VISION 2015 - Enköping
VISION 2015 - Enköping
VISION 2015 - Enköping
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>VISION</strong> <strong>2015</strong><br />
Vision och Strategier för <strong>Enköping</strong>s kommun<br />
Fullständig rapport<br />
2004-02-27<br />
Förutsättning<br />
Att hela <strong>Enköping</strong><br />
hjälps åt<br />
Visst vill DU vara med!
Vår vision<br />
<strong>Enköping</strong> år <strong>2015</strong> är den aktiva trädgårdskommunen med 45 000 invånare.<br />
Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande<br />
centrum, en rik kulturbygd och närhet mellan människor ger livskvalitet,<br />
medmänsklighet, trygghet och värme.<br />
Vinterträdgården, attraktiva utbildningar och de stora utvecklingsprojekten,<br />
särskilt inom trädgård, kretslopp och miljöteknik, sätter sin tydliga prägel. Det<br />
företagsvänliga klimatet och det nära samarbetet med universitet och högskolor<br />
lockar allt fler utvecklingsinriktade företag att etablera sig i <strong>Enköping</strong><br />
<strong>Enköping</strong> är det gröna livsrummet, rikt på aktiva nätverk, upplevelser,<br />
kulturevenemang och fritidsaktiviteter, vilket lockar många att besöka, bosätta<br />
och etablera sig här.<br />
3
Innehållsförteckning<br />
VÅR <strong>VISION</strong>...................................................................................................................................3<br />
INNEHÅLLSFÖRTECKNING .............................................................................................................4<br />
SAMMANFATTNING...................................................................................................................5<br />
INLEDNING ...................................................................................................................................8<br />
METODER......................................................................................................................................9<br />
KORT HISTORISK ÅTERBLICK ............................................................................................11<br />
TRENDER.....................................................................................................................................13<br />
METOD .......................................................................................................................................13<br />
TRENDBESKRIVNING SÄKRA TRENDER........................................................................................13<br />
CENTRALA OSÄKERHETER OCH SCENARIER................................................................22<br />
SCENARIO 1: DE TRE TORNEN .....................................................................................................23<br />
SCENARIO 2: BANANEN, PAPAYAN OCH APELSINEN....................................................................24<br />
SCENARIO 3: RADBANDET ..........................................................................................................25<br />
SCENARIO 4: VATTENHÅLEN ......................................................................................................26<br />
TRENDBESKRIVNING OSÄKRA TRENDER........................................................................27<br />
TILLGÅNGSINVENTERING ÅR 2003.....................................................................................29<br />
<strong>VISION</strong> FÖR ENKÖPING ÅR <strong>2015</strong>...........................................................................................32<br />
VÅR <strong>VISION</strong>.................................................................................................................................32<br />
HÖRNSTENAR TILL <strong>VISION</strong>EN ......................................................................................................32<br />
STRATEGIER ..............................................................................................................................34<br />
UTVÄRDERING AV STRATEGIERNA...................................................................................37<br />
BILAGOR......................................................................................................................................40<br />
4
Sammanfattning<br />
Under våren 2003 har det i <strong>Enköping</strong>s kommun pågått ett arbete som syftat till att<br />
ta fram ett nytt visions- och strategidokument med fokus på år <strong>2015</strong>. För att kunna<br />
arbeta på ett strukturerat sätt har konsulterna Karin Andersson och Göran Krafft<br />
från Kairos Future fungerat som processledare under huvuddelen av arbetet och<br />
därmed svarat för arbetsmetod och arbetsgång.<br />
Arbetet har skett i två grupperingar, dels en breddgrupp bestående av politiker och<br />
tjänstemän, dels en analysgrupp som arbetat i en process bestående av ett antal<br />
steg som finns beskrivna i rapporten och som dessutom utgör rubrikerna i denna.<br />
För att få perspektiv på arbetet startade vi med en historisk återblick på ca 20 år.<br />
Breddgruppens uppgift var att ta fram händelser i omvärld, närvärld och invärld.<br />
Beskrivningen visar att mycket har hänt under dessa 20 år som starkt påverkat<br />
vårt samhälle men även den offentliga verksamheten. IT-utvecklingen,<br />
miljömedvetandet och internationaliseringen som följd av inträdet i EU har allt<br />
mer och allt påtagligare präglat utvecklingen under denna 20-årsperiod.<br />
Med detta historiska perspektiv som utgångspunkt fortsatte arbetet med att<br />
identifiera säkra och osäkra trender. Trend betyder riktning och beskriver en<br />
långsiktig förändring i samhället. Många av trenderna som breddgruppen<br />
identifierade är säkra medan några är osäkra vilket innebär att utvecklingen kan gå<br />
åt olika håll. I rapporten beskrivs alla dessa trender. I den efterföljande analysen<br />
av vilka trender som påverkar andra framkom att några trender har en starkt<br />
pådrivande effekt på samhällsutvecklingen. De starkast drivande trenderna är<br />
”ökningen av andelen äldre”, ”den snabba IT-utvecklingen”,<br />
”internationaliseringen” och ”ökade krav på livskvalitet”. När det gäller de<br />
kommunala förutsättningarna visar analysen att alla dessa trender drivs av yttre<br />
trender.<br />
Nästa steg i arbetsprocessen var att studera centrala osäkerheter och scenarier. För<br />
att underlätta arbetet utgick vi ifrån de fyra scenarier som beskrivs i boken<br />
”Fördel Sverige – en tankebok om regioner, drivkrafter och möjligheter” utgiven<br />
av Kairos Future och skriven av Karin Andersson, Christian Lundberg och Mats<br />
Lindgren. De fyra scenarier som beskrivs utgår från variationen i framtida boende<br />
och i företagslokalisering. Analysgruppen har i rapporten försökt att beskriva<br />
konsekvenserna för <strong>Enköping</strong> om respektive scenario blir verklighet i sin yttersta<br />
form. Här kan man tydligt se att de olika scenarierna får stora konsekvenser för<br />
såväl boende som företagande i <strong>Enköping</strong>. Nu är emellertid inte<br />
ytterlighetsscenarierna särskilt troliga men dessa ger ändå ett underlag för<br />
kommunens strategiska vägval. Vilken utveckling vill kommunen se och hur skall<br />
vi strategiskt arbeta för att öka förutsättningarna för att det önskvärda scenariot<br />
blir verklighet?<br />
5
För att få en känsla för var vi befinner oss i relation till trenderna och de olika<br />
scenarierna så gjordes som nästa steg en tillgångsinventering. Sjutton olika<br />
tillgångar identifierades som i varierande grad kan stödja våra strategier och<br />
därmed hjälpa oss att möta de olika scenarierna. Detta är naturligtvis inte alla<br />
tillgångar utan de som bedömdes vara av störst vikt för utvecklingen av <strong>Enköping</strong>.<br />
Med ovanstående grundmaterial påbörjades därefter arbetet med att formulera<br />
hörnstenarna till en vision för <strong>Enköping</strong> år <strong>2015</strong>. En vision är en positivt laddad<br />
bild av en önskad framtid som målad ”med grova penseldrag” ger ledning och<br />
inspiration, och uttrycker vart vi vill nå. Fem hörnstenar har identifierats varav<br />
den ena, ”Sveriges närmaste stad”, utgör navet som håller ihop de övriga fyra<br />
stenarna. Dessa fyra stenar beskriver boendet, utbildningen, tillväxt och<br />
företagande samt upplevelser. Dessa har sedan sammanfattats i visionen för<br />
<strong>Enköping</strong> år <strong>2015</strong>.<br />
För att kunna förverkliga den formulerade visionen måste <strong>Enköping</strong> arbeta med<br />
ett antal strategier som tar sin utgångspunkt i de säkra trenderna men även i de<br />
olika scenarierna. Tretton olika strategier blev resultatet av detta arbete.<br />
Strategierna skall möta de säkra trenderna och bygga på de tillgångar vi<br />
identifierat, d.v.s. vad vi kan göra. De skall även hjälpa oss att möta de osäkra<br />
trenderna och framför allt de olika scenarierna, d.v.s. vad vi bör göra. Sist men<br />
inte minst skall de hjälpa oss att nå visionen och dess hörnstenar, d.v.s. vad vi vill<br />
göra. Strategierna omfattar näringslivet, den politiska arenan men även de<br />
kommunala verksamheterna.<br />
För att få ett grepp om i vilken mån våra strategier har bärighet för framtiden så<br />
genomfördes ett analysarbete som visar att några av strategierna, främst<br />
strategierna ”samhällsbyggande och infrastruktur”, ”bra IT-tjänster”, ”näringsliv”<br />
och ”kompetensfokusering” är de som bäst hjälper oss att nå visionens hörnstenar.<br />
Dessa strategier bygger mycket väl på våra tillgångar samtidigt som de möter de<br />
olika scenarierna. Dessa strategier är därför viktiga för oss att vidareutveckla eller<br />
förädla. Andra strategier, främst med kommunalt verksamhetsfokus, fungerar bra<br />
som redskap för att möta scenarierna men hjälper oss inte direkt att uppfylla<br />
visionen. De är därför mer att betrakta som indirekta förutsättningar.<br />
Sammanfattningsvis visar denna analys att alla de tretton strategierna hjälper oss<br />
att uppfylla visionen och skapa beredskap för att möta de olika scenarierna.<br />
Utöver den ovanstående analysen studerade vi även hur strategierna påverkar<br />
varandra för att få fram i vilken ordning strategierna bör utvecklas. Här<br />
framkommer det tydligt att näringslivets utveckling driver de flesta övriga<br />
strategierna och bör därför vara den strategi som utgör startpunkten men som<br />
också måste prioriteras i det fortsatta arbetet. Starkt drivande är även<br />
kompetensfokuseringen, IT-tjänster och regional samverkan. Dessa strategier bör<br />
alltså få högst prioritet medan de övriga snarare skall ses som konsekvenser som<br />
bör läggas längre fram i utvecklingsarbetet.<br />
6
Denna rapport skall ses som ett arbetsmaterial och ett grunddokument för<br />
kommunens fortsatta utvecklingsarbete. Vad detta innebär kan översiktligt<br />
beskrivas av nedanstående bild.<br />
Visionen och de formulerade strategierna utgör den yttre ramen och den samlade<br />
huvudriktningen för det fortsatta arbetet. Detta dokument bör därför vara väl känt<br />
och förankrat såväl politiskt som hos näringsliv och allmänhet för att verkligen<br />
vara den strategiska utgångspunkten. Det är sedan kommunstyrelsens och<br />
fullmäktiges uppgift att, med detta dokument som utgångspunkt, formulera de<br />
olika inriktningsmålen för respektive mandatperiod. Varje inriktningsmål bör<br />
därmed noggrant prövas mot visions- och strategidokumentet för att säkerställa att<br />
de olika målen verkligen harmonierar med varandra. För varje inriktningsmål<br />
formuleras sedan de årliga effektmålen på samma sätt men även relaterade till de<br />
tillgängliga ekonomiska resurserna. Ett framgångsrikt arbete kräver, i enlighet<br />
med bilden, att visionen, strategierna och de formulerade målen är sammanfallande<br />
i alla sina delar.<br />
7
Inledning<br />
Det är mycket viktigt för såväl företag som organisationer att regelbundet försöka<br />
spana in i framtiden. Vi behöver skapa en bild av vad som kan förväntas hända så<br />
att vi kan förbereda oss och agera för att påverka vår utveckling.<br />
<strong>Enköping</strong>s kommun tog under 2001 fram ett strategidokument ”<strong>Enköping</strong> – vision<br />
2010”, som beskrev den önskade framtidsbilden som den uppfattades då. Detta<br />
dokument har sedan dess legat till grund för sex olika framtidsprojekt som i<br />
varierande grad har genererat aktiviteter under tiden som gått. Projekten är idag i<br />
hög grad levande och några kommer att ha stor betydelse för kommunens fortsatta<br />
utveckling och tillväxt.<br />
Nu har vi ett nytt strategidokument för <strong>Enköping</strong>s utveckling. Många<br />
upplever att mycket har hänt sedan det förra dokumentet togs fram. En av<br />
ambitionerna med detta arbete har varit att försöka se längre in i framtiden för att<br />
få till stånd robusta och kreativa strategier som gör <strong>Enköping</strong> till en ännu<br />
attraktivare kommun år <strong>2015</strong>.<br />
Vi i analysgruppen (fyra politiker och tre tjänstemän) som har arbetat med att<br />
vaska fram och dokumentera de tankar och idéer som breddgruppen (se nedan)<br />
har haft hoppas att Du som läsare har behållning av dokumentet och att den röda<br />
tråd som finns från början till slut är tydlig och kan följas på ett bra sätt.<br />
Analysgruppen<br />
8
Metoder<br />
För att ta fram <strong>Enköping</strong>s strategidokument <strong>2015</strong> har vi haft hjälp av konsulter<br />
från Kairos Future som är ett konsultföretag fokuserat på framtids- och<br />
omvärldsanalys. Tyngdpunkten i deras kompetens ligger på strategisk orientering,<br />
d v s i gränslandet mellan framtid och strategi. Karin Andersson och Göran Krafft<br />
från Kairos Future har varit processledare (till och med aktiviteterna framtagande<br />
och analys av strategier). Metodiken utgår från en bred omvärldsanalys och<br />
scenarioanalys via strategiutveckling till förändring på bredden.<br />
Två olika grupperingar har arbetat med att identifiera, diskutera, analysera och<br />
dokumentera nuläge och framtid, dels en större ”breddgrupp”, dels en mindre<br />
”analysgrupp”. Processledarna från Kairos har hållit i arbetssätt, struktur och<br />
analysmetoder.<br />
Vi har arbetat efter i huvudsak följande arbetsgång. Dessa moment utgör också<br />
huvudrubrikerna i dokumentet:<br />
Analysera<br />
Trender<br />
Analysera<br />
osäkerheter/<br />
scenarier<br />
Identifiera<br />
tillgångar<br />
Formulera<br />
Vision/<br />
hörnstenar<br />
De olika grupperna som hittills har deltagit i arbetet är:<br />
Generera<br />
strategier<br />
Breddgruppen – bestående av kommunens förvaltningschefer, stabschefer samt<br />
bolagschefer och de politiker som är ordförande och vice ordförande i<br />
förvaltningarnas nämnder och styrelser (c, m, fp, kd, s), fullmäktiges ordförande<br />
samt ledamöterna i KSAU. Dessutom har representanter för övriga partier (v, mp<br />
och spi) varit med under delar av processen.<br />
Analysgruppen – bestående av Leif Hallström/Åsa Byman-Falck, Staffan Viberg,<br />
Ulrika Thilén, Margareta Rinman, Jessika Vilhelmsson, Tomas Rådkvist, Anneli<br />
Djurklou samt Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future.<br />
Speglingsgruppen – bestående av Tina Lind, Maria Lindgren, Patrik Holm och<br />
Tobias Viberg.<br />
Breddgruppen har träffats vid fyra tillfällen för att arbeta med alla stegen i<br />
processen. Analysgruppen har sedan träffats för att bearbeta det material som<br />
breddgruppen tagit fram och dokumenterat arbetet idetta sammanhållna<br />
strategidokument.<br />
Speglingsgruppen har till uppgift att granska och kommentera materialet ur främst<br />
ett ”ungdomsperspektiv”.<br />
9
Den processplan som lades fast tillsammans med Kairos Future och som sedan har<br />
följts ser ut på följande sätt:<br />
Definitioner i dokumentet<br />
I detta dokument har vi använt följande definitioner på <strong>Enköping</strong> och <strong>Enköping</strong>s<br />
kommun:<br />
<strong>Enköping</strong> = det geografiska området i hela kommunen, med alla invånare och<br />
verksamheter<br />
<strong>Enköping</strong>s kommun = den juridiska personen med förvaltningar och verksamheter<br />
10
Kort historisk återblick<br />
Lagstiftning<br />
Ekologi,<br />
miljö och<br />
hälsa<br />
Media<br />
Teknik, medicin<br />
& vetenskap<br />
Behov<br />
Distribution<br />
Substitut<br />
OMVÄRLD (trender, fjärrvärld)<br />
NÄRVÄRLD (trender, arena)<br />
Regering &<br />
riksdag<br />
Sociala förändringar<br />
och livsstilar<br />
Invärld<br />
(<strong>Enköping</strong>s kommun)<br />
Andra<br />
myndigheter<br />
Medborgare<br />
Institutioner<br />
& organisationer<br />
Samarbetspartners<br />
Leverantörer<br />
Ekonomi<br />
&<br />
marknad<br />
Politik<br />
Breddgruppens första uppgift var att se historiskt på vad som hänt och vad som<br />
påverkat <strong>Enköping</strong>.<br />
Omvärld<br />
Under 1980-talet befann vi oss fortfarande i ett utpräglat industrisamhälle. Landet<br />
blev allt mer mångkulturellt som följd av en kraftig flyktinginvandring. De första<br />
mobiltelefonerna började användas. De var stora och knappt mobila. Under denna<br />
tid genomfördes även en folkomröstning om kärnkraften som innebar att<br />
kärnkraften skulle avvecklas. Viktiga och genomgripande lagar under denna tid<br />
var medbestämmandelagen (MBL), plan- och bygglagen (PBL) och en ny<br />
socialtjänstlag.<br />
Under 1990-talet blev begreppet kunskapssamhället allt påtagligare. Internet och<br />
e-mail blev allt vanligare företeelser, men under slutet av 1990-talet spricker ITbubblan.<br />
Det blev även en krasch på bygg- och fastighetsmarknaden. Sverige gick<br />
med i EU och vi fick även uppleva en rekordhög ränta, 500 % och en mycket hög<br />
arbetslöshet och även en babyboom. Vi fick en ädelreform och långtidssjukvården<br />
överfördes från landstinget till kommunen, och psykiatrireformen genomfördes.<br />
1999-01-01 infördes miljöbalken.<br />
Under 2000-talets inledning kom ett antal statliga reformer, bl.a. maxtaxan som<br />
minskat kommunens självstyre. Internet spelar allt större roll med allt fler tjänster<br />
inom bank, försäkring och handel.<br />
11
Närvärld<br />
Under 1980-talet läggs regementet P1 ner och ersätts med S1. BAHCO genomför<br />
omfattande rationaliseringar och VAFAB bildas. De första flyktingarna anländer<br />
till kommunen.<br />
Under 1990-talet ökar flyktingströmmarna. Bostadspriserna skjuter i höjden och<br />
kommunen blir en av 28 kommuner som genomför IT-skolprojekt med stöd av<br />
KK-stiftelsen. Mälarbanan (för tågtrafik) börjar byggas.<br />
Under 2000-talets inledning får vi en kraftig reducering av polisen. KYutbildningar<br />
inom IT startas och kommunen får statligt stöd från ITiS för fortsatt<br />
IT-utveckling i skolan. FläktWood läggs ner och C-framåt bildas.<br />
Invärld<br />
Under 1980-talet ses fortfarande kommunen som en myndighet. I <strong>Enköping</strong><br />
minskas antalet förvaltningar från 13 till 7. Den första PC:n och mobiltelefonen<br />
införskaffas. Grundläggande datautbildning genomförs för alla kommunalt<br />
anställda administratörer. Ett nytt museum invigs.<br />
Under 1990-talet införs målstyrningen. Biblioteket byggs ut, Elbolaget säljs och<br />
<strong>Enköping</strong>s parker börjar växa fram. Socialnämnden delas i två nämnder, social-<br />
nämnd och vård- och servicenämnd. Kommunen får också en egen hemsida.<br />
I inledningen till 2000-talet bildas <strong>Enköping</strong> Nämndhus AB. Den första större<br />
friskolan etableras och servicehuset Orion blir det första entreprenaddrivna<br />
äldreboendet. EHB startar försäljningen av ett antal hyreshus. Det börjar nu bli<br />
bostadsbrist och intresset och planeringen av nya sjönära områden startar. Ett stort<br />
kommunövergripande GIS-projekt startas. Kommunens skatteintäkter börjar plana<br />
ut och 2003 är ESK med i allsvenskan.<br />
12
Trender<br />
Trend betyder riktning och är en långsiktig förändring i samhället inom t.ex.<br />
ekonomi, demografi, politik eller värderingar. En trend har alltid en viss riktning<br />
(exempelvis ökande, minskande, större). Trender kan ses som mönster i<br />
utvecklingen, som kan identifieras i nuet och som kan utgöra en plattform för<br />
resonemang kring framtiden. Några trender utgörs av så kallade strategiska<br />
osäkerheter som innebär att utvecklingen kan gå åt olika håll, t.ex. ekonomisk<br />
tillväxt. Osäkra trender utgör grunden för scenarioplanering.<br />
Metod<br />
Framtagning av trender gick till så att deltagarna i breddgruppen var och en fick<br />
identifiera de trender man uppfattade i omvärlden. Som ledning för detta användes<br />
omvärldsrubrikerna Ekonomi & marknad, Politik, Institutioner & organisationer,<br />
Sociala förändringar och livsstilar, Teknik, Ekologi, Lagstiftning och Media.<br />
Frågeställningen var: ”Vilka omvärldsförändringar påverkar <strong>Enköping</strong>s<br />
kommuns förutsättningar att skapa utveckling och kvalitet för medborgare,<br />
företagare och besökare?” Tidshorisonten var år <strong>2015</strong>.<br />
De föreslagna trenderna diskuterades sedan i grupper. Trenderna grupperades och<br />
värderades utifrån hur relevanta de var för frågeställningen och hur säkra de var.<br />
Detta gjordes i flera steg för att vaska fram de mest relevanta. Analysgruppen<br />
behandlade sedan dessa vidare för att beskriva dem djupare och för att på olika<br />
sätt analysera hur trenderna påverkar varandra och vilka samband som finns<br />
mellan olika trender.<br />
Resultatet av dessa djupare beskrivningar och analyser följer nedan:<br />
Trendbeskrivning säkra trender<br />
(se också bilaga 1 för utökad beskrivning med exempel, drivkrafter och<br />
konsekvenser)<br />
Trend 1: Småföretagandet ökar inom service och tjänstesektorn<br />
Beskrivning: I takt med strukturförändringar, avregleringar och företagsflytt<br />
blir de stora globala företagen större och färre. De koncentrerar sig allt mer på<br />
kärnverksamheten, vilket leder till att de får ett ökat behov av att köpa in tjänster.<br />
Även stat, kommun och landsting kommer att i större utsträckning använda sig av<br />
alternativa driftsformer (se trend 14).<br />
De flesta av framtidens arbeten i Sverige kommer att finnas inom tjänstesektorn.<br />
För detta talar inte minst den demografiska förändring som innebär att vi får en<br />
allt större andel äldre i befolkningen (se trend 4).<br />
Behovet av att styra sin egen situation leder till att fler väljer att vara egna<br />
företagare. Kommuner är i behov av ökad tillväxt för att klara de ökade<br />
kostnaderna. Möjlighet finns att påverka det lokala företagsklimatet; en<br />
företagsvänlig kommun genererar många företag. Nya företag skapar ett behov av<br />
kompetent arbetskraft. Idag saknar småföretagare personal med yrkesinriktad<br />
gymnasieutbildning.<br />
13
Trend 2: Intresset för det traditionella politiska systemet och<br />
föreningslivet minskar<br />
Beskrivning: I riksdagsvalet 2002 gick 80,1 % av de röstberättigade till<br />
valurnorna och vid kommunfullmäktigevalen var andelen som röstade 77,9 %.<br />
Röstandet minskade mest i riksdagsvalet där andelen röstande sjönk med 1,3<br />
procentenheter jämfört med valet 1998. I kommunalvalet sjönk valdeltagandet<br />
med 0,7 procentenheter och i landstingsvalet sjönk det med 0,6 procentenheter.<br />
Vidare har medlemssiffrorna i de politiska partierna under lång tid minskat.<br />
Trots lägre valdeltagande och färre medlemmar i partierna har inte intresset för<br />
politiken minskat. Människor deltar i namninsamlingar och köpbojkotter,<br />
demonstrerar och talar på offentliga möten och tar kontakt med ansvariga<br />
politiker. Många människor känner en stor misstro mot det politiska systemet,<br />
och detta gäller en omsvängning i hela samhället.<br />
Istället för att engagera sig i ett etablerat politiskt parti ägnar man sig åt<br />
”subpolitik”, d v s individuella politiska handlingar. Detta styrks av starka<br />
proteströrelser men också av människors starka känsla av att vilja ta ansvar i<br />
vardagen. Stödet för lokala partier /enfrågepartier minskade i valet 2002, trots att<br />
människor i högre grad tenderar att sprida sina röster i de tre olika valen.<br />
Trend 3: Ökade krav på kompetens i arbetslivet<br />
Beskrivning: Det samhälle vi lever i förändras allt snabbare och därmed<br />
förändras även arbetslivet. Till följd av ökande konkurrens, ny teknik och nya<br />
informationssystem, marknadsorientering, nya kundkrav m.m. behöver företagens<br />
organisation ständigt utvecklas mot ökad flexibilitet, decentralisering och<br />
delegering av ansvar. Detta ställer nya och annorlunda krav på arbetstagarna vad<br />
gäller kunskap och utbildning.<br />
Behovet av social kompetens, språkkunskaper och breda kompetenser som kan<br />
hantera hela processer från början till slut blir allt mer påtagligt. Detta innebär att<br />
alla behöver ha en högre grundutbildning som sedan kontinuerligt ”byggs på” och<br />
fördjupas.<br />
Kompetensutveckling innebär inte längre att man sporadiskt och godtyckligt<br />
skickar någon på kurs, utan idag måste valet av utbildning ske utifrån företagets<br />
och individens behov. När man tidigare talat om utbildning, så har tanken oftast<br />
gått till skola eller kurser, men när man idag talar om kompetensutveckling så är<br />
det ofta i ett mycket vidare perspektiv. Här lägger man in intern överföring av<br />
kunskap mellan medarbetare, såväl som rena utbildningar och samverkan på olika<br />
nivåer. Rätt kompetens och en fortlöpande kompetensutveckling kommer att<br />
förväntas och krävas av såväl arbetsgivare som arbetstagare under hela<br />
arbetslivets gång för att företag och organisationer skall kunna fungera på den allt<br />
mer globala och konkurrensutsatta marknaden.<br />
14
Trend 4: Andelen äldre ökar<br />
Beskrivning: De stora barnkullarna på 1940-talet kommer att gå i pension<br />
under perioden 2005-<strong>2015</strong>. När denna stora grupp går i pension har en annan<br />
grupp som utgör befolkningspyramidens midja ett stort försörjningsuppdrag.<br />
Denna ”midja” är idag gruppen 25-35-åringar. Midjan är särskilt smal i <strong>Enköping</strong>s<br />
befolkningspyramid, men den är också klart markerad i rikets. Tendensen är att<br />
gruppen pensionärer håller sig friskare längre upp i åldern än tidigare. Idag är<br />
personer som är 85 år och äldre stora vårdtagare. 50 % av denna åldersgrupp<br />
behöver vård och omsorg. Trenden är att vårdbehovet kommer allt högre upp i<br />
åldern, men när vårdbehovet verkligen behövs så är vårdinsatserna stora. Det är de<br />
två till tre sista åren i livet som är vårdkrävande. Våra vård- och omsorgskostnader<br />
kommer att öka dramatiskt liksom självfallet pensionskostnaderna.<br />
Trend 5: Ökad regional integration<br />
Beskrivning: I det allt mer globaliserade samhälle som vi idag lever i blir det<br />
alltmer betydelsefullt att vara en del i en region för att vara internationellt attraktiv<br />
och konkurrenskraftig. Informationstekniken och minskade hinder för<br />
internationell företagsamhet har gjort det lättare för företag att hålla samman stora<br />
produktionsnätverk. Produktionen kan delas upp i tid och rum och de bästa<br />
lokaliseringsorterna kan väljas för tjänsteproduktion och tillverkning. De olika<br />
delarna i dessa stora och löst sammanhängande produktionssystem är rörliga och<br />
regioner runt om i världen konkurrerar om dem.<br />
Stockholmsregionen har Sveriges i särklass största och tätaste hemmamarknad<br />
med starka förbindelser med viktiga regioner utomlands. Till följd av detta har<br />
regionen den största näringsbredden i landet. Regionen har också långt fler<br />
importerande och exporterande näringar än någon annan region. Detta ger<br />
förutsättningar för att efterfrågan på nya varor och tjänster ska uppstå. På så sätt<br />
kan nya näringar och verksamheter etableras och så småningom spridas till andra<br />
regioner i landet.<br />
Trend 6: Krav på livskvalitet ökar<br />
Beskrivning: Människor ställer allt högre krav på att skapa en livssituation där<br />
arbete kan balanseras av en rik fritid och där individens/familjens önskemål om<br />
boendekvalitet, social samvaro, trygghet och möjlighet till utveckling utifrån<br />
individuella behov kan tillgodoses.<br />
Människor bosätter sig inte nära arbetsplatsen utan söker andra värden i boendet.<br />
En del söker upplevelser i resor, äventyr, kulturevenemang m.m. Andra söker<br />
tystnaden och lugnet. Många försöker hitta kombinationen mellan tillgång till<br />
både puls och tystnad genom att välja bostadsort som ger tillgång till båda.<br />
15
Trend 7: Hälsointresset ökar<br />
Beskrivning: Många ställer idag större krav på livskvalitet. Den stora gruppen<br />
40-talister är nu i en ålder då risken för åkommor och sjukdomar ökar. SPAanläggningar<br />
växer upp som svampar ur jorden. Alternativa mediciner och<br />
hälsopreparat blir snabbt storsäljare. Förståelsen för triangeln ”kost- motionarbete”<br />
och den balans som måste finnas ökar. Risken för så kallad utbrändhet har<br />
medfört ett ökat intresse för förebyggande hälsoarbete i företag och<br />
organisationer. Intresset för friskvårdsaktiviteter såväl under arbetstid som på<br />
fritiden har ökat. Här har stimulansinsatser spelat viss roll. Numera är det vanligt<br />
att så kallad functional foods marknadsförs som nyttig och hälsosam mat.<br />
Drygt tre fjärdedelar av befolkningen anser sig ha god hälsa, men fler yngre<br />
personer upplever sig ha hälsoproblem. Antalet år med lätt ohälsa ökar.<br />
Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Förändringar i vår<br />
omvärld påverkar folkhälsan. Riksdagen har antagit elva nationella folkhälsomål.<br />
En regional folkhälsopolicy för Uppsala län har antagits av landstinget och<br />
kommunerna.<br />
Trend 8: Välfärdssjukdomarna ökar<br />
Beskrivning: Läkemedelsforskare påstår att 75-80 % av alla läkemedel som<br />
förskrivs har en anknytning till fetma. Tidigare var det passiva medelålders och<br />
äldre personer som ådrog sig så kallade välfärdssjukdomar p.g.a. fetma. Nu är det<br />
allt vanligare att barn och tonåringar lider av fetma och får ”åldersdiabetes”.<br />
Folkhälsoinstitutet bedömer att antalet fall av åldersdiabetes kommer att<br />
fördubblas under de närmaste 5-10 åren. Cirka 2,5 miljoner svenskar är idag<br />
överviktiga.<br />
Hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes samt belastningssjukdomar är vanliga<br />
fetmarelaterade sjukdomar. Snabbmatskultur bidrar till felaktig kostsammansättning.<br />
Så kallade långsamma kolhydrater och kostfibrer finns inte med<br />
i de menyer som erbjuds av hamburgerkedjor och snabbmatbutiker.<br />
Allt färre barn och ungdomar deltar i idrottsliga aktiviteter och på skolschemat har<br />
antalet undervisningstillfällen i idrott och hälsa minskat. Idag är 20% av<br />
befolkningen över 65 år och de utnyttjar 50% av sjukhusens vårdtillfällen samt<br />
svarar för 50% av läkemedelskostnaderna.<br />
Tobaksrökning är en av de allra största hälsoriskerna vi har. Den mångdubblar<br />
risken för ett stort antal sjukdomar. Mer än 7.000 dödsfall årligen orsakas av<br />
tobaksrökning. Passiv rökning utgör stor hälsofara särskilt för små barn och<br />
astmatiker/allergiker. Enligt den nya tobakslagen måste alla restauranger och<br />
serveringar ha områden som är rökfria.<br />
Samband finns mellan bruk av tobak, narkotika och alkohol särskilt bland<br />
ungdomar. Debuten sker allt tidigare och attityden till droger är idag mer liberal.<br />
16
Trend 9: Ökade krav på individuella lösningar<br />
Beskrivning: Människor bejakar i allt större utsträckning sina personliga<br />
önskemål och vill inte inordna sig i allmänna mönster. Man uttrycker sin egen<br />
individuella identitet, väljer sitt eget boende, är noggrann i valet av arbetsgivare,<br />
väljer barnomsorg och skola efter barnets behov, väljer äldreomsorgsform m.m.<br />
Överhuvudtaget är kraven på den offentliga servicen mer och mer att den skall<br />
vara anpassad till individens behov. Antalet singelhushåll ökar stadigt och denna<br />
grupp är särskilt van att söka egna lösningar.<br />
Man vill kunna välja var och hur man skall bo. Föräldrar vill ha möjlighet att ha<br />
barnen på dagis på tider som passar arbetstiderna, även för nattarbetare. Äldre vill<br />
kunna anpassa sitt äldreboende efter egen förmåga och aktivitetsbehov.<br />
Trend 10: Ökade krav på trygghet<br />
Beskrivning: Människor upplever en allt högre otrygghet och behovet att<br />
skydda sig ökar. Media rapporterar om en brottslighet som kännetecknas av allt<br />
grövre våld. Samhällets resurser för övervakning blir allt mindre vilket bland<br />
annat resulterar i färre poliser och att allt färre brott klaras upp. Människors<br />
förtroende för samhällets förmåga att skydda medborgarna samt tilliten till<br />
rättssystemet avtar.<br />
Trend 11: Rörligare arbetskraft<br />
Beskrivning: Människor byter bostadsort och/eller arbetsplats flera gånger i<br />
livet. Allt fler byter karriär, vilket är lättare i dag då det finns många olika<br />
utbildningsvägar. Allt fler arbetar i projekt och lösare organisatoriska former.<br />
Många väljer att distansarbeta någon dag i veckan, vilket ställer större krav på<br />
arbetsgivare och arbetsplatser.<br />
Trend 12: Snabb IT-utveckling<br />
Beskrivning: IT-utvecklingens möjligheter har medfört genomgripande<br />
förändringar i förutsättningarna för så gott som alla samhällssektorer. Särskilt<br />
påtagligt har detta hittills varit för den finansiella sektorn och teleindustrin men<br />
även för utbildningssektorn och sjukvården.<br />
De geografiska avståndens hinder för samarbete och gemensamt arbete blir allt<br />
mindre. Internet och de digitala nätverken ger nya förutsättningar för<br />
kommunikation och dialog. Kunskapsnätverk och virtuella organisationer med IT<br />
som främsta arbetsverktyg kommer att vara en stark drivkraft för<br />
samhällsutvecklingen. Kommande generationer, som använt IT i skolan och<br />
hemmet, ställer nya och starkt ökade krav på snabb tillgång till information och<br />
service oberoende av tid och rum.<br />
17
Det är också troligt att IT-industrin i sig blir en allt större och viktigare<br />
samhällssektor bl.a. vad gäller kvalificerade arbetstillfällen. För regionens<br />
samlade utveckling och den lokala arbetsmarknaden kommer lokala IT-företag<br />
därför att ha stor betydelse. Informationstekniken förändrar alltså<br />
förutsättningarna för vår kommun samtidigt som det ger oss nya möjligheter.<br />
Trend 13: Ökad internationalisering<br />
Beskrivning: Internationalisering är en av de viktigaste förändringarna av<br />
samhället under senare år. Ökad möjlighet för information, kunskap, kapital och<br />
personer att röra sig över nationsgränser gör att företags, organisationers och<br />
privatpersoners intressen blir alltmer globala<br />
De större företagen känner inte längre några nationella gränser, miljöfrågorna blir<br />
alltmer världsomspännande, nyhetsmedia speglar blixtsnabbt vad som händer i<br />
världen, turistresor blir allt fler och längre osv. Ett land kan inte längre ”sköta sig<br />
självt” och undvika andras bekymmer. En enskild kommun kan inte heller endast<br />
se till de lokala frågorna. Sveriges inträde i EU är den definitiva bekräftelsen på<br />
detta. I takt med allt detta ökar behovet av att bilda nätverk med orter och<br />
regioner i andra länder.<br />
Internationaliseringen ger ökade möjligheter till samverkan och handel men<br />
skärper samtidigt konkurrensen mellan regioner. Internationalisering leder till nya<br />
arbetstillfällen där kunskaper i språk och internationella erfarenheter efterfrågas.<br />
Trend 14: Ökade krav på effektiv resursanvändning i offentlig<br />
verksamhet<br />
Beskrivning: Med minskade intäkter och ökade kostnader (se trend 4) blir<br />
resultatet oundvikligen att de kommunala resurserna måste utnyttjas så effektivt<br />
som möjligt. Samtidigt ökar människors krav på välfärdens kvalitet, vilket ställer<br />
stora krav på resursanvändandet. Den kommunala verksamheten måste hela tiden<br />
effektiviseras.<br />
Människors skiftande behov och önskemål skiljer sig alltmer från varandra. Av<br />
olika skäl får det allmänna allt svårare att klara sina åtaganden gentemot<br />
medborgarna. Utvecklingen går mot ett kundvalssystem för att främja valfriheten<br />
och kvaliteten i de individuellt konsumerade tjänster som kommunen ytterst<br />
svarar för, t.ex. barn- och äldreomsorg.<br />
Inom kommunerna finns en fortsatt trend mot större andelar privat drift på det<br />
allmännas uppdrag. Nivåerna är ännu blygsamma, med ett riksgenomsnitt på 8 %<br />
av kommunernas kostnader 2001 (fakta SCB).<br />
18
Trend 15: Få försörjer fler<br />
Beskrivning: I befolkningspyramiden för såväl riket som för <strong>Enköping</strong>s<br />
kommun utgör gruppen 25 – 35-åringar en ”midja”. År 2008 kommer denna<br />
grupps försörjningsbörda att öka markant. Då går de äldsta 40-talisterna i pension<br />
och under de påföljande åren fylls pensionärsgruppen på i en linjär utveckling.<br />
Fram till år 2020 kommer antalet personer över 65 år att öka med 500 000<br />
samtidigt som antalet under 65 år kommer att minska något. Påfrestningen på de<br />
som är i arbete kommer att bli mycket stor. Det är inte självklart att alla i arbetsför<br />
ålder kommer att vara i arbete.<br />
Andelen som står utanför arbetsmarknaden kan komma att öka. Kvalificerad<br />
utbildning krävs och välfärdssamhället har möjliggjort för grupper att ställa sig<br />
utanför arbetslivet. TEMO har på Svenskt Näringslivs uppdrag undersökt<br />
inställningen bland 1000 svenskar om hur de ser på välfärdssystemens<br />
utformning. 81 % av svenska folket anser att det finns många som inte arbetar<br />
p.g.a. svaga ekonomiska drivkrafter och 83 % anser att bidragssystemen utnyttjas<br />
i strid med reglerna.<br />
Trend 16: Massmedias makt ökar<br />
Beskrivning: Medias genomslagskraft och betydelse för vilka frågor som är på<br />
dagordningen i samhällsdebatten ökar. Media bevakar och ställer krav på insyn i<br />
olika sammanhang vilket gör att politiker och andra befattningshavare offentligt<br />
får stå till svars för beslut och händelser. Bland annat genom att välja vad som<br />
skall bevakas kan media i olika hög grad styra resurstilldelning och inriktning i<br />
olika frågor. Samtidigt sker en ägarkoncentration och man breddar sina<br />
kommunikationsplattformar till att omfatta även Internet, musik, film, m m.<br />
Möjligheten att via Internet ta del av handlingar och annan information gör att alla<br />
organisationer lättare kan granskas av media och allmänhet och det är svårare att<br />
dölja missförhållanden etc.<br />
Trend 17: Större efterfrågan på upplevelser<br />
Beskrivning: Att sälja upplevelser sprider sig idag långt utanför den<br />
traditionella underhållningsvärlden. Allt fler människor är intresserade av<br />
upplevelser istället för enbart av materiella ting. I samhället finns generellt ett<br />
ökat fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. Vi börjar<br />
också se att en allt större andel av mervärdet i ekonomin kommer från produktion<br />
av upplevelser snarare än av varor eller tjänster.<br />
19
Trend 18: Handlingsutrymmet för kommunerna minskar<br />
Beskrivning: Styrning och beslut flyttas över från kommun till regionala,<br />
statliga och överstatliga organ. Genom lagar och regleringar ställs krav på<br />
kommunerna att ta ansvar för kärnverksamheten. Krav som i begränsad<br />
omfattning följs av ökade ekonomiska resurser för utföraren. Exempel på sådana<br />
områden är maxtaxor.<br />
Detta leder till minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner och driver<br />
hårdare på trenden om effektivare användning av de kommunala medlen (trend<br />
14).<br />
Internationaliseringen leder till mer komplexa beslut och ökat beroende mellan<br />
länder och regioner, vilket medför krav på ökad regional och internationell<br />
samverkan. Trots minskat handlingsutrymme kommer kommunen att behöva<br />
profilera sig p.g.a. ökad konkurrens mellan kommuner om invånare och företag.<br />
20
Sambandsanalys – säkra trender<br />
Trenderna analyserades sedan för att finna i vilken utsträckning de påverkar<br />
varandra. Varje trend bedömdes relativt alla andra och rankades efter hur stark<br />
påverkan den hade på andra trender (inte alls, i någon mån, ganska mycket, i hög<br />
grad) (se bilaga 2 för komplett analys) På så sätt kan beroenden och<br />
orsakssamband mellan olika trender identifieras och sedan åskådliggöras i en figur<br />
enligt nedan.<br />
Ökad internationalisering<br />
3<br />
13<br />
Rörligare<br />
arbetskraft<br />
5 11<br />
Ökad regional<br />
integration<br />
Snabb ITutveckling<br />
12<br />
Medias makt<br />
ökar<br />
Demografi & hälsa<br />
16<br />
Välfärdssjukdomar<br />
ökar<br />
7<br />
Ökat<br />
8<br />
hälsointresse<br />
Ökade krav på<br />
kompetens<br />
Internationalisering<br />
& konkurrens<br />
Krav på<br />
individuella<br />
lösningar<br />
9<br />
Livskvalitet &<br />
individualisering<br />
Efterfrågan på Krav på livs-<br />
upplevelser kvalitet<br />
17<br />
6<br />
10<br />
Ökade krav<br />
Få försörjer fler<br />
15<br />
4<br />
Andelen äldre<br />
ökar<br />
Kommunala<br />
förutsättningar<br />
på trygghet<br />
1<br />
Småföretagandet<br />
ökar<br />
2<br />
Intresset för det<br />
politiska minskar<br />
18<br />
Handlingsutrymmet<br />
för kommuner minskar<br />
14<br />
Krav på effektiv<br />
resursanvändning<br />
Ovanstående sambandsanalys visar vilka trender som i hög grad driver andra<br />
(pil från trenden) respektive i hög grad drivs av andra (pil till trenden). Vissa<br />
trender driver varandra ömsesidigt (för komplett analys se bilaga 2). Trenderna är<br />
grupperade i fyra grupper för att öka tydlighet och samband.<br />
De trender som i analysen var starkast drivande var nr 4: ”Andelen äldre ökar”,<br />
nr 13: ”Ökad internationalisering”, nr 6: ”Krav på livskvalitet”, nr 12: ”Snabb ITutveckling”<br />
och nr 9: ”Krav på individuella lösningar”.<br />
Att notera i analysen ovan är att kommunen påverkas starkt såväl direkt som<br />
indirekt av nästan alla trender där den starkast beroende trenden är nr 14: ”Kraven<br />
på effektiv resursanvändning i kommunen”. Detta är väl ingen överraskning men<br />
bekräftas av analysen.<br />
Vid diskussionen i breddgruppen kring analysen framkom synpunkter på att<br />
analysen undervärderat medias roll och gruppen enades om att media påverkar<br />
såväl 10: ”Ökade krav på trygghet”, som nr 14: ”Krav på effektiv<br />
resursanvändning” samt nr 17: ”Efterfrågan på upplevelser” och kanske ännu fler.<br />
21
Centrala osäkerheter och scenarier<br />
Utöver de säkra trender som tidigare beskrivits finns det naturligtvis ett antal<br />
osäkerheter som på olika sätt kommer att påverka framtiden. Mest relevanta och<br />
avgörande är nog de nedanstående två osäkerheterna.<br />
Var vill människor<br />
bosätta sig i framtiden?<br />
Enbart i städerna eller med<br />
stor variation i landet?<br />
Var vill företagen lokalisera<br />
sig i framtiden?<br />
Starkt geografiskt koncentrerade<br />
på få ställen eller spritt i mindre<br />
kluster på många olika ställen?<br />
I studien ”Framtider för Sverige – vid sidan av allfartvägarna.” har Kairos Future<br />
analyserat just dessa två osäkerheter och med sina analysmetoder skapat fyra<br />
scenarier som beskrivs i boken ”Fördel Sverige – en tankebok om regioner<br />
drivkrafter och möjligheter” av Karin Andersson, Christian Lernberg och Mats<br />
Lindgren.<br />
I stället för att göra egna scenariobeskrivningar har breddgruppen valt att använda<br />
deras bok och de fyra scenarierna som grund för strategiarbetet och i processen<br />
därför gått vidare med att analysera hur scenarierna kan påverka <strong>Enköping</strong> och<br />
vilka strategier som kan användas för att möta scenarierna.<br />
1<br />
Varierade<br />
boendepreferenser<br />
Geografisk företagskoncentration<br />
Bananen,<br />
Bananen,<br />
Papayan<br />
Papayan<br />
och<br />
och<br />
Apelsinen<br />
Apelsinen<br />
-Koncentration av kunskapsindustri<br />
-Koncentration av kunskapsindustri<br />
till några få starka områden<br />
till några få starka områden<br />
-Människor bor på pendlingsavstånd<br />
-Människor bor på pendlingsavstånd<br />
från dessa centra<br />
från dessa centra<br />
-Stark tillväxt i Mälardalen,<br />
-Stark tillväxt i Mälardalen,<br />
västsverige och skåne, i småstäder<br />
västsverige och skåne, i småstäder<br />
och på landsbygd<br />
och på landsbygd<br />
-Kommunikationssystem mot centra<br />
-Kommunikationssystem mot centra<br />
Vattenhålen<br />
Vattenhålen<br />
-Många väljer att lämna universitets-<br />
-Många väljer att lämna universitetsorten<br />
efter avslutad utbildning<br />
orten efter avslutad utbildning<br />
-Bosättning runt starka kluster<br />
-Bosättning runt starka kluster<br />
inom stora LA-regioner - i stad,<br />
inom stora LA-regioner - i stad,<br />
i småorter och på landsbygd<br />
i småorter och på landsbygd<br />
-Levande landsbygd i stora delar<br />
-Levande landsbygd i stora delar<br />
av landet<br />
av landet<br />
De<br />
De<br />
tre<br />
tre<br />
tornen<br />
tornen<br />
-Snabb koncentration av livskraftiga<br />
-Snabb koncentration av livskraftiga<br />
”exportföretag” till några få storstäder<br />
”exportföretag” till några få storstäder<br />
-Ingenjörer m fl flyttar vidare till storstad,<br />
-Ingenjörer m fl flyttar vidare till storstad,<br />
andra flyttar tillbaka till småstäder<br />
andra flyttar tillbaka till småstäder<br />
-Kluvet Sverige - konflikt<br />
-Kluvet Sverige - konflikt<br />
-Tre stora ”kokande bryggerier”<br />
-Tre stora ”kokande bryggerier”<br />
-Eliten bor i storstäderna<br />
-Eliten bor i storstäderna<br />
Flerkärnig klusterstruktur<br />
av företag<br />
Radbandet<br />
Radbandet<br />
-Förstärkning<br />
-Förstärkning<br />
av<br />
av<br />
ett<br />
ett<br />
antal<br />
antal<br />
30´+<br />
30´+<br />
städer<br />
städer<br />
med<br />
med<br />
högskola/universitet<br />
högskola/universitet<br />
-Förstärkning<br />
-Förstärkning<br />
av<br />
av<br />
urban<br />
urban<br />
karaktär<br />
karaktär<br />
i dessa<br />
i dessa<br />
städer<br />
städer<br />
genom<br />
genom<br />
ökad<br />
ökad<br />
andel<br />
andel<br />
akademiker,<br />
akademiker,<br />
internationellt<br />
internationellt<br />
orienterat<br />
orienterat<br />
företagande<br />
företagande<br />
etc<br />
etc<br />
-Lyckade<br />
-Lyckade<br />
industriparksatsningar<br />
industriparksatsningar<br />
och<br />
och<br />
samarbete<br />
samarbete<br />
med<br />
med<br />
lokalt<br />
lokalt<br />
näringsliv<br />
näringsliv<br />
vid<br />
vid<br />
många<br />
många<br />
högskolor,<br />
högskolor,<br />
bygger<br />
bygger<br />
detta<br />
detta<br />
underifrån<br />
underifrån<br />
1 kluster = Geografisk koncentration av relaterade företag och aktörer som präglas av ett<br />
ömsesidigt beroende och påverkan på varandra<br />
Urban= storstadsmässig<br />
22<br />
Urbana<br />
boendepreferenser
Scenario 1: De tre tornen<br />
(Stockholm, Göteborg, Malmö)<br />
Boende: Urbana preferenser. Näringsliv: Geografisk koncentration<br />
De tre tornen<br />
F U T U R E • S T R A T E G Y • A C T I O N<br />
Varierade<br />
Preferenser<br />
Geografisk koncentration<br />
De<br />
De<br />
tre<br />
tre<br />
tornen<br />
tornen<br />
-Snabb koncentration av livskraftiga<br />
-Snabb koncentration av livskraftiga<br />
”exportföretag” till några få storstäder<br />
”exportföretag” till några få storstäder<br />
-Ingenjörer m fl flyttar vidare till storstad,<br />
-Ingenjörer m fl flyttar vidare till storstad,<br />
andra flyttar tillbaka till småstäder<br />
andra flyttar tillbaka till småstäder<br />
-Kluvet Sverige - konflikt<br />
-Kluvet Sverige - konflikt<br />
-Tre stora ”kokande bryggerier”<br />
-Tre stora ”kokande bryggerier”<br />
-Eliten bor i storstäderna<br />
-Eliten bor i storstäderna<br />
Flerkärnig klusterstruktur<br />
Urbana<br />
preferenser<br />
© Kairos Future AB<br />
Kort beskrivning:<br />
Snabb koncentration av livskraftiga ”exportföretag” till några få storstäder.<br />
Ingenjörer m.fl. flyttar vidare till storstad, andra flyttar tillbaka till småstäder.<br />
Kluvet Sverige, konflikt. Tre stora ”kokande bryggerier”. Eliten bor i storstäderna.<br />
Vad betyder detta för <strong>Enköping</strong>? (i extremfall)<br />
<strong>Enköping</strong> är en polariserad kommun med stark befolkningstillväxt som följd av<br />
den allt starkare koncentrationen av företag och arbete till Stockholm. Tätortens<br />
norra del kring järnvägen har en utpräglad förorts- och sovstadskaraktär. Yngre<br />
och medelålders med arbete i storstaden bosätter sig här tack vare närheten och de<br />
goda kommunikationerna. Dessa är synnerligen goda genom täta pendeltågsturer<br />
till Stockholm, Uppsala och Västerås. Denna grupp ställer stora krav på<br />
dagligservice, barnomsorg och utbildning.<br />
I de övriga delarna av kommunen bosätter sig allt fler äldre som efter avslutat<br />
arbetsliv söker sig bort från Stockholm men fortfarande vill ha närhet till det rika<br />
utbudet i storstaden. Denna grupp söker den lugna och trygga miljön gärna med<br />
närhet till vatten eller ute på landsbygden. Efter hand som denna grupp åldras blir<br />
den allt mer vårdkrävande vilket ställer stora krav på sådan service.<br />
Få företag av betydelse, utöver logistik- och små tjänsteföretag, finns kvar i<br />
<strong>Enköping</strong> och serviceutbudet är ytterst begränsat. För arbeten i kommunen kräver<br />
kvalificerad kompetens är det svårt att rekrytera personal.<br />
23
Scenario 2: Bananen, papayan och apelsinen<br />
Boende: Varierande preferenser. Näringsliv: Geografisk koncentration<br />
Bananen Papayan och Apelsinen<br />
Varierade<br />
Preferenser<br />
F U T U R E • S T R A T E G Y • A C T I O N<br />
Geografisk koncentration<br />
Bananen, Bananen, Papayan Papayan<br />
och och Apelsinen Apelsinen<br />
-Koncentration av kunskapsindustri<br />
-Koncentration av kunskapsindustri<br />
till några få starka områden<br />
till några få starka områden<br />
-Människor bor på pendlingsavstånd<br />
-Människor bor på pendlingsavstånd<br />
från dessa centra<br />
från dessa centra<br />
-Stark tillväxt i Mälardalen,<br />
-Stark tillväxt i Mälardalen,<br />
västsverige och skåne, i småstäder<br />
västsverige och skåne, i småstäder<br />
och på landsbygd<br />
och på landsbygd<br />
-Kommunikationssystem mot centra<br />
-Kommunikationssystem mot centra<br />
Flerkärnig klusterstruktur<br />
Urbana<br />
preferenser<br />
© Kairos Future AB<br />
Kort beskrivning:<br />
Koncentration av kunskapsindustri till några få starka områden. Människor bor på<br />
pendlingsavstånd från dessa centra. Stark tillväxt i Mälardalen, västsverige och<br />
Skåne, i småstäder och på landsbygd. Kommunikationssystem mot centra.<br />
Vad betyder detta för <strong>Enköping</strong>? (i extremfall)<br />
<strong>Enköping</strong> är verkligen Sveriges närmaste stad mitt i ett av de starka regionala<br />
klustren. Det är attraktivt för akademiker att bosätta sig främst på landsbygden<br />
och därifrån pendla till arbete inom hela regionen. De vill ha tillgång till<br />
storstadens puls men på behörigt avstånd.<br />
I kommunen ökar befolkningen men huvudsakligen på landsbygden. <strong>Enköping</strong><br />
fortsätter att vara den lilla staden. Den ursprungliga stadskärnans charm har<br />
återskapats. Människor söker kontrasterna till storstaden, överblickbarhet,<br />
långsamhet och tid.<br />
Kraven på väl fungerande kommunikationer och service är påtaglig inte minst när<br />
det gäller barnomsorg och utbildning. Det är mycket tät trafik kring <strong>Enköping</strong>.<br />
Små och medelstora företag väljer att etablera sig här tack vare låga priser och<br />
god marktillgång. Ungdomar söker andra utbildningsorter, men har en positiv bild<br />
av <strong>Enköping</strong>, och flyttar ofta tillbaka.<br />
24
Scenario 3: Radbandet<br />
Boende: Urbana preferenser. Näringsliv: Flerkärnig klusterstruktur.<br />
Radbandet<br />
F U T U R E • S T R A T E G Y • A C T I O N<br />
Varierade<br />
Preferenser<br />
Geografisk koncentration<br />
Radbandet Radbandet<br />
-Förstärkning<br />
-Förstärkning<br />
av<br />
av<br />
ett<br />
ett<br />
antal<br />
antal<br />
30´+<br />
30´+<br />
städer<br />
städer<br />
med<br />
med<br />
högskola/universitet<br />
högskola/universitet<br />
-Förstärkning<br />
-Förstärkning<br />
av<br />
av<br />
urban<br />
urban<br />
karaktär<br />
karaktär<br />
i<br />
i<br />
dessa<br />
dessa<br />
städer<br />
städer<br />
genom<br />
genom<br />
ökad<br />
ökad<br />
andel<br />
andel<br />
akademiker,<br />
akademiker,<br />
internationellt<br />
internationellt<br />
orienterat<br />
orienterat<br />
företagande<br />
företagande<br />
etc<br />
etc<br />
-Lyckade<br />
-Lyckade<br />
industriparksatsningar<br />
industriparksatsningar<br />
och<br />
och<br />
samarbete<br />
samarbete<br />
med<br />
med<br />
lokalt<br />
lokalt<br />
näringsliv<br />
näringsliv<br />
vid<br />
vid<br />
många<br />
många<br />
högskolor,<br />
högskolor,<br />
bygger<br />
bygger<br />
detta<br />
detta<br />
underifrån<br />
underifrån<br />
Flerkärnig klusterstruktur<br />
Urbana<br />
preferenser<br />
© Kairos Future AB<br />
Kort beskrivning:<br />
Förstärkning av ett antal städer med högskola/universitet med fler än 30 000<br />
invånare (30´+städer). Förstärkning av urban karaktär i dessa städer genom ökad<br />
andel akademiker, internationellt orienterat företagande etc. Lyckade<br />
industriparksatsningar och samarbete med lokalt näringsliv vid många högskolor,<br />
bygger detta underifrån.<br />
Vad betyder detta för <strong>Enköping</strong>? (i extremfall)<br />
I detta scenario kan <strong>Enköping</strong> upplevas som en tråkig stad, som de unga flyr, men<br />
de äldre anser vara en bra seniorstad. <strong>Enköping</strong> kan emellertid p.g.a. av sitt läge<br />
nära universitet och högskolor, vara en ort präglad av kunskapsintensiva företag<br />
som nära samarbetar med universiteten och högskolorna.<br />
I det första alternativet kommer det att vara brist på människor under 35 år och det<br />
kommer att vara svårt att rekrytera och få människor att flytta hit. De få företag<br />
som finns verkar inom vård- och servicesektorn. Kommunens ekonomi är<br />
ansträngd, och verksamheten finansieras mer och mer med avgifter.<br />
I det andra alternativet kan <strong>Enköping</strong> med industrierfarenhet locka till sig nya<br />
företag men även vidareutveckla och behålla redan befintliga företag. Stadskärna<br />
har då byggts upp med urban och internationell kultur som dragplåster.<br />
Avgörande för vilket alternativ som uppkommer är i hög grad beroende av<br />
<strong>Enköping</strong>s förmåga att samverka i de företagskluster som byggts upp kring<br />
universitet och högskola.<br />
25
Scenario 4: Vattenhålen<br />
Boende: Varierande preferenser. Näringsliv: Flerkärnig klusterstruktur.<br />
Vattenhålen<br />
Varierade<br />
Preferenser<br />
F U T U R E • S T R A T E G Y • A C T I O N<br />
Geografisk koncentration<br />
Vattenhålen<br />
Vattenhålen<br />
-Många väljer att lämna universitets-<br />
-Många väljer att lämna universitetsorten<br />
efter avslutad utbildning<br />
orten efter avslutad utbildning<br />
-Bosättning<br />
-Bosättning<br />
runt<br />
runt<br />
starka<br />
starka<br />
kluster<br />
kluster<br />
inom stora LA-regioner - i stad,<br />
inom stora LA-regioner - i stad,<br />
i småorter och på landsbygd<br />
i småorter och på landsbygd<br />
-Levande landsbygd i stora delar<br />
-Levande landsbygd i stora delar<br />
av landet<br />
av landet<br />
Flerkärnig klusterstruktur<br />
Urbana<br />
preferenser<br />
© Kairos Future AB<br />
Kort beskrivning:<br />
Många väljer att lämna universitetsorten efter avslutad utbildning. Bosättning runt<br />
starka kluster inom stora LA-regioner – i stad, i småorter och på landsbygd (lokala<br />
arbetsmarknadsregioner). Levande landsbygd i stora delar av landet.<br />
Vad betyder detta för <strong>Enköping</strong>? (i extremfall)<br />
<strong>Enköping</strong> lockar storstadsbor att flytta hit när barnen börjar skolan. Vacker natur,<br />
närhet, trygghet och ett rikt fritidsliv är det som lockar. En viss nybyggaranda<br />
sprider sig när kompisgäng flyttar ut på landsbygden. Dessa nybyggare engagerar<br />
sig i bygdehistoria och upprustning av landsbygden. En viss utveckling av<br />
stadskärnan sker eftersom de inflyttade tar med sig en del av den urbana kulturen<br />
från storstäder och studieorterna. Framtidstron växer sig allt starkare med en<br />
levande landsbygd och en väl decentraliserad tillgång till service.<br />
Tjänste- och serviceföretag etablerar sig i <strong>Enköping</strong> tack vare god tillgång på<br />
kompetent arbetskraft.<br />
Besökare uppskattar småskaligheten, oasen vid Mälaren med mångfalden, lugnet<br />
och den historiska miljön.<br />
Sammanfattningsvis om samtliga scenarier<br />
Ovanstående fyra scenarier är beskrivna utifrån osäkra trender kring boende och<br />
företagsetablering och därför kan inget med säkerhet sägas. Vad scenarierna<br />
hjälper oss identifiera är vad vi bör göra för att möta framtiden. Sannolikt<br />
kommer inget scenario att ensamt råda utan verkligheten blir en mix av de fyra.<br />
Alltså bör starka framtidsstrategier helst klara av fler än ett scenario för att täcka<br />
in framtiden så bra som möjligt.<br />
26
Trendbeskrivning osäkra trender<br />
Utöver de säkra trenderna och de centrala osäkerheterna som behandlats tidigare<br />
har breddgruppen identifierat ett antal trender som troligen kommer att vara<br />
centrala och viktiga. Utfallet av dessa trender är osäkert men oberoende av hur det<br />
blir behöver de hanteras i den fortsatta processen när strategier och mål ska tas<br />
fram. Nedan beskrivs kortfattat de osäkra trenderna och de möjliga utfallen för<br />
respektive trend.<br />
Miljömedvetande och miljökrav<br />
Beskrivning<br />
Sedan 1960-talet har miljömedvetandet vuxit och förflyttats från barrikader och<br />
auktionsgrupper till styrelserum, globala konferenser och politiska beslutsfora.<br />
Miljöfrågorna har institutionaliserats bl.a. genom lagstiftning och certifieringar.<br />
Under det senaste decenniet har dessutom miljö och hållbar utveckling vävts ihop.<br />
Utveckling skall ske utan att äventyra tillvaron för kommande generationer.<br />
Utfall A<br />
Något uppseendeväckande med stora konsekvenser, t.ex. en stor miljökatastrof<br />
eller ett genombrott inom forskning och utveckling, skulle kunna öka<br />
miljöfrågornas genomslagskraft och betydelse i näringsliv och offentlig<br />
verksamhet.<br />
Utfall B<br />
Miljöfrågorna fortsätter att integreras i löpande verksamhet i såväl företag och<br />
organisationer som i privatlivet. Att sköta sig miljömässigt blir ett ”sundhetskrav”,<br />
som inte premieras särskilt, utan ses som naturligt.<br />
Polariseringen inom politiken<br />
Beskrivning<br />
Vi ser i dag en utveckling där extrema politiska partier, enfrågepartier och partier<br />
som representerar särintressen växer fram. Sverigedemokraternas framväxt i några<br />
av Sveriges kommuner har pågått under de senaste åren och högernationalistiska<br />
strömningar i Europa är några exempel. Ökad arbetslöshet, vikande konjunktur<br />
och det tryck globala flyktingströmmar medför är några av drivkrafterna för denna<br />
utveckling. Samtidigt minskar intresset för att engagera sig i de traditionella<br />
politiska partierna.<br />
Utfall A<br />
Genom arbetslöshet och utanförskap växer grogrunden för att engagera sig i<br />
missnöjes- och ytterlighetspartier. Polariseringen ökar och i förlängningen kan<br />
detta leda till samarbete över traditionella partigränser för att värna demokratiska<br />
värden.<br />
27
Utfall B<br />
Något gör att det traditionella politiska systemet stärker och vitaliserar de<br />
politiska arenorna, t.ex. genom ett förnyelsearbete i partierna eller att människor<br />
på grund av polariseringen väcks i sitt samhällsengagemang.<br />
Övergång till alternativa energislag<br />
Beskrivning<br />
EU har satt upp regler som tvingar till en övergång till alternativa energislag. EU<br />
har även angivit tempot för denna övergång och vi ser därmed en tydlig politisk<br />
styrning mot alternativa energislag. Gapet mellan den politiska ambitionen och<br />
verkligheten gör dock att denna trend är osäker.<br />
Bedömare menar att detta är en av de viktiga tillväxtmarknaderna under de<br />
närmaste åren när det gäller såväl material, kapital som arbetskraft. Detta innebär<br />
att det finns gott om riskkapital.<br />
Utfall A<br />
Övergången till alternativa energislag tar fart genom nationella och lokala<br />
politiska beslut i enlighet med EU:s direktiv. Intresset för att investera inom<br />
området växer snabbt och nya utbildningar lockar allt fler sökande. Tillgången på<br />
kompetent personal är därför god vilket ger förutsättningar för tillväxt.<br />
Utfall B<br />
Gapet mellan EU:s direktiv och verkligheten i Europas länder fortsätter att öka.<br />
Förutsättningarna för en övergång till alternativa energislag stimuleras inte i<br />
nödvändig omfattning vilket leder till uteblivna investeringar, avsaknad av<br />
relevanta utbildningar och därmed brist på kompetent personal vilket ytterligare<br />
försvårar.<br />
28
Tillgångsinventering år 2003<br />
För att möta framtiden är det viktigt att identifiera vilka viktiga tillgångar som<br />
finns i kommunen, vad vi kan. Dessa tillgångar kan i varierande grad stödja våra<br />
strategier och därmed hjälpa oss möta de olika scenarier vi ser framför oss.<br />
Följande tillgångar bedömdes vara av större vikt för <strong>Enköping</strong>s framtid:<br />
1. Levande landsbygd och aktivt livskraftigt jordbruk<br />
Landsbygden runt <strong>Enköping</strong> är i högsta grad levande med aktiva föreningar och<br />
folk i vartenda hus, antingen fastboende eller sommarboende. De mindre<br />
tätorterna med sina skolor bidrar också till att hålla en god servicenivå i de flesta<br />
kommundelarna.<br />
Jordbruket runt <strong>Enköping</strong> är livskraftigt och ett flertal olika projekt för att öka<br />
samarbetet inom sektorn pågår, exempelvis Mälarhagar. En viss<br />
strukturrationalisering pågår där de mindre enheterna köps eller arrenderas av<br />
större enheter. Hästgårdarna fortsätter att vara aktiva och antalet hästar<br />
ökar stadigt i kommunen.<br />
2. Aktiva föreningar och bra idrottsanläggningar<br />
Kommunen har många aktiva föreningar inom vitt skilda områden. Föreningarna<br />
står för många olika arrangemang i hela kommunen och är en viktig tillgång som<br />
samlingspunkt och arrangör av ideella aktiviteter. Inom flera idrotter tillhör<br />
<strong>Enköping</strong>s föreningar toppskiktet i Sverige (t.ex. fotboll, rugby, dragkamp och<br />
ridsport).<br />
3. Sund kommunal ekonomi<br />
Kommunen har en ekonomi i balans med god soliditet och förhållandevis låg<br />
skuldsättning. Skattenivån är under genomsnittet i landet medan<br />
kostnadsökningen per år är för hög.<br />
4. Närhet till Mälaren<br />
Kommunen har en lång strandlinje mot Mälaren som erbjuder möjlighet till<br />
fritidsaktiviteter och rekreation i form av bad, fiske, utflykter, naturupplevelser<br />
m m.<br />
5. Småstadsatmosfär där det är nära mellan människor<br />
Kommunen är präglad av sin historia och sin nuvarande struktur, vilket innebär att<br />
småstadsatmosfären fortfarande är dominerande på ett positivt sätt i <strong>Enköping</strong><br />
såväl i tätorten, kransorterna som på landsbygden. Kommunens förhållandevis<br />
lilla storlek i kombination med en stor öppenhet hos invånarna gör att det är nära<br />
mellan människorna både i tanke och handling.<br />
29
6. Bra kvalitet i barnomsorg, utbildning och äldreomsorg<br />
Den hittills långsamma tillväxten och förhållandevis långsamma utbyggnaden av<br />
omsorgen har gjort att kommunen i stort har kunnat bibehålla kvaliteten i såväl<br />
barnomsorg, utbildning som äldreomsorg.<br />
7. Kretsloppskunskap – t ex vattenrening, fjärrvärme<br />
Genom en målmedveten satsning på att använda samhällets restprodukter som en<br />
resurs har kommunen utvecklat metoder, spjutspetsteknik och kompetens för ett<br />
kretsloppstänkande inom vattenrening och energiåtervinning som på flera sätt är<br />
ledande i en internationell jämförelse.<br />
8. Bra kommunikationer<br />
Snabbtåget till Stockholm (35min), vårt läge vid E18 och väg 55 samt närheten till<br />
Arlanda gör att kommunikationerna är goda till och från <strong>Enköping</strong>.<br />
Kommunikationerna inom kommunen är ganska väl täckande men ej så frekventa<br />
som kunde önskas.<br />
9. Kända parker och trädgårdskunskaper<br />
<strong>Enköping</strong>s parker är välkända såväl nationellt som internationellt i<br />
trädgårdskretsar och utgör en stor tillgång såväl för de egna invånarna som för<br />
besökare. En outnyttjad potential finns för att göra parkerna till levande och<br />
dynamiska mötesplatser i staden.<br />
10. Bra läge – Sveriges närmaste stad, med goda etableringsmöjligheter<br />
<strong>Enköping</strong>s läge är fortfarande en tillgång med ett flertal stora städer/regioner inom<br />
bekvämt resavstånd. Här finns närhet till stort utbud av kultur, varor och tjänster.<br />
<strong>Enköping</strong> har bra tillgång till mark och erbjuder goda etableringsmöjligheter.<br />
11. Levande regemente och kompetent lasarett<br />
Trots nedläggningsvågen av regementen runt om i landet har <strong>Enköping</strong><br />
fortfarande kvar sitt regemente. Det besitter en strategisk kompetens för Försvaret<br />
och det finns en stor utvecklingspotential. <strong>Enköping</strong> har ett kompetent, väl<br />
fungerande lasarett, öppet dygnet runt.<br />
12. KY-utbildningar<br />
Den nya KY-utbildningen inom trädgård har lockat betydligt fler sökande än det<br />
finns platser och utgör en möjlighet att bygga vidare på i arbetet med att utveckla<br />
<strong>Enköping</strong> till en stad med unik kompetens.<br />
13. Aktivt småföretagande med stor bredd<br />
Ett stort antal småföretag inom såväl tillverknings-, tjänste- som servicesektorn<br />
finns etablerade såväl i tätorterna som på landsbygden. Ett hundratal nya<br />
etableringar tillkommer dessutom varje år.<br />
30
14. Stadsnät – bredbandsutbyggnad<br />
Bredbandsutbyggnaden fortgår enligt plan och alla kransorter i kommunen<br />
kommer relativt snart att vara sammanbundna med fiber vilket ger möjligheter för<br />
allt fler att utnyttja tekniken.<br />
15. Levande kultur – då och nu<br />
Kommunen har ett levande kulturliv med höjdpunkter som Kulturveckan,<br />
Återskens årliga show, Kulturnatten och Sju Dagar. Invånarna har tillgång till ett<br />
vackert och välbesökt bibliotek. Ett centralt beläget museum levandegör<br />
<strong>Enköping</strong>s historia med en uppskattad utställningsverksamhet. I kommunen finns<br />
även en stor kulturskatt i form av hällristningar, medeltida kyrkor och levande<br />
slottsmiljöer som är populära utflyktsmål för invånare och besökare.<br />
16. Valmöjligheter i boendet och lätt att få bygga<br />
Inom kommunen finns möjligheter till varierade boendeformer och en relativt stor<br />
frihet att bygga runt om på landsbygden. Skogsnära, åkernära, sjönära och<br />
stadsnära boende är olika möjligheter som kan erbjudas.<br />
17. Ventilations- och verkstadskompetens<br />
<strong>Enköping</strong> har en lång tradition av företagande inom ventilations- och<br />
verkstadsteknik. Verkstadsindustrin är fortfarande en viktig del av <strong>Enköping</strong>s<br />
näringsliv och i spåren efter ABB Fläkt och Fläkt Woods nedläggningar har ett<br />
antal nya företag etablerats som innehar hög kompetens och som utvecklar<br />
ventilationstekniken.<br />
31
Vision för <strong>Enköping</strong> år <strong>2015</strong><br />
En vision är en positivt laddad bild av en önskad framtid. Den skall ge ledning<br />
och inspiration samtidigt som den skall uttrycka en klar och tydlig förväntan av<br />
vad vi vill göra. Utmärkande drag för en bra strategisk vision är:<br />
• En viss storslagenhet och meningsfullhet som förmår skapa engagemang och<br />
alltså är värd att anstränga sig för<br />
• En långsiktighet och därför en viss stabilitet över tiden<br />
• Att den ofta vida överstiger dagens befintliga resurser och kompetens, men<br />
ändå inte är helt orealistisk<br />
Vår vision<br />
<strong>Enköping</strong> år <strong>2015</strong> är den aktiva trädgårdskommunen med 45 000 invånare.<br />
Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande<br />
centrum, en rik kulturbygd och närhet mellan människor ger livskvalitet,<br />
medmänsklighet, trygghet och värme.<br />
Vinterträdgården, attraktiva utbildningar och de stora utvecklingsprojekten,<br />
särskilt inom trädgård, kretslopp och miljöteknik, sätter sin tydliga prägel. Det<br />
företagsvänliga klimatet och det nära samarbetet med universitet och högskolor<br />
lockar allt fler utvecklingsinriktade företag att etablera sig i <strong>Enköping</strong><br />
<strong>Enköping</strong> är det gröna livsrummet, rikt på aktiva nätverk, upplevelser,<br />
kulturevenemang och fritidsaktiviteter, vilket lockar många att besöka, bosätta<br />
och etablera sig här.<br />
Denna vision har sin utgångspunkt i de trender och strategier som analyserats i<br />
visions- och strategiarbetet men bygger framför allt på de fem följande<br />
hörnstenarna:<br />
32<br />
Hörnstenar till visionen<br />
Attraktivt boende Attraktiva<br />
utbildningar<br />
Tillväxt och<br />
framgångsrikt<br />
företagande<br />
Sveriges<br />
närmaste<br />
stad<br />
Stimulerande<br />
upplevelser
”Sveriges närmaste stad”<br />
<strong>Enköping</strong> är staden på landet med landet i staden. Det är nära mellan människorna<br />
som verkligen bryr sig om varandra och kommunen präglas av medmänsklighet,<br />
trygghet och värme. Det är också nära till bra service och möjlighet att påverka för<br />
alla. Det är nära till regionens attraktioner och nöjesliv, service och tjänster men<br />
även till Europa och övriga världen. Närhet till Mälaren, vacker natur och rik fritid<br />
ger livskvalitet.<br />
Attraktivt boende<br />
<strong>Enköping</strong> har år <strong>2015</strong> ca 45 000 invånare och erbjuder boende i staden, i<br />
kransorterna, på landet och nära vattnet med stor valfrihet. Småstadens atmosfär<br />
är påtaglig inte minst i ett levande centrum med liv och rörelse i butiker, caféer,<br />
saluhall och restauranger. Fokusering på trädgård, kretslopp och miljöteknik<br />
präglar <strong>Enköping</strong>.<br />
Stimulerande upplevelser<br />
<strong>Enköping</strong> är trädgårdskommunen. I staden är parkerna gröna rum som förgyller<br />
stadsmiljön. De är också kulturella arenor med restauranger, caféer och<br />
kulturevenemang. Utanför staden finns slottsparker, vacker natur och ett väl<br />
hävdat kulturlandskap. Om man vill kan man också hitta arenor för fritid och<br />
aktivitet eller oaser för stillhet och eftertanke. En vinterträdgård ger<br />
förutsättningar för evenemang året runt.<br />
Attraktiva utbildningar<br />
<strong>Enköping</strong> präglas starkt av sina attraktiva utbildningar och särskild de med<br />
inriktning på trädgård, kretslopp och miljöteknik. Utbildningarna röner<br />
internationellt intresse och många studerande kommer från övriga Europa och<br />
stora delar av världen. Ett nära och väl utvecklat samarbete mellan utbildning och<br />
forskning skapar synergieffekter och ger företagen bra förutsättningar för<br />
utveckling av produkter och tjänster.<br />
Tillväxt och framgångsrikt företagande<br />
<strong>Enköping</strong> är den företagsvänliga kommunen med ett växande och framgångsrikt<br />
näringsliv där en del är företagen inom trädgård, kretslopp och miljöteknik. Ett<br />
stort internationellt företag eller organisation har etablerat sig och dragit till sig en<br />
flora av småföretag som samarbetar i kreativa nätverk. Verksamheterna växer och<br />
en stor del av produkter och tjänster exporteras till andra regioner.<br />
33
Strategier<br />
För att formulera kraftfulla strategier gick vi tillbaka till de säkra trenderna. Vi<br />
analyserade tänkbara konsekvenser av trenderna för <strong>Enköping</strong> och byggde<br />
strategier för att möta dels konsekvenserna av de säkra trenderna, dels de olika<br />
scenarierna. Strategierna skall sedan också helst hjälpa oss att nå visionens<br />
hörnstenar samt dra nytta av <strong>Enköping</strong>s tillgångar.<br />
Detta komplexa uppdrag resulterade i följande strategier:<br />
A. Samhällsbyggnad och infrastruktur<br />
All utveckling av samhälle och infrastruktur i och kring <strong>Enköping</strong> ska utgå från<br />
ett helhetsperspektiv som innefattar dagens och morgondagens behov hos<br />
invånare, besökare och företag. I all planering måste behoven av vägar, spårtrafik,<br />
IT och service i kommunen beaktas. Möjligheterna till utbyggnad i närheten av<br />
Mälaren och i andra attraktiva lägen ska tillvaratas i samklang med natur- och<br />
kulturvärden.<br />
B. Demokrati och delaktighet<br />
I takt med minskat intresse för det traditionella politiska systemet ökar behovet av<br />
nya former för demokrati och delaktighet. <strong>Enköping</strong>s kommun ska utveckla<br />
medborgardialogen genom olika kanaler, både fysiskt och virtuellt. Människor ska<br />
uppmuntras att engagera sig och framföra sina åsikter. Olika IT-lösningar blir ett<br />
viktigt hjälpmedel.<br />
C. IT-tjänster<br />
Kraven på tillgänglighet, snabbhet och interaktivitet kommer att fortsätta att öka. I<br />
<strong>Enköping</strong> ska bredband vara tillgängligt för alla. Webbaserad service och tjänster<br />
till medborgare och företag ska utvecklas för att förbättra öppenhet, information<br />
och effektivitet.<br />
D. Näringsliv och tillväxt<br />
Att skapa förutsättningar för ett livaktigt och växande näringsliv är en avgörande<br />
framgångsfaktor. <strong>Enköping</strong> ska kännetecknas av ett positivt företagsklimat och<br />
nära samverkan mellan näringsliv och kommun. Denna samverkan ska utvecklas<br />
och stärkas och kommunen ska underlätta för företag och verksamheter att<br />
etablera sig och växa genom förbättrad infrastruktur, bättre service samt genom att<br />
undanröja onödiga hinder. <strong>Enköping</strong> ska vara ledande inom trädgård, kretslopp<br />
och miljöteknik och aktivt locka företag inom dessa områden att lokalisera sig i<br />
<strong>Enköping</strong>.<br />
34
E. Internationalisering<br />
<strong>Enköping</strong>s kommun ska öka kompetensen gällande internationalisering och bli<br />
mer aktiv i internationella nätverk. Arbete ska i första hand genomföras<br />
tillsammans med andra aktörer. Detta kan ske genom att aktivt delta i projekt som<br />
finansieras av EU eller andra internationella samarbetsorgan. I <strong>Enköping</strong> bör även<br />
initiativ tas till att etablera och utveckla strategiska kontakter inom områdena<br />
miljö, kretslopp och förnyelsebara energikällor. Internationaliseringen innebär<br />
också att <strong>Enköping</strong> i högre grad kommer att präglas av etnisk mångfald och<br />
integrering blir därför allt viktigare. Alla måste arbeta för att öka intresset och<br />
förståelsen för andra länder och andra länders kultur.<br />
F. Regional samverkan<br />
Den nya regionala kartan innebär såväl en funktionell som en administrativ<br />
indelning. I <strong>Enköping</strong> ska vi dels verka inom de etablerade formerna för<br />
samverkan dels söka nya kontakter inom utvecklingsområden där <strong>Enköping</strong> kan<br />
bidra och lära.<br />
Viktiga arenor för samverkan är Landstinget, C-Framåt, Mälardalsrådet samt i<br />
bolag där <strong>Enköping</strong>s kommun har ett direkt intresse.<br />
G. Kompetensfokusering<br />
En framgångsfaktor för <strong>Enköping</strong> är tillgången på kompetens. Avgörande är<br />
företagens och kommunens förmåga att dels locka kompetens, dels skapa<br />
möjligheter för flexibelt och livslångt lärande, både fysiskt och via distans i ett<br />
utbud med stor valfrihet.<br />
Ett prioriterat område är att etablera utbildningar, främst inom trädgård, kretslopp<br />
och miljöteknik för att på sikt skapa ett kluster av företag, forskning och<br />
utbildning inom dessa områden.<br />
H. Upplevelser och attraktioner<br />
Det blir allt viktigare att kunna erbjuda upplevelser i samband med besök och<br />
turism. <strong>Enköping</strong>s attraktionskraft bygger mycket på lantliv och småstadskaraktär.<br />
Kommunen ska i samverkan med näringslivet stötta etablering och utveckling av<br />
småföretag inom upplevelsesektorn och försöka attrahera minst en större aktör.<br />
För att utveckla småstadskaraktären ska <strong>Enköping</strong> utvecklas till ett tillgängligt,<br />
livaktigt och estetiskt tilltalande centrum. Viktiga bidrag kan vara vinterträdgård,<br />
saluhall samt caféer och restauranger i hamnen.<br />
Korsängsfältet med sitt centrala läge utgör en stor potential och kan på olika sätt<br />
utnyttjas för idrotts- och friluftsliv.<br />
35
I. Marknadskommunikation<br />
”<strong>Enköping</strong> – Sveriges närmaste stad” ska utgöra en grundpelare i vår verksamhet<br />
och kommunikation. Med närhet menas också närhet mellan människor såväl utåt<br />
som inåt. <strong>Enköping</strong>s kommun ska fortsätta att utveckla varumärket som stödjer<br />
utvecklingen inom angivna nischområden.<br />
J. Valfrihet<br />
Människors behov och önskemål blir allt mer individuella. Kraven på service ökar<br />
och måste därför individanpassas. Ökade krav på valfrihet innebär nya sätt att<br />
organisera verksamheten.<br />
K. Verksamhetsutveckling och effektivisering<br />
För att effektivisera verksamheter och möta ökande medborgarkrav ska<br />
<strong>Enköping</strong>s kommun, med utgångspunkt i kund- och intressentbehov årligen låta<br />
utvärdera verksamheten i syfte att ständigt förbättra service, kvalitet och<br />
resursanvändning. Prioriteringar av kommunens kärnverksamheter kommer att bli<br />
nödvändiga.<br />
Ett gott ledarskap skall stimulera och uppmuntra till verksamhetsförbättringar och<br />
effektivisering. Samverkan mellan kommunens olika verksamheter ska ske utifrån<br />
ett helhetsperspektiv.<br />
L. Kommunen som attraktiv arbetsplats<br />
Utvecklingen på arbetsmarknaden ställer stora krav på ledarskap och kommunen<br />
som arbetsgivare både när det gäller att rekrytera och behålla befintlig personal.<br />
Kommunen skall därför satsa på flexibla arbetsformer, flexibel förläggning av<br />
arbetstider, delaktighet, kompetensutveckling och hälsa i arbetet.<br />
M. Hållbart utveckling<br />
Under 2003 vann <strong>Enköping</strong> 1:a pris i Nations in Bloom, en tävling för städer och<br />
kommuner i hela världen. Vad vi hittills uppnått inom de fem kriterieområdena<br />
landskapsutveckling, arvsvård, miljövänlig hantering, samhällsengagemang och<br />
långsiktig planering för ett hållbart samhälle var det som avgjorde tävlingen. Detta<br />
skall <strong>Enköping</strong> vara stolt över och bygga vidare på så att <strong>Enköping</strong> uppnår en<br />
hållbar utveckling såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt så att utvecklingen<br />
inte äventyrar tillvaron för kommande generationer.<br />
36
Utvärdering av strategierna<br />
Vill, Bör, Kan-analys<br />
För att analysera huruvida strategierna klarar allt detta har analysgruppen gjort en<br />
”single impact” analys för strategierna mot dessa tre aspekter: visionen,<br />
scenarierna och tillgångarna.<br />
Strategierna som tagits fram bör alltså , förutom att klara av att möta de säkra<br />
trender som identifierats, dels bygga på de tillgångar vi identifierat för <strong>Enköping</strong><br />
(vad vi kan), dels hjälpa oss att möta de osäkra trenderna och framförallt våra<br />
scenarier (vad vi bör göra) och sist men inte minst hjälpa oss att uppfylla vår<br />
vision och dess hörnstenar (vad vi vill).<br />
Analysen går så till att man för varje strategi bedömer hur väl den matchar<br />
visionen, scenarierna och tillgångarna genom att ge den en siffra från 0 (inte alls)<br />
till 3 (i hög grad), (se bilaga 3 för komplett analys). Varje strategi får då ett antal<br />
poäng i varje aspekt (vill,bör,kan) , högre ju bättre matchningen är. Analysen kan<br />
sammanfattas i en matris, se nedan.<br />
Figur: Vill, bör, kan-analys av strategierna<br />
37
I analysen hamnar strategierna A (Helhetssyn i samhällsbyggandet),<br />
C (Bra IT-tjänster), M ( Hållbar utveckling), D (Näringslivsfokus på trädgård,<br />
kretslopp och miljöteknik) samt G (Kompetensfokusering trädgård, kretslopp och<br />
miljöteknik) i övre högra hörnet, dvs de har fått mest poäng. Det innebär att dessa<br />
strategier bäst hjälper oss att uppfylla visionens hörnstenar och att möta de<br />
fyra scenarierna. Termometrarna visar att dessa också i hög grad bygger på våra<br />
tillgångar, även C eftersom endast ett fåtal tillgångar är relevanta för analysen.<br />
Strategierna K, J och L (om kommunens förmåga) hamnar i nedre högra hörnet.<br />
Detta visar att de fungerar bra som redskap för att möta scenarierna men hjälper<br />
oss inte direkt att uppfylla visionen. Analyserar man dessa närmare så inser man<br />
dock att de indirekt är en förutsättning för att visionen skall kunna uppfyllas på<br />
sikt. Kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare (L) och ha en effektiv<br />
verksamhet. (K) Förmodligen är valfrihet (J) också en kommunal framgångsfaktor<br />
även om detta är en mer politisk fråga.<br />
Sammanfattningsvis visar analysen att alla strategierna hjälper oss att både<br />
uppfylla visionen och möta scenarierna och därför är alla relevanta för oss.<br />
Strategi B är möjligen ett frågetecken ur visionssynpunkt men är grundläggande<br />
ur andra aspekter och bör därför ändå finnas med. I nästa moment,<br />
sambandsanalysen, visar vi hur strategierna hänger samman med varandra.<br />
38
Sambandsanalys<br />
Det är också intressant och viktigt att utröna hur strategierna påverkar varandra<br />
för att klara ut beroendeförhållanden och därmed veta i vilken ordning strategierna<br />
bör utvecklas. Detta gjordes med hjälp av samma typ av sambandsanalys som för<br />
trenderna. I figuren nedan visas vilka strategier som i hög grad påverkar andra<br />
respektive är beroende av andra.<br />
Näringslivsstrategin är enligt analysen den strategi som driver flest andra<br />
strategier. Det innebär att den strategin är en viktig startpunkt för att kunna<br />
realisera många av de andra. Kompetensfokuseringsstrategin är också i hög grad<br />
drivande tillsammans med IT-tjänstestrategin och strategin om regional<br />
samverkan.<br />
Mest beroende av andra strategier är Marknadskommunikation, Valfrihetsstrategin<br />
och strategin om internationella kontakter. Dessa skall alltså effektueras i<br />
huvudsak som en konsekvens av de andra strategierna och ligger därför senare i<br />
en framtida tidplan.<br />
39
Bilagor<br />
1. Fullständig trendlista<br />
2. Cross impact analys – trender<br />
3. Single impact analys – strategier<br />
4. Cross impact analys – strategier<br />
40
Trendlista <strong>Enköping</strong>s kommun<br />
1. Småföretagandet ökar inom service och tjänstesektorn<br />
Beskrivning<br />
I takt med strukturförändringar, avregleringar och företagsflytt blir de stora<br />
globala företagen större och färre. De koncentrerar sig i större utsträckning på<br />
kärnverksamheten, vilket leder till att de får ett ökat behov av att köpa in tjänster.<br />
Även stat, kommun och landsting kommer att i större utsträckning köpa tjänster<br />
från alternativa driftsformer (se trend 14).<br />
De flesta av framtidens arbeten i Sverige kommer att finnas inom<br />
tjänstesektorn. För detta talar inte minst den demografiska förändring som innebär<br />
att vi får en allt större andel äldre i befolkningen (se trend 4).<br />
Behovet av att styra sin egen situation leder till att fler väljer att vara egna<br />
företagare. Kommunen är i behov av ökad tillväxt för att klara de ökade<br />
kostnaderna. Bland annat skapas detta genom ett sjudande näringsliv. Kommunen<br />
har möjlighet att påverka det lokala företagsklimatet, en företagsvänlig kommun<br />
ger utdelning i många företag.<br />
Många nya företag skapar ett behov av kompetent arbetskraft. Idag saknar<br />
småföretagare personal med yrkesinriktad gymnasieutbildning.<br />
Exempel<br />
Pharmacias utförsäljning ledde till framväxt av små biotekniska företag och<br />
konsultföretag.<br />
Stora företag och även offentlig sektor köper in tjänster via bemanningsföretag.<br />
Drivkraft<br />
Strukturomvandling och ökad effektivisering samt värderingsförändringar och<br />
livsstilsfrågor.<br />
Motkraft<br />
Konjunkturnedgångar kan leda till minskat småföretagande<br />
Konsekvens<br />
Fler företag kommer att efterfråga fysiska och virtuella nätverk, samverkan,<br />
lokaliseringsmöjligheter, goda kommunikationer och bra näringslivsklimat.<br />
41
2. Intresset för det traditionella politiska systemet och<br />
föreningslivet minskar<br />
Beskrivning<br />
I riksdagsvalet 2002 gick 80,1 % av de röstberättigade till valurnorna och vid<br />
kommunfullmäktigevalen var andelen som gick och röstade 77,9 %. Röstandet<br />
minskade mest i riksdagsvalet för andelen röstande sjönk med 1,3 procentenheter<br />
jämfört med valet 1998. I kommunalvalet sjönk valdeltagandet 0.7 procentenheter<br />
och i landstingsvalet sjönk det 0,6 procentenheter. Vidare har medlemssifforna i<br />
de politiska partierna under lång tid minskat.<br />
Trots lägre valdeltagande och färre medlemmar i partierna har inte intresset<br />
för politiken minskat. Människor deltar i namninsamlingar och köpbojkotter,<br />
demonstrerar och talar på offentliga möten och tar kontakt med ansvariga<br />
politiker. Många människor känner en stor misstro mot det politiska systemet.<br />
Detta gäller inte enbart unga, utan det är en omsvängning i hela samhället.<br />
Istället för att engagera sig i ett etablerat politiskt parti ägnar man sig åt<br />
”subpolitik”, dvs individuella politiska handlingar. Detta styrks av de starka<br />
proteströrelserna som vi sett bl a i Göteborg men också av människors starka<br />
känsla av att vilja ta ansvar i vardagen. Fler engagerade medborgare förstärker<br />
demokratin.<br />
Stödet för lokala partier /enfrågepartier minskade i senaste valet, trots att<br />
människor i högre grad tenderar att sprida sina röster i de tre olika valen.<br />
Exempel<br />
Kolla siffror, medlemsantal, valdeltagande, nomineringsstrider<br />
Drivkraft<br />
Ökad individualisering. Politikens professionalisering. Tidsbrist för ideellt arbete<br />
Konsekvens<br />
Avståndet mellan politiker och väljare ökar. Demokratin tar andra former t.ex.<br />
direktval. Enfrågegruppernas betydelse ökar på partiernas bekostnad. Svårigheter<br />
att få in kompetens, både bred och djup. Risk för att politiken inte förnyas.<br />
Svårare att hålla liv i de aktiviteter som bedrivs av de lokala föreningarna.<br />
42
3. Ökade krav på kompetens i arbetslivet<br />
Beskrivning<br />
Det samhälle vi lever i förändras allt snabbare och därmed förändras även<br />
arbetslivet. Till följd av ökande konkurrens, ny teknik och nya<br />
informationssystem, marknadsorientering, nya kundkrav m.m. behöver företagens<br />
organisation ständigt utvecklas mot ökad flexibilitet, decentralisering och<br />
delegering av ansvar. Detta ställer nya och annorlunda krav på arbetstagarnas<br />
kunskap och utbildning.<br />
Behovet av social kompetens, språkkunskaper och breda kompetenser som kan<br />
hantera hela processer från början till slut blir allt mer påtagligt. Detta innebär att<br />
alla behöver ha en högre grundutbildning som sedan kontinuerligt ”byggs på” och<br />
fördjupas.<br />
Kompetensutveckling innebär inte längre att man sporadiskt och godtyckligt<br />
skickar någon på kurs, utan idag måste valet av utbildning ske utifrån företagets<br />
och individens behov. När man tidigare talat om utbildning, så har tanken oftast<br />
gått till skola eller kurser. När man idag talar om kompetensutveckling är det ofta<br />
i ett mycket vidare begrepp. Här lägger man in intern överföring av kunskap<br />
mellan medarbetare, såväl som rena utbildningar och samverkan på olika nivåer.<br />
Rätt kompetens och fortlöpande kompetensutveckling kommer att krävas av såväl<br />
arbetsgivare som arbetstagare för att företag och organisationer skall kunna<br />
fungera på den allt mer globala och konkurrensutsatta marknaden.<br />
Exempel<br />
Kompetenspeng. Skandias kompetensförsäkring. Allt fler studerar på universitet<br />
och högskolor.<br />
Drivkraft<br />
Globaliseringen, teknikutvecklingen. Individens konkurrenskraft på<br />
arbetsmarknaden. Behovet av att tillhöra en social grupp.<br />
Konsekvens<br />
Krav på individen i form av högre utbildning. Villighet att vidareutbilda sig under<br />
hela arbetslivet. Behov av mer utbildningsplatser och utbildningar som är<br />
anpassade till arbetslivet. Fler studerar längre i tid och väntar med att börja arbeta<br />
vilket leder till att de konsumerar skatteresurser under längre tid innan de blir<br />
produktiva.<br />
43
4. Andelen äldre i samhället ökar<br />
Beskrivning<br />
De stora barnkullarna på 1940-talet kommer att gå i pension under perioden 2005-<br />
<strong>2015</strong>. När denna stora grupp går i pension har en annan grupp som utgör<br />
befolkningspyramidens midja ett stort försörjningsuppdrag. Denna ”midja” är<br />
idag gruppen 25 – 35-åringar. Midjan är särskilt smal i <strong>Enköping</strong>s<br />
befolkningspyramid, men den är också klart markerad i rikets. Tendensen är att<br />
gruppen pensionärer håller sig friskare längre upp i åldern än tidigare. Idag är<br />
personer som är 85 år och äldre stora vårdtagare. 50 % av denna åldersgrupp<br />
behöver vård och omsorg. Trenden är att vårdbehovet kommer allt högre upp i<br />
åldern, men när vårdbehovet verkligen behövs så är vårdinsatserna stora. Oavsett<br />
ålder, så är det de två till tre sista åren i livet som är vårdkrävande. Våra vård- och<br />
omsorgskostnader kommer att öka dramatiskt liksom självfallet<br />
pensionskostnaderna.<br />
Exempel<br />
Statistik för landet resp. <strong>Enköping</strong><br />
Drivkraft<br />
En önskan om längre och friskare liv, hälsosammare leverne. Bättre mediciner<br />
och behandlingsmetoder inom sjukvården tack vare teknisk utveckling samt gen-<br />
och bioteknik.<br />
Konsekvens<br />
Färre kommer att försörja fler. Ökade behov av tjänster på service till målgruppen.<br />
Stora belastningar på pensionssystemet. Ökade behov av omsorg och boende<br />
alternativt anhörigvård i hemmet för äldre. Stora rekryteringsbehov inom vård och<br />
omsorg.<br />
44
5. Ökad regional integration<br />
Beskrivning<br />
I det allt mer globaliserade samhälle som vi idag lever i blir det alltmer<br />
betydelsefullt att vara en del i en region för att vara internationellt attraktiv och<br />
konkurrenskraftig. Informationstekniken och minskade hinder för internationell<br />
företagsamhet har gjort det lättare för företag att hålla samman stora<br />
produktionsnätverk. Produktionen kan delas upp i tid och rum och de bästa<br />
lokaliseringsorterna kan väljas för tjänsteproduktion och tillverkning. De olika<br />
delarna i dessa stora och löst sammanhängande produktionssystem är rörliga och<br />
regioner runt om i världen konkurrerar om dem.<br />
En framgångsrik region måste vara en attraktiv plats för de verksamheter som<br />
genererar de högsta värdena och erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer.<br />
Transporter och kontakter med andra regioner blir allt viktigare för en regions<br />
konkurrenskraft. Hög tillgänglighet och väl inarbetade kontakter är avgörande för<br />
om en region och dess företag ska kunna ingå i internationella nätverk och dra<br />
nytta av de fördelar som näringslivets internationalisering och specialisering för<br />
med sig.<br />
Stockholmsregionen har Sveriges i särklass största och tätaste hemmamarknad<br />
och starka förbindelser med viktiga regioner utomlands. Till följd av detta har<br />
regionen den största näringsbredden i landet. Regionen har också långt fler<br />
importerande och exporterande näringar än någon annan region. Detta ger<br />
förutsättningar för att efterfrågan på nya varor och tjänster ska uppstå. På så sätt<br />
kan nya näringar och verksamheter etableras och så småningom spridas till andra<br />
regioner i landet.<br />
Städer och regioner har tydliga administrativa gränser. Deras funktionella<br />
utbredning är emellertid mer otydlig och förändras över tiden. Dessutom har olika<br />
företeelser (t.ex. arbetsmarknaden eller service) olika funktionella regioner. Den<br />
funktionella regionen vidgas successivt genom att länkar sträcks ut för<br />
arbetspendling, transporter, ekonomiskt utbyte, offentlig och privat service,<br />
utbildning och rekreation.<br />
Möjligheter till ekonomisk integration med den expansiva Stockholmsregionen<br />
finns främst för de medelstora städerna i Mälardalen, som har snabba förbindelser<br />
med Stockholm och sinsemellan med regionaltåg, samt för de områden som direkt<br />
gränsar till regionen.<br />
En rad exempel på samverkan inom regioner finns redan idag i form av<br />
Mälardalsrådet, C-framåt, Region Skåne och Västra Götaland. Naturligt är att<br />
dessa samverkansformar tar allt fastare former där integrationen blir allt mer<br />
tydlig.<br />
Exempel<br />
Mälardalsrådet, C -framåt, Region Skåne, Västra Götaland.<br />
Drivkraft<br />
Eu:s strukturfonder. Effektiviserings- och samordningsbehov mellan ex.<br />
kommuner.<br />
Konsekvens<br />
Samverkan över traditionella administrativa gränser ökar. Makten flyttas uppåt.<br />
Regionerna får ökad tyngd gentemot staten än vad enskilda kommuner har. Bättre<br />
samordning av kommunikation och infrastruktur.<br />
45
6. Krav på livskvalité ökar.<br />
Beskrivning<br />
Människor ställer allt högre krav på att skapa en livssituation där arbete kan<br />
balanseras av en rik fritid och där individens/familjens önskemål om<br />
boendekvalitet, social samvaro, trygghet och möjlighet till utveckling utifrån<br />
individuella behov kan tillgodoses.<br />
Människor bosätter sig inte nära arbetsplatsen utan söker andra värden i boendet.<br />
En del söker upplevelser i resor, äventyr, Spa-besök, kulturevenemang m.m.<br />
Andra söker tystnaden och lugnet. Några försöker hitta kombinationen mellan<br />
tillgång till både puls och tystnad genom att välja bostadsort som ger tillgång till<br />
båda.<br />
Exempel<br />
- Valfrihet att bo var man vill<br />
- Behovet av upplevelser ökad<br />
- Tillgång till puls och tystnad<br />
Drivkraft<br />
- 40-talister och ungdomar har pengar<br />
- motvikt till det materiella / överkonsumtionen<br />
Konsekvenser<br />
- Ökade krav på individuella lösningar<br />
- ökad krav på individuellt anpassade arbetsformer och arbetstider<br />
- mindre kontakter med myndigheter<br />
- Högre krav på service / tillgänglighet / snabb handläggning<br />
- Större rörlighet<br />
- Snabbare kommunikationer<br />
46
7. Ökat hälsointresse<br />
Beskrivning<br />
Man ställer idag större krav på livskvalitet. Den stora gruppen 40-talister är nu i<br />
en ålder då risken för åkommor och sjukdomar ökar. SPA-anläggningar växer upp<br />
som svampar ur jorden. Alternativa mediciner och hälsopreparat blir snabbt<br />
storsäljare. Förståelsen för triangeln ”kost – motion – arbete” och den balans som<br />
måste finnas ökar. Risken för s.k. utbrändhet har medfört ett ökat intresse för<br />
förebyggande hälsoarbete i företag och organisationer. Intresset för att delta i<br />
friskvårdsaktiviteter såväl under arbetstid som på fritiden har ökat. Här har<br />
stimulansinsatser spelat viss roll. Numera är det vanligt att s.k. functional foods<br />
marknadsförs som nyttig och hälsosam mat.<br />
Exempel<br />
- mediafokusering på hälsa<br />
- många matprogram i media<br />
- många idrottsutövare, golf, skidor m.m<br />
Drivkraft<br />
- önskan att må bra och få livskvalitet<br />
- önskan om mer meningsfull fritid<br />
- mediabilden<br />
Konsekvenser<br />
- Folk är friskare<br />
- Ett större välbefinnande<br />
- sjukvården belastas mindre<br />
47
8. Välfärdssjukdomarna ökar<br />
Beskrivning<br />
Läkemedelsforskare påstår att 75-80 % av alla läkemedel som förskrivs har en<br />
anknytning till fetma. Tidigare var det passiva medelålders och äldre personer<br />
som ådrog sig s.k. välfärdssjukdomar p.g.a. fetma. Nu är det allt vanligare att barn<br />
och tonåringar lider av fetma och får ”åldersdiabetes”. Folkhälsoinstitutet<br />
bedömer att antalet fall av åldersdiabetes kommer att fördubblas under de<br />
närmaste 5 – 10 åren. Ca 2,5 miljoner svenskar är idag överviktiga. Hjärtkärlsjukdomar,<br />
stroke och diabetes samt belastningssjukdomar är vanliga<br />
fetmarelaterade sjukdomar. Amerikansk matkultur och s.k. fast foods bidrar till<br />
felaktig kostsammansättning. S.k. långsamma kolhydrater och kostfibrer finns inte<br />
med i de menyer som erbjuds av hamburgerkedjor och snabbmatbutiker. Allt färre<br />
barn och ungdomar deltar i idrottsliga aktiviteter och på skolschemat har antalet<br />
undervisningstillfällen i idrott och hälsa minskat. Idag är 20 % av befolkningen<br />
över 65 år och de utnyttjar 50 % av sjukhusens vårdtillfällen samt svara för 50 %<br />
av läkemedelskostnaderna.<br />
Drivkraft<br />
- mediabilden om kroppsideal<br />
Konsekvenser<br />
- dåliga matvanor<br />
- välfärdssjukdomar<br />
- vissa delar av sjukvården belastas mer<br />
- allt sämre fysik<br />
- behov av friskvårdssatsningar<br />
- folkhälsosatsningar<br />
48
9. Ökade krav på individuella lösningar<br />
Beskrivning<br />
Människor bejakar i allt större utsträckning sina personliga önskemål och vill inte<br />
inordna sig i allmänna mönster. Man uttrycker sin egen individuella identitet,<br />
väljer sitt eget boende, är noggrann i valet av arbetsgivare, väljer barnomsorg och<br />
skola efter barnets behov, väljer äldreomsorgsform m.m. Överhuvudtaget är<br />
kraven på den offentliga servicen mer och mer att den skall vara anpassad till<br />
individens behov. Antalet singelhushåll ökar stadigt och denna grupp är särskilt<br />
van att söka egna lösningar.<br />
Man vill kunna välja var och hur man skall bo. Föräldrar vill ha möjlighet att ha<br />
barnen på dagis på tider som passar arbetstiderna, även för nattarbetare. Äldre vill<br />
kunna anpassa sitt äldreboende efter egen förmåga och aktivitetsbehov.<br />
Exempel<br />
- man vill kunna välja var man skall bo stad eller land<br />
- man vill kunna välja hur man skall bo lägenhet, villa<br />
- man vill ha valfrihet i byggandet efter egna behov<br />
- man vill kunna styra tider och omsorg efter egna omständigheter<br />
Drivkrafter<br />
- unga och kommande generationer mer kravställande<br />
- uppluckring i regelsystem<br />
- allmänheten kräver större inflytande på det egna<br />
- det ekonomiska oberoendet<br />
Konsekvenser<br />
- behov av mer varierade utbud<br />
- kräver en större öppenhet för de individuella behoven och lösningarna<br />
49
10. Ökade krav på trygghet<br />
Beskrivning<br />
Människor upplever en allt högre otrygghet och behovet att skydda sig ökar.<br />
Media rapporterar om en brottslighet med allt grövre våld. Samhällets resurser för<br />
övervakning blir allt mindre vilket bland annat resulterar i färre poliser och att allt<br />
färre brott klaras upp. Människors förtroende för samhällets förmåga att skydda<br />
medborgarna samt tilliten till rättssystemet avtar.<br />
Exempel<br />
Försäljning av larm, lås och säkerhetssystem ökar.<br />
Drivkrafter<br />
Upplevd rädsla och otrygghet. Snabb information, media som förstärkare med<br />
detaljerade beskrivningar av brotten<br />
Konsekvenser<br />
Människor vill skydda sig på olika sätt. Övervakningssystemen ökar.<br />
50
11. Rörligare arbetskraft<br />
Beskrivning<br />
Människor byter bostadsort och/eller arbetsplats flera gånger i livet. Allt fler byter<br />
karriär, vilket är lättare i dag då det finns många olika utbildningsvägar. Allt fler<br />
arbetar i projekt och lösare organisatoriska former. Många väljer att distansarbeta<br />
någon dag i veckan, vilket ställer större krav på arbetsgivare och arbetsplatser.<br />
Exempel<br />
- allt fler är inte trogna sitt yrke<br />
- allt fler arbetar i projekt och lösare organisatoriska former<br />
- allt fler byter karriär<br />
Drivkraft<br />
- EU –utvidgningen<br />
- ekonomin, möjlighet till bättre löneutveckling<br />
- större variation i arbete<br />
- behov av självförverkligande<br />
- behov av miljöombyte<br />
- mindre av yrkesfokus<br />
- distansarbetsmöjligheter<br />
Konsekvenser<br />
- större konkurrens<br />
- större krav på arbetsgivare och arbetsplatser<br />
- behov av flexiblare arbetstider<br />
- arbetsplatsinvandring<br />
- behov av mer integrering<br />
51
12. Snabb informationsteknikutveckling<br />
Beskrivning<br />
IT-utvecklingens möjligheter har medfört genomgripande förändringar i<br />
förutsättningarna för så gott som alla samhällssektorer. Särskilt påtagligt har detta<br />
hittills varit för den finansiella sektorn och teleindustrin men även för<br />
utbildningssektorn och sjukvården.<br />
De geografiska avståndens hinder för samarbete och gemensamt arbete blir allt<br />
mindre. Internet och de digitala nätverken ger nya förutsättningar för<br />
kommunikation och dialog. Kunskapsnätverk och virtuella organisationer med IT<br />
som främsta arbetsverktyg kommer att vara en stark drivkraft för<br />
samhällsutvecklingen.<br />
Kommande generationer, som använt IT i skolan och hemmet, ställer nya och<br />
starkt ökade krav på snabb tillgång till information och service oberoende av tid<br />
och rum.<br />
Det är också troligt att IT-industrin i sig blir en allt större och viktigare<br />
samhällssektor bl.a. vad gäller kvalificerade arbetstillfällen. För regionens<br />
samlade utveckling och den lokala arbetsmarknaden kommer lokala IT-företag<br />
därför att ha stor betydelse.<br />
Informationstekniken förändrar alltså förutsättningarna för vår kommun samtidigt<br />
som det ger oss nya möjligheter.<br />
Drivkrafter<br />
- Människans nyfikenhet<br />
- efterfrågan på allt mer tillgänglighet<br />
- behov av snabbhet och interaktivitet<br />
- globaliseringen<br />
- företagande på en allt mer internationell marknad<br />
- efterfrågan av oberoende i tid och rum<br />
- ökat kommunikationsbehov<br />
Konsekvenser<br />
- mer gränslöst<br />
- krav på tids och rumslöshet<br />
- andra möjligheter till arbetsformer och organisation<br />
- information måste göras tillgänglig för allt fler<br />
- 24-timmarsmyndighet<br />
52
13. Ökad internationalisering<br />
Beskrivning<br />
Internationalisering är en av de viktigaste förändringarna av samhället under<br />
senare år. Ökad möjlighet för information, kunskap, kapital och personer att röra<br />
sig över nationsgränser gör att företags, organisationers och privatpersoners<br />
intressen blir alltmer globala<br />
De större företagen känner inte längre några nationella gränser, miljöfrågorna blir<br />
alltmer världsomspännande, nyhetsmedia speglar blixtsnabbt vad som händer i<br />
världen, turistresor blir allt fler och längre osv. Ett land kan inte längre ”sköta sig<br />
självt” och undvika andras bekymmer. En enskild kommun kan inte heller endast<br />
se till de lokala frågorna. Sveriges inträde i EU är den definitiva bekräftelsen på<br />
detta. I takt med allt detta ökar behovet av att bilda nätverk med orter och<br />
regioner i andra länder.<br />
Internationaliseringen ger ökade möjligheter till samverkan och handel men<br />
skärper samtidigt konkurrensen mellan regioner. Internationalisering leder till nya<br />
arbetstillfällen där kunskaper i språk och internationella erfarenheter efterfrågas.<br />
Många kvinnor och framför allt de yngre är intresserade av språk och<br />
internationella frågor.<br />
För att få en fredligare och hållbarare omvärld krävs att de ekonomiska och<br />
sociala skillnaderna utjämnas mellan olika länder. Sveriges kommuner har en hel<br />
del att lära ut när det gäller t.ex. demokratisk utveckling, humanitär hjälp och<br />
miljöförbättringsarbete.<br />
Ett ökat internationellt kunskapsutbyte kan bidra till förnyelse och utveckling av<br />
kommunen och dess näringsliv<br />
Exempel<br />
Ökad överstatlighet och ökad regionalisering. Funktionella regioner har. EMU-<br />
samarbetet är ett exempel.<br />
Drivkrafter<br />
Nyfikna människor, ekonomiska drivkrafter, komplexa politiska frågor som<br />
kräver internationella samarbeten, t ex säkerhet och miljöfrågor.<br />
Konsekvenser<br />
Distansstudier ökar, globala företag och globala produktionssystem, globala<br />
regioner, nya referenspunkter för kommunen. Ökad konkurrens.<br />
Krav på kommunen att förstå och möta internationaliseringens konsekvenser för<br />
medborgare, företag och besökande.<br />
Ökad överstatlighet och ökad regionalisering. Kommunens handlingsutrymme<br />
minskar, andra sidan på grund av det internationella beroendet.<br />
53
14. Ökade krav på effektiv resursanvändning i offentlig<br />
verksamhet<br />
Beskrivning<br />
Med minskade intäkter och ökade kostnader (se trend 4) blir resultatet<br />
oundvikligen att de kommunala resurserna måste utnyttjas så effektivt som<br />
möjligt. Samtidigt ökar människors krav på välfärdens kvalitet, vilket ställer stora<br />
krav på resursanvändandet. Den kommunala verksamheten måste hela tiden<br />
effektiviseras.<br />
Människors skiftande behov och önskemål skiljer sig alltmer från varandra.<br />
Av olika skäl får det allmänna det allt svårare att klara sina åtaganden mot<br />
medborgarna. Utvecklingen går mot ett kundvalssystem för att främja valfrihet<br />
och kvalitet i de tjänster som kommunen ytterst svarar för, t.ex. barn- och<br />
äldreomsorg.<br />
Inom kommunerna finns en fortsatt trend mot större andelar privat drift på det<br />
allmännas uppdrag. Nivåerna är ännu blygsamma, med ett riksgenomsnitt på 8 %<br />
av kommunernas kostnader 2001.<br />
Krav på låg skatt, dels av tillväxtskäl, dels p.g.a. internationalisering, måste<br />
leda till effektivare användning av skattemedel.<br />
Exempel<br />
Krav på minskat skattetryck i internationaliseringens spår. Ökade krav på skola<br />
och vård.<br />
Drivkrafter<br />
Internationalisering av marknader. Tjänster blir dyrare relativt varor och tjänster<br />
som går att automatisera. Stora behov av samhällsservice med ändliga resurser,<br />
mindre resurstillgång och ökade krav från allt kräsnare kommuninnevånare.<br />
Konsekvenser<br />
Offentlig verksamhet och <strong>Enköping</strong>s kommun tvingas till prioriteringar, t.ex.<br />
fokusering på kärnverksamhet.<br />
54
15. Få försörjer fler<br />
Beskrivning<br />
I befolkningspyramiden för såväl riket som för <strong>Enköping</strong>s kommun utgör gruppen<br />
25 – 35-åringar en ”midja”. Om 5 år kommer denna grupps försörjningsbörda att<br />
öka markant. Då går de yngsta 40-talisterna i pension och under de följande åren<br />
fylls pensionärsgruppen på i en linjär utveckling. Fram till år 2020 kommer<br />
antalet personer över 65 år att öka med 500 000 samtidigt som antalet under 65 år<br />
kommer att minska något. Påfrestningen på de som är i arbete kommer att bli<br />
mycket stor. Det är inte självklart att alla i arbetsför ålder kommer att vara i<br />
arbete. Andelen som står utanför arbetsmarknaden kan komma att öka. Allt större<br />
krav på kvalificerad utbildning och välfärdssamhället har möjliggjort för grupper<br />
att ställa sig utanför arbetslivet. TEMO har på Svenskt Näringslivs uppdrag<br />
undersökt inställningen bland 1000 svenskar om hur de ser på välfärdssystemens<br />
utformning. 81 % av svenska folket anser att det finns många som inte arbetar p g<br />
a svaga ekonomiska drivkrafter och 83 % anser att bidragssystemen utnyttjas i<br />
strid med reglerna.<br />
Exempel<br />
Genomsnittlig pensionsålder är i dag 58 år. Sjukskrivningstal. Längre tid i skolan.<br />
Drivkrafter<br />
Mer individuella sekulariserade värderingar. Från muskelkraft till hjärnkraft i<br />
näringslivet. Demografiska faktorer (många äldre).<br />
Konsekvenser<br />
Kunskapsutslagning. Frågan om arbetskraftsinvandring förs upp på agendan.<br />
Effektiviseringskrav. Stora krav på arbetsgivare att göra arbetsplatser attraktiva<br />
och anpassade till ostyrbara frihetskrävande unga och halvgamla.<br />
55
16. Medias makt ökar<br />
Beskrivning<br />
Medias genomslagskraft och betydelse för vilka frågor som är på dagordningen i<br />
samhällsdebatten ökar. Samtidigt sker en ägarkoncentration, och man breddar sina<br />
kommunikationsplattformar.<br />
Exempel<br />
Program som ”Uppdrag granskning” får stort genomslag i samhällsdebatten.<br />
”Avsättningen” av Gudrun Schyman.<br />
Drivkrafter<br />
Teknisk utveckling. Ökat behov av mening och sammanhang, media blir<br />
meningsbärare. Kunskaps- och informationssamhället.<br />
Konsekvenser<br />
Det som inte syns det finns inte. För kommunen är det viktigt att arbeta långsiktigt<br />
med media och förstå medias villkor och spelregler och förstå vilka massmediala<br />
fördelar man har.<br />
56
17. Större efterfrågan på upplevelser<br />
Beskrivning<br />
Att sälja upplevelser sprider sig idag långt utanför den traditionella<br />
underhållningsvärlden. Allt fler människor är intresserade av upplevelser istället<br />
för enbart av materiella ting. I samhället finns generellt ett ökat fokus på känslor,<br />
upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. 2 Vi börjar också se att en allt större<br />
andel av mervärdet i ekonomin kommer från produktion av upplevelser snarare än<br />
av varor eller tjänster. 3<br />
Exempel<br />
Priset för en kopp kaffe på wienerkonditoriet i Wien. Ishotellet i Jukkasjärvi.<br />
Vimmerby med Astrid Lindgrens värld. McDonald’s ordnar barnkalaset<br />
Drivkraft<br />
Att locka kunder och besökare, att förlänga köpbeslutet, IKEA som idégivare till<br />
design och inredning.<br />
Konsekvenser<br />
Ständiga krav på förnyelse, det icke materiella är det som skapar mervärde och det<br />
man i större utsträckning betalar för. Allt som är funktion ska var så billigt som<br />
möjligt.<br />
2 Se till exempel Joe Pine: ”The Experience Economy” eller Rolf Jensen: ”Dream Society”.<br />
3 Åke Andersson (1998) ”Framtidens Liv & Arbete”: Natur och Kultur.<br />
57
18. Handlingsutrymmet för kommuner minskar<br />
Beskrivning<br />
Makt flyttas över från kommun och stat till överstatliga organ, t.ex. maxtaxa,<br />
miljölagstiftning. Genom lagar och regleringar ställs krav på kommunerna att ta<br />
ansvar för kärnverksamheten. Krav som i begränsad omfattning följs av ökade<br />
ekonomiska resurser för utföraren.<br />
Detta leder till minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner och<br />
driver hårdare på trenden om effektivare användning av de kommunala medlen<br />
(trend 14).<br />
Internationaliseringen leder till komplexare beslut och ökat beroende mellan<br />
länder och regioner. Detta leder till krav på regional och internationell samverkan.<br />
Trots minskat handlingsutrymme kommer kommunen behöva profilera sig<br />
p.g.a. ökad konkurrens mellan kommuner om boende och företag.<br />
Exempel<br />
Kommunalisering av skolan. Maxtaxa på dagis. Miljölagstiftning och kontroll.<br />
Drivkraft<br />
Internationalisering som bl a leder till komplexare beslut, beroenden mellan<br />
länder och regioner, ökad konkurrens och minskade ekonomiska resurser till<br />
offentlig sektor.<br />
Konsekvenser<br />
Minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner driver fram hårdare<br />
prioriteringar i den kommunala ekonomin. Samtidigt försöker kommuner att ändå<br />
satsa på marknadsföring och att på olika sätt öka sin attraktionskraft, vilket ökar<br />
konkurrensen mellan kommuner om boende, företag och besökare. Regional<br />
samverkan är en annan konsekvens, för att minska kostnader och få ”tillbaka” en<br />
del av den beslutande makten till regionala parlament.<br />
58
2. Cross impact analys - trender<br />
2.<br />
Intress<br />
14.<br />
18.<br />
et för 3.<br />
9.<br />
Ökade<br />
Handli<br />
det Ökade 4.<br />
Ökade<br />
krav<br />
17. ngsutr<br />
politisk krav Andele 5. 6.<br />
8. krav 10.<br />
på<br />
Större ymmet<br />
1. a på n äldre Ökad Krav Välfär på Ökade 11. 12. 13. effekti<br />
efterfr för<br />
Småför syste kompe i region på 7. dssjuk individ krav Rörliga Snabb Ökad v<br />
16. ågan komm<br />
etagan met tens i samhäl al livskval Ökat domar uella på re IT- interna resurs 15. Få Medias på uner<br />
det minska arbetsl let integra itet hälsoin na lösning tryggh arbets utveck tionalis använd försörj makt upplev minska Driving<br />
Fyll i namn nedan!<br />
ökar r ivet ökar tion ökar tresse ökar ar et kraft ling ering ning er fler ökar elser r<br />
SUM<br />
1. Småföretagandet ökar 0 2 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 0 0 0 1 0 8<br />
2. Intresset för det politiska systemet minskar 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2<br />
3. Ökade krav på kompetens i arbetslivet 3 1 0 1 1 1 1 2 0 2 1 0 0 1 0 2 0 16<br />
4. Andelen äldre i samhället ökar 1 0 1 1 3 2 2 2 3 2 0 0 3 3 0 2 1 26<br />
5. Ökad regional integration 0 1 0 0 0 0 0 0 1 2 1 1 2 0 0 0 2 10<br />
6. Krav på livskvalitet ökar 3 1 0 0 1 2 0 3 3 2 1 2 1 3 0 3 0 25<br />
7. Ökat hälsointresse 2 0 1 0 0 3 0 2 2 0 0 0 1 0 1 2 0 14<br />
8. Välfärdssjukdomarna ökar 0 0 2 0 0 3 3 0 1 0 0 0 3 2 0 1 1 16<br />
9. Ökade krav på individuella lösningar 2 3 3 0 0 1 0 0 0 2 3 1 3 0 1 3 0 22<br />
10. Ökade krav på trygghet 1 0 1 0 1 2 1 0 2 2 2 0 0 0 0 0 0 12<br />
11. Rörligare arbetskraft 1 2 2 0 3 1 0 1 3 1 2 1 0 0 0 0 0 17<br />
12. Snabb IT-utveckling 3 1 3 0 2 1 0 2 3 1 3 3 2 0 3 1 0 28<br />
13. Ökad internationalisering 1 2 3 0 3 0 0 1 2 1 3 1 2 0 3 2 3 27<br />
14. Ökade krav på effektiv resursanvändning 2 2 2 0 2 0 0 0 0 0 2 2 0 0 0 0 1 13<br />
15. Få försörjer fler 0 0 1 0 2 0 1 0 0 0 1 2 2 3 0 0 3 15<br />
16. Medias makt ökar 0 2 1 0 0 0 2 0 0 2 0 0 2 1 0 1 1 12<br />
17. Större efterfrågan på upplevelser 2 1 2 0 1 1 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 0 13<br />
18. Handlingsutrymmet för kommuner minskar 0 3 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 6<br />
Dependent: SUM 21 19 24 0 20 16 14 7 21 17 23 17 13 22 9 9 18 12 282<br />
2.<br />
Intress<br />
14.<br />
18.<br />
et för 3.<br />
9.<br />
Ökade<br />
Handli<br />
det Ökade 4.<br />
Ökade<br />
krav<br />
17. ngsutr<br />
politisk krav Andele 5. 6.<br />
8. krav 10.<br />
på<br />
Större ymmet<br />
1. a på n äldre Ökad Krav Välfär på Ökade 11. 12. 13. effekti<br />
efterfr för<br />
Småför syste kompe i region på 7. dssjuk individ krav Rörliga Snabb Ökad v<br />
16. ågan komm<br />
etagan met tens i samhäl al livskval Ökat domar uella på re IT- interna resurs 15. Få Medias på uner<br />
det minska arbetsl let integra itet hälsoin na lösning tryggh arbets utveck tionalis använd försörj makt upplev minska<br />
ökar r ivet ökar tion ökar tresse ökar ar et kraft ling ering ning er fler ökar elser r<br />
Dependant 21 19 24 0 20 16 14 7 21 17 23 17 13 22 9 9 18 12<br />
Driving 8 2 16 26 10 25 14 16 22 12 17 28 27 13 15 12 13 6<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Drivande<br />
Mean<br />
Cross Impact<br />
0 Autonoma 5 10 15 20 25 30<br />
Beroende<br />
Beroende<br />
Mean<br />
Länkar<br />
1. Småföretagandet ökar<br />
2. Intresset för det politiska systemet<br />
minskar<br />
3. Ökade krav på kompetens i arbetslivet<br />
4. Andelen äldre i samhället ökar<br />
5. Ökad regional integration<br />
6. Krav på livskvalitet ökar<br />
7. Ökat hälsointresse<br />
8. Välfärdssjukdomarna ökar<br />
9. Ökade krav på individuella lösningar<br />
10. Ökade krav på trygghet<br />
11. Rörligare arbetskraft<br />
12. Snabb IT-utveckling<br />
13. Ökad internationalisering<br />
14. Ökade krav på effektiv<br />
resursanvändning<br />
15. Få försörjer fler<br />
16. Medias makt ökar<br />
17. Större efterfrågan på upplevelser<br />
18. Handlingsutrymmet för kommuner<br />
minskar<br />
59
3. Single impact analys (Vill-Bör-Kan)<br />
60
4. Cross impact analys – strategier<br />
63