vad gäller kvalificerade arbetstillfällen. För regionens 

samlade utveckling och den lokala arbetsmarknaden kommer lokala IT-företag 

därför att ha stor betydelse. Informationstekniken förändrar alltså 

förutsättningarna för vår kommun samtidigt som det ger oss nya möjligheter. 

Trend 13: Ökad internationalisering 

Beskrivning: Internationalisering är en av de viktigaste förändringarna av 

samhället under senare år. Ökad möjlighet för information, kunskap, kapital och 

personer att röra sig över nationsgränser gör att företags, organisationers och 

privatpersoners intressen blir alltmer globala 

De större företagen känner inte längre några nationella gränser, miljöfrågorna blir 

alltmer världsomspännande, nyhetsmedia speglar blixtsnabbt vad som händer i 

världen, turistresor blir allt fler och längre osv. Ett land kan inte längre ”sköta sig 

självt” och undvika andras bekymmer. En enskild kommun kan inte heller endast 

se till de lokala frågorna. Sveriges inträde i EU är den definitiva bekräftelsen på 

detta. I takt med allt detta ökar behovet av att bilda nätverk med orter och 

regioner i andra länder. 

Internationaliseringen ger ökade möjligheter till samverkan och handel men 

skärper samtidigt konkurrensen mellan regioner. Internationalisering leder till nya 

arbetstillfällen där kunskaper i språk och internationella erfarenheter efterfrågas. 

Trend 14: Ökade krav på effektiv resursanvändning i offentlig 

verksamhet 

Beskrivning: Med minskade intäkter och ökade kostnader (se trend 4) blir 

resultatet oundvikligen att de kommunala resurserna måste utnyttjas så effektivt 

som möjligt. Samtidigt ökar människors krav på välfärdens kvalitet, vilket ställer 

stora krav på resursanvändandet. Den kommunala verksamheten måste hela tiden 

effektiviseras. 

Människors skiftande behov och önskemål skiljer sig alltmer från varandra. Av 

olika skäl får det allmänna allt svårare att klara sina åtaganden gentemot 

medborgarna. Utvecklingen går mot ett kundvalssystem för att främja valfriheten 

och kvaliteten i de individuellt konsumerade tjänster som kommunen ytterst 

svarar för, t.ex. barn- och äldreomsorg. 

Inom kommunerna finns en fortsatt trend mot större andelar privat drift på det 

allmännas uppdrag. Nivåerna är ännu blygsamma, med ett riksgenomsnitt på 8 % 

av kommunernas kostnader 2001 (fakta SCB). 

18

Trend 15: Få försörjer fler 

Beskrivning: I befolkningspyramiden för såväl riket som för Enköpings 

kommun utgör gruppen 25 – 35-åringar en ”midja”. År 2008 kommer denna 

grupps försörjningsbörda att öka markant. Då går de äldsta 40-talisterna i pension 

och under de påföljande åren fylls pensionärsgruppen på i en linjär utveckling. 

Fram till år 2020 kommer antalet personer över 65 år att öka med 500 000 

samtidigt som antalet under 65 år kommer att minska något. Påfrestningen på de 

som är i arbete kommer att bli mycket stor. Det är inte självklart att alla i arbetsför 

ålder kommer att vara i arbete. 

Andelen som står utanför arbetsmarknaden kan komma att öka. Kvalificerad 

utbildning krävs och välfärdssamhället har möjliggjort för grupper att ställa sig 

utanför arbetslivet. TEMO har på Svenskt Näringslivs uppdrag undersökt 

inställningen bland 1000 svenskar om hur de ser på välfärdssystemens 

utformning. 81 % av svenska folket anser att det finns många som inte arbetar 

p.g.a. svaga ekonomiska drivkrafter och 83 % anser att bidragssystemen utnyttjas 

i strid med reglerna. 

Trend 16: Massmedias makt ökar 

Beskrivning: Medias genomslagskraft och betydelse för vilka frågor som är på 

dagordningen i samhällsdebatten ökar. Media bevakar och ställer krav på insyn i 

olika sammanhang vilket gör att politiker och andra befattningshavare offentligt 

får stå till svars för beslut och händelser. Bland annat genom att välja vad som 

skall bevakas kan media i olika hög grad styra resurstilldelning och inriktning i 

olika frågor. Samtidigt sker en ägarkoncentration och man breddar sina 

kommunikationsplattformar till att omfatta även Internet, musik, film, m m. 

Möjligheten att via Internet ta del av handlingar och annan information gör att alla 

organisationer lättare kan granskas av media och allmänhet och det är svårare att 

dölja missförhållanden etc. 

Trend 17: Större efterfrågan på upplevelser 

Beskrivning: Att sälja upplevelser sprider sig idag långt utanför den 

traditionella underhållningsvärlden. Allt fler människor är intresserade av 

upplevelser istället för enbart av materiella ting. I samhället finns generellt ett 

ökat fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. Vi börjar 

också se att en allt större andel av mervärdet i ekonomin kommer från produktion 

av upplevelser snarare än av varor eller tjänster. 

19

Trend 18: Handlingsutrymmet för kommunerna minskar 

Beskrivning: Styrning och beslut flyttas över från kommun till regionala, 

statliga och överstatliga organ. Genom lagar och regleringar ställs krav på 

kommunerna att ta ansvar för kärnverksamheten. Krav som i begränsad 

omfattning följs av ökade ekonomiska resurser för utföraren. Exempel på sådana 

områden är maxtaxor. 

Detta leder till minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner och driver 

hårdare på trenden om effektivare användning av de kommunala medlen (trend 

14). 

Internationaliseringen leder till mer komplexa beslut och ökat beroende mellan 

länder och regioner, vilket medför krav på ökad regional och internationell 

samverkan. Trots minskat handlingsutrymme kommer kommunen att behöva 

profilera sig p.g.a. ökad konkurrens mellan kommuner om invånare och företag. 

20

Sambandsanalys – säkra trender 

Trenderna analyserades sedan för att finna i vilken utsträckning de påverkar 

varandra. Varje trend bedömdes relativt alla andra och rankades efter hur stark 

påverkan den hade på andra trender (inte alls, i någon mån, ganska mycket, i hög 

grad) (se bilaga 2 för komplett analys) På så sätt kan beroenden och 

orsakssamband mellan olika trender identifieras och sedan åskådliggöras i en figur 

enligt nedan. 

Ökad internationalisering 

3 

13 

Rörligare 

arbetskraft 

5 11 

Ökad regional 

integration 

Snabb ITutveckling 

12 

Medias makt 

ökar 

Demografi & hälsa 

16 

Välfärdssjukdomar 

ökar 

7 

Ökat 

8 

hälsointresse 

Ökade krav på 

kompetens 

Internationalisering 

& konkurrens 

Krav på 

individuella 

lösningar 

9 

Livskvalitet & 

individualisering 

Efterfrågan på Krav på livs- 

upplevelser kvalitet 

17 

6 

10 

Ökade krav 

Få försörjer fler 

15 

4 

Andelen äldre 

ökar 

Kommunala 

förutsättningar 

på trygghet 

1 

Småföretagandet 

ökar 

2 

Intresset för det 

politiska minskar 

18 

Handlingsutrymmet 

för kommuner minskar 

14 

Krav på effektiv 

resursanvändning 

Ovanstående sambandsanalys visar vilka trender som i hög grad driver andra 

(pil från trenden) respektive i hög grad drivs av andra (pil till trenden). Vissa 

trender driver varandra ömsesidigt (för komplett analys se bilaga 2). Trenderna är 

grupperade i fyra grupper för att öka tydlighet och samband. 

De trender som i analysen var starkast drivande var nr 4: ”Andelen äldre ökar”, 

nr 13: ”Ökad internationalisering”, nr 6: ”Krav på livskvalitet”, nr 12: ”Snabb ITutveckling” 

och nr 9: ”Krav på individuella lösningar”. 

Att notera i analysen ovan är att kommunen påverkas starkt såväl direkt som 

indirekt av nästan alla trender där den starkast beroende trenden är nr 14: ”Kraven 

på effektiv resursanvändning i kommunen”. Detta är väl ingen överraskning men 

bekräftas av analysen. 

Vid diskussionen i breddgruppen kring analysen framkom synpunkter på att 

analysen undervärderat medias roll och gruppen enades om att media påverkar 

såväl 10: ”Ökade krav på trygghet”, som nr 14: ”Krav på effektiv 

resursanvändning” samt nr 17: ”Efterfrågan på upplevelser” och kanske ännu fler. 

21

Centrala osäkerheter och scenarier 

Utöver de säkra trender som tidigare beskrivits finns det naturligtvis ett antal 

osäkerheter som på olika sätt kommer att påverka framtiden. Mest relevanta och 

avgörande är nog de nedanstående två osäkerheterna. 

Var vill människor 

bosätta sig i framtiden? 

Enbart i städerna eller med 

stor variation i landet? 

Var vill företagen lokalisera 

sig i framtiden? 

Starkt geografiskt koncentrerade 

på få ställen eller spritt i mindre 

kluster på många olika ställen? 

I studien ”Framtider för Sverige – vid sidan av allfartvägarna.” har Kairos Future 

analyserat just dessa två osäkerheter och med sina analysmetoder skapat fyra 

scenarier som beskrivs i boken ”Fördel Sverige – en tankebok om regioner 

drivkrafter och möjligheter” av Karin Andersson, Christian Lernberg och Mats 

Lindgren. 

I stället för att göra egna scenariobeskrivningar har breddgruppen valt att använda 

deras bok och de fyra scenarierna som grund för strategiarbetet och i processen 

därför gått vidare med att analysera hur scenarierna kan påverka Enköping och 

vilka strategier som kan användas för att möta scenarierna. 

1 

Varierade 

boendepreferenser 

Geografisk företagskoncentration 

Bananen, 

Bananen, 

Papayan 

Papayan 

och 

och 

Apelsinen 

Apelsinen 

-Koncentration av kunskapsindustri 


till några få starka områden 


-Människor bor på pendlingsavstånd 


från dessa centra 


-Stark tillväxt i Mälardalen, 


västsverige och skåne, i småstäder 


och på landsbygd 


-Kommunikationssystem mot centra 


Vattenhålen 

Vattenhålen 

-Många väljer att lämna universitets- 

-Många väljer att lämna universitetsorten 

efter avslutad utbildning 

orten efter avslutad utbildning 

-Bosättning runt starka kluster 

-Bosättning runt starka kluster 

inom stora LA-regioner - i stad, 


i småorter och på landsbygd 


-Levande landsbygd i stora delar 


av landet 

av landet 

De 

De 

tre 

tre 

tornen 

tornen 

-Snabb koncentration av livskraftiga 


”exportföretag” till några få storstäder 


-Ingenjörer m fl flyttar vidare till storstad, 


andra flyttar tillbaka till småstäder 


-Kluvet Sverige - konflikt 


-Tre stora ”kokande bryggerier” 


-Eliten bor i storstäderna 


Flerkärnig klusterstruktur 

av företag 

Radbandet 

Radbandet 

-Förstärkning 


av 

av 

ett 

ett 

antal 

antal 

30´+ 

30´+ 

städer 

städer 

med 

med 

högskola/universitet 




av 

av 

urban 

urban 

karaktär 

karaktär 

i dessa 

i dessa 

städer 

städer 

genom 

genom 

ökad 

ökad 

andel 

andel 

akademiker, 

akademiker, 

internationellt 


orienterat 

orienterat 

företagande 

företagande 

etc 

etc 

-Lyckade 

-Lyckade 

industriparksatsningar 


och 

och 

samarbete 

samarbete 

med 

med 

lokalt 

lokalt 

näringsliv 

näringsliv 

vid 

vid 

många 

många 

högskolor, 

högskolor, 

bygger 

bygger 

detta 

detta 

underifrån 

underifrån 

1 kluster = Geografisk koncentration av relaterade företag och aktörer som präglas av ett 

ömsesidigt beroende och påverkan på varandra 

Urban= storstadsmässig 

22 

Urbana 

boendepreferenser

Scenario 1: De tre tornen 

(Stockholm, Göteborg, Malmö) 

Boende: Urbana preferenser. Näringsliv: Geografisk koncentration 

De tre tornen 

F U T U R E • S T R A T E G Y • A C T I O N 

Varierade 

Preferenser 

Geografisk koncentration 

De 

De 

tre 

tre 

tornen 

tornen 
















Urbana 

preferenser 

© Kairos Future AB 

Kort beskrivning: 

Snabb koncentration av livskraftiga ”exportföretag” till några få storstäder. 

Ingenjörer m.fl. flyttar vidare till storstad, andra flyttar tillbaka till småstäder. 

Kluvet Sverige, konflikt. Tre stora ”kokande bryggerier”. Eliten bor i storstäderna. 

Vad betyder detta för Enköping? (i extremfall) 

Enköping är en polariserad kommun med stark befolkningstillväxt som följd av 

den allt starkare koncentrationen av företag och arbete till Stockholm. Tätortens 

norra del kring järnvägen har en utpräglad förorts- och sovstadskaraktär. Yngre 

och medelålders med arbete i storstaden bosätter sig här tack vare närheten och de 

goda kommunikationerna. Dessa är synnerligen goda genom täta pendeltågsturer 

till Stockholm, Uppsala och Västerås. Denna grupp ställer stora krav på 

dagligservice, barnomsorg och utbildning. 

I de övriga delarna av kommunen bosätter sig allt fler äldre som efter avslutat 

arbetsliv söker sig bort från Stockholm men fortfarande vill ha närhet till det rika 

utbudet i storstaden. Denna grupp söker den lugna och trygga miljön gärna med 

närhet till vatten eller ute på landsbygden. Efter hand som denna grupp åldras blir 

den allt mer vårdkrävande vilket ställer stora krav på sådan service. 

Få företag av betydelse, utöver logistik- och små tjänsteföretag, finns kvar i 

Enköping och serviceutbudet är ytterst begränsat. För arbeten i kommunen kräver 

kvalificerad kompetens är det svårt att rekrytera personal. 

23

Scenario 2: Bananen, papayan och apelsinen 

Boende: Varierande preferenser. Näringsliv: Geografisk koncentration 

Bananen Papayan och Apelsinen 

Varierade 

Preferenser 



Bananen, Bananen, Papayan Papayan 

och och Apelsinen Apelsinen 


















Urbana 

preferenser 



Koncentration av kunskapsindustri till några få starka områden. Människor bor på 

pendlingsavstånd från dessa centra. Stark tillväxt i Mälardalen, västsverige och 

Skåne, i småstäder och på landsbygd. Kommunikationssystem mot centra. 


Enköping är verkligen Sveriges närmaste stad mitt i ett av de starka regionala 

klustren. Det är attraktivt för akademiker att bosätta sig främst på landsbygden 

och därifrån pendla till arbete inom hela regionen. De vill ha tillgång till 

storstadens puls men på behörigt avstånd. 

I kommunen ökar befolkningen men huvudsakligen på landsbygden. Enköping 

fortsätter att vara den lilla staden. Den ursprungliga stadskärnans charm har 

återskapats. Människor söker kontrasterna till storstaden, överblickbarhet, 

långsamhet och tid. 

Kraven på väl fungerande kommunikationer och service är påtaglig inte minst när 

det gäller barnomsorg och utbildning. Det är mycket tät trafik kring Enköping. 

Små och medelstora företag väljer att etablera sig här tack vare låga priser och 

god marktillgång. Ungdomar söker andra utbildningsorter, men har en positiv bild 

av Enköping, och flyttar ofta tillbaka. 

24

Scenario 3: Radbandet 

Boende: Urbana preferenser. Näringsliv: Flerkärnig klusterstruktur. 

Radbandet 


Varierade 

Preferenser 


Radbandet Radbandet 



av 

av 

ett 

ett 

antal 

antal 

30´+ 

30´+ 

städer 

städer 

med 

med 





av 

av 

urban 

urban 

karaktär 

karaktär 

i 

i 

dessa 

dessa 

städer 

städer 

genom 

genom 

ökad 

ökad 

andel 

andel 

akademiker, 

akademiker, 



orienterat 

orienterat 

företagande 

företagande 

etc 

etc 

-Lyckade 

-Lyckade 



och 

och 

samarbete 

samarbete 

med 

med 

lokalt 

lokalt 

näringsliv 

näringsliv 

vid 

vid 

många 

många 

högskolor, 

högskolor, 

bygger 

bygger 

detta 

detta 

underifrån 

underifrån 


Urbana 

preferenser 



Förstärkning av ett antal städer med högskola/universitet med fler än 30 000 

invånare (30´+städer). Förstärkning av urban karaktär i dessa städer genom ökad 

andel akademiker, internationellt orienterat företagande etc. Lyckade 

industriparksatsningar och samarbete med lokalt näringsliv vid många högskolor, 

bygger detta underifrån. 


I detta scenario kan Enköping upplevas som en tråkig stad, som de unga flyr, men 

de äldre anser vara en bra seniorstad. Enköping kan emellertid p.g.a. av sitt läge 

nära universitet och högskolor, vara en ort präglad av kunskapsintensiva företag 

som nära samarbetar med universiteten och högskolorna. 

I det första alternativet kommer det att vara brist på människor under 35 år och det 

kommer att vara svårt att rekrytera och få människor att flytta hit. De få företag 

som finns verkar inom vård- och servicesektorn. Kommunens ekonomi är 

ansträngd, och verksamheten finansieras mer och mer med avgifter. 

I det andra alternativet kan Enköping med industrierfarenhet locka till sig nya 

företag men även vidareutveckla och behålla redan befintliga företag. Stadskärna 

har då byggts upp med urban och internationell kultur som dragplåster. 

Avgörande för vilket alternativ som uppkommer är i hög grad beroende av 

Enköpings förmåga att samverka i de företagskluster som byggts upp kring 

universitet och högskola. 

25

Scenario 4: Vattenhålen 

Boende: Varierande preferenser. Näringsliv: Flerkärnig klusterstruktur. 

Vattenhålen 

Varierade 

Preferenser 



Vattenhålen 

Vattenhålen 

-Många väljer att lämna universitets- 

-Många väljer att lämna universitetsorten 

efter avslutad utbildning 

orten efter avslutad utbildning 

-Bosättning 

-Bosättning 

runt 

runt 

starka 

starka 

kluster 

kluster 







av landet 

av landet 


Urbana 

preferenser 



Många väljer att lämna universitetsorten efter avslutad utbildning. Bosättning runt 

starka kluster inom stora LA-regioner – i stad, i småorter och på landsbygd (lokala 

arbetsmarknadsregioner). Levande landsbygd i stora delar av landet. 


Enköping lockar storstadsbor att flytta hit när barnen börjar skolan. Vacker natur, 

närhet, trygghet och ett rikt fritidsliv är det som lockar. En viss nybyggaranda 

sprider sig när kompisgäng flyttar ut på landsbygden. Dessa nybyggare engagerar 

sig i bygdehistoria och upprustning av landsbygden. En viss utveckling av 

stadskärnan sker eftersom de inflyttade tar med sig en del av den urbana kulturen 

från storstäder och studieorterna. Framtidstron växer sig allt starkare med en 

levande landsbygd och en väl decentraliserad tillgång till service. 

Tjänste- och serviceföretag etablerar sig i Enköping tack vare god tillgång på 

kompetent arbetskraft. 

Besökare uppskattar småskaligheten, oasen vid Mälaren med mångfalden, lugnet 

och den historiska miljön. 

Sammanfattningsvis om samtliga scenarier 

Ovanstående fyra scenarier är beskrivna utifrån osäkra trender kring boende och 

företagsetablering och därför kan inget med säkerhet sägas. Vad scenarierna 

hjälper oss identifiera är vad vi bör göra för att möta framtiden. Sannolikt 

kommer inget scenario att ensamt råda utan verkligheten blir en mix av de fyra. 

Alltså bör starka framtidsstrategier helst klara av fler än ett scenario för att täcka 

in framtiden så bra som möjligt. 

26

Trendbeskrivning osäkra trender 

Utöver de säkra trenderna och de centrala osäkerheterna som behandlats tidigare 

har breddgruppen identifierat ett antal trender som troligen kommer att vara 

centrala och viktiga. Utfallet av dessa trender är osäkert men oberoende av hur det 

blir behöver de hanteras i den fortsatta processen när strategier och mål ska tas 

fram. Nedan beskrivs kortfattat de osäkra trenderna och de möjliga utfallen för 

respektive trend. 

Miljömedvetande och miljökrav 

Beskrivning 

Sedan 1960-talet har miljömedvetandet vuxit och förflyttats från barrikader och 

auktionsgrupper till styrelserum, globala konferenser och politiska beslutsfora. 

Miljöfrågorna har institutionaliserats bl.a. genom lagstiftning och certifieringar. 

Under det senaste decenniet har dessutom miljö och hållbar utveckling vävts ihop. 

Utveckling skall ske utan att äventyra tillvaron för kommande generationer. 

Utfall A 

Något uppseendeväckande med stora konsekvenser, t.ex. en stor miljökatastrof 

eller ett genombrott inom forskning och utveckling, skulle kunna öka 

miljöfrågornas genomslagskraft och betydelse i näringsliv och offentlig 

verksamhet. 

Utfall B 

Miljöfrågorna fortsätter att integreras i löpande verksamhet i såväl företag och 

organisationer som i privatlivet. Att sköta sig miljömässigt blir ett ”sundhetskrav”, 

som inte premieras särskilt, utan ses som naturligt. 

Polariseringen inom politiken 

Beskrivning 

Vi ser i dag en utveckling där extrema politiska partier, enfrågepartier och partier 

som representerar särintressen växer fram. Sverigedemokraternas framväxt i några 

av Sveriges kommuner har pågått under de senaste åren och högernationalistiska 

strömningar i Europa är några exempel. Ökad arbetslöshet, vikande konjunktur 

och det tryck globala flyktingströmmar medför är några av drivkrafterna för denna 

utveckling. Samtidigt minskar intresset för att engagera sig i de traditionella 

politiska partierna. 

Utfall A 

Genom arbetslöshet och utanförskap växer grogrunden för att engagera sig i 

missnöjes- och ytterlighetspartier. Polariseringen ökar och i förlängningen kan 

detta leda till samarbete över traditionella partigränser för att värna demokratiska 

värden. 

27

Utfall B 

Något gör att det traditionella politiska systemet stärker och vitaliserar de 

politiska arenorna, t.ex. genom ett förnyelsearbete i partierna eller att människor 

på grund av polariseringen väcks i sitt samhällsengagemang. 

Övergång till alternativa energislag 

Beskrivning 

EU har satt upp regler som tvingar till en övergång till alternativa energislag. EU 

har även angivit tempot för denna övergång och vi ser därmed en tydlig politisk 

styrning mot alternativa energislag. Gapet mellan den politiska ambitionen och 

verkligheten gör dock att denna trend är osäker. 

Bedömare menar att detta är en av de viktiga tillväxtmarknaderna under de 

närmaste åren när det gäller såväl material, kapital som arbetskraft. Detta innebär 

att det finns gott om riskkapital. 

Utfall A 

Övergången till alternativa energislag tar fart genom nationella och lokala 

politiska beslut i enlighet med EU:s direktiv. Intresset för att investera inom 

området växer snabbt och nya utbildningar lockar allt fler sökande. Tillgången på 

kompetent personal är därför god vilket ger förutsättningar för tillväxt. 

Utfall B 

Gapet mellan EU:s direktiv och verkligheten i Europas länder fortsätter att öka. 

Förutsättningarna för en övergång till alternativa energislag stimuleras inte i 

nödvändig omfattning vilket leder till uteblivna investeringar, avsaknad av 

relevanta utbildningar och därmed brist på kompetent personal vilket ytterligare 

försvårar. 

28

Tillgångsinventering år 2003 

För att möta framtiden är det viktigt att identifiera vilka viktiga tillgångar som 

finns i kommunen, vad vi kan. Dessa tillgångar kan i varierande grad stödja våra 

strategier och därmed hjälpa oss möta de olika scenarier vi ser framför oss. 

Följande tillgångar bedömdes vara av större vikt för Enköpings framtid: 

1. Levande landsbygd och aktivt livskraftigt jordbruk 

Landsbygden runt Enköping är i högsta grad levande med aktiva föreningar och 

folk i vartenda hus, antingen fastboende eller sommarboende. De mindre 

tätorterna med sina skolor bidrar också till att hålla en god servicenivå i de flesta 

kommundelarna. 

Jordbruket runt Enköping är livskraftigt och ett flertal olika projekt för att öka 

samarbetet inom sektorn pågår, exempelvis Mälarhagar. En viss 

strukturrationalisering pågår där de mindre enheterna köps eller arrenderas av 

större enheter. Hästgårdarna fortsätter att vara aktiva och antalet hästar 

ökar stadigt i kommunen. 

2. Aktiva föreningar och bra idrottsanläggningar 

Kommunen har många aktiva föreningar inom vitt skilda områden. Föreningarna 

står för många olika arrangemang i hela kommunen och är en viktig tillgång som 

samlingspunkt och arrangör av ideella aktiviteter. Inom flera idrotter tillhör 

Enköpings föreningar toppskiktet i Sverige (t.ex. fotboll, rugby, dragkamp och 

ridsport). 

3. Sund kommunal ekonomi 

Kommunen har en ekonomi i balans med god soliditet och förhållandevis låg 

skuldsättning. Skattenivån är under genomsnittet i landet medan 

kostnadsökningen per år är för hög. 

4. Närhet till Mälaren 

Kommunen har en lång strandlinje mot Mälaren som erbjuder möjlighet till 

fritidsaktiviteter och rekreation i form av bad, fiske, utflykter, naturupplevelser 

m m. 

5. Småstadsatmosfär där det är nära mellan människor 

Kommunen är präglad av sin historia och sin nuvarande struktur, vilket innebär att 

småstadsatmosfären fortfarande är dominerande på ett positivt sätt i Enköping 

såväl i tätorten, kransorterna som på landsbygden. Kommunens förhållandevis 

lilla storlek i kombination med en stor öppenhet hos invånarna gör att det är nära 

mellan människorna både i tanke och handling. 

29

6. Bra kvalitet i barnomsorg, utbildning och äldreomsorg 

Den hittills långsamma tillväxten och förhållandevis långsamma utbyggnaden av 

omsorgen har gjort att kommunen i stort har kunnat bibehålla kvaliteten i såväl 

barnomsorg, utbildning som äldreomsorg. 

7. Kretsloppskunskap – t ex vattenrening, fjärrvärme 

Genom en målmedveten satsning på att använda samhällets restprodukter som en 

resurs har kommunen utvecklat metoder, spjutspetsteknik och kompetens för ett 

kretsloppstänkande inom vattenrening och energiåtervinning som på flera sätt är 

ledande i en internationell jämförelse. 

8. Bra kommunikationer 

Snabbtåget till Stockholm (35min), vårt läge vid E18 och väg 55 samt närheten till 

Arlanda gör att kommunikationerna är goda till och från Enköping. 

Kommunikationerna inom kommunen är ganska väl täckande men ej så frekventa 

som kunde önskas. 

9. Kända parker och trädgårdskunskaper 

Enköpings parker är välkända såväl nationellt som internationellt i 

trädgårdskretsar och utgör en stor tillgång såväl för de egna invånarna som för 

besökare. En outnyttjad potential finns för att göra parkerna till levande och 

dynamiska mötesplatser i staden. 

10. Bra läge – Sveriges närmaste stad, med goda etableringsmöjligheter 

Enköpings läge är fortfarande en tillgång med ett flertal stora städer/regioner inom 

bekvämt resavstånd. Här finns närhet till stort utbud av kultur, varor och tjänster. 

Enköping har bra tillgång till mark och erbjuder goda etableringsmöjligheter. 

11. Levande regemente och kompetent lasarett 

Trots nedläggningsvågen av regementen runt om i landet har Enköping 

fortfarande kvar sitt regemente. Det besitter en strategisk kompetens för Försvaret 

och det finns en stor utvecklingspotential. Enköping har ett kompetent, väl 

fungerande lasarett, öppet dygnet runt. 

12. KY-utbildningar 

Den nya KY-utbildningen inom trädgård har lockat betydligt fler sökande än det 

finns platser och utgör en möjlighet att bygga vidare på i arbetet med att utveckla 

Enköping till en stad med unik kompetens. 

13. Aktivt småföretagande med stor bredd 

Ett stort antal småföretag inom såväl tillverknings-, tjänste- som servicesektorn 

finns etablerade såväl i tätorterna som på landsbygden. Ett hundratal nya 

etableringar tillkommer dessutom varje år. 

30

14. Stadsnät – bredbandsutbyggnad 

Bredbandsutbyggnaden fortgår enligt plan och alla kransorter i kommunen 

kommer relativt snart att vara sammanbundna med fiber vilket ger möjligheter för 

allt fler att utnyttja tekniken. 

15. Levande kultur – då och nu 

Kommunen har ett levande kulturliv med höjdpunkter som Kulturveckan, 

Återskens årliga show, Kulturnatten och Sju Dagar. Invånarna har tillgång till ett 

vackert och välbesökt bibliotek. Ett centralt beläget museum levandegör 

Enköpings historia med en uppskattad utställningsverksamhet. I kommunen finns 

även en stor kulturskatt i form av hällristningar, medeltida kyrkor och levande 

slottsmiljöer som är populära utflyktsmål för invånare och besökare. 

16. Valmöjligheter i boendet och lätt att få bygga 

Inom kommunen finns möjligheter till varierade boendeformer och en relativt stor 

frihet att bygga runt om på landsbygden. Skogsnära, åkernära, sjönära och 

stadsnära boende är olika möjligheter som kan erbjudas. 

17. Ventilations- och verkstadskompetens 

Enköping har en lång tradition av företagande inom ventilations- och 

verkstadsteknik. Verkstadsindustrin är fortfarande en viktig del av Enköpings 

näringsliv och i spåren efter ABB Fläkt och Fläkt Woods nedläggningar har ett 

antal nya företag etablerats som innehar hög kompetens och som utvecklar 

ventilationstekniken. 

31

Vision för Enköping år 2015 

En vision är en positivt laddad bild av en önskad framtid. Den skall ge ledning 

och inspiration samtidigt som den skall uttrycka en klar och tydlig förväntan av 

vad vi vill göra. Utmärkande drag för en bra strategisk vision är: 

• En viss storslagenhet och meningsfullhet som förmår skapa engagemang och 

alltså är värd att anstränga sig för 

• En långsiktighet och därför en viss stabilitet över tiden 

• Att den ofta vida överstiger dagens befintliga resurser och kompetens, men 

ändå inte är helt orealistisk 

Vår vision 

Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45 000 invånare. 

Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande 

centrum, en rik kulturbygd och närhet mellan människor ger livskvalitet, 

medmänsklighet, trygghet och värme. 

Vinterträdgården, attraktiva utbildningar och de stora utvecklingsprojekten, 

särskilt inom trädgård, kretslopp och miljöteknik, sätter sin tydliga prägel. Det 

företagsvänliga klimatet och det nära samarbetet med universitet och högskolor 

lockar allt fler utvecklingsinriktade företag att etablera sig i Enköping 

Enköping är det gröna livsrummet, rikt på aktiva nätverk, upplevelser, 

kulturevenemang och fritidsaktiviteter, vilket lockar många att besöka, bosätta 

och etablera sig här. 

Denna vision har sin utgångspunkt i de trender och strategier som analyserats i 

visions- och strategiarbetet men bygger framför allt på de fem följande 

hörnstenarna: 

32 

Hörnstenar till visionen 

Attraktivt boende Attraktiva 

utbildningar 

Tillväxt och 

framgångsrikt 

företagande 

Sveriges 

närmaste 

stad 

Stimulerande 

upplevelser

”Sveriges närmaste stad” 

Enköping är staden på landet med landet i staden. Det är nära mellan människorna 

som verkligen bryr sig om varandra och kommunen präglas av medmänsklighet, 

trygghet och värme. Det är också nära till bra service och möjlighet att påverka för 

alla. Det är nära till regionens attraktioner och nöjesliv, service och tjänster men 

även till Europa och övriga världen. Närhet till Mälaren, vacker natur och rik fritid 

ger livskvalitet. 

Attraktivt boende 

Enköping har år 2015 ca 45 000 invånare och erbjuder boende i staden, i 

kransorterna, på landet och nära vattnet med stor valfrihet. Småstadens atmosfär 

är påtaglig inte minst i ett levande centrum med liv och rörelse i butiker, caféer, 

saluhall och restauranger. Fokusering på trädgård, kretslopp och miljöteknik 

präglar Enköping. 

Stimulerande upplevelser 

Enköping är trädgårdskommunen. I staden är parkerna gröna rum som förgyller 

stadsmiljön. De är också kulturella arenor med restauranger, caféer och 

kulturevenemang. Utanför staden finns slottsparker, vacker natur och ett väl 

hävdat kulturlandskap. Om man vill kan man också hitta arenor för fritid och 

aktivitet eller oaser för stillhet och eftertanke. En vinterträdgård ger 

förutsättningar för evenemang året runt. 

Attraktiva utbildningar 

Enköping präglas starkt av sina attraktiva utbildningar och särskild de med 

inriktning på trädgård, kretslopp och miljöteknik. Utbildningarna röner 

internationellt intresse och många studerande kommer från övriga Europa och 

stora delar av världen. Ett nära och väl utvecklat samarbete mellan utbildning och 

forskning skapar synergieffekter och ger företagen bra förutsättningar för 

utveckling av produkter och tjänster. 

Tillväxt och framgångsrikt företagande 

Enköping är den företagsvänliga kommunen med ett växande och framgångsrikt 

näringsliv där en del är företagen inom trädgård, kretslopp och miljöteknik. Ett 

stort internationellt företag eller organisation har etablerat sig och dragit till sig en 

flora av småföretag som samarbetar i kreativa nätverk. Verksamheterna växer och 

en stor del av produkter och tjänster exporteras till andra regioner. 

33

Strategier 

För att formulera kraftfulla strategier gick vi tillbaka till de säkra trenderna. Vi 

analyserade tänkbara konsekvenser av trenderna för Enköping och byggde 

strategier för att möta dels konsekvenserna av de säkra trenderna, dels de olika 

scenarierna. Strategierna skall sedan också helst hjälpa oss att nå visionens 

hörnstenar samt dra nytta av Enköpings tillgångar. 

Detta komplexa uppdrag resulterade i följande strategier: 

A. Samhällsbyggnad och infrastruktur 

All utveckling av samhälle och infrastruktur i och kring Enköping ska utgå från 

ett helhetsperspektiv som innefattar dagens och morgondagens behov hos 

invånare, besökare och företag. I all planering måste behoven av vägar, spårtrafik, 

IT och service i kommunen beaktas. Möjligheterna till utbyggnad i närheten av 

Mälaren och i andra attraktiva lägen ska tillvaratas i samklang med natur- och 

kulturvärden. 

B. Demokrati och delaktighet 

I takt med minskat intresse för det traditionella politiska systemet ökar behovet av 

nya former för demokrati och delaktighet. Enköpings kommun ska utveckla 

medborgardialogen genom olika kanaler, både fysiskt och virtuellt. Människor ska 

uppmuntras att engagera sig och framföra sina åsikter. Olika IT-lösningar blir ett 

viktigt hjälpmedel. 

C. IT-tjänster 

Kraven på tillgänglighet, snabbhet och interaktivitet kommer att fortsätta att öka. I 

Enköping ska bredband vara tillgängligt för alla. Webbaserad service och tjänster 

till medborgare och företag ska utvecklas för att förbättra öppenhet, information 

och effektivitet. 

D. Näringsliv och tillväxt 

Att skapa förutsättningar för ett livaktigt och växande näringsliv är en avgörande 

framgångsfaktor. Enköping ska kännetecknas av ett positivt företagsklimat och 

nära samverkan mellan näringsliv och kommun. Denna samverkan ska utvecklas 

och stärkas och kommunen ska underlätta för företag och verksamheter att 

etablera sig och växa genom förbättrad infrastruktur, bättre service samt genom att 

undanröja onödiga hinder. Enköping ska vara ledande inom trädgård, kretslopp 

och miljöteknik och aktivt locka företag inom dessa områden att lokalisera sig i 

Enköping. 

34

E. Internationalisering 

Enköpings kommun ska öka kompetensen gällande internationalisering och bli 

mer aktiv i internationella nätverk. Arbete ska i första hand genomföras 

tillsammans med andra aktörer. Detta kan ske genom att aktivt delta i projekt som 

finansieras av EU eller andra internationella samarbetsorgan. I Enköping bör även 

initiativ tas till att etablera och utveckla strategiska kontakter inom områdena 

miljö, kretslopp och förnyelsebara energikällor. Internationaliseringen innebär 

också att Enköping i högre grad kommer att präglas av etnisk mångfald och 

integrering blir därför allt viktigare. Alla måste arbeta för att öka intresset och 

förståelsen för andra länder och andra länders kultur. 

F. Regional samverkan 

Den nya regionala kartan innebär såväl en funktionell som en administrativ 

indelning. I Enköping ska vi dels verka inom de etablerade formerna för 

samverkan dels söka nya kontakter inom utvecklingsområden där Enköping kan 

bidra och lära. 

Viktiga arenor för samverkan är Landstinget, C-Framåt, Mälardalsrådet samt i 

bolag där Enköpings kommun har ett direkt intresse. 

G. Kompetensfokusering 

En framgångsfaktor för Enköping är tillgången på kompetens. Avgörande är 

företagens och kommunens förmåga att dels locka kompetens, dels skapa 

möjligheter för flexibelt och livslångt lärande, både fysiskt och via distans i ett 

utbud med stor valfrihet. 

Ett prioriterat område är att etablera utbildningar, främst inom trädgård, kretslopp 

och miljöteknik för att på sikt skapa ett kluster av företag, forskning och 

utbildning inom dessa områden. 

H. Upplevelser och attraktioner 

Det blir allt viktigare att kunna erbjuda upplevelser i samband med besök och 

turism. Enköpings attraktionskraft bygger mycket på lantliv och småstadskaraktär. 

Kommunen ska i samverkan med näringslivet stötta etablering och utveckling av 

småföretag inom upplevelsesektorn och försöka attrahera minst en större aktör. 

För att utveckla småstadskaraktären ska Enköping utvecklas till ett tillgängligt, 

livaktigt och estetiskt tilltalande centrum. Viktiga bidrag kan vara vinterträdgård, 

saluhall samt caféer och restauranger i hamnen. 

Korsängsfältet med sitt centrala läge utgör en stor potential och kan på olika sätt 

utnyttjas för idrotts- och friluftsliv. 

35

I. Marknadskommunikation 

”Enköping – Sveriges närmaste stad” ska utgöra en grundpelare i vår verksamhet 

och kommunikation. Med närhet menas också närhet mellan människor såväl utåt 

som inåt. Enköpings kommun ska fortsätta att utveckla varumärket som stödjer 

utvecklingen inom angivna nischområden. 

J. Valfrihet 

Människors behov och önskemål blir allt mer individuella. Kraven på service ökar 

och måste därför individanpassas. Ökade krav på valfrihet innebär nya sätt att 

organisera verksamheten. 

K. Verksamhetsutveckling och effektivisering 

För att effektivisera verksamheter och möta ökande medborgarkrav ska 

Enköpings kommun, med utgångspunkt i kund- och intressentbehov årligen låta 

utvärdera verksamheten i syfte att ständigt förbättra service, kvalitet och 

resursanvändning. Prioriteringar av kommunens kärnverksamheter kommer att bli 

nödvändiga. 

Ett gott ledarskap skall stimulera och uppmuntra till verksamhetsförbättringar och 

effektivisering. Samverkan mellan kommunens olika verksamheter ska ske utifrån 

ett helhetsperspektiv. 

L. Kommunen som attraktiv arbetsplats 

Utvecklingen på arbetsmarknaden ställer stora krav på ledarskap och kommunen 

som arbetsgivare både när det gäller att rekrytera och behålla befintlig personal. 

Kommunen skall därför satsa på flexibla arbetsformer, flexibel förläggning av 

arbetstider, delaktighet, kompetensutveckling och hälsa i arbetet. 

M. Hållbart utveckling 

Under 2003 vann Enköping 1:a pris i Nations in Bloom, en tävling för städer och 

kommuner i hela världen. Vad vi hittills uppnått inom de fem kriterieområdena 

landskapsutveckling, arvsvård, miljövänlig hantering, samhällsengagemang och 

långsiktig planering för ett hållbart samhälle var det som avgjorde tävlingen. Detta 

skall Enköping vara stolt över och bygga vidare på så att Enköping uppnår en 

hållbar utveckling såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt så att utvecklingen 

inte äventyrar tillvaron för kommande generationer. 

36

Utvärdering av strategierna 

Vill, Bör, Kan-analys 

För att analysera huruvida strategierna klarar allt detta har analysgruppen gjort en 

”single impact” analys för strategierna mot dessa tre aspekter: visionen, 

scenarierna och tillgångarna. 

Strategierna som tagits fram bör alltså , förutom att klara av att möta de säkra 

trender som identifierats, dels bygga på de tillgångar vi identifierat för Enköping 

(vad vi kan), dels hjälpa oss att möta de osäkra trenderna och framförallt våra 

scenarier (vad vi bör göra) och sist men inte minst hjälpa oss att uppfylla vår 

vision och dess hörnstenar (vad vi vill). 

Analysen går så till att man för varje strategi bedömer hur väl den matchar 

visionen, scenarierna och tillgångarna genom att ge den en siffra från 0 (inte alls) 

till 3 (i hög grad), (se bilaga 3 för komplett analys). Varje strategi får då ett antal 

poäng i varje aspekt (vill,bör,kan) , högre ju bättre matchningen är. Analysen kan 

sammanfattas i en matris, se nedan. 

Figur: Vill, bör, kan-analys av strategierna 

37

I analysen hamnar strategierna A (Helhetssyn i samhällsbyggandet), 

C (Bra IT-tjänster), M ( Hållbar utveckling), D (Näringslivsfokus på trädgård, 

kretslopp och miljöteknik) samt G (Kompetensfokusering trädgård, kretslopp och 

miljöteknik) i övre högra hörnet, dvs de har fått mest poäng. Det innebär att dessa 

strategier bäst hjälper oss att uppfylla visionens hörnstenar och att möta de 

fyra scenarierna. Termometrarna visar att dessa också i hög grad bygger på våra 

tillgångar, även C eftersom endast ett fåtal tillgångar är relevanta för analysen. 

Strategierna K, J och L (om kommunens förmåga) hamnar i nedre högra hörnet. 

Detta visar att de fungerar bra som redskap för att möta scenarierna men hjälper 

oss inte direkt att uppfylla visionen. Analyserar man dessa närmare så inser man 

dock att de indirekt är en förutsättning för att visionen skall kunna uppfyllas på 

sikt. Kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare (L) och ha en effektiv 

verksamhet. (K) Förmodligen är valfrihet (J) också en kommunal framgångsfaktor 

även om detta är en mer politisk fråga. 

Sammanfattningsvis visar analysen att alla strategierna hjälper oss att både 

uppfylla visionen och möta scenarierna och därför är alla relevanta för oss. 

Strategi B är möjligen ett frågetecken ur visionssynpunkt men är grundläggande 

ur andra aspekter och bör därför ändå finnas med. I nästa moment, 

sambandsanalysen, visar vi hur strategierna hänger samman med varandra. 

38

Sambandsanalys 

Det är också intressant och viktigt att utröna hur strategierna påverkar varandra 

för att klara ut beroendeförhållanden och därmed veta i vilken ordning strategierna 

bör utvecklas. Detta gjordes med hjälp av samma typ av sambandsanalys som för 

trenderna. I figuren nedan visas vilka strategier som i hög grad påverkar andra 

respektive är beroende av andra. 

Näringslivsstrategin är enligt analysen den strategi som driver flest andra 

strategier. Det innebär att den strategin är en viktig startpunkt för att kunna 

realisera många av de andra. Kompetensfokuseringsstrategin är också i hög grad 

drivande tillsammans med IT-tjänstestrategin och strategin om regional 

samverkan. 

Mest beroende av andra strategier är Marknadskommunikation, Valfrihetsstrategin 

och strategin om internationella kontakter. Dessa skall alltså effektueras i 

huvudsak som en konsekvens av de andra strategierna och ligger därför senare i 

en framtida tidplan. 

39

Bilagor 

1. Fullständig trendlista 

2. Cross impact analys – trender 

3. Single impact analys – strategier 

4. Cross impact analys – strategier 

40

Trendlista Enköpings kommun 

1. Småföretagandet ökar inom service och tjänstesektorn 

Beskrivning 

I takt med strukturförändringar, avregleringar och företagsflytt blir de stora 

globala företagen större och färre. De koncentrerar sig i större utsträckning på 

kärnverksamheten, vilket leder till att de får ett ökat behov av att köpa in tjänster. 

Även stat, kommun och landsting kommer att i större utsträckning köpa tjänster 

från alternativa driftsformer (se trend 14). 

De flesta av framtidens arbeten i Sverige kommer att finnas inom 

tjänstesektorn. För detta talar inte minst den demografiska förändring som innebär 

att vi får en allt större andel äldre i befolkningen (se trend 4). 

Behovet av att styra sin egen situation leder till att fler väljer att vara egna 

företagare. Kommunen är i behov av ökad tillväxt för att klara de ökade 

kostnaderna. Bland annat skapas detta genom ett sjudande näringsliv. Kommunen 

har möjlighet att påverka det lokala företagsklimatet, en företagsvänlig kommun 

ger utdelning i många företag. 

Många nya företag skapar ett behov av kompetent arbetskraft. Idag saknar 

småföretagare personal med yrkesinriktad gymnasieutbildning. 

Exempel 

Pharmacias utförsäljning ledde till framväxt av små biotekniska företag och 

konsultföretag. 

Stora företag och även offentlig sektor köper in tjänster via bemanningsföretag. 

Drivkraft 

Strukturomvandling och ökad effektivisering samt värderingsförändringar och 

livsstilsfrågor. 

Motkraft 

Konjunkturnedgångar kan leda till minskat småföretagande 

Konsekvens 

Fler företag kommer att efterfråga fysiska och virtuella nätverk, samverkan, 

lokaliseringsmöjligheter, goda kommunikationer och bra näringslivsklimat. 

41

2. Intresset för det traditionella politiska systemet och 

föreningslivet minskar 

Beskrivning 

I riksdagsvalet 2002 gick 80,1 % av de röstberättigade till valurnorna och vid 

kommunfullmäktigevalen var andelen som gick och röstade 77,9 %. Röstandet 

minskade mest i riksdagsvalet för andelen röstande sjönk med 1,3 procentenheter 

jämfört med valet 1998. I kommunalvalet sjönk valdeltagandet 0.7 procentenheter 

och i landstingsvalet sjönk det 0,6 procentenheter. Vidare har medlemssifforna i 

de politiska partierna under lång tid minskat. 

Trots lägre valdeltagande och färre medlemmar i partierna har inte intresset 

för politiken minskat. Människor deltar i namninsamlingar och köpbojkotter, 

demonstrerar och talar på offentliga möten och tar kontakt med ansvariga 

politiker. Många människor känner en stor misstro mot det politiska systemet. 

Detta gäller inte enbart unga, utan det är en omsvängning i hela samhället. 

Istället för att engagera sig i ett etablerat politiskt parti ägnar man sig åt 

”subpolitik”, dvs individuella politiska handlingar. Detta styrks av de starka 

proteströrelserna som vi sett bl a i Göteborg men också av människors starka 

känsla av att vilja ta ansvar i vardagen. Fler engagerade medborgare förstärker 

demokratin. 

Stödet för lokala partier /enfrågepartier minskade i senaste valet, trots att 

människor i högre grad tenderar att sprida sina röster i de tre olika valen. 

Exempel 

Kolla siffror, medlemsantal, valdeltagande, nomineringsstrider 

Drivkraft 

Ökad individualisering. Politikens professionalisering. Tidsbrist för ideellt arbete 

Konsekvens 

Avståndet mellan politiker och väljare ökar. Demokratin tar andra former t.ex. 

direktval. Enfrågegruppernas betydelse ökar på partiernas bekostnad. Svårigheter 

att få in kompetens, både bred och djup. Risk för att politiken inte förnyas. 

Svårare att hålla liv i de aktiviteter som bedrivs av de lokala föreningarna. 

42

3. Ökade krav på kompetens i arbetslivet 

Beskrivning 

Det samhälle vi lever i förändras allt snabbare och därmed förändras även 

arbetslivet. Till följd av ökande konkurrens, ny teknik och nya 

informationssystem, marknadsorientering, nya kundkrav m.m. behöver företagens 

organisation ständigt utvecklas mot ökad flexibilitet, decentralisering och 

delegering av ansvar. Detta ställer nya och annorlunda krav på arbetstagarnas 

kunskap och utbildning. 

Behovet av social kompetens, språkkunskaper och breda kompetenser som kan 

hantera hela processer från början till slut blir allt mer påtagligt. Detta innebär att 

alla behöver ha en högre grundutbildning som sedan kontinuerligt ”byggs på” och 

fördjupas. 

Kompetensutveckling innebär inte längre att man sporadiskt och godtyckligt 

skickar någon på kurs, utan idag måste valet av utbildning ske utifrån företagets 

och individens behov. När man tidigare talat om utbildning, så har tanken oftast 

gått till skola eller kurser. När man idag talar om kompetensutveckling är det ofta 

i ett mycket vidare begrepp. Här lägger man in intern överföring av kunskap 

mellan medarbetare, såväl som rena utbildningar och samverkan på olika nivåer. 

Rätt kompetens och fortlöpande kompetensutveckling kommer att krävas av såväl 

arbetsgivare som arbetstagare för att företag och organisationer skall kunna 

fungera på den allt mer globala och konkurrensutsatta marknaden. 

Exempel 

Kompetenspeng. Skandias kompetensförsäkring. Allt fler studerar på universitet 

och högskolor. 

Drivkraft 

Globaliseringen, teknikutvecklingen. Individens konkurrenskraft på 

arbetsmarknaden. Behovet av att tillhöra en social grupp. 

Konsekvens 

Krav på individen i form av högre utbildning. Villighet att vidareutbilda sig under 

hela arbetslivet. Behov av mer utbildningsplatser och utbildningar som är 

anpassade till arbetslivet. Fler studerar längre i tid och väntar med att börja arbeta 

vilket leder till att de konsumerar skatteresurser under längre tid innan de blir 

produktiva. 

43

4. Andelen äldre i samhället ökar 

Beskrivning 

De stora barnkullarna på 1940-talet kommer att gå i pension under perioden 2005- 

2015. När denna stora grupp går i pension har en annan grupp som utgör 

befolkningspyramidens midja ett stort försörjningsuppdrag. Denna ”midja” är 

idag gruppen 25 – 35-åringar. Midjan är särskilt smal i Enköpings 

befolkningspyramid, men den är också klart markerad i rikets. Tendensen är att 

gruppen pensionärer håller sig friskare längre upp i åldern än tidigare. Idag är 

personer som är 85 år och äldre stora vårdtagare. 50 % av denna åldersgrupp 

behöver vård och omsorg. Trenden är att vårdbehovet kommer allt högre upp i 

åldern, men när vårdbehovet verkligen behövs så är vårdinsatserna stora. Oavsett 

ålder, så är det de två till tre sista åren i livet som är vårdkrävande. Våra vård- och 

omsorgskostnader kommer att öka dramatiskt liksom självfallet 

pensionskostnaderna. 

Exempel 

Statistik för landet resp. Enköping 

Drivkraft 

En önskan om längre och friskare liv, hälsosammare leverne. Bättre mediciner 

och behandlingsmetoder inom sjukvården tack vare teknisk utveckling samt gen- 

och bioteknik. 

Konsekvens 

Färre kommer att försörja fler. Ökade behov av tjänster på service till målgruppen. 

Stora belastningar på pensionssystemet. Ökade behov av omsorg och boende 

alternativt anhörigvård i hemmet för äldre. Stora rekryteringsbehov inom vård och 

omsorg. 

44

5. Ökad regional integration 

Beskrivning 

I det allt mer globaliserade samhälle som vi idag lever i blir det alltmer 

betydelsefullt att vara en del i en region för att vara internationellt attraktiv och 

konkurrenskraftig. Informationstekniken och minskade hinder för internationell 

företagsamhet har gjort det lättare för företag att hålla samman stora 

produktionsnätverk. Produktionen kan delas upp i tid och rum och de bästa 

lokaliseringsorterna kan väljas för tjänsteproduktion och tillverkning. De olika 

delarna i dessa stora och löst sammanhängande produktionssystem är rörliga och 

regioner runt om i världen konkurrerar om dem. 

En framgångsrik region måste vara en attraktiv plats för de verksamheter som 

genererar de högsta värdena och erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer. 

Transporter och kontakter med andra regioner blir allt viktigare för en regions 

konkurrenskraft. Hög tillgänglighet och väl inarbetade kontakter är avgörande för 

om en region och dess företag ska kunna ingå i internationella nätverk och dra 

nytta av de fördelar som näringslivets internationalisering och specialisering för 

med sig. 

Stockholmsregionen har Sveriges i särklass största och tätaste hemmamarknad 

och starka förbindelser med viktiga regioner utomlands. Till följd av detta har 

regionen den största näringsbredden i landet. Regionen har också långt fler 

importerande och exporterande näringar än någon annan region. Detta ger 

förutsättningar för att efterfrågan på nya varor och tjänster ska uppstå. På så sätt 

kan nya näringar och verksamheter etableras och så småningom spridas till andra 

regioner i landet. 

Städer och regioner har tydliga administrativa gränser. Deras funktionella 

utbredning är emellertid mer otydlig och förändras över tiden. Dessutom har olika 

företeelser (t.ex. arbetsmarknaden eller service) olika funktionella regioner. Den 

funktionella regionen vidgas successivt genom att länkar sträcks ut för 

arbetspendling, transporter, ekonomiskt utbyte, offentlig och privat service, 

utbildning och rekreation. 

Möjligheter till ekonomisk integration med den expansiva Stockholmsregionen 

finns främst för de medelstora städerna i Mälardalen, som har snabba förbindelser 

med Stockholm och sinsemellan med regionaltåg, samt för de områden som direkt 

gränsar till regionen. 

En rad exempel på samverkan inom regioner finns redan idag i form av 

Mälardalsrådet, C-framåt, Region Skåne och Västra Götaland. Naturligt är att 

dessa samverkansformar tar allt fastare former där integrationen blir allt mer 

tydlig. 

Exempel 

Mälardalsrådet, C -framåt, Region Skåne, Västra Götaland. 

Drivkraft 

Eu:s strukturfonder. Effektiviserings- och samordningsbehov mellan ex. 

kommuner. 

Konsekvens 

Samverkan över traditionella administrativa gränser ökar. Makten flyttas uppåt. 

Regionerna får ökad tyngd gentemot staten än vad enskilda kommuner har. Bättre 

samordning av kommunikation och infrastruktur. 

45

6. Krav på livskvalité ökar. 

Beskrivning 

Människor ställer allt högre krav på att skapa en livssituation där arbete kan 

balanseras av en rik fritid och där individens/familjens önskemål om 

boendekvalitet, social samvaro, trygghet och möjlighet till utveckling utifrån 

individuella behov kan tillgodoses. 

Människor bosätter sig inte nära arbetsplatsen utan söker andra värden i boendet. 

En del söker upplevelser i resor, äventyr, Spa-besök, kulturevenemang m.m. 

Andra söker tystnaden och lugnet. Några försöker hitta kombinationen mellan 

tillgång till både puls och tystnad genom att välja bostadsort som ger tillgång till 

båda. 

Exempel 

- Valfrihet att bo var man vill 

- Behovet av upplevelser ökad 

- Tillgång till puls och tystnad 

Drivkraft 

- 40-talister och ungdomar har pengar 

- motvikt till det materiella / överkonsumtionen 

Konsekvenser 

- Ökade krav på individuella lösningar 

- ökad krav på individuellt anpassade arbetsformer och arbetstider 

- mindre kontakter med myndigheter 

- Högre krav på service / tillgänglighet / snabb handläggning 

- Större rörlighet 

- Snabbare kommunikationer 

46

7. Ökat hälsointresse 

Beskrivning 

Man ställer idag större krav på livskvalitet. Den stora gruppen 40-talister är nu i 

en ålder då risken för åkommor och sjukdomar ökar. SPA-anläggningar växer upp 

som svampar ur jorden. Alternativa mediciner och hälsopreparat blir snabbt 

storsäljare. Förståelsen för triangeln ”kost – motion – arbete” och den balans som 

måste finnas ökar. Risken för s.k. utbrändhet har medfört ett ökat intresse för 

förebyggande hälsoarbete i företag och organisationer. Intresset för att delta i 

friskvårdsaktiviteter såväl under arbetstid som på fritiden har ökat. Här har 

stimulansinsatser spelat viss roll. Numera är det vanligt att s.k. functional foods 

marknadsförs som nyttig och hälsosam mat. 

Exempel 

- mediafokusering på hälsa 

- många matprogram i media 

- många idrottsutövare, golf, skidor m.m 

Drivkraft 

- önskan att må bra och få livskvalitet 

- önskan om mer meningsfull fritid 

- mediabilden 

Konsekvenser 

- Folk är friskare 

- Ett större välbefinnande 

- sjukvården belastas mindre 

47

8. Välfärdssjukdomarna ökar 

Beskrivning 

Läkemedelsforskare påstår att 75-80 % av alla läkemedel som förskrivs har en 

anknytning till fetma. Tidigare var det passiva medelålders och äldre personer 

som ådrog sig s.k. välfärdssjukdomar p.g.a. fetma. Nu är det allt vanligare att barn 

och tonåringar lider av fetma och får ”åldersdiabetes”. Folkhälsoinstitutet 

bedömer att antalet fall av åldersdiabetes kommer att fördubblas under de 

närmaste 5 – 10 åren. Ca 2,5 miljoner svenskar är idag överviktiga. Hjärtkärlsjukdomar, 

stroke och diabetes samt belastningssjukdomar är vanliga 

fetmarelaterade sjukdomar. Amerikansk matkultur och s.k. fast foods bidrar till 

felaktig kostsammansättning. S.k. långsamma kolhydrater och kostfibrer finns inte 

med i de menyer som erbjuds av hamburgerkedjor och snabbmatbutiker. Allt färre 

barn och ungdomar deltar i idrottsliga aktiviteter och på skolschemat har antalet 

undervisningstillfällen i idrott och hälsa minskat. Idag är 20 % av befolkningen 

över 65 år och de utnyttjar 50 % av sjukhusens vårdtillfällen samt svara för 50 % 

av läkemedelskostnaderna. 

Drivkraft 

- mediabilden om kroppsideal 

Konsekvenser 

- dåliga matvanor 

- välfärdssjukdomar 

- vissa delar av sjukvården belastas mer 

- allt sämre fysik 

- behov av friskvårdssatsningar 

- folkhälsosatsningar 

48

9. Ökade krav på individuella lösningar 

Beskrivning 

Människor bejakar i allt större utsträckning sina personliga önskemål och vill inte 

inordna sig i allmänna mönster. Man uttrycker sin egen individuella identitet, 

väljer sitt eget boende, är noggrann i valet av arbetsgivare, väljer barnomsorg och 

skola efter barnets behov, väljer äldreomsorgsform m.m. Överhuvudtaget är 

kraven på den offentliga servicen mer och mer att den skall vara anpassad till 

individens behov. Antalet singelhushåll ökar stadigt och denna grupp är särskilt 

van att söka egna lösningar. 

Man vill kunna välja var och hur man skall bo. Föräldrar vill ha möjlighet att ha 

barnen på dagis på tider som passar arbetstiderna, även för nattarbetare. Äldre vill 

kunna anpassa sitt äldreboende efter egen förmåga och aktivitetsbehov. 

Exempel 

- man vill kunna välja var man skall bo stad eller land 

- man vill kunna välja hur man skall bo lägenhet, villa 

- man vill ha valfrihet i byggandet efter egna behov 

- man vill kunna styra tider och omsorg efter egna omständigheter 

Drivkrafter 

- unga och kommande generationer mer kravställande 

- uppluckring i regelsystem 

- allmänheten kräver större inflytande på det egna 

- det ekonomiska oberoendet 

Konsekvenser 

- behov av mer varierade utbud 

- kräver en större öppenhet för de individuella behoven och lösningarna 

49

10. Ökade krav på trygghet 

Beskrivning 

Människor upplever en allt högre otrygghet och behovet att skydda sig ökar. 

Media rapporterar om en brottslighet med allt grövre våld. Samhällets resurser för 

övervakning blir allt mindre vilket bland annat resulterar i färre poliser och att allt 

färre brott klaras upp. Människors förtroende för samhällets förmåga att skydda 

medborgarna samt tilliten till rättssystemet avtar. 

Exempel 

Försäljning av larm, lås och säkerhetssystem ökar. 

Drivkrafter 

Upplevd rädsla och otrygghet. Snabb information, media som förstärkare med 

detaljerade beskrivningar av brotten 

Konsekvenser 

Människor vill skydda sig på olika sätt. Övervakningssystemen ökar. 

50

11. Rörligare arbetskraft 

Beskrivning 

Människor byter bostadsort och/eller arbetsplats flera gånger i livet. Allt fler byter 

karriär, vilket är lättare i dag då det finns många olika utbildningsvägar. Allt fler 

arbetar i projekt och lösare organisatoriska former. Många väljer att distansarbeta 

någon dag i veckan, vilket ställer större krav på arbetsgivare och arbetsplatser. 

Exempel 

- allt fler är inte trogna sitt yrke 

- allt fler arbetar i projekt och lösare organisatoriska former 

- allt fler byter karriär 

Drivkraft 

- EU –utvidgningen 

- ekonomin, möjlighet till bättre löneutveckling 

- större variation i arbete 

- behov av självförverkligande 

- behov av miljöombyte 

- mindre av yrkesfokus 

- distansarbetsmöjligheter 

Konsekvenser 

- större konkurrens 

- större krav på arbetsgivare och arbetsplatser 

- behov av flexiblare arbetstider 

- arbetsplatsinvandring 

- behov av mer integrering 

51

12. Snabb informationsteknikutveckling 

Beskrivning 

IT-utvecklingens möjligheter har medfört genomgripande förändringar i 

förutsättningarna för så gott som alla samhällssektorer. Särskilt påtagligt har detta 

hittills varit för den finansiella sektorn och teleindustrin men även för 

utbildningssektorn och sjukvården. 

De geografiska avståndens hinder för samarbete och gemensamt arbete blir allt 

mindre. Internet och de digitala nätverken ger nya förutsättningar för 

kommunikation och dialog. Kunskapsnätverk och virtuella organisationer med IT 

som främsta arbetsverktyg kommer att vara en stark drivkraft för 

samhällsutvecklingen. 

Kommande generationer, som använt IT i skolan och hemmet, ställer nya och 

starkt ökade krav på snabb tillgång till information och service oberoende av tid 

och rum. 

Det är också troligt att IT-industrin i sig blir en allt större och viktigare 

samhällssektor bl.a. vad gäller kvalificerade arbetstillfällen. För regionens 

samlade utveckling och den lokala arbetsmarknaden kommer lokala IT-företag 

därför att ha stor betydelse. 

Informationstekniken förändrar alltså förutsättningarna för vår kommun samtidigt 

som det ger oss nya möjligheter. 

Drivkrafter 

- Människans nyfikenhet 

- efterfrågan på allt mer tillgänglighet 

- behov av snabbhet och interaktivitet 

- globaliseringen 

- företagande på en allt mer internationell marknad 

- efterfrågan av oberoende i tid och rum 

- ökat kommunikationsbehov 

Konsekvenser 

- mer gränslöst 

- krav på tids och rumslöshet 

- andra möjligheter till arbetsformer och organisation 

- information måste göras tillgänglig för allt fler 

- 24-timmarsmyndighet 

52

13. Ökad internationalisering 

Beskrivning 

Internationalisering är en av de viktigaste förändringarna av samhället under 

senare år. Ökad möjlighet för information, kunskap, kapital och personer att röra 

sig över nationsgränser gör att företags, organisationers och privatpersoners 

intressen blir alltmer globala 

De större företagen känner inte längre några nationella gränser, miljöfrågorna blir 

alltmer världsomspännande, nyhetsmedia speglar blixtsnabbt vad som händer i 

världen, turistresor blir allt fler och längre osv. Ett land kan inte längre ”sköta sig 

självt” och undvika andras bekymmer. En enskild kommun kan inte heller endast 

se till de lokala frågorna. Sveriges inträde i EU är den definitiva bekräftelsen på 

detta. I takt med allt detta ökar behovet av att bilda nätverk med orter och 

regioner i andra länder. 

Internationaliseringen ger ökade möjligheter till samverkan och handel men 

skärper samtidigt konkurrensen mellan regioner. Internationalisering leder till nya 

arbetstillfällen där kunskaper i språk och internationella erfarenheter efterfrågas. 

Många kvinnor och framför allt de yngre är intresserade av språk och 

internationella frågor. 

För att få en fredligare och hållbarare omvärld krävs att de ekonomiska och 

sociala skillnaderna utjämnas mellan olika länder. Sveriges kommuner har en hel 

del att lära ut när det gäller t.ex. demokratisk utveckling, humanitär hjälp och 

miljöförbättringsarbete. 

Ett ökat internationellt kunskapsutbyte kan bidra till förnyelse och utveckling av 

kommunen och dess näringsliv 

Exempel 

Ökad överstatlighet och ökad regionalisering. Funktionella regioner har. EMU- 

samarbetet är ett exempel. 

Drivkrafter 

Nyfikna människor, ekonomiska drivkrafter, komplexa politiska frågor som 

kräver internationella samarbeten, t ex säkerhet och miljöfrågor. 

Konsekvenser 

Distansstudier ökar, globala företag och globala produktionssystem, globala 

regioner, nya referenspunkter för kommunen. Ökad konkurrens. 

Krav på kommunen att förstå och möta internationaliseringens konsekvenser för 

medborgare, företag och besökande. 

Ökad överstatlighet och ökad regionalisering. Kommunens handlingsutrymme 

minskar, andra sidan på grund av det internationella beroendet. 

53

14. Ökade krav på effektiv resursanvändning i offentlig 

verksamhet 

Beskrivning 

Med minskade intäkter och ökade kostnader (se trend 4) blir resultatet 

oundvikligen att de kommunala resurserna måste utnyttjas så effektivt som 

möjligt. Samtidigt ökar människors krav på välfärdens kvalitet, vilket ställer stora 

krav på resursanvändandet. Den kommunala verksamheten måste hela tiden 

effektiviseras. 

Människors skiftande behov och önskemål skiljer sig alltmer från varandra. 

Av olika skäl får det allmänna det allt svårare att klara sina åtaganden mot 

medborgarna. Utvecklingen går mot ett kundvalssystem för att främja valfrihet 

och kvalitet i de tjänster som kommunen ytterst svarar för, t.ex. barn- och 

äldreomsorg. 

Inom kommunerna finns en fortsatt trend mot större andelar privat drift på det 

allmännas uppdrag. Nivåerna är ännu blygsamma, med ett riksgenomsnitt på 8 % 

av kommunernas kostnader 2001. 

Krav på låg skatt, dels av tillväxtskäl, dels p.g.a. internationalisering, måste 

leda till effektivare användning av skattemedel. 

Exempel 

Krav på minskat skattetryck i internationaliseringens spår. Ökade krav på skola 

och vård. 

Drivkrafter 

Internationalisering av marknader. Tjänster blir dyrare relativt varor och tjänster 

som går att automatisera. Stora behov av samhällsservice med ändliga resurser, 

mindre resurstillgång och ökade krav från allt kräsnare kommuninnevånare. 

Konsekvenser 

Offentlig verksamhet och Enköpings kommun tvingas till prioriteringar, t.ex. 

fokusering på kärnverksamhet. 

54

15. Få försörjer fler 

Beskrivning 

I befolkningspyramiden för såväl riket som för Enköpings kommun utgör gruppen 

25 – 35-åringar en ”midja”. Om 5 år kommer denna grupps försörjningsbörda att 

öka markant. Då går de yngsta 40-talisterna i pension och under de följande åren 

fylls pensionärsgruppen på i en linjär utveckling. Fram till år 2020 kommer 

antalet personer över 65 år att öka med 500 000 samtidigt som antalet under 65 år 

kommer att minska något. Påfrestningen på de som är i arbete kommer att bli 

mycket stor. Det är inte självklart att alla i arbetsför ålder kommer att vara i 

arbete. Andelen som står utanför arbetsmarknaden kan komma att öka. Allt större 

krav på kvalificerad utbildning och välfärdssamhället har möjliggjort för grupper 

att ställa sig utanför arbetslivet. TEMO har på Svenskt Näringslivs uppdrag 

undersökt inställningen bland 1000 svenskar om hur de ser på välfärdssystemens 

utformning. 81 % av svenska folket anser att det finns många som inte arbetar p g 

a svaga ekonomiska drivkrafter och 83 % anser att bidragssystemen utnyttjas i 

strid med reglerna. 

Exempel 

Genomsnittlig pensionsålder är i dag 58 år. Sjukskrivningstal. Längre tid i skolan. 

Drivkrafter 

Mer individuella sekulariserade värderingar. Från muskelkraft till hjärnkraft i 

näringslivet. Demografiska faktorer (många äldre). 

Konsekvenser 

Kunskapsutslagning. Frågan om arbetskraftsinvandring förs upp på agendan. 

Effektiviseringskrav. Stora krav på arbetsgivare att göra arbetsplatser attraktiva 

och anpassade till ostyrbara frihetskrävande unga och halvgamla. 

55

16. Medias makt ökar 

Beskrivning 

Medias genomslagskraft och betydelse för vilka frågor som är på dagordningen i 

samhällsdebatten ökar. Samtidigt sker en ägarkoncentration, och man breddar sina 

kommunikationsplattformar. 

Exempel 

Program som ”Uppdrag granskning” får stort genomslag i samhällsdebatten. 

”Avsättningen” av Gudrun Schyman. 

Drivkrafter 

Teknisk utveckling. Ökat behov av mening och sammanhang, media blir 

meningsbärare. Kunskaps- och informationssamhället. 

Konsekvenser 

Det som inte syns det finns inte. För kommunen är det viktigt att arbeta långsiktigt 

med media och förstå medias villkor och spelregler och förstå vilka massmediala 

fördelar man har. 

56

17. Större efterfrågan på upplevelser 

Beskrivning 

Att sälja upplevelser sprider sig idag långt utanför den traditionella 

underhållningsvärlden. Allt fler människor är intresserade av upplevelser istället 

för enbart av materiella ting. I samhället finns generellt ett ökat fokus på känslor, 

upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. 2 Vi börjar också se att en allt större 

andel av mervärdet i ekonomin kommer från produktion av upplevelser snarare än 

av varor eller tjänster. 3 

Exempel 

Priset för en kopp kaffe på wienerkonditoriet i Wien. Ishotellet i Jukkasjärvi. 

Vimmerby med Astrid Lindgrens värld. McDonald’s ordnar barnkalaset 

Drivkraft 

Att locka kunder och besökare, att förlänga köpbeslutet, IKEA som idégivare till 

design och inredning. 

Konsekvenser 

Ständiga krav på förnyelse, det icke materiella är det som skapar mervärde och det 

man i större utsträckning betalar för. Allt som är funktion ska var så billigt som 

möjligt. 

2 Se till exempel Joe Pine: ”The Experience Economy” eller Rolf Jensen: ”Dream Society”. 

3 Åke Andersson (1998) ”Framtidens Liv & Arbete”: Natur och Kultur. 

57

18. Handlingsutrymmet för kommuner minskar 

Beskrivning 

Makt flyttas över från kommun och stat till överstatliga organ, t.ex. maxtaxa, 

miljölagstiftning. Genom lagar och regleringar ställs krav på kommunerna att ta 

ansvar för kärnverksamheten. Krav som i begränsad omfattning följs av ökade 

ekonomiska resurser för utföraren. 

Detta leder till minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner och 

driver hårdare på trenden om effektivare användning av de kommunala medlen 

(trend 14). 

Internationaliseringen leder till komplexare beslut och ökat beroende mellan 

länder och regioner. Detta leder till krav på regional och internationell samverkan. 

Trots minskat handlingsutrymme kommer kommunen behöva profilera sig 

p.g.a. ökad konkurrens mellan kommuner om boende och företag. 

Exempel 

Kommunalisering av skolan. Maxtaxa på dagis. Miljölagstiftning och kontroll. 

Drivkraft 

Internationalisering som bl a leder till komplexare beslut, beroenden mellan 

länder och regioner, ökad konkurrens och minskade ekonomiska resurser till 

offentlig sektor. 

Konsekvenser 

Minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner driver fram hårdare 

prioriteringar i den kommunala ekonomin. Samtidigt försöker kommuner att ändå 

satsa på marknadsföring och att på olika sätt öka sin attraktionskraft, vilket ökar 

konkurrensen mellan kommuner om boende, företag och besökare. Regional 

samverkan är en annan konsekvens, för att minska kostnader och få ”tillbaka” en 

del av den beslutande makten till regionala parlament. 

58

2. Cross impact analys - trender 

2. 

Intress 

14. 

18. 

et för 3. 

9. 

Ökade 

Handli 

det Ökade 4. 

Ökade 

krav 

17. ngsutr 

politisk krav Andele 5. 6. 

8. krav 10. 

på 

Större ymmet 

1. a på n äldre Ökad Krav Välfär på Ökade 11. 12. 13. effekti 

efterfr för 

Småför syste kompe i region på 7. dssjuk individ krav Rörliga Snabb Ökad v 

16. ågan komm 

etagan met tens i samhäl al livskval Ökat domar uella på re IT- interna resurs 15. Få Medias på uner 

det minska arbetsl let integra itet hälsoin na lösning tryggh arbets utveck tionalis använd försörj makt upplev minska Driving 

Fyll i namn nedan! 

ökar r ivet ökar tion ökar tresse ökar ar et kraft ling ering ning er fler ökar elser r 

SUM 

1. Småföretagandet ökar 0 2 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 0 0 0 1 0 8 

2. Intresset för det politiska systemet minskar 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 

3. Ökade krav på kompetens i arbetslivet 3 1 0 1 1 1 1 2 0 2 1 0 0 1 0 2 0 16 

4. Andelen äldre i samhället ökar 1 0 1 1 3 2 2 2 3 2 0 0 3 3 0 2 1 26 

5. Ökad regional integration 0 1 0 0 0 0 0 0 1 2 1 1 2 0 0 0 2 10 

6. Krav på livskvalitet ökar 3 1 0 0 1 2 0 3 3 2 1 2 1 3 0 3 0 25 

7. Ökat hälsointresse 2 0 1 0 0 3 0 2 2 0 0 0 1 0 1 2 0 14 

8. Välfärdssjukdomarna ökar 0 0 2 0 0 3 3 0 1 0 0 0 3 2 0 1 1 16 

9. Ökade krav på individuella lösningar 2 3 3 0 0 1 0 0 0 2 3 1 3 0 1 3 0 22 

10. Ökade krav på trygghet 1 0 1 0 1 2 1 0 2 2 2 0 0 0 0 0 0 12 

11. Rörligare arbetskraft 1 2 2 0 3 1 0 1 3 1 2 1 0 0 0 0 0 17 

12. Snabb IT-utveckling 3 1 3 0 2 1 0 2 3 1 3 3 2 0 3 1 0 28 

13. Ökad internationalisering 1 2 3 0 3 0 0 1 2 1 3 1 2 0 3 2 3 27 

14. Ökade krav på effektiv resursanvändning 2 2 2 0 2 0 0 0 0 0 2 2 0 0 0 0 1 13 

15. Få försörjer fler 0 0 1 0 2 0 1 0 0 0 1 2 2 3 0 0 3 15 

16. Medias makt ökar 0 2 1 0 0 0 2 0 0 2 0 0 2 1 0 1 1 12 

17. Större efterfrågan på upplevelser 2 1 2 0 1 1 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 0 13 

18. Handlingsutrymmet för kommuner minskar 0 3 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 6 

Dependent: SUM 21 19 24 0 20 16 14 7 21 17 23 17 13 22 9 9 18 12 282 

2. 

Intress 

14. 

18. 

et för 3. 

9. 

Ökade 

Handli 

det Ökade 4. 

Ökade 

krav 

17. ngsutr 

politisk krav Andele 5. 6. 

8. krav 10. 

på 

Större ymmet 

1. a på n äldre Ökad Krav Välfär på Ökade 11. 12. 13. effekti 

efterfr för 

Småför syste kompe i region på 7. dssjuk individ krav Rörliga Snabb Ökad v 

16. ågan komm 

etagan met tens i samhäl al livskval Ökat domar uella på re IT- interna resurs 15. Få Medias på uner 

det minska arbetsl let integra itet hälsoin na lösning tryggh arbets utveck tionalis använd försörj makt upplev minska 

ökar r ivet ökar tion ökar tresse ökar ar et kraft ling ering ning er fler ökar elser r 

Dependant 21 19 24 0 20 16 14 7 21 17 23 17 13 22 9 9 18 12 

Driving 8 2 16 26 10 25 14 16 22 12 17 28 27 13 15 12 13 6 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Drivande 

Mean 

Cross Impact 

0 Autonoma 5 10 15 20 25 30 

Beroende 

Beroende 

Mean 

Länkar 

1. Småföretagandet ökar 

2. Intresset för det politiska systemet 

minskar 

3. Ökade krav på kompetens i arbetslivet 

4. Andelen äldre i samhället ökar 

5. Ökad regional integration 

6. Krav på livskvalitet ökar 

7. Ökat hälsointresse 

8. Välfärdssjukdomarna ökar 

9. Ökade krav på individuella lösningar 

10. Ökade krav på trygghet 

11. Rörligare arbetskraft 

12. Snabb IT-utveckling 

13. Ökad internationalisering 

14. Ökade krav på effektiv 

resursanvändning 

15. Få försörjer fler 

16. Medias makt ökar 

17. Större efterfrågan på upplevelser 

18. Handlingsutrymmet för kommuner 

minskar 

59

3. Single impact analys (Vill-Bör-Kan) 

60

4. Cross impact analys – strategier 

63

VISION 2015 - Enköping

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?