RTK 2-2007.indd

More documents

Recommendations

Info

Tema: Arlanda Arlanda ensamt om tak för utsläpp Arlanda har ett tak för utsläppen av koldioxid och kväveoxider. Det är man ensam om i Sverige. – Ingen annan i övriga Europa och förmodligen i världen har något liknande, tror Caroline Olsson och Hans Brattström på <strong>RTK</strong>. Kraven fastställdes i samband med att regeringen prövade tillståndet för tredje rullbanan 1991. Begränsningarna avser flygverksamheten och marktransporter vid, till och från flygplatsen, samt uppvärmning och andra verksamheter på Arlanda. Utsläppen ska minimeras och får inte överstiga 1990 års nivå från mitten av 2011. Med nuvarande utveckling nås taket redan 4 FAKTA Arlanda flygplats Arlanda flygplats är en av landets största arbetsplatser Cirka 15 000 personer är anställda av företag på flygplatsen. Ytterligare 7 500 arbetstill- fällen finns i närområdet . 2001 fick Arlanda sin tredje rullbana. Omkring 2020–2025 kommer flygplatsen sannolikt att behöva ytterligare en rullbana. Stockholmsberedningens prognoser är 21 miljoner passagerare år 2010 och 30 miljoner passagerare år 2030, i jämförelse med dagens 17,6 miljoner. Flygplatsen i siffror under ett år (enligt Luftfartsverket): 60 miljarder kronor till besöksnäringen. Försäljning av varor och tjänster för 1 200 miljarder kronor. En flygfrakt som utgör 20 procent av Sveriges exportvärde. 17,6 miljoner passagerare (2006). 175 destinationer, varav 140 utrikes. 72 flygbolag. 2009. Om ett par år står man följaktligen i ett läge där det inte går att expandera. Enligt LFV (Luftfartsverket) Arlanda svarar själva flygplatsen bara för fem procent av utsläppen. 48 procent är marktransporter, väg, järnväg till och från flygplatsen, medan 48 procent är själva flygningarna. – LFV menar att man inte har rådighet över mer än sina egna fem procent. Men verket är villigt att bidra till transporterna till Arlanda med utbyggda snabbtåg, med avgångar från andra platser än Stockholms central och med mer kollektivtrafik, säger Hans Brattström. ANSÖKAN HOS MILJÖDOMSTOLEN Lyckas man inte begränsa utsläppen från marktransporterna begränsas möjligheten att utveckla flygtrafiken. LFV Arlanda har vid flera tillfällen försökt få en ändring av bestämmelserna kring taket. Det ligger en ansökan hos Miljödomstolen och beslut väntas inom kort. Men signalerna pekar mot avslag, säger Hans Brattström, som menar att frågan om utsläppen vid Arlanda inte bara är en fråga för Stockholmsregionen utan för hela Sveriges ekonomi. – Flygtrafiken måste ges möjligheter att kunna utvecklas fortsättningsvis för att svara mot efterfrågan. Tvingas man införa någon form av restriktioner mot eller ransonering av flygtrafiken finns det en risk att stora flygbolag minskar sina direktdestinationer från Arlanda. TÅGET ETT ALTERNATIV Ändrade resemönster skulle effektivt bidra till att utsläppen vid Arlanda minskade, till exempel genom att fler valde att ta tåget istället för flyget. Tåget skulle, menar <strong>RTK</strong>, kunna bli en viktig samverkanspartner. Men det förutsätter en utbyggd infrastruktur, kanske flera spår och fler höghastighetståg. Konkurrensytan är mellan 40 och 70 mil, inom detta avstånd skulle tåget kunna ersätta flyget. De skärpta miljökrav som väntar framöver har förändrat synsättet.
– Flyget ser inte längre tåget som en konkurrent, utan mer att olika trafikslag samverkar. Man ser fördelar i att fler tar tåget när de reser inrikes och välkomnar en utbyggnad av tågtrafiken. – Av miljöskäl bör man ta tåget när detta är möjligt. Utrymmet på rullbanorna ska vi utnyttja för högkvalitativa förbindelser där vi inte har något annat alternativ, menar Hans Brattström. I dag är det A-Train som har rättigheten till banan till Arlanda. Avtalet som gäller Arlanda Express är skrivet på 40 år, med möjlighet till ändringar 2010. Andra tåg som vill angöra Arlanda måste betala en särskild avgift till A-train. – Avtalskonstruktionen begränsar nyttan av tågmöjligheterna till Arlanda, menar Hans Brattström. Givet att utsläppstaket för Arlanda ska behållas, är det en förutsättning om flygplatsen ska kunna fungera som nationellt nav, att vi får marktransporter till och från, som ger mindre utsläpp. Det handlar framför allt om tågtrafik. Det rådande avtalet med A-train motverkar ett effektivt utnyttjande av spårinfrastrukturen. – Detta är en central koppling. Spårtrafiken är nyckeln på sikt, säger Hans Brattström. ● FAKTA Utsläpp Flyget bidrar till den globala växthuseffek- ten när flygfotogenet förbränns. Utsläppen består främst av koldioxid (CO2) och vat- tenånga. Koldioxid dröjer kvar i atmosfären i minst 100 år. Vattenånga (H2O) är en betydande växthus- gas och flyget bidrar med stora mängder. Flygplanen släpper också ut kolmonoxid (CO) och kolväten (HC), vilket minskar halterna av marknära ozon. Globalt beräknas flyget svara för 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthus- effekten. Inom EU svarar luftfarten för cirka 3 procent av utsläppen av växthusgaser. De ökar snabbt – sen 1990 med 87 procent. I dag utgör utsläppen av koldioxid från flyget cirka 10 procent av det totala utsläppet från transportsektorn i Sverige. ”Grön” inflygning till Arlanda Eftersom flyget sannolikt är en tillväxtbransch, kommer också luftfartens påverkan på miljön och klimatet att öka kraftigt i förhållande till annan klimatpåverkan. Detta är flygbolagen väl medvetna om och det finns olika strategier för att begränsa utsläppen. Det handlar om ny miljövänlig teknik, nya motorer och bättre flygplanskonstruktioner, med mindre buller och utsläpp. Men det tar lång tid att fasa in effektivare flygplan. Livscykeln på ett flygplan är 20 till 30 år och det kan ta 45 till 65 år innan man ser verkan av förnyelse av flygplansflottan. Utvecklingen av alternativa bränslen, biobränslen och syntetisk flygfotogen, ligger än längre fram i tiden. En åtgärd kan emellertid Arlanda redan skryta med, nämligen ”gröna” inflygningar, vilket man är relativt ensam om i Europa. ”Gröna” inflygningar innebär lägre varvtal in mot landning, glidflygning och lite brantare kurvor, vilket minskar såväl buller som utsläpp. De utförs i samarbete mellan LFV Arlanda och SAS. Arlanda fokuserar tydligt på att minska koldioxidutsläppen. Förutom att man på själva flygplatsen har startat miljöprojekt som innebär energibesparing, biobränslen som ersätter olja, inköp av grön el, miljöbilar och biogasdrivna bussar, så var LFV tidiga med att införa miljöstyrda avgifter för flygplan för att uppmuntra flygbolag att använda rena och tysta flygplan på Arlanda. Flygbolagen har också blivit mera måna om att fylla planen med resenärer. Det märks på att flygplansrörelserna minskade mellan 2004 och 2006, samtidigt som antalet resenärer blev fler. – Flygbolagen har höjt ”kabinfaktorn” som det heter på branschspråk, vilket är avgörande för flygbolagens ekonomi, säger Caroline Olsson. ● 5 >>
Page 1 and 2: en tidning från regionplane- och t
Page 3: ARLANDA lyfter Stockholmsregionen
Page 7 and 8: tk analyserar ansvarskommittén: F
Page 9 and 10: syn på segregations- och integrati
Page 11 and 12: Lika lön Vi bryr oss Jämställdhe
Page 13 and 14: Mot en gemensam plan efter 57 dialo
Page 15 and 16: - Allt ska vara så modernt jämt!
Page 17 and 18: Mälardalsrådets Johan Danielson o
Page 19 and 20: UPPDRAG OCH PLANPROCESSER 2007 2008
Page 21 and 22: ”Local Organic Food” stödjer l
Page 23 and 24: egionala utgångspunkter och bedöm

RTK 2-2007.indd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?