Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Våld mot kvinnor och män i nära relationer - Brottsförebyggande rådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
var ens nuvarande eller före detta partner. Om våldsförövaren är någon<br />
annan är detta däre<strong>mot</strong> ett ovanligt skäl till att avstå från en anmälan.<br />
Trots denna rädsla är det tveksamt i vilken grad en person utsatt för<br />
relationsvåld ser sig själv som offer för brott. En sådan reflektion kan<br />
vara komplicerad att göra, vilket också teorin om normaliseringen av<br />
våldet gör gällande. Det kan vara en av förklaringarna till att denna typ<br />
av brottslighet saknas i de flesta empiriska analyser av rädsla för brott.<br />
Att fråga konkret om rädsla för våld (för att bli överfallen <strong>och</strong>/eller<br />
misshandlad), liksom fallet är i NTU, är i detta fall att föredra. Trots<br />
det kvarstår det som en uppgift för metodutveckling inom forskning om<br />
rädsla för brott att hitta pålitliga indikatorer beträffande rädsla för relationsvåld.<br />
Män utsatta för relationsvåld har lägre förtroende<br />
för rättsväsendet<br />
Män utsatta för våld i <strong>nära</strong> <strong>relationer</strong> tenderar att ha ett lägre förtroende<br />
för rättsväsendet som helhet samt dess olika delar – både jämfört<br />
med <strong>kvinnor</strong> utsatta för samma typ av våld <strong>och</strong> jämfört med <strong>män</strong> utsatta<br />
för annat våld. Bland <strong>kvinnor</strong> föreligger det däre<strong>mot</strong> nästan ingen<br />
skillnad i förtroende beroende på typ av utsatthet. Förtroendet är samtidigt<br />
totalt sett lägre jämfört med personer som inte drabbats av våld<br />
alls, både bland <strong>kvinnor</strong> <strong>och</strong> <strong>män</strong>.<br />
Hur graden av förtroende påverkas av faktiska kontakter med rättsväsendet<br />
<strong>och</strong> tvärtom kan, som tidigare nämnts, inte studeras med hjälp<br />
av NTU. Det är möjligt att identifiera en grupp som har erfarenheter av<br />
rättsväsendets olika myndigheter 13 <strong>och</strong> studera graden av förtroende för<br />
rättsväsendet i denna grupp jämfört med andra. Men det avslöjar inte<br />
om <strong>och</strong> i så fall hur dessa erfarenheter har påverkat de utsattas attityd<br />
<strong>och</strong> förtroende – eller om det tvärtom är så att graden av förtroende<br />
man initialt känt inverkat på karaktären av ens kontakter. Även detta är<br />
ett ämne som med hjälp av intervjuer med offren kommer att behandlas<br />
i huvudrapporten.<br />
Sammantaget finns det, trots det arbete som lagts ned på att förebygga<br />
<strong>och</strong> åtgärda <strong>män</strong>s våld <strong>mot</strong> <strong>kvinnor</strong>, fortfarande utrymme för att<br />
förbättra <strong>kvinnor</strong>nas förtroende för rättsväsendet. Det gäller dock i<br />
ännu högre grad <strong>män</strong> som utsatts för relationsvåld.<br />
13 För att avgränsa en tillräckligt stor grupp krävs det dock flera års datainsamlingar då få personer<br />
rapporterar erfarenheter av hela rättsprocessen inkl en rättegång. De flesta som har erfarenheten<br />
av rättsväsendet har enbart varit i kontakt med polisen.<br />
46