Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Få erbjuds stöd trots behov<br />
Sammanlagt 40 procent av de intervjuade som drabbats av relationsvåld<br />
har uppgett att de haft behov av stöd som inte fanns att tillgå. På frågan<br />
om huruvida man blivit erbjuden någon hjälp – från en ideell organisation,<br />
en kvinnojour eller en brottsofferjour – svarade nästan fyra av fem<br />
nekande <strong>och</strong> andelen var ännu högre bland <strong>män</strong>nen. De utsatta fick även<br />
redogöra för huruvida brottet inverkat på deras livskvalitet. Kvinnor upplevde<br />
i högre grad än <strong>män</strong> att deras livskvalitet påverkades negativt. Dessa,<br />
liksom en del andra resultat, kan delvis ses <strong>mot</strong> bakgrund av det faktum<br />
att <strong>män</strong> framför allt drabbas av trakasserier medan <strong>kvinnor</strong> oftare<br />
uppger utsatthet för misshandel <strong>och</strong> hot. Samtidigt kan resultaten även<br />
spegla brister i samhällets beredskap att behandla alla brottsoffer lika.<br />
Fortsatt arbete med relationsvåld<br />
Debatten kring våld <strong>mot</strong> <strong>kvinnor</strong> har varit intensiv <strong>och</strong> många åtgärder<br />
har satts in för att förebygga detta våld <strong>och</strong> stödja offren. En förväntad<br />
konsekvens av detta vore att åtminstone <strong>män</strong>s våld <strong>mot</strong> <strong>kvinnor</strong> avtar.<br />
Merparten av detta sker just i <strong>nära</strong> <strong>relationer</strong>. En sådan utveckling har<br />
under de senaste åren rapporterats i några andra nordiska länder, som<br />
Finland <strong>och</strong> Danmark. Även om det saknas liknande undersökningsserier<br />
i Sverige, är det inte omöjligt att en liknande utveckling skett även<br />
här. Visserligen ökar polisanmälningarna av våld <strong>mot</strong> <strong>kvinnor</strong> men inga<br />
andra källor, till exempel data över dödligt våld, uppgifter från patientregistret<br />
eller självrapporterat bostadsvåld <strong>mot</strong> <strong>kvinnor</strong> enligt Statistiska<br />
centralbyrån (2004), pekar på en uppgång under 2000-talet. Det är alltså<br />
osannolikt att relationsvåld <strong>mot</strong> <strong>kvinnor</strong> skulle ha ökat i Sverige under<br />
de senaste åren.<br />
Om polisanmälningar betraktas som reaktioner på brott snarare än<br />
ett direkt mått på den faktiska brottslighetens omfattning, är den observerade<br />
ökningen i anmälningarna en önskad trend. Vidare ger de övervägande<br />
goda erfarenheterna av kontakter med polisen, redovisade i<br />
denna rapport, en delvis positiv bild av arbetet med våld i <strong>nära</strong> <strong>relationer</strong>.<br />
Trots detta är det mycket arbete som återstår. De flesta händelser<br />
av relationsvåld anmäls aldrig till polisen <strong>och</strong> undersökningen visar<br />
även att det finns tydliga luckor i bemötandet av våldsoffrens behov av<br />
stöd <strong>och</strong> hjälp. Det kan kopplas till resultat från andra studier om att<br />
den rättsliga processen inte alltid ses som lösningen för den som utsatts<br />
för relationsvåld <strong>och</strong> att det borde finnas alternativ i form av mer kurativ<br />
hjälp.<br />
Den föreliggande undersökningen är en delstudie inom ramen för<br />
projektet Brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Huvudrapporten<br />
om brottsoffers erfarenheter av rättsväsendet kommer att innehålla ett<br />
fördjupande avsnitt om våld i <strong>nära</strong> <strong>relationer</strong>, baserat på fokusgruppsintervjuer<br />
med dessa offer.<br />
9